692/2010

Denna lag innehåller bestämmelser om Nödcentralsverkets verksamhet samt om räddningsväsendets, polisväsendets, social- och hälsovårdsväsendets och Gränsbevakningsväsendets nödcentralstjänster och nödcentralsverksamhet. Denna lag innehåller dessutom bestämmelser om behandling av personuppgifter i nödcentralsverksamheten.

Bestämmelser om Nödcentralsverkets uppgifter med anknytning till sjöräddningstjänsten finns dessutom i sjöräddningslagen (1145/2001) .

Bestämmelser om mottagande och förmedling av varningsmeddelanden samt om bistånd vid översättning av varningsmeddelanden till det andra nationalspråket finns i lagen om varningsmeddelanden (466/2012) .

I denna lag avses med

2 a § har upphävts genom L 23.3.2023/438 .

Nödcentralstjänsterna produceras av Nödcentralsverket, som lyder under inrikesministeriet. Den allmänna styrningen och övervakningen av Nödcentralsverket ankommer på inrikesministeriet.

Inrikesministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet svarar gemensamt för den funktionella styrningen av Nödcentralsverket.

Bestämmelser om den funktionella styrningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Nödcentralsverket har till uppgift att

Nödcentralsverket får i syfte att upprätthålla och främja säkerheten utföra sådana övervaknings- och larmuppdrag som omfattas av lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) och som anses vara bevakningsuppgifter dock endast om ett viktigt allmänt intresse förutsätter det.

Nödcentralsverket kan sköta andra uppgifter som lämpar sig för dess verksamhetsområde samt bistå myndigheter i sådana tjänster som lämpar sig för att tillhandahållas inom Nödcentralsverket, om de inte medför olägenhet för skötseln av de uppgifter som anges i 1 mom. Närmare bestämmelser om brådskande stödtjänster och andra stödtjänster samt om andra uppgifter som lämpar sig för Nödcentralsverkets verksamhetsområde och om bistånd till myndigheter utfärdas genom förordning av statsrådet.

4 a § har upphävts genom L 23.3.2023/438 .

Nödcentralsverkets administrativa ämbetsområde är hela landet utom landskapet Åland. För att nödcentralstjänsterna och myndighetssamarbetet ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt kan statsrådet besluta att det administrativa ämbetsområdet ska delas in i samarbetsområden. Nödcentralsverkets behörighet bestäms inte utifrån indelningen i samarbetsområden.

Nödcentralsverket omfattar nödcentraler, en enhet som sköter stabsfunktionerna och vid behov andra enheter. Inrikesministeriet beslutar om inrättande och indragning av nödcentraler samt om placeringsorterna för nödcentralerna och enheten som sköter stabsfunktionerna. I Nödcentralsverkets arbetsordning föreskrivs om inrättande och indragning av verkets andra enheter och om deras placeringsorter.

Nödcentralsverket leds av dess överdirektör.

Närmare bestämmelser om överdirektörens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 § har upphävts genom L 23.3.2023/438 .

Nödcentralsverkets överdirektör utnämns av statsrådet. Bestämmelser om behörighetsvillkor för Nödcentralsverkets överdirektör finns i 8 § i statstjänstemannalagen (750/1994) . Nödcentralsverkets övriga personal utnämns av överdirektören, om inte något annat anges i arbetsordningen.

Bestämmelser om behörighetsvillkoren för jourpersonalen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Med jourpersonal avses de tjänstemän vid Nödcentralsverket som utför uppgifter enligt 12 §.

I Nödcentralsverkets arbetsordning bestäms det närmare om organisering av Nödcentralsverkets förvaltning och funktioner samt om verkets organisation och personalens uppgifter. I arbetsordningen föreskrivs det också om vikariat, om handläggning och avgörande av ärenden och om utnämning av personalen.

Nödcentralsverkets överdirektör beslutar om verkets arbetsordning.

En tjänsteman vid Nödcentralsverket som bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt kan som disciplinstraff skiljas från tjänsteutövning för minst en och högst sex månader, om en varning inte kan anses vara tillräcklig. Löneutbetalningen avbryts för tiden för skiljandet från tjänsteutövningen.

