378/1974

Olja får icke utsläppas på marken eller i vattnet, ej heller lagras, förvaras eller hanteras så, att därav föranledes uppenbar risk för oljeskada.

1 a § har upphävts genom L 30.12.2004/1407 .

Med olja avses i denna lag råolja och därav erhållna oljeprodukter, såsom flytande bränslen och smörjoljor, ävensom oljehaltig blandning, spillolja och oljigt avfall.

Med oljeskada avses i denna lag sådan skada eller olägenhet som olja, vilken flödar ut på marken eller i vattnet, föranleder för människor och natur genom att smutsa ned, fördärva eller förstöra jordgrunden, vattnen, växtligheten, djurvärlden, anläggningar eller konstruktioner.

Angående bekämpande av oljeskador, förorsakade av fartyg, stadgas särskilt.

I fråga om bekämpande av oljeskador som uppkommer på land gäller dessutom i tillämpliga delar vad som i räddningslagen (468/2003) bestäms om det lokala räddningsväsendet, samarbetet mellan dessa, räddningsväsendets beredskap och räddningsverksamheten. (30.12.2004/1407)

Den som observerar eller får veta att oljeskada uppkommit, är skyldig att utan dröjsmål meddela detta till nödcentralen samt i mån av möjlighet till den i vars besittning eller förvar oljan är.

Den som i sin besittning eller sitt förvar har olja som orsakat skada eller risk för skada är skyldig att vidta sådana bekämpningsåtgärder som med hänsyn till omständigheterna skäligen kan krävas av honom, samt att utan dröjsmål informera nödcentralen om skadan eller risken för skada. (30.12.2004/1407)

Den som inom ett och samma lagerområde förvarar eller lagrar 100 000 liter olja eller därutöver, är skyldig att i enlighet med vad genom förordning närmare stadgas anskaffa redskap och förnödenheter för bekämpning av oljeskada och sörja för att personal, som är förtrogen med deras användning, står till buds.

Miljöministeriet svarar för den högsta ledningen och övervakningen av bekämpningen av oljeskador som avses i denna lag. Finlands miljöcentral styr och övervakar det allmänna organiserandet och utvecklandet av bekämpningen. Närings-, trafik- och miljöcentralen styr och övervakar organiserandet av bekämpningen av oljeskador och deltar vid behov själv i bekämpningen.

Det lokala räddningsväsendet ska inom sitt område handha bekämpningen av oljeskador. Det lokala räddningsväsendet kan komma överens om hur bekämpningen ska ordnas i samråd med de i 4 § 2 mom. avsedda oljeupplagrarna. Det lokala räddningsväsendet ska ha en plan för bekämpning av oljeskador om vars innehåll föreskrivs genom förordning av statsrådet. Bekämpningsplanen ska föras till närings-, trafik- och miljöcentralen för fastställelse.

De kommunala myndigheterna och verken ska delta i bekämpningen av oljeskador och vid behov ha hand om efterbehandlingen. Den plan för bekämpning av oljeskador som avses i 2 mom. ska ange vilka kommunala myndigheter och verk som deltar i efterbehandlingen.

I denna lag avsedda oljeskadebekämpningsmyndigheter är närings-, trafik- och miljöcentralen, den lokala räddningsmyndigheten inom räddningsväsendet och den räddningsledare som leder bekämpningsarbetet.

Andra myndigheter är skyldiga att ge oljeskadebekämpningsmyndigheterna handräckning i de ärenden som avses i denna lag. Närmare bestämmelser om det tillvägagångssätt som ska tillämpas vid anhållan om och givandet av handräckning kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Har oljeskada uppkommit eller finns risk för sådan, skall oljeskadebekämpningsmyndigheterna i brådskande ordning vidtaga nödiga bekämpningsåtgärder såvitt av åtgärderna förorsakade kostnader eller skador uppenbart icke står i disproportion till de hotade ekonomiska eller andra värdena.

Bekämpningsåtgärderna skall utföras så, att återställandet av naturen och miljön i det skick i vilket de var innan oljeskadan inträffade icke onödigt försvåras.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2004/1407 . (30.12.2004/1407)

Är oljeskadan eller risken för dess utbredning så stor att den personal eller de redskap som oljeskadebekämpningsmyndigheterna har till sitt förfogande inte är tillräckliga för dess effektiva bekämpande eller förhindrande, har bekämpningsmyndigheterna rätt att beordra den som har bekämpningsredskap eller bekämpningsförnödenheter eller personal, som är förtrogen med deras användning, att ställa dessa till bekämpningsmyndigheternas förfogande. (30.12.2004/1407)

Bekämpningsmyndigheten är berättigad att för bekämpning av oljeskada taga i bruk nödiga signalanordningar och transportmedel samt arbetsmaskiner och -redskap. Bekämpningsmyndighet får förordna om uppgrävande av jord, tagande av grus, sand eller jord och uppdämmande av diken samt om vidtagande av andra åtgärder, som är nödvändiga för att ifrågavarande syfte skall nås.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2004/1407 . (30.12.2004/1407)

Om straff för miljöförstöring som har begåtts i strid med denna lag stadgas i 48 kap. 1–4 §§ strafflagen.

Den som på något annat sätt än vad som avses i 1 mom. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot denna lag eller mot stadganden eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den eller som försummar sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt stadganden eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den, skall, om inte förseelsen eller försummelsen är ringa, för oljeskadeförseelse på land dömas till böter.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.