388/2020

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om växtsortlistan

Typ av författning: Förordning
Meddelats: 27.5.2020
Publiceringsdag: 29.5.2020
Finlands författningssamling: Författningstext

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 6 och 8 § i utsädeslagen (600/2019):

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §Tillämpningsområde

Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande av för produktion av jordbruks- och trädgårdsväxter avsedda sorter av stråsäd, foder- och vallväxter, betor, olje- och spånadsväxter, potatis samt köksväxter för upptagande i växtsortlistan, om förutsättningarna för godkännande samt om förfaranden som ska iakttas. Denna förordning innehåller dessutom bestämmelser om uppgifter som ska publiceras i växtsortlistan och om upprätthållande av sorter.

I bilaga 1 till denna förordning uppräknas de växtarter över vilkas sorter nationell växtsortlistan förs. I köksväxter upptagandet av sorten i Europeiska unionens (EU) gemensamma sortlista motsvarar upptagandet i den nationella växtsortlistan.

2 kap.Undersökning av sortkännetecken och sortens odlingsvärde

2 §Särskiljbarhet, stabilitet och enhetlighet

En sort anses vara:

särskiljbar från andra sorter, oberoende av om sorten har upptäckts i naturen eller förädlats, om den på basis av ett eller flera för sorten utmärkande viktiga kännetecknen klart kan särskiljas från andra sorter av samma art som är kända i medlemsstaterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i tredje land. Sortens kännetecken ska vara sådana att det utgående från dem är möjligt att identifiera sorten exakt och skilja den från andra sorter,

stabil , om de väsentliga kännetecknen enligt sortbeskrivningen är stabila och oföränderliga när sorten odlas eller uppförökas i flera generationer eller till slutet av den reproduktionscykel som förädlaren har avsett,

tillräckligt enhetlig , om de växter som utgör sortens växtbestånd, med mycket få avvikelser, är genetiskt identifierbara och sinsemellan lika vad de yttre kännetecknen beträffar.

Som sorter vilka är kända i sådana situationer som avses ovan i 1 mom. 1 punkten betraktas i medlemsstaterna inom EES alla de sorter som när en ansökan om godkännande av en ny växtsort har lämnats in för behandling

har nämnts i EU:s gemensamma sortlista för lantbruksväxter eller grönsaksväxter; eller

har godkänts eller för vilken det ansökts om godkännande i Finland eller någon annan medlemsstat inom EES för certifiering och marknadsföring eller för användning som standardutsäde av grönsaksväxter.

Sorten anses dock inte vara känd, om de ovannämnda förutsättningarna inte längre gäller i alla medlemsstater inom EES när beslutet om godkännande av den nya sorten fattas.

En sort anses vara särskiljbar, stabil och enhetlig om den vid en sortundersökning uppfyller kriterierna i de provningsriktlinjer som Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO) utfärdat för arten (bilaga 2) eller om dessa saknas kriterierna i de provningsriktlinjer som den internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) utfärdat för arten (bilaga 3).

Om de provningsriktlinjer som CPVO utfärdat för arten tillämpas vid en sortundersökning, ska det hänvisas till alla sortegenskaper. Om de provningsriktlinjer som UPOV utfärdat för arten tillämpas vid en sortundersökning, ska det hänvisas till åtminstone de egenskaper som märkts med en asterisk (*) i kraven. Man kan låta bli att hänvisa till sortegenskaperna, om observationen av en egenskap omöjliggörs genom att en annan egenskap uttrycks eller om de miljöförhållanden under vilka undersökningen utförs hindrar att en egenskap uttrycks. Om CPVO:s eller UPOV:s provningsriktlinjer saknas, tillämpas gällande nationella bestämmelser på arten.

3 §Sortens odlingsvärde

En sorts odlings- eller bruksvärde ska anses vara tillfredsställande, om sorten och dess odlingsegenskaper eller skördens bruksegenskaper bedömda i sin helhet och jämfört med andra sorter som godkänts för växtsortlistan innebär en klar förbättring av sorturvalet. Om några av sortens egenskaper är utmärkta kan man bortse från svagheter i vissa egenskaper vid bedömningen.

4 §Undersökning av sortkännetecken

Vid sortundersökning utreds sortens särskiljbarhet, stabilitet och enhetlighet. Undersökningen görs utgående från växtmaterial som den sökande har tillhandahållit. Utgående från undersökningen uppgörs en sortbeskrivning som ska beskriva sorten sådan som dess kännetecken framgår av de generationer av utsäde som marknadsförs.

