14.3.1986

Se KKO:1985-I-2

A, som bedrev en servicestationsrörelse och som inte innehade trafiktillstånd, hade på basen av ett avtal som han slutit med oljebolaget B bedrivit transportoch marknadsföringsverksamhet beträffande brännolja levererande brännolja med sin tankbil direkt från B:s lager till de konsumenter som beställt det från hans servicestation. Leveranserna hade skett på de villkor B bestämt och genom kreditköp mot räkningar som skulle betalas till B. Huvudvikten i A:s sagda verksamhet hade varit att ordna transporten. Då kombinerandet av verksamheten med servicestationsrörelsen inte gav anledning till att anse transporten av olja utgöra annat än idkande av yrkesmässig motorfordonstrafik, skulle A för sin transportverksamhet ha behövt trafiktillstånd. Det var dock uppenbart, att A vid anordnandet av sagda verksamhet hade förlitat sig på den sakkännedom B, som hade motsvarande handelsombudsavtal även med andra företagare i branschen, ägde och att han hade trott sig förfara lagenligt då han transporterat brännolja på sagda sätt. A:s felaktiga uppfattning om lagens innehåll ansågs utgöra en ursäktlig villfarelse och åtalet för olovligt utövande av yrkesmässig motorfordonstrafik förkastades.

I-avdelningen