Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

20.8.2010/692

Lag om nödcentralsverksamhet

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att främja befolkningens säkerhet, organisera produktionen av nödcentralstjänster och förbättra tillgången till och kvaliteten på tjänsterna.

2 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på räddningsväsendets, polisens och social- och hälsovårdens nödcentralstjänster samt på Nödcentralsverket.

2 a § (16.12.2016/1172)
Samarbete med gränsbevakningsväsendet

Bestämmelser om samarbetet mellan Nödcentralsverket och gränsbevakningsväsendet finns i denna lag och i sjöräddningslagen (1145/2001).

2 kap

Nödcentralsverket

3 §
Nödcentralsverket och dess styrning

Nödcentralstjänsterna produceras av Nödcentralsverket, som lyder under inrikesministeriet. Nödcentralsverket styrs och övervakas av inrikesministeriet.

Inrikesministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet svarar gemensamt för den funktionella styrningen av Nödcentralsverket.

Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas om den funktionella styrningen.

4 §
Nödcentralsverkets uppgifter

Nödcentralsverket har till uppgift att

1) producera nödcentralstjänster,

2) i anslutning till produktionen av nödcentralstjänster stödja räddningsväsendets, polisens samt social- och hälsovårdens myndigheters verksamhet, såsom åtgärder i samband med förmedling av meddelanden och uppdrag, sambandscentralsuppgifter, åtgärder i syfte att varna befolkningen i plötsliga farosituationer och andra sådana uppgifter i anslutning till stödjande av myndigheternas verksamhet som det är ändamålsenligt att Nödcentralsverket utför (stödtjänster), och

3) utveckla och övervaka uppgifter och rutiner i samband med nödcentralstjänsterna.

Med nödcentralstjänster avses i denna lag mottagande och bedömning av nödmeddelanden och andra motsvarande meddelanden som förutsätter omedelbara åtgärder av räddningsväsendets, polisens eller social- och hälsovårdens myndigheter (nödmeddelanden) samt förmedling av meddelanden och uppdrag i enlighet med myndighetsanvisningar till berörda myndighet eller till den som enligt avtal sköter myndighetens uppgifter.

Utöver samarbetet mellan Nödcentralsverket och gränsbevakningsväsendet kan Nödcentralsverket i syfte att upprätthålla och främja säkerheten sköta andra uppgifter som lämpar sig för dess verksamhetsområde samt på annat sätt bistå myndigheter. Nödcentralsverket får dock endast om ett viktigt allmänt intresse förutsätter det utföra sådana övervakningsuppdrag och larmuppdrag som omfattas av lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) och som anses vara bevakningsuppgifter. (16.12.2016/1172)

Genom förordning av statsrådet föreskrivs det närmare om stödtjänster och Nödcentralsverkets övriga uppgifter samt om bistående av myndigheter.

4 a § (10.8.2012/467)
Förmedling och översättning av varningsmeddelanden

Nödcentralsverket tar emot och förmedlar varningsmeddelanden samt bistår vid översättningen av varningsmeddelanden till det andra nationalspråket i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om varningsmeddelanden (466/2012).

5 §
Nödcentralsverkets ämbetsområde och enheter

Nödcentralsverkets ämbetsområde är hela landet utom landskapet Åland. För att nödcentralstjänsterna och myndighetssamarbetet ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt kan statsrådet besluta att ämbetsområdet ska delas in i samarbetsområden. Nödcentralsverkets behörighet bestäms inte utifrån indelningen i samarbetsområden.

Nödcentralsverket omfattar nödcentraler, en enhet som sköter stabsfunktionerna och vid behov andra enheter. Inrikesministeriet beslutar om inrättande och indragning av nödcentraler samt om placeringsorterna för nödcentralerna och enheten som sköter stabsfunktionerna. I Nödcentralsverkets arbetsordning föreskrivs om inrättande och indragning av verkets andra enheter och om deras placeringsorter.

6 §
Nödcentralsverkets ledning

Nödcentralsverket leds av dess direktör.

Nödcentralsverkets direktör svarar för verksamhetens resultat och för att verkets målsättningar uppnås. Direktören företräder staten och bevakar statens rätt och fördel hos andra myndigheter och inför domstol, om inte något annat föreskrivs i Nödcentralsverkets arbetsordning.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs det närmare om direktörens uppgifter.

7 §
Avgörande av ärenden

Ärenden som ankommer på Nödcentralsverket avgörs av verkets direktör eller av någon annan tjänsteman vid verket som enligt arbetsordningen har sådan behörighet. Nödcentralsverkets direktör kan i enskilda fall förbehålla sig avgörandet av ärenden som en tjänsteman vid verket annans avgör.