I fråga om hybridsorter ska sortundersökning göras också beträffande de föräldralinjer som används till framställning av utsäde för certifiering. Detta gäller ej utsäde av sockerbeta.

5 §Undersökning av sortens odlingsvärde

I odlingsvärdesförsök utreds sortens odlings- och bruksvärde. Försöken ska utföras så att åtminstone följande egenskaper kan utredas:

avkastningsförmåga,

sjukdomsresistens,

reaktioner på miljöfaktorer,

kvalitetsegenskaper,

alternativitet om både vår- och höstformer av en växt finns, samt

beträffande gräsväxter också produktionsrytmen.

Varje sort ska ingå i försöken i åtminstone två år. Beträffande mångåriga växter ska försöken dock fortgå till dess alla egenskaper som undersöks har noterats åtminstone en gång. Det är möjligt att en sort undersöks bara delvis eller inte alls undersöks, om den redan har genomgått officiella odlingsvärdesförsök i växt- och klimatförhållanden som motsvarar de finländska förhållandena eller om motsvarande försök med sorten samtidigt utförs i någon annan medlemsstat inom EES.

Resultaten från odlingsvärdesförsök får publiceras bara i form av sammandrag. De undersökningsmetoder som har använts ska anges i samband med undersökningsresultaten. Förädlaren kan förbjuda att uppgifter om hans sort publiceras, om sorten inte godkänns för införande i växtsortlistan.

6 §Förfaranden i anslutning till sortundersökningar

För godkännande för upptagande i växtsortlistan ska en sorts kännetecken och odlingsvärde klarläggas i officiella undersökningar där det ingår ett tillräckligt antal motsvarande sorter som är kända i medlemsstaterna inom EES och i tredje land.

Om förädlaren har uppgett att en vall- och foderväxtsort inte är avsedd att odlas som foderväxt, ska undersökning av odlingsvärdet inte krävas. Undersökningsresultat beträffande övervintrande vallväxtsorters övervintringsegenskaper i Finland eller under förhållanden som motsvarar växtförhållandena i Finland ska dock visas.

Undersökning av odlingsvärdet ska inte heller krävas, om utsäde av en sort är avsett att framställas för marknadsföring i någon annan medlemsstat inom EES som har godkänt sorten med beaktande av dess odlingsvärde.

Om det för undersökningen av hybridsorter eller syntetiska sorter är nödvändigt att deras nedärvning eller föräldralinjer undersöks, ska undersökningsresultaten och beskrivningarna av föräldralinjerna behandlas konfidentiellt, om förädlaren begär detta.

3 kap.Växtsortlistan

7 §Ansökan om att en sort upptas i växtsortlistan

Ansökan om upptagande i växtsortlistan görs skriftligen och riktas till Livsmedelsverket. Om sökanden önskar kan ett ansökningsförfarande i två steg tillämpas, där ansökan om inledande av registreringen i växtsortlistan lämnas innan resultaten från sortens odlingsvärdesförsök är klara. Växtsortsnämnden bedömer och avgör om sorten ska godkännas för växtsortlistan först när sökanden efter att försöksresultaten är klara har lämnat Livsmedelsverket en ansökan om slutförande av registreringen i växtsortlistan. Vid ett ansökningsförfarande i två steg registreras datumet för den första ansökningen som ansökningsdag för sorten i växtsortlistan.

I ansökan ska åtminstone följande uppgifter ingå:

sökandens namn, hemort och adress samt ett eventuellt ombuds namn, hemort och adress,

sökandens rätt till sorten,

sortens kännetecken och särskiljbarhet från andra sorter,

uppgifter om de undersökningar och försök som har utförts med sorten,

det namn som är avsett att användas för sorten och den beteckning som har använts i fråga om förädlingsprodukten,

namnet på den som svarar för att sorten upprätthålls, om det är någon annan än sökanden,

om det för sorten i fråga i någon annan medlemsstat inom EES har ansökts om godkännande för växtsortslistan eller växtförädlarrätt, medlemsstatens namn och beslut som gäller ansökan. I sådana fall dessutom det föreslagna sortnamnet och beslutet,

om det är fråga om en genetiskt modifierad sort.

8 §Godkännandet av en sort för upptagande i växtsortlistan

Efter det att växtsortsnämnden har kontrollerat att resultaten från de undersökningar som avses i 4 och 5 § är tillgängliga, ska den avgöra om sorten i ansökan uppfyller kraven för godkännande för växtsortlistan.