Den utnämnande myndigheten beslutar om skiljande från tjänsteutövning. Om statsrådet är utnämnande myndighet, ska inrikesministeriet besluta om skiljande från tjänsteutövning. Den myndighet som beslutar om skiljande från tjänsteutövning ska inleda ärendet inom tre månader från att ha fått kännedom om en omständighet som kan leda till skiljande från tjänsteutövning.

Innan beslutet om att skilja en tjänsteman från tjänsteutövning fattas ska tjänstemannen ges tillfälle att bli hörd i ärendet. Myndigheten ska ge också huvudförtroendemannen eller förtroendemannen tillfälle att bli hörd, om tjänstemannen begär det och om skiljandet från tjänsteutövningen inte på grund av sakens natur ska verkställas omedelbart. Myndigheten ska innan den fattar beslutet underrätta tjänstemannen om möjligheten att begära att huvudförtroendemannen eller förtroendemannen ska höras.

I statstjänstemannalagen (750/1994) föreskrivs om överklagande av beslut som gäller skiljande av en tjänsteman från tjänsteutövning för viss tid.

Nödcentralsverket ska svara på sådana nödmeddelanden till det allmänna nödnumret 112 som består av realtidstal eller realtidstext. Nödcentralsverket kan också svara på nödmeddelanden som sänts på något annat sätt som möjliggör interaktion mellan den som sänder meddelandet och Nödcentralsverket.

Nödcentralsverket ska på det allmänna nödnumret 112 svara med användning av samma kommunikationssätt som nödnumret kontaktats med. Om Nödcentralsverket möjliggör att ett nödmeddelande sänds med videobild, ska Nödcentralsverket svara på meddelandet med talkommunikation, text och video som synkroniseras i en totalkonversation.

Närmare bestämmelser om tekniska krav och standarder när det gäller svaren på det allmänna nödnumret 112 får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Tillsynen över efterlevnaden av de tillgänglighetskrav som anges i 10 a § utövas av inrikesministeriet.

Ansvaret för ett förmedlat meddelande eller uppdrag övergår på den mottagande myndigheten, på den enhet som sköter dess uppgifter eller på någon annan jourpunkt när denna har tagit emot meddelandet eller uppdraget.

Jourpersonalen vid Nödcentralsverket har till uppgift att

I situationer enligt 1 mom. 5 punkten, som inte kräver alarmering eller förmedling av uppdrag, och i situationer enligt 1 mom. 6 punkten, där en kontakt avbryts eller avslutas, fattas inget separat beslut. Anmälaren ska underrättas om avbrytandet eller avslutandet och om beslutet att inte förmedla ett meddelande eller uppdrag.

Uppdrag och åtgärder enligt 1 mom. ska utföras i enlighet med de i 14 § 2 mom. avsedda anvisningar som berörda myndigheter har gett.

På uppdrag och åtgärder som avses i 1 mom. ska 8 § i förvaltningslagen (434/2003) inte tillämpas.

Om Nödcentralsverket har tagit emot nödmeddelanden som gjorts i syfte att störa dess verksamhet eller missbruka dess nödcentralstjänster, har det för tryggande av verksamheten och tjänsterna rätt att under en skälig tid med tekniska metoder begränsa behandlingen av mottagna meddelanden. Nödcentralsverket ska utan dröjsmål vidta åtgärder för att få klarhet i saken.

Nödcentralsverket har rätt att föra över ett nödmeddelande som det har tagit emot till en separat kö för att vänta på svar, om

Närmare bestämmelser om de tekniska specifikationer som gäller identifiering eller lokalisering av abonnemang och utrustning som avses i 1 mom. 1 punkten får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

13 b § har upphävts genom L 19.1.2023/106 , som träder i kraft 28.6.2025. Den tidigare formen lyder:

Med nödtextmeddelande avses i denna lag ett sådant textmeddelande som avses i 278 § 1 mom. i informationssamhällsbalken (917/2014) .