8 § (20.3.2015/285)
Utnämning och behörighetsvillkor

Nödcentralsverkets direktör utnämns av statsrådet. Nödcentralsverkets övriga personal utnämns av direktören, om inte något annat föreskrivs i arbetsordningen.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om behörighetsvillkoren för jourpersonalen.

Med jourpersonal avses de tjänstemän vid Nödcentralsverket som utför uppgifter enligt 12 §.

9 §
Arbetsordning

I Nödcentralsverkets arbetsordning föreskrivs det närmare om organisering av Nödcentralsverkets förvaltning och funktioner samt om verkets organisation och personalens uppgifter. I arbetsordningen föreskrivs det också om vikariat, om handläggning och avgörande av ärenden och om utnämning av personalen.

Nödcentralsverkets direktör beslutar om verkets arbetsordning.

10 §
Skiljande från tjänsteutövning för viss tid

En tjänsteman vid Nödcentralsverket som bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt kan som disciplinstraff skiljas från tjänsteutövning för minst en och högst sex månader, om en varning inte kan anses vara tillräcklig. Löneutbetalningen avbryts för tiden för skiljandet från tjänsteutövningen.

Den utnämnande myndigheten beslutar om skiljande från tjänsteutövning. Om statsrådet är utnämnande myndighet, ska inrikesministeriet besluta om skiljande från tjänsteutövning. Den myndighet som beslutar om skiljande från tjänsteutövning ska inleda ärendet inom tre månader från att ha fått kännedom om en omständighet som kan leda till skiljande från tjänsteutövning.

Innan beslutet om att skilja en tjänsteman från tjänsteutövning fattas ska tjänstemannen ges tillfälle att bli hörd i ärendet. Myndigheten ska ge också huvudförtroendemannen eller förtroendemannen tillfälle att bli hörd, om tjänstemannen begär det och om skiljandet från tjänsteutövningen inte på grund av sakens natur ska verkställas omedelbart. Myndigheten ska innan den fattar beslutet underrätta tjänstemannen om möjligheten att begära att huvudförtroendemannen eller förtroendemannen ska höras.

I statstjänstemannalagen (750/1994) föreskrivs om överklagande av beslut som gäller skiljande av en tjänsteman från tjänsteutövning för viss tid.

3 kap

Verksamhet

11 §
Ansvarsöverföring

Ansvaret för ett förmedlat meddelande eller uppdrag övergår på den mottagande myndigheten, på den enhet som sköter dess uppgifter eller på någon annan jourpunkt när denna har tagit emot meddelandet eller uppdraget.

12 §
Jourpersonalens uppgifter

Jourpersonalen vid Nödcentralsverket har till uppgift att

1) ta emot nödmeddelanden,

2) på basis av nödmeddelandena bedöma hur skyndsamma uppdragen är och vilka resurser situationen kräver,

3) förmedla meddelanden och uppdrag på basis av tillgänglig information samt att vidta andra direkta åtgärder i anslutning därtill,

4) i anslutning till förmedlade meddelanden eller uppdrag ge stödtjänster till de enheter som sköter räddnings-, polis- samt social- och hälsovårdsväsendets myndighetsuppgifter eller aktörer som alarmerats och andra som nämns i respektive myndighets anvisningar, exempelvis till enheter inom gränsbevakningsväsendet,

5) besluta att inte förmedla ett meddelande eller uppdrag, när meddelandet eller uppdraget inte kräver alarmering eller annan förmedling,

6) avbryta eller avsluta en kontakt som gäller ett mottaget meddelande, om ärendet till sin karaktär inte hör till Nödcentralsverkets uppgifter eller om det inte är fråga om ett nödmeddelande,

7) i mån av möjligheter vid behandlingen av nödmeddelandet ge anmälaren råd och anvisningar i anslutning till nödsituationen, och

8) sköta Nödcentralsverkets övriga brådskande uppgifter.

I sådana fall som avses i 1 mom. 5 punkten och när en kontakt avbryts eller avslutas enligt 6 punkten ska något separat beslut inte fattas. Anmälaren ska underrättas om avbrytandet eller avslutandet och om beslutet att inte förmedla ett meddelande eller uppdrag.

I samband med uppdrag och åtgärder enligt 1 mom. ska de i 14 § 2 mom. och 14 a § avsedda anvisningar beaktas som vederbörande myndigheter har gett Nödcentralsverket. (16.12.2016/1172)

På uppdrag och åtgärder som avses i 1 mom. i denna paragraf ska 8 § i förvaltningslagen (434/2003) inte tillämpas.