När nämnden godkänner en sort för upptagande i växtsortlistan fastställer den det namn som ska användas för sorten med hänsyn till vad som i 24 § lagen om växtförädlarrätt (1279/2009) bestäms om godkännande av sortnamn. Genom sitt beslut fastställer nämnden också sortbeskrivningen och det utlåtande om sortens odlingsegenskaper som Naturresursinstitutet gett och som godkännandet av sorten baserar sig på.

Vid godkännandet av sorter från andra medlemsstater inom EES ska samma krav tillämpas som vid godkännandet av inhemska sorter.

9 §Införande av uppgifter i växtsortlistan

Om utsäde och förökningsmaterial av en sort marknadsförs också i någon annan stat under ett annat namn än det som växtsortsnämnden har fastställt, ska också detta namn uppges i växtsortlistan.

I växtsortlistan ska namnet på den som upprätthåller sorten uppges. Om flera aktörer ansvarar för upprätthållandet av en sort, är det inte nödvändigt att publicera namnen. Om namnen inte publiceras ska Livsmedelsverket föra en offentlig förteckning över de aktörer som ansvarar för upprätthållandet av sorten.

Genetiskt modifierade sorter som godkänts för upptagande i växtsortlistan ska tydligt märkas som sådana i växtsortlistan. En genetiskt modifierad sort som införs i sortlistan ska uppfylla kraven i 10 § i utsädeslagen. De som marknadsför utsäde av en genetiskt modifierad sort ska i marknadsföringen av sorten tydligt ange att sorten är genetiskt modifierad.

Ursprungssorter som godkänts för upptagande i växtsortlistan ska tydligt märkas som sådana i växtsortlistan.

10 §Information om växtsortlistan

Livsmedelsverket ska utan dröjsmål informera de andra medlemsstaterna inom EES och kommissionen om ansökningar om godkännande av sorter för upptagande i växtsortlistan, återtagande av ansökningar, sorter som godkänts och ändringar som gjorts i växtsortlistan.

11 §Strykande av sorter i växtsortlistan

En sort ska strykas ur växtsortlistan, om godkännandet av sorten återkallas i enlighet med 9 § i utsädeslagen eller när godkännandets giltighetstid har löpt ut.

Sorten får dock certifieras och marknadsföras i två år efter det att godkännandets giltighetstid har löpt ut. Tiden räknas från den 30 juni det år då växtsortlistan publicerades. I fråga om höstsorter räknas tiden från och med den 31 oktober det år då växtsortlistan publicerades.

Om strykningen av sorten ur växtsortlistan sker på begäran av sortägaren, ska i följande växtsortlista för sortens vidkommande införas anteckningen "sortägaren har strukit sorten ur växtsortlistan".

4 kap.Upprätthållande av sorter

12 §Upprätthållande av godkända sorter

Upprätthållandet av sorter som godkänts för upptagande i växtsortlistan ska ha ordnats i enlighet med ett ändamålsenligt program för upprätthållande som överenskoms med Livsmedelsverket.

Den som ansvarar för upprätthållandet av en sort ska föra ett register där det är möjligt att kontrollera situationen beträffande upprätthållandet. Registret ska omfatta alla generationer av sorten som föregår basutsäde eller förökningsmaterialet. Upprätthållandet ska kunna övervakas med hjälp av de anteckningar som upprätthållaren gör.

Livsmedelsverket kan ålägga den som ansvarar för upprätthållandet att sända prov på sorten eller själv ta prov. Sortägaren är skyldig att betala kostnaderna för kontroll av upprätthållandet av sorten.

Om en sort upprätthålls i en annan medlemsstat inom EES, kan Livsmedelsverket be den behöriga myndigheten i denna stat om hjälp vid kontrollen av en omständighet som gäller upprätthållande av sorten. Livsmedelsverket ger administrativ hjälp vid kontrollen av att en sort upprätthålls, om den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat inom EES begär detta.

5 kap.Särskilda bestämmelser

13 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 31 maj 2020.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om en sortlista för växtsorter (51/04).

Rådets direktiv 2002/53/EG (32002L0053); L 193, 20.7.2002, s. 1

Rådets direktiv 2002/55/EG (32002L0055) ; L 193, 20.7.2002, s.33

Kommissionens direktiv 2003/90/EG (32003L0090); L 254, 8.10.2003, s.7

Kommissionens direktiv 2003/91/EG (32003L0091); L 254 8.10.2003, s.11

Helsingfors den 27 maj 2020.

