635/1993

Given i Helsingfors den 28 juni 1993

Förordning om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg

På föredragning av trafikministern stadgas med stöd av lagen den 16 mars 1979 om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg (300/79):

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Definitioner

Vid tillämpning av lagen om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg (300/79), nedan fartygsavfallslagen, och denna förordning avses med

1) Marpol 73/78-konventionen protokollet av år 1978 till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg, (FördrS 51/83) jämte ändringar i protokollet,

2) fartyg varje sjöburet samfärdsmedel, inklusive bärplansbåtar, luftkuddefarkoster, undervattensbåtar och flytande farkoster samt fasta och flytande plattformar,

3) oljetankfartyg ett fartyg vars lastutrymmen är byggda eller ombyggda huvudsakligen för transport av olja som bulklast, inklusive kombinationsfartyg samt kemikalietankfartyg, då de transporterar olja i bulk,

4) kemikalietankfartyg ett fartyg vars lastutrymmen är byggda eller ombyggda huvudsakligen för transport av farliga flytande ämnen som bulklast, inklusive oljetankfartyg, då de transporterar farliga flytande ämnen i bulk,

5) bruttodräktighet bruttodräktighet enligt 1969 års internationella skeppsmätningskonvention (FördrS 31/82); sjöfartsstyrelsen kan på redarens begäran tillåta att en dräktighet som definierats enligt konventionen om ett enhetligt skeppsmätningssystem (FördrS 18/55) används vid tillämpningen av denna förordning ända till den 18 juli 1994, om fartyget är byggt före utgången av 1985 eller om dess bruttodräktighet är under 400 registerton,

6) insjöområde sjöar, älvar, åar och kanaler,

7) inrikestrafik trafik mellan två inhemska hamnar; med inrikestrafik jämställs trafik från en finsk hamn till en annan via Saima kanal och därtill direkt anslutna vattenområden som tillhör Ryssland samt trafik via Saima kanal till Viborg,

8) Östersjöområdet den egentliga Östersjön, Bottniska viken och Finska viken samt inloppet till Östersjön, vilket begränsas av breddgraden 57o 44,8' N genom Skagen i Skagerack, med undantag av staternas inre territorial-vatten,

9) olja mineralolja i alla dess former, råolja, brännolja, oljeslam, oljeavfall och raffinerade produkter medräknade,

10) beständig olja råolja, tung bränn- och dieselolja, smörjolja och andra oljeprodukter av liknande beständighet samt oljeavfall,

11) oljehaltig blandning en blandning som innehåller olja,

12) farligt flytande ämne ett ämne som, då det hamnar i vattnet, genom att hopa sig i näringskedjan eller på grund av sin giftighet medför skada för livet i havet eller människans hälsa, åstadkommer fällning på havsbottnen med kraftig syreåtgång som följd, åstadkommer smakfel i föda som erhålls från havet, eller genom sin beständighet och sina störande egenskaper väsentligt minskar användningen av vattnen eller stränderna för rekreationsändamål,

13) flytande ämne en vätska vars ångtryck vid en temperatur av 37,8°C inte överstiger 2,8 bar (absolut tryck),

14) toalettavfallsvatten avloppsvatten och annat avfall från toaletter, pissoarer och spygatt i toalettrum, avloppsvatten från sjukvårdsutrymmen via tvättställ, badkar och spygatt, uttömningar från utrymmen där det finns levande djur, samt annat avfallsvatten som är blandat med härnämnt avfall,

15) behandlat toalettavfallsvatten toalettavfallsvatten som har behandlats i en av sjöfartsstyrelsen godkänd anläggning,

16) fast avfall sådant mat-, hushålls- och annat motsvarande avfall, utom färsk fisk och delar av färsk fisk, som uppkommer vid fartygs normalverksamhet och som fortgående eller periodiskt måste förstöras, och

17) skadligt ämne olja, farligt flytande ämne, toalettavfallsvatten och fast avfall; om något annat ämne är blandat med det skadliga ämnet, anses även blandningen som skadligt ämne.

2 §
Tillämpning

Denna förordning tillämpas på alla fartyg, om inte något annat stadgas nedan.

Denna förordning tillämpas inte på försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets fartyg, om de inte används i allmän trafik för transport av passagerare eller last.

2 kap.