13 §
Rätt att begränsa behandlingen av mottagna meddelanden

Om Nödcentralsverket har tagit emot nödmeddelanden som gjorts i syfte att störa dess verksamhet eller missbruka dess nödcentralstjänster, har det för tryggande av verksamheten och tjänsterna rätt att under en skälig tid med tekniska metoder begränsa behandlingen av mottagna meddelanden. Nödcentralsverket ska utan dröjsmål vidta åtgärder för att få klarhet i saken.

13 a § (6.3.2015/174)
Rätt att föra över ett mottaget meddelande till en separat kö

Nödcentralsverket har rätt att föra över ett nödmeddelande som det har tagit emot till en separat kö för att vänta på svar, om

1) meddelandet kommer från ett sådant abonnemang eller sådan utrustning som inte kan identifieras eller lokaliseras, eller

2) meddelandet kommer från ett sådant abonnemang eller sådan utrustning eller meddelandets innehåll är sådant att det är motiverat att misstänka att det är fråga om sådant störande av verksamheten eller missbruk av nödcentralstjänster som avses i 13 §.

Närmare bestämmelser om de tekniska specifikationer som gäller identifiering eller lokalisering av abonnemang och utrustning som avses i 1 mom. 1 punkten får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

13 b § (6.3.2015/174)
Nödtextmeddelande

Med nödtextmeddelande avses i denna lag ett sådant textmeddelande som avses i 278 § 1 mom. i informationssamhällsbalken (917/2014).

Ett nödmeddelande kan skickas som ett nödtextmeddelande endast av den som har registrerat sig för tjänsten. En person som är under 18 år kan registreras av vårdnadshavaren eller av någon annan intressebevakare. En minderårigs egen registreringsansökan ska åtföljas av vårdnadshavarens samtycke.

Registreringen är i kraft högst två år i sänder från den tidpunkt då sökanden fick ett meddelande om att registreringen har godkänts.

Om en person som inte har registrerats skickar ett nödmeddelande som ett nödtextmeddelande, ska Nödcentralsverket skicka personen ett svarsmeddelande. Svarsmeddelandet ska innehålla en uppmaning att ringa ett nödsamtal samt anvisningar för registrering.

Närmare bestämmelser om förfarandet för registrering och förfarandet för mottagning av registrering får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

14 §
Samarbetsmyndigheternas anvisningar och den landsomfattande samarbetsgruppen

Inrikesministeriet tillsätter en landsomfattande samarbetsgrupp för Nödcentralsverket i syfte att effektivisera samarbetet mellan myndigheterna och serviceproducenterna.

De myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten ska ge Nödcentralsverket till sina verksamhetsområden knutna anvisningar och planer för behandling och förmedling av uppdrag samt för andra meddelanden och uppdrag. Landsomfattande planer och anvisningar ska innan de tas i bruk behandlas och samordnas i Nödcentralsverkets landsomfattande samarbetsgrupp.

Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas närmare om den landsomfattande samarbetsgruppens uppgifter.

14 a § (16.12.2016/1172)
Gränsbevakningsväsendets anvisningar

När det gäller sådana uppgifter inom sjöräddningstjänsten som avses i 4 § i sjöräddningslagen ger gränsbevakningsväsendet Nödcentralsverket anvisningar och planer om utförande av förbererande åtgärder och överföring av dem till gränsbevakningsväsendet för behandling.

Andra meddelanden som hör till gränsbevakningsväsendet än sådana som gäller sjöräddningstjänsten överförs till gränsbevakningsväsendet för behandling enligt de anvisningar och planer som gränsbevakningsväsendet gett Nödcentralsverket, om meddelandena kräver omedelbara åtgärder.

15 § (16.12.2016/1172)
Bestämmelser om kommunikationsnät

Bestämmelser om allmänt nödnummer och kontakt med nödnumret, teleföretags utlämnande av uppgifter, rätten för myndigheter som tar emot nödmeddelanden att få information, teleföretags skyldighet att biträda myndigheter och förmedla riktade myndighetsmeddelanden samt frågor som gäller lokaliseringsuppgifter finns i informationssamhällsbalken.