Ett nödmeddelande kan skickas som ett nödtextmeddelande endast av den som har registrerat sig för tjänsten. En person som är under 18 år kan registreras av vårdnadshavaren eller av någon annan intressebevakare. En minderårigs egen registreringsansökan ska åtföljas av vårdnadshavarens samtycke.

Registreringen är i kraft högst två år i sänder från den tidpunkt då sökanden fick ett meddelande om att registreringen har godkänts.

Om en person som inte har registrerats skickar ett nödmeddelande som ett nödtextmeddelande, ska Nödcentralsverket skicka personen ett svarsmeddelande. Svarsmeddelandet ska innehålla en uppmaning att ringa ett nödsamtal samt anvisningar för registrering.

Närmare bestämmelser om förfarandet för registrering och förfarandet för mottagning av registrering får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Inrikesministeriet tillsätter en landsomfattande samarbetsgrupp för Nödcentralsverket i syfte att effektivisera samarbetet mellan myndigheterna och serviceproducenterna.

De myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten ska ge Nödcentralsverket till sina verksamhetsområden knutna anvisningar och planer för behandling och förmedling av uppdrag samt för andra meddelanden och uppdrag. Landsomfattande planer och anvisningar ska innan de tas i bruk behandlas och samordnas i Nödcentralsverkets landsomfattande samarbetsgrupp.

Närmare bestämmelser om den landsomfattande samarbetsgruppens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den tekniska inmatningen i nödcentralsdatasystemet av uppgifter om de planer och anvisningar som avses i 14 § 2 mom. genomförs på ett enhetligt sätt av Nödcentralsverket.

Räddningsväsendet, polisen, social- och hälsovårdsväsendet och Gränsbevakningsväsendet för in i nödcentralsdatasystemet larmanvisningar samt förslag till respons. Larmanvisningarna och förslagen till respons ska innehålla behövlig information om de enheter och aktörer som utför uppdrag för räddnings-, polis- samt social- och hälsovårdsväsendet och Gränsbevakningsväsendet.

Bestämmelser om det allmänna nödnumret 112 och kontakt med nödnumret, teleföretags utlämnande av uppgifter, rätten för myndigheter som tar emot nödmeddelanden att få information, teleföretags skyldighet att biträda myndigheter och förmedla riktade myndighetsmeddelanden samt frågor som gäller lokaliseringsuppgifter finns i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) .

Myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten får behandla personuppgifter endast om behandlingen behövs för utförandet av nödcentralsverksamhet och sådana uppgifter i anslutning till nödcentralsverksamheten som föreskrivits för de behöriga myndigheterna i lag.

Personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter, känsliga personuppgifter och personbeteckningar får behandlas endast om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Biometriska uppgifter får behandlas endast för ett enskilt uppdrag under de förutsättningar som anges i detta kapitel.

Personuppgiftsansvariga för de personuppgifter som avses i denna lag är i fråga om polisens information Polisstyrelsen, i fråga om social- och hälsovårdens information den behöriga myndighet som svarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna, i fråga om räddningsväsendets information den behöriga myndighet som svarar för ordnandet av räddningsväsendet och i fråga om Gränsbevakningsväsendets information staben för Gränsbevakningsväsendet.

Nödcentralsverket är personuppgiftsansvarig för den information som är avsedd för utförandet av Nödcentralsverkets uppgifter enligt 4 § 2 och 3 mom. Nödcentralsverket är dessutom personuppgiftsansvarig för den information som gäller kontakter i syfte att skada eller störa verksamheten eller missbruka tjänsterna samt information som gäller störningar i informationssystemen eller nättrafiken.

Nödcentralsverket svarar för nödcentralsdatasystemet i enlighet med lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) .

Räddningsväsendet, polisen och social- och hälsovårdsväsendet, Gränsbevakningsväsendet och Nödcentralsverket får i enlighet med 16 § behandla följande uppgifter:

Personuppgifter som behandlas i nödcentralsverksamhet ska raderas senaste fem år efter det att anmälan togs emot.