Jord- och skogsbruksministerJari LeppäSpecialsakkunnigKati Lassi

Bilaga 1

Förteckning över växtarter vilkas sorter växtsortlistan förs

Standardnamn	Vetenskapligt namn
1. Stråsädd:
Havre	Avena sativa L.
Naken havre	Avena nuda L.
Korn	Hordeum vulgare L.
Råg	Secale cereale L.
Vete	Triticum aestivum L.
Rågvete	xTriticosecale Wittm. ex A. Camus
Bovete	Fagopyrum esculentum Moench
Speltvete	Triticum spelta L.

2. Baljväxter
Ärt	Pisum sativum L.
Bondböna	Vicia faba L.
Fodervicker	Vicia sativa L.
Luddvicker	Vicia villosa Roth.
Lupin	Lupinus L.
Getruta	Galega L.

3. Gräsväxter
Timotej	Phleum pratense L.
Hundäxing	Dactylis glomerata L.
Engelskt rajgräs	Lolium perenne L.
Westerwoldiskt rajgräs
Italienskt rajgräs	Lolium multiflorum L.
Ängssvingel	Festuca pratensis L.
Rödsvingel	Festuca rubra L.
Ängsgröe	Poa pratensis L.
Rödven	Agrostis capillaris L.
Rödklöver	Trifolium pratense L.
Vitklöver	Trifolium repens L.
Blålusern	Medicago sativa L.
Foderlosta	Bromus inermis L.
Rörsvingel	Festuca arundinacea L.
Rörflen	Phalaris arundinacea L.
Fjällgröe	Poa alpina L.
Alsikeglöver	Trifolium hybridum L.
Fårsvingel	Festuca ovina L.
Festulolium	Festuca pratensis Hudson * Lolium multiflorum L.

4. Olje- och spånadsväxter
Raps	Brassica napus L. var. oleifera
Rybs	Brassica rapa L. var. oleifera
Lin	Linum usitatissimum L.
Svartsenap	Brassica nigra (L.) Koch
Gulsenap	Sinapis alba L.
Sareptansenap	Brassica juncea (L.) Czern.
Kummin	Carum carvi L.
Solros	Helianthus annuus L.
Hampa	Cannabis sativa L.
Vallmo	Papaver somniferum L.
Oljedådra	Camelina sativa (L.) Crantz

Standardnamn	Vetenskapligt namn

5. Potatis	Solanum tuberosum L.

6. Beta
Sockerbeta	Beta vulgaris L.
Foderbeta	Beta vulgaris L.

Bilaga 2

Förteckning över de arter som ska överensstämma med Gemenskapens växtsortsmyndighets (CPVO) provningsprotokoll