4 kap

Register

16 §
Nödcentralsdatasystemet

Nödcentralsdatasystemet är ett permanent riksomfattande adb-baserat datasystem som är avsett för räddningsmyndigheterna, polismyndigheterna, social- och hälsovårdsmyndigheterna och Nödcentralsverket. Gränsbevakningsväsendet har rätt att använda nödcentralsdatasystemet och att där lagra information om sitt eget ansvarsområde i enlighet med bestämmelserna i denna lag. (16.12.2016/1172)

Nödcentralsverket är huvudansvarig registerförare för nödcentralsdatasystemet. För polisens del är Polisstyrelsen registeransvarig för nödcentralsdatasystemet.

Nödcentralsverket övervakar att bestämmelserna om behandling av personuppgifter iakttas och sköter skyddet av informationen i nödcentralsdatasystemet. De registeransvariga ansvarar för att den information som de lagrar i registret är korrekt samt för att informationen behandlas enligt lag i samband med de egna arbetsuppgifterna. Övriga användare av nödcentralsdatasystemet svarar dessutom för sin del för att informationen behandlas enligt lag i samband med de egna arbetsuppgifterna.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska personuppgiftslagen (523/1999) tillämpas på behandlingen av personuppgifter.

PersonuppgiftsL 523/1999 har upphävts genom DataskyddsL 1050/2018.

17 § (16.12.2016/1172)
Information som ska lagras i nödcentralsdatasystemet

I nödcentralsdatasystemet får samlas in och lagras information som behövs för utförande av sådana uppgifter som föreskrivs i 4 § enligt följande:

1) information som gäller enheter som utför uppdrag för räddningsväsendet, polisväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet samt enheter inom gränsbevakningsväsendet, exempelvis om beredskap, teleförbindelser, anrop, ledningsförhållanden, utrustning, uppgiftsområden, enheternas storlek och sammansättning samt annan motsvarande information,

2) information om när och hur anmälan har gjorts och meddelandenas innehåll inklusive telefonidentifikations- och adressuppgifter och geografisk information samt inspelningar, audiovisuella upptagningar och motsvarande tekniska eller andra upptagningar av meddelanden,

3) identifieringsuppgifter om det abonnemang och lokaliseringsuppgifter om det abonnemang och den terminalutrustning som en anmälan har gjorts från, uppgifter om abonnemangets abonnent, användare och installeringsadress samt kontaktuppgifter och lokaliseringsuppgifter som anger läget för den terminalutrustning och det abonnemang som använts av den person som är föremål för anmälan,

4) namn på dem som tagit emot och registrerat meddelanden, uppdrag och åtgärder och den enhet som tagit emot meddelandena, uppdragen och åtgärderna samt när detta skett,

5) av uppgifterna om identiteten hos en person som har samband med meddelanden, uppdrag och åtgärder, namn, personbeteckning eller födelsetid samt information om kön, modersmål, medborgarskap, hemort, adress och telefonnummer och annan motsvarande information samt om samband med ärendet, identifieringsuppgifter om objektet inklusive lokaliseringsuppgift eller geografisk information och objektinformation om larmanordningar inklusive lokaliseringsuppgift eller geografisk information,

6) information om uppdrag och åtgärder, exempelvis händelse- och åtgärdsrapporter, information om tidpunkter, platser, uppdragens skyndsamhetsklass och farlighet, information om de personer som deltar och har deltagit i uppdrag, om tele- och radiokommunikationen mellan Nödcentralsverket och den myndighet eller aktör som utför uppdraget samt annan behövlig information om enskilda uppdrag,

7) information som behövs för någons personliga säkerhet eller för arbetarskyddet, exempelvis om objektets eller personens farlighet eller oberäknelighet; personuppgifter som beskriver eller avser att beskriva en brottslig gärning, straff eller andra påföljder för ett brott, information om personers hälsotillstånd, sjukdom, handikapp och vård eller därmed jämförbara åtgärder som en person blivit föremål för eller information om socialvårdsåtgärder får dock lagras endast i den mån som det är nödvändigt för någons personliga säkerhet eller för arbetarskyddet.

Personer som är anställda hos registerförande myndigheter och myndigheter som använder registret har rätt att med hjälp av teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt få tillgång till och behandla information och uppdrag inom sitt eget verksamhetsområde endast inom ramen för sina befogenheter och enligt överenskommelse med Nödcentralsverket. Information som avses i 1 mom. 7 punkten får räddningsväsendets, polisväsendets samt social- och hälsovårdsväsendets myndigheter samt enheter som sköter uppgifter för och personer som är anställda hos sådana myndigheter behandla endast i anslutning till uppgifter inom det egna ansvarsområdet, om det behövs för ett enskilt uppdrag. De som använder och behandlar information omfattas av bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar.