Olja

3 §
Förbud mot utsläpp av olja

Utsläpp av olja eller oljehaltig blandning i vattnet från fartyg är förbjudet inom finskt vattenområde.

Utsläpp av olja eller oljehaltig blandning i vattnet från finska fartyg är förbjudet även utanför finskt vattenområde, med undantag för vad som bestäms i Marpol 73/78-konventionen.

4 §
Förebyggande av oljeutsläpp

Finska oljetankfartyg vilkas bruttodräktighetstal är minst 150 och andra finska fartyg vilkas bruttodräktighetstal är minst 400 skall ha sådana anordningar, konstruktioner och arrangemang för förebyggande av oljeutsläpp som uppfyller kraven i Marpol 73/78-konventionen.

På andra än i 1 mom. nämnda finska fartyg skall det på ett sätt som godkänts av sjöfartsstyrelsen säkerställas att olja som runnit ned på fartygets botten inte släpps ut i strid med fartygsavfallslagen eller denna förordning.

Det är förbjudet att på finska fartyg föra olja i tankar för om kollisionsskottet.

5 §
Tillsättning av kemikalier i olja

Utsläpp som avses i 3 § får inte innehålla sådana kemikalier eller andra ämnen som tillsatts i avsikt att kringgå de begränsningar av utsläpp som ingår i fartygsavfallslagen och i denna förordning samt i de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem.

6 §
Fartygs beredskapsplaner för oljeskador

Finska oljetankfartyg vilkas bruttodräktighetstal är minst 150 och andra finska fartyg vilkas bruttodräktighetstal är minst 400 skall ha en sådan beredskapsplan för oljeskador som överensstämmer med sjöfartsstyrelsens bestämmelser.

7 §
Transport av olja i inrikestrafik samt på insjöområden

På insjöområden får tung brännolja inte transporteras i oljetankfartygs lasttankar.

Ett oljetankfartyg som trafikerar ett insjöområde får inte transportera olja av något slag i lasttankar som gränsar till fartygets botten eller bordläggning.

Ett oljetankfartyg skall ha oljebommar som åtminstone motsvarar fartygets tredubbla längd samt pumpanordningar för uppsamling av utflödad olja, om fartyget transporterar beständig olja i sina lasttankar i inrikestrafik. Ett oljetankfartyg som trafikerar ett insjöområde skall ha oljebommar som åtminstone motsvarar fartygets tredubbla längd även i det fall att det i sina lasttankar transporterar annan olja än beständig olja.

8 §
Oljedagbok

På finska oljetankfartyg vilkas bruttodräktighetstal är minst 150 samt på andra finska fartyg vilkas bruttodräktighetstal är minst 400, skall antingen befälhavaren själv, eller under hans tillsyn, någon annan person som hör till befälet föra oljedagbok enligt ett av sjöfartsstyrelsen fastställt formulär.

En behörig myndighet och, när fartyget ligger i utländsk hamn, en behörig myndighet i utlandet har rätt att granska oljedagboken och på begäran få ett av befälhavaren styrkt utdrag ur den. Åtgärder som en myndighet företar med stöd av detta moment skall genomföras så snabbt som möjligt och utan att fartyget fördröjs.

Oljedagboken skall hållas på en plats där den är lätt tillgänglig för granskning, och den skall sparas under en tid av tre år efter att den sista anteckningen har gjorts i den.

9 §
Fasta och flytande plattformar

I fråga om fasta och flytande plattformar som nyttjas för utforskning och utvinning av havsbottnens mineraltillgångar samt därmed förknippad verksamhet utanför kusten, gäller i tillämpliga delar vad som i 3-5 och 8 §§ stadgas om fartyg vilkas bruttodräktighetstal är minst 400 och vilka inte är oljetankfartyg. Det är dock förbjudet att släppa ut olja eller oljehaltiga blandningar, om oljehalten utan utspädning överstiger 15 miljondelar.

10 §
Anmälningsskyldighet vid observationer

Observerar befälhavaren på ett finskt fartyg i inre finska farvatten eller någon annanstans olja på vattnet i en så stor mängd att med hänsyn till väderleks- och andra förhållanden risk för oljeskada föreligger, skall han anmäla sin iakttagelse till en behörig finsk myndighet eller utanför finskt territorium till myndigheterna i den närmaste kuststaten. Gör någon som hör till fartygets manskap eller befäl motsvarande iakttagelse, är han skyldig att anmäla saken till fartygets befälhavare.