På raderingen av personuppgifter enligt 17 § 7 punkten som hänför sig till den personliga säkerheten eller säkerheten i arbetet tillämpas 34 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019) .

Nödcentralsverket och dess anställda har enligt vad som överenskommits med den personuppgiftsansvarige och trots sekretessbestämmelserna, för att kunna sköta Nödcentralsverkets lagstadgade uppgifter, rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för att säkerställa förberedande åtgärder i samband med uppdrag eller säkerheten i arbetet eller för att stödja den myndighet eller enhet som utför uppdraget. I detta syfte har Nödcentralsverket och dess anställda rätt att

Rätten att få uppgifter ur de register som avses i 1 mom. 1–4 och 8 punkten är i fråga om datainnehållet och användningsändamålet begränsad enligt vad som föreskrivs om polismäns rätt att få och använda uppgifter, dock så att man också för räddningsväsendets enheter har rätt att ur det i 4 punkten avsedda registret få behövliga uppgifter om ägare eller innehavare av ett fordon inklusive adress och annan kontaktinformation samt tekniska data och identifieringsuppgifter om ett fordon. På motsvarande sätt gäller rätten att få uppgifter ur en räddningsmyndighets datasystem endast uppgifter som behövs för alarmering och bistående av räddningsenheter.

Inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter för ledning, styrning och övervakning av det egna verksamhetsområdet samt för planerings- och utvecklingsuppgifter.

Regionförvaltningsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter för verkets övervakningsuppgifter inom räddningsväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet.

Nödcentralsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet avgiftsfritt få sådana nödmeddelandeupptagningar och sådan uppdragsinformation samt sådana andra nödvändiga uppgifter i anslutning till dessa upptagningar som behövs för Nödcentralsverkets interna laglighetsövervakning och tillgodoseendet av arbetsgivarens arbetslednings- och övervakningsrätt.

Polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovårdsväsendet och Gränsbevakningsväsendet och andra aktörer som Nödcentralsverket har larmat eller för vilka informationen på begäran har inhämtats har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet avgiftsfritt få sådana uppgifter om uppdrag eller åtgärder som är nödvändiga för utförandet av deras uppgifter, uppgifter enligt 17 § 7 punkten som behövs för att trygga någons personliga säkerhet eller säkerheten i arbetet samt nödvändiga uppgifter om de enheter som deltar i utförandet av ett uppdrag.

Tullen har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur nödcentralsdatasystemet avgiftsfritt få sådana i 17 § 7 punkten avsedda uppgifter som behövs för att trygga någons personliga säkerhet eller säkerheten i arbetet för tjänstemän vid Tullen i samband med utförandet av Tullens lagstadgade uppdrag.

Nödcentralsverket får trots sekretessbestämmelserna till enheter inom polisväsendet, räddningsväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet och till Gränsbevakningsväsendet samt till andra enheter och aktörer lämna ut sådana uppgifter som Nödcentralsverket har fått med stöd av 19 § och som behövs för ett uppdrag i anslutning till nödcentralsverksamheten eller för att utföra ett uppdrag på eget initiativ. Uppgifter som avses i 19 § 1 mom. 1–4 och 8 punkten får Nödcentralsverket dock lämna ut endast till polisens verksamhetsenheter eller tjänstemän vid Gränsbevakningsväsendet och uppgifter som avses i 5 punkten endast till enheter inom räddningsväsendet. Nödcentralsverket får även till räddningsväsendets enheter lämna ut sådana uppgifter om ägare eller innehavare av ett fordon samt adress och annan kontaktinformation samt tekniska data och identifieringsuppgifter om ett fordon som avses i 19 § 1 mom. 4 punkten.

I 16 a § avsedda personuppgiftsansvariga får trots sekretessbestämmelserna till andra personuppgiftsansvariga lämna ut uppgifter om uppgifterna är nödvändiga

Den personuppgiftsansvarige får behandla personuppgifter enligt 17 § som omfattas av den personuppgiftsansvariges egen registerföring för något annat än det ursprungliga ändamålet om uppgifterna är nödvändiga för

Utöver vad som anges i 1 mom. får polisen behandla polisens information som avses i 17 § för andra ändamål än det ursprungliga med iakttagande av 13 § 1 och 2 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

Utöver vad som anges i 1 mom. får Gränsbevakningsväsendet behandla i 17 § avsedda uppgifter i Gränsbevakningsväsendets registerföring för andra ändamål än det ursprungliga med iakttagande av 16 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet.