Information ska avföras ur personregistret när den inte längre är behövs med tanke på ändamålet med registret, dock senast fem år efter det att meddelandet togs emot. Information som enligt 1 mom. 7 punkten hänför sig till den personliga säkerheten eller arbetarskyddet ska dock inte avföras, om det inom fem år från det att informationen lagrades eller från det en fortsatt lagring av informationen senast konstaterades vara behövlig har konstaterats att fortsatt lagring av informationen behövs med tanke på dess användningsändamål. En anteckning ska göras om att informationen har konstaterats vara behövlig.

Bestämmelser om de registrerades rätt att ta del av information som polisen lagrat i nödcentralsdatasystemet finns i 4 kap. i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018) och i 6 kap. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019). (10.5.2019/621)

18 §
Lagring av myndigheters anvisningar och planer i nödcentralsdatasystemet

Vederbörande myndigheter inom räddningsväsendet, polisen och social- och hälsovården ska genom teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt och tillförlitligt sätt i nödcentralsdatasystemet lagra i 14 § 2 mom. avsedda planer och anvisningar inklusive förslag till respons innehållande information om enheter och aktörer som utför uppdrag för räddningsväsendet, polisväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet, exempelvis om beredskap, anrop, ledningsförhållanden, utrustning, uppgiftsområden, storlek och sammansättning samt annan motsvarande information.

Gränsbevakningsväsendet ska genom teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt och tillförlitligt sätt i nödcentralsdatasystemet lagra information om enheter och aktörer inom gränsbevakningsväsendet, exempelvis om beredskap, anrop, ledningsförhållanden, utrustning, uppgiftsområden, storlek och sammansättning samt annan motsvarande information samt i 14 a § avsedda anvisningar och planer. (16.12.2016/1172)

Den som lagrar information svarar för dess tillförlitlighet och uppdatering.

Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas närmare om den information som ska lagras.

19 § (16.12.2016/1172)
Rätt att få information ur registren

Nödcentralsverket och dess anställda har enligt vad som överenskommits med den personuppgiftsansvarige och trots sekretessbestämmelserna, för att kunna sköta Nödcentralsverkets lagstadgade uppgifter, rätt att avgiftsfritt få information som behövs för att säkerställa förberedande åtgärder i samband med uppdrag eller säkerheten i arbetet eller för att stödja myndigheten eller enheten i fråga. I detta syfte har Nödcentralsverket och dess anställda rätt att (10.5.2019/621)

1) få sådana uppgifter ur polisens informationssystem som avses i 5, 6, 11 och 12 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet samt information ur det i 3 § 3 punkten i den lagen avsedda nationella systemet inom Schengens informationssystem, (10.5.2019/621)

2) få information ur utrikesministeriets datasystem angående beslut om visum och uppehålls- eller arbetstillstånd,

3) få information ur Migrationsverkets datasystem, om informationen behövs för behandling av ärenden enligt utlänningslagen (301/2004) och för tillsynen över att utlänningslagen iakttas,

4 punkten har upphävts genom L 4.5.2018/319. (4.5.2018/319)

5) få information ur Tullens datasystem för förebyggande och undersökning av brott eller för behandling av utlänningsärenden samt för övervakning av utlänningars inresor och utresor,

6) få sådan information ur trafik- och transportregistret enligt lagen om transportservice (320/2017) som är nödvändig för utförande av Nödcentralsverkets lagstadgade uppdrag, (4.5.2018/319)

7) få information ur Skatteförvaltningens datasystem om skattskyldigas inkomster och förmögenhet samt andra beskattningsuppgifter som enligt 2 a kap. 2 § i strafflagen (39/1889) behövs för bestämmande av dagsbotsbelopp,

8) få information om alarmering av räddningsenheter från det lokala räddningsväsendet, ur det lokala räddningsväsendets register om åtgärder som vidtagits av räddningsenheterna samt ur det lokala räddningsväsendets register över övervakning och kontroll av brandsäkerheten,

9) få information enligt 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009),

10) få identifieringsuppgifter om det abonnemang och lokaliseringsuppgifter om det abonnemang och den terminalutrustning som ett nödmeddelande har sänts från, uppgifter om abonnemangets abonnent, användare och installeringsadress samt kontaktuppgifter och lokaliseringsuppgifter som anger läget för den terminalutrustning och det abonnemang som använts av den person som är föremål för nödmeddelandet, med iakttagande av vad som föreskrivs i informationssamhällsbalken,