Befälhavaren behöver dock inte göra den anmälan som avses i 1 mom., om det är uppenbart att myndigheterna redan fått vetskap om händelsen.

Vad som stadgas i 1 och 2 mom. gäller i tillämpliga delar även andra skadliga ämnen än olja.

11 §
Anmälningsskyldighet i fall av skada

Förorsakas av fartyget utsläpp av ett skadligt ämne i strid med stadgandena i denna förordning eller en situation som avses i 11 § i fartygsavfallslagen, skall fartygets befälhavare ofördröjligen underrätta en behörig finsk myndighet om fartyget, dess tillstånd, position, last och händelsens art. Utanför finskt territorium skall ett motsvarande meddelande ges till myndigheterna i närmaste kuststat på det sätt som bestäms i protokoll I till Marpol 73/78-konventionen.

Om befälhavaren är förhindrad att göra en anmälan enligt 1 mom., skall fartygets ägare, befraktare, användare eller trafikidkare eller deras ombud ta på sig ansvaret för befälhavarens anmälningsskyldighet.

3 kap.

Farliga flytande ämnen

12 §
Kategorier

Farliga flytande ämnen är de ämnen, indelade i kategorierna A, B, C och D, som ingår i den kemikalieförteckning som gäller enligt Marpol 73/78-konventionen.

När det är fråga om transport av ett farligt flytande ämne som inte har hänförts till någon av de kategorier som nämns i 1 mom., avgör sjöfartsstyrelsen på ansökan av avlastare interimistiskt kategoriseringen av ämnet efter att ha hört miljöministeriet.

13 §
Fordringar beträffande fartygs konstruktion

Finska kemikalietankfartyg som transporterar ämnen av kategori A, B eller C skall uppfylla de krav som i Marpol 73/78-konventionen ställs på kemikalietankfartyg.

14 §
Förbud mot utsläpp

Det är förbjudet att släppa ut farliga flytande ämnen i vattnet, med de undantag som anges i Marpol 73/78-konventionen.

15 §
Lastdagbok

På fartyg som transporterar ett farligt flytande ämne som hör till kategori A, B, C eller D skall befälhavaren själv eller, under hans tillsyn, någon annan som hör till befälet föra lastdagbok enligt ett av sjöfartsstyrelsen fastställt formulär.

En behörig myndighet och, när fartyget ligger i hamn utomlands, en behörig utländsk myndighet har rätt att granska lastdagboken och på begäran få ett av befälhavaren styrkt utdrag ur den. Åtgärder som företas av en myndighet med stöd av detta moment skall genomföras så snabbt som möjligt och utan att fartyget i onödan fördröjs.

Lastdagboken skall hållas på en plats där den är lätt tillgänglig för granskning, och sparas under en tid av tre år efter det att den sista anteckningen har gjorts i den.

16 §
Handbok

På fartyg som transporterar farliga flytande ämnen i bulk skall det finnas en sådan handbok över fartygets användning, utrustning och konstruktion, som uppfyller bestämmelserna i Marpol 73/78-konventionen.

17 §
Lossning av last och övervakning av rengöring av tankar

Fartygets befälhavare ansvarar för att farliga flytande ämnen lossas, tankar och rörledningar rengörs, tvättvatten töms och anteckningar i lastdagboken görs i enlighet med Marpol 73/78-konventionen samt denna förordning och med stöd av den utfärdade bestämmelser.

I hamnar där farliga flytande ämnen som hör till kategori A, B, C eller D lastas eller lossas skall det finnas av sjöfartsstyrelsen bemyndigade inspektörer med uppgift att se till att lastningen och lossningen av last som hör till olika kategorier, rengöringen av tankarna och rörledningarna, anteckningarna i lastdagboken och övriga därmed jämförbara åtgärder görs i enlighet med denna förordning och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Fartygets agent skall underrätta sjöfartsstyrelsens distriktsförvaltning om lossning i hamn av ett ämne som hör till kategori A, B eller C. Anmälan skall göras i god tid, om möjligt minst 48 timmar före den avsedda lossningen.

4 kap.