Den personuppgiftsansvarige får trots sekretessbestämmelserna till Räddningsinstitutet lämna ut pseudonymiserade upptagningar av nödmeddelanden för genomförande av den utbildning av nödcentralsjourhavande som Räddningsinstitutet ordnar.

Bestämmelser om den registrerades rättigheter och begränsning av dem finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan den allmänna dataskyddsförordningen , dataskyddslagen (1050/2018) samt lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018) .

Bestämmelser om den registrerades rätt till insyn avseende uppgifter i polisens registerföring finns dessutom i 6 kap. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet, och bestämmelser om den registrerades rätt till insyn avseende uppgifter i Gränsbevakningsväsendets registerföring finns i 6 kap. i lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet.

Artikel 18 i den allmänna dataskyddsförordningen om den registrerades rätt till begränsning av behandling tillämpas inte på sådan behandling av personuppgifter som avses i denna lag.

Bestämmelser om straff för dataskyddsbrott finns i 38 kap. 9 § i strafflagen (39/1889) .

25 a § har upphävts genom L 19.1.2023/106 , som träder i kraft 28.6.2025. Den tidigare formen lyder:

Nödcentralsverket ska föra ett register över användarna av nödtextmeddelande för att dessa användare ska kunna identifieras.

I registret får följande uppgifter registreras:

Nödcentralsverket ska bevara de uppgifter som förts in i registret åtminstone under den tid som registreringen är i kraft. En uppgift ska raderas ur personregistret när den inte längre behövs med tanke på registrets användningsändamål, dock senast fem år efter godkännandet av registreringen.

Bestämmelser om tekniska system och metoder som kan användas för förmedling av meddelanden eller uppdrag eller alarmering får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Nödcentralsverkets personal är skyldig att i tjänsten bära tjänstedräkt, om Nödcentralsverket inte beslutar något annat med beaktande av tjänsteuppgifternas art eller karaktär.

Bestämmelser om tjänstedräkten och gradbeteckningarna får utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Genom denna lag upphävs lagen om nödcentraler (157/2000) .

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

Om det i andra lagar hänvisas till lagen om nödcentraler, ska i stället denna lag tillämpas. Vad som någon annanstans föreskrivs om nödcentraler ska efter det att denna lag trätt i kraft gälla Nödcentralsverket.

De nödcentralskretsar och placeringsorter för nödcentralerna som fastställts med stöd av de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande blir samarbetsområden och placeringsorter för nödcentralerna enligt 5 § till dess något annat bestäms med stöd av 5 §.

Bestämmelserna i 15 § och 20 § 2 mom. i lagen om nödcentraler tillämpas fortfarande efter denna lags ikraftträdande på polismän som vid ikraftträdandet är anställda hos Nödcentralsverket. (18.1.2013/47)

Personal som är anställd i tjänsteförhållande vid Nödcentralsverkets nödcentralsenhet och vid nödcentralerna behåller sina anställningsrelaterade rättigheter och skyldigheter samt sin lön i euro när denna lag träder i kraft.

Polismän som är anställda vid Nödcentralsverket i tjänsteförhållande är även fortsättningsvis behöriga för polismantjänst eller tjänsteförhållande för viss tid som polisman vid Nödcentralsverket till utgången av den tid för vilken de utnämnts. Den som är utnämnd till en tjänst som nödcentralsjourhavande vid denna lags ikraftträdande behåller sin behörighet.

Information som överlämnats till Nödcentralsverket börjar i enlighet med 18 § lagras i nödcentralsdatasystemet sex månader efter det att Nödcentralsverket har meddelat att det nödcentralsdatasystem som möjliggör lagring av information har tagits i bruk.