11 punkten har upphävts genom L 10.5.2019/621. (10.5.2019/621)

12) få information enligt 33 § 1 mom. 4 punkten i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet (639/2019), (10.5.2019/646)

13 punkten har upphävts genom L 4.5.2018/319. (4.5.2018/319)

14) få information ur det fartygsregister som förs av Statens ämbetsverk på Åland om de anteckningar som enligt 9 § i fartygsregisterlagen (512/1993) ska införas i registret, (4.5.2018/319)

15) få sådana identifikationsuppgifter i företags- och organisationsdatasystemet som avses i 4 § 1 mom. i företags- och organisationsdatalagen (244/2001),

16) från Lantmäteriverket få information om fastighetsägare och deras kontaktinformation samt om fastigheters läge och specifikationsuppgifter ur fastighetsdatasystemet enligt lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002).

Rätten att få information ur de register som avses i 1 mom. 1–7, 11 och 12 punkten är i fråga om datainnehållet och användningsändamålet begränsad enligt vad som föreskrivs om polismäns rätt att få och använda uppgifter, dock så att man också för räddningsväsendets enheter har rätt att ur det i 6 punkten avsedda registret få behövlig information om ägare eller innehavare av ett fordon inklusive adress och annan kontaktinformation samt tekniska data och identifieringsuppgifter om ett fordon. På motsvarande sätt gäller rätten att få information ur en räddningsmyndighets datasystem endast uppgifter som behövs för alarmering och bistående av räddningsenheter. Informationen får lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt.

20 § (16.12.2016/1172)
Utlämnande av information

Ur nödcentralsdatasystemet får till inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, oberoende av vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om sekretess, lämnas ut information som är nödvändig för planerings- och utvecklingsuppgifter inom deras verksamhet samt för deras övervakningsuppgifter. På motsvarande sätt får till regionförvaltningsverken lämnas ut information som är nödvändig för deras övervakningsuppgifter.

Nödcentralsverket får, trots sekretessplikten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet,

1) lämna ut information som avses i 17 § till enheter inom polisväsendet, räddningsväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet och till andra enheter och aktörer som Nödcentralsverket har larmat eller för vilka informationen på begäran har inhämtats i samband med en uppgift som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten,

2) lämna ut information som avses i 19 § till enheter inom polisväsendet, räddningsväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet och till andra enheter och aktörer som Nödcentralsverket har larmat eller för vilka informationen på begäran har inhämtats i samband med en uppgift som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten; information som Nödcentralsverket har fått med stöd av 19 § 1 mom. 1–7, 11 och 12 punkten får lämnas ut endast till polisens verksamhetsenheter eller tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet; sådan information om ägare eller innehavare av ett fordon inklusive adress och annan kontaktinformation samt tekniska data och identifieringsuppgifter om ett fordon som Nödcentralsverket har fått ur trafik- och transportregistret med stöd av 19 § 1 mom. 6 punkten får lämnas ut även till räddningsväsendets enheter och information som Nödcentralsverket har fått med stöd av 19 § 1 mom. 8 punkten får lämnas ut endast till räddningsväsendets enheter, (4.5.2018/319)

3) i samband med larm från Nödcentralsverket till samtliga larmade enheter dock lämna ut information om tid, plats och objekt för uppdraget eller åtgärderna, om uppdragets skyndsamhetsklass och om de omständigheter som avses i 17 § 1 mom. 7 punkten samt om de enheter som deltar i uppdraget.

Trots 2 mom. får den information om ett larmuppdrag som Nödcentralsverket fått från en verksamhetsenhet inom polisväsendet lämnas ut till den polismyndighet som ansvarar för personregistret i fråga. Likaså får information som tagits emot från en verksamhetsenhet inom räddningsväsendet lämnas ut till en räddningsmyndighets ansvariga registerförare, information i anslutning till social- och hälsovårdsväsendet som tagits emot från en verksamhetsenhet inom räddningsväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet får lämnas ut till en social- och hälsovårdsmyndighets ansvariga registerförare och information som tagits emot från en verksamhetsenhet inom gränsbevakningsväsendet får lämnas ut till gränsbevakningsväsendets ansvariga registerförare. Informationen får lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt.

Bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets rätt att få information ur nödcentralsdatasystemet finns utöver i denna lag i 14 § i sjöräddningslagen och i 22 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet. (10.5.2019/646)

Trots sekretessen får det i enskilda fall lämnas ut information som är nödvändig för skyddande av liv eller hälsa eller för undvikande av omfattande miljö- eller egendomsskador. Trots sekretessen har en anställd hos Nödcentralsverket även rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna lag har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld. Bestämmelser om informationsmottagarens tystnadsplikt finns i 23 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

21 § (16.12.2016/1172)
Behandling av utlämnad information

Information som lämnats ut ur nödcentralsdatasystemet får behandlas endast för avsett ändamål.