Toalettavfallsvatten

18 §
Utsläpp av toalettavfallsvatten i vattnet inom Östersjöområdet

Det är förbjudet att släppa ut toalettavfallsvatten i vattnet från finska fartyg inom Östersjön, med följande undantag:

1) behandlat toalettavfallsvatten får släppas ut genom en behandlingsanläggning för toalettavfallsvatten vilken godkänts av sjöfartsstyrelsen,

2) behandlat toalettavfallsvatten får släppas ut på minst 4 sjömils avstånd från närmaste land genom en sådan av sjöfartsstyrelsen godkänd anläggning som finfördelar och desinficerar toalettavfallsvattnet, och

3) obehandlat toalettavfallsvatten får släppas ut på minst 12 sjömils avstånd från närmaste land så, att det toalettavfallsvatten som samlats i tankarna inte släpps ut i vattnet på en gång utan med måttlig hastighet när fartyget gör minst 4 knop.

19 §
Undantag från förbudet mot utsläpp av toalett-avfallsvatten på finskt vattenområde

Förbudet i 22 § 1 mom. fartygsavfallslagen mot utsläpp i vattnet av obehandlat toalettavfallsvatten från fartyg på finskt vattenområde gäller inte

1) nöjesfarkoster, eller

2) fartyg vilkas godkända personantal är högst 10.

20 §
Standardrörfläns

På fartyg som tömmer toalettavfallsvattnet i en mottagningsanläggning skall tömningsröret vara försett med en av sjöfartsstyrelsen föreskriven fläns eller koppling.

5 kap.

Fast avfall

21 §
Utsläpp av fast avfall i vattnet

Det är förbjudet att släppa ut fast avfall i vattnet från finska fartyg eller från fasta eller flytande plattformar som används för utforskning eller utvinning av havsbottnens mineraltillgångar eller för därmed förknippad verksamhet utanför kusten.

Utan hinder av vad som stadgas i 1 mom. får från fartyg släppas ut matrester så långt från närmaste land som möjligt, dock på minst 12 sjömils avstånd från närmaste land.

Från fasta eller flytande plattformar och från fartyg som befinner sig på högst 500 meters avstånd från en dylik plattform, får matrester släppas ut i vattnet endast om utsläppet sker på mer än 12 sjömils avstånd från närmaste land och matresterna har finfördelats på det sätt som sjöfartsstyrelsen föreskriver.

Utan hinder av vad som stadgas i 1 mom. får utanför de specialområden som anges i bilaga V till Marpol 73/78-konventionen fast avfall släppas ut i vattnet från fartyg enligt bestämmelserna i den nämnda bilagan.

6 kap.

Särskilda stadganden

22 §
Blandningar av skadliga ämnen

Om skadliga ämnen som är underkastade olika bestämmelser om utsläpp blandas med varandra, skall de strängaste stadgandena iakttas.

23 §
Besiktningar och certifikat

Om de besiktningar som skall utföras och de certifikat som skall utfärdas enligt fartygsavfallslagen samt denna förordning och bestämmelser med stöd av den stadgas särskilt.

24 §
Arvoden och avgifter

Om arvoden och avgifter för de kontroll- och tillsynsåtgärder som avses i denna förordning stadgas särskilt.

25 §
Närmare föreskrifter och anvisningar

Trafikministeriet meddelar närmare föreskrifter och anvisningar om tillämpningen av denna förordning.

26 §
Undantag

Sjöfartsstyrelsen kan efter att ha hört vatten- och miljöstyrelsen i frågor som gäller undantag från stadgandena om utsläppsförbud och utsläppsbegränsningar, i enskilda fall medge undantag från stadgandena i denna förordning, om ett iakttagande av stadgandena skulle föranleda oskäligt besvär eller oskäliga kostnader och vore obefogat med hänsyn till att risken för skada är obetydlig.

7 kap.

Ikraftträdande

27 §
Ikraftträdelsestadgande

Denna förordning träder i kraft den 6 juli 1993.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 16 september 1983 om förhindrande av vattnens förorening, förorsakad av fartyg (746/83), jämte ändringar.

I fråga om fartyg som är i trafik den 4 april 1993 skall 6 § i denna fördning tillämpas från och med den 4 april 1995.

Helsingfors den 28 juni 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Minister
Elisabeth Rehn

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.