22 §
Användarregister

Nödcentralsverket ska föra ett användarregister med hjälp av teknisk anslutning eller elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt över behandling av information i nödcentralsdatasystemet. I användarregistret får lagras följande information:

1) användarens fullständiga namn och personbeteckning,

2) uppgifter som specificerar åtkomsträtten,

3) uppgifter om åtkomsträttens innehåll och omfattning,

4) uppgifter om begränsad åtkomsträtt eller användningsförbud som en användare meddelats som påföljd för missbruk av systemets information,

5) uppgifter om den organisation som användaren företräder, och

6) uppgifter om beslut eller avgöranden som gäller åtkomsträtt.

Uppgifter som avses i 1 mom. 4 punkten får lagras i registret endast om påföljden för missbruk anges i beslutet eller avgörandet om åtkomsträtt och användaren är medveten om påföljden.

Nödcentralsverket ska förvara information som lagrats i användarregistret i minst två år efter det att åtkomsträtten har upphört. Informationen ska avföras senast tio år efter det att åtkomsträtten upphört. Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas närmare föreskrifter om användarregistrets informationsinnehåll.

23 §
Användning av användarregistrets information

Nödcentralsverket får använda information som lagrats i användarregistret för att

1) administrera, följa, övervaka och skydda behandlingen av nödcentralsdatasystemets information,

2) klarlägga hur ofta och i vilken omfattning nödcentralsdatasystemets information används och för att klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna samt för faktureringen, och

3) säkerställa och förbättra nödcentralsdatasystemets funktion och utreda problem vid användningen av informationen.

Sådana uppgifter om begränsad åtkomsträtt eller användningsförbud som avses i 22 § 1 mom. 4 punkten får användas endast för att administrera, följa, övervaka och skydda informationsbehandlingen.

Nödcentralsverket får lämna ut sådan information inom respektive verksamhetsområde som lagrats i användarregistret till vederbörande myndighet inom räddningsväsendet, polisväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet och till gränsbevakningsväsendet för uppföljning och övervakning av dess egen verksamhet. Innan uppgifter lämnas ut kan Nödcentralsverket vid behov kräva en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna kommer att användas och skyddas. (16.12.2016/1172)

24 §
Loggregister

Nödcentralsverket ska med hjälp av teknisk anslutning eller elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt föra ett loggregister över behandlingen av information i nödcentralsdatasystemet. I loggregistret får lagras följande information:

1) identifieringsuppgifter om den organisation i vars namn behandlingen sker,

2) användarens identifieringsuppgifter,

3) namnet på den tillämpning, det program eller den tekniskt självständiga del av en tillämpning eller ett program som använts eller någon annan uppgift som identifierar dessa,

4) uppgifter om tidpunkter för behandlingen, och

5) de uppgifter eller grupper av data i systemet som behandlats eller varit föremål för behandling.

Nödcentralsverket ska förvara den information som lagrats i loggregistret i minst två år från ingången av kalenderåret efter lagringstidpunkten. Informationen ska avföras senast fem år efter att den lagrats. Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas närmare bestämmelser om loggregistrets informationsinnehåll.

25 §
Användning av information i loggregistret

Nödcentralsverket får använda information i loggregistret för att

1) följa och övervaka behandlingen av information i nödcentralsdatasystemet och för att upprätthålla informationssäkerheten,

2) klarlägga i vilken utsträckning information i nödcentralsdatasystemet används samt för att klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna och sköta faktureringen,

3) utreda om informationen i nödcentralsdatasystemet är tillförlitlig och aktuell, och

4) säkerställa och förbättra nödcentralsdatasystemets funktionsduglighet och utreda problem vid användningen av informationen.

Nödcentralsverket får lämna ut sådan information inom respektive verksamhetsområde som lagrats i loggregistret till vederbörande myndighet inom räddningsväsendet, polisväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet och till gränsbevakningsväsendet för uppföljning och övervakning av dess egen verksamhet. Innan uppgifter lämnas ut kan Nödcentralsverket vid behov kräva en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna kommer att användas och skyddas. (16.12.2016/1172)

25 a § (6.3.2015/174)
Register över användare av nödtextmeddelande

Nödcentralsverket ska föra ett register över användarna av nödtextmeddelande för att dessa användare ska kunna identifieras.

I registret får följande uppgifter registreras:

1) användarens fullständiga namn och personbeteckning,

2) användarens adress och e-postadress,

3) användarens telefonnummer.

Nödcentralsverket ska bevara de uppgifter som förts in i registret åtminstone under den tid som registreringen är i kraft. En uppgift ska raderas ur personregistret när den inte längre behövs med tanke på registrets användningsändamål, dock senast fem år efter godkännandet av registreringen.

5 kap

Särskilda bestämmelser

26 §
Alarmering

Genom förordning av inrikesministeriet kan det föreskrivas om tekniska system och metoder som kan användas för förmedling av meddelanden eller uppdrag eller alarmering.

27 §
Tjänstedräkt

Nödcentralsverkets personal är skyldig att i tjänsten bära tjänstedräkt, om Nödcentralsverket inte beslutar något annat med beaktande av tjänsteuppgifternas art eller karaktär.

Genom förordning av inrikesministeriet kan det föreskrivas om tjänstedräkten och gradbeteckningarna.

6 kap

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

28 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Genom denna lag upphävs lagen om nödcentraler (157/2000).

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

Om det i andra lagar hänvisas till lagen om nödcentraler, ska i stället denna lag tillämpas. Vad som någon annanstans föreskrivs om nödcentraler ska efter det att denna lag trätt i kraft gälla Nödcentralsverket.

29 §
Övergångsbestämmelse om områdesindelningen och nödcentralerna

De nödcentralskretsar och placeringsorter för nödcentralerna som fastställts med stöd av de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande blir samarbetsområden och placeringsorter för nödcentralerna enligt 5 § till dess något annat bestäms med stöd av 5 §.

30 §
Övergångsbestämmelser om personalen

Bestämmelserna i 15 § och 20 § 2 mom. i lagen om nödcentraler tillämpas fortfarande efter denna lags ikraftträdande på polismän som vid ikraftträdandet är anställda hos Nödcentralsverket. (18.1.2013/47)

Personal som är anställd i tjänsteförhållande vid Nödcentralsverkets nödcentralsenhet och vid nödcentralerna behåller sina anställningsrelaterade rättigheter och skyldigheter samt sin lön i euro när denna lag träder i kraft.

Polismän som är anställda vid Nödcentralsverket i tjänsteförhållande är även fortsättningsvis behöriga för polismantjänst eller tjänsteförhållande för viss tid som polisman vid Nödcentralsverket till utgången av den tid för vilken de utnämnts. Den som är utnämnd till en tjänst som nödcentralsjourhavande vid denna lags ikraftträdande behåller sin behörighet.

31 §
Övergångsbestämmelse om lagring av information

Information som överlämnats till Nödcentralsverket börjar i enlighet med 18 § lagras i nödcentralsdatasystemet sex månader efter det att Nödcentralsverket har meddelat att det nödcentralsdatasystem som möjliggör lagring av information har tagits i bruk.

RP 262/2009, FvUB 12/2010, RSv 107/2010

Ikraftträdelsestadganden:

10.8.2012/467:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder ikraft.

RP 31/2012, FvUB 12/2012, RSv 63/2012

18.1.2013/47:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2013.

RP 64/2012, FvUB 19/2012, RSv 143/2012

30.12.2013/1231:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 92/2013, FvUB 24/2013, RSv 217/2013

6.3.2015/174:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015. Lagens 13 b och 25 a § ska dock tillämpas först tre månader efter det att Nödcentralsverket har börjat använda det nödcentralsdatasystem som gör det möjligt att ta emot nödtextmeddelanden.

RP 265/2014, FvUB 46/2014, RSv 287/2014

20.3.2015/282:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.

RP 333/2014, FvUB 41/2014, RSv 268/2014

20.3.2015/285:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.

RP 298/2014, FvUB 50/2014, RSv 323/2014

21.8.2015/1097:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 22/2014, FvUVB 57/2014, RSv 351/2014

16.12.2016/1172:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP100/2016, FvUB 15/2016, RSv 138/2016

4.5.2018/319:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

RP 145/2017, KoUB 3/2018, RSv 20/2018

10.5.2019/621:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.

RP 242/2018, FvUB 39/2018, GrUU 51/2018, RSv 318/2018, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 679/2016 (32016R0679); EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/680/EU (32016L0680); EUT L 119, 4.5.2016, s. 89

10.5.2019/646:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.

RP 241/2018, FvUB 40/2018, RSv 314/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.