Lantbruksväxter

Vetenskapligt namn	Standardnamn	CPVO:s protokoll
Festuca arundinacea Schreb.	Rörsvingel	TP 39/1, 1.10.2015
Festuca filiformis Pourr.	Finsvingel	TP 67/1, 23.6.2011
Festuca ovina L.	Fårsvingel	TP 67/1, 23.6.2011
Festuca pratensis Huds.	Ängssvingel	TP 39/1, 1.10.2015
Festuca rubra L.	Rödsvingel	TP 67/1, 23.6.2011
Festuca trachyphylla (Hack.) Krajina	Hårdsvingel	TP 67/1, 23.6.2011
Lolium multiflorum Lam .	Italienskt rajgräs	TP 4/2, 19.3.2019
Lolium perenne L.	Engelskt rajgräs	TP 4/2, 19.3.2019
Lolium x hybridum Hausskn.	Hybridrajgräs	TP 4/2, 19.3.2019
Pisum sativum L. (partim)	Ärt	TP 7/2 Rev. 2, 15.3.2017
Poa pratensis L.	Ängsgröe	TP 33/1, 15.3.2017
Vicia faba L.	Bondböna	TP 8/1, 19.3.2019
Vicia sativa L.	Fodervicker	TP 32/1, 19.4.2016
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb	Kålrot	TP 89/1 11.3.2015
Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers.	Oljerättika	TP 178/1, 15.3.2017
Brassica napus L. (partim)	Raps	TP 36/2, 16.11.2011
Cannabis sativa L.	Hampa	TP 276/1, Partial rev., 21.3.2018
Glycine max (L.) Merr.	Sojaböna	TP 80/1, 15.3.2017
Gossypium s pp.	Bomull	TP 88/1, 19.4.2016
Helianthus annuus L.	Solros	TP 81/1, 31.10.2002
Linum usitatissimum L.	Lin	TP 57/2, 19.3.2014
Sinapis alba L.	Vitsenap	TP 179/1, 15.3.2017
Avena nuda L.	Naken havre	TP 20/2, 1.10.2015
Avena sativa L. (myös A. byzantina K. Koch)	Havre och rödhavre	TP 20/2, 1.10.2015
Hordeum vulgare L.	Korn	TP 19/5, 19.3.2019
Oryza sativa L.	Ris	TP 16/3, 1.10.2015
Secale cereale L.	Råg	TP 58/1, 31.10.2002
Sorghum bicolor (L.) Moench	Durra/Sorghum	TP 122/1, 19.3.2019
Sorghum sudanense (Piper) Stapf.	Sudangräs	TP 122/1, 19.3.2019
Sorghum bicolor (L.) Moench x Sorghum su danense (Piper) Stapf	Hybrider som uppkommit genom korsning av Sorghum bicolor - och Sorghum sudanense	TP 122/1, 19.3.2019
xTriticosecale Wittm. ex A. Camus	Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Triticum med en art av släktet Secale	TP 121/2 rev.1, 16.2.2011
Triticum aestivum L .	Vete	TP 3/5, 19.3.2019
Triticum durum Desf.	Durumvete	TP 120/3, 19.3.2014
Zea mays L. (partim)	Majs	TP 2/3, 11.3.2010
Solanum tuberosum L.	Potatis	TP 23/3, 15.3.2017

Köksväxter

Vetenskapligt namn	Standardnamn	CPVO:s protokoll
Allium cepa L. (Cepa gruppen)	Lök	TP 46/2, 1.4.2009
Allium cepa L. (Aggregatum gruppen)	Schalottenlök	TP 46/2, 1.4.2009
Allium fistulosum L .	Piplök	TP 161/1, 11.3.2010
Allium porrum L.	Purjolök	TP 85/2, 1.4.2009
Allium sativum L.	Vitlök	TP 162/1, 25.3.2004
Allium schoenopraesum L .	Gräslök	TP 198/2, 11.3.2015
Apium graveolens L.	Selleri	TP 82/1, 13.3.2008
Apium graveolens L .	Rotselleri	TP 74/1, 13.3.2008
Asparagus officinalis L.	Sparris	TP 130/2, 16.2.2011
Beta vulgaris L .	Rödbeta, inklusiveCheltenhambeta	TP 60/1, 1.4.2009
Beta vulgaris L .	Mangold	TP 106/1, 11.3.2015
Brassica oleracea	Foderkål	TP 90/1, 16.2.2011
Brassica oleracea L.	Blomkål	TP 45/2 Rev., 15.3.2017
Brassica oleracea L.	Vinterbroccoli eller broccoli	TP 151/2 Rev., 15.3.2017
Brassica oleracea L.	Brysselkål	TP 54/2 Rev., 15.3.2017
Brassica oleracea L.	Kålrabbi	TP 65/1 Rev., 15.3.2017
Brassica oleracea L.	Savojkål, vitkål och rödkål	TP 48/3 Rev., 15.3.2017
Brassica rapa L.	Kinesisk kål	TP 105/1, 13.3.2008
Capsicum annuum L.	Chilipeppar eller paprika	TP 76/2 Rev., 15.3.2017
Cichorium endivia L.	Frisesallat och escarolesallat	TP 118/3, 19.3.2014
Cichorium intybus L.	Industricikoria	TP 172/2, 1.12.2005
Cichorium intybus L.	Storbladig cikoria	TP 154/1, Rev., 19.3.2019
Cichorium intybus L.	Cikorisallat	TP 173/1, 25.3.2004
Citrullus lanatus (Thunb.) Matsum.et Nakai	Vattenmeloner	TP 142/2, 19.3.2014
Cucumis melo L.	Melon	TP 104/2, 21.3.2007
Cucumis sativus L.	Slanggurka och druvgurka	TP 61/2, Rev. 2., 19.3.2019
Cucurbita maxima Duchesne	Jättepumpa	TP 155/1, 11.3.2015
Cucurbita pepo L.	Pumpa	TP 119/1 Rev., 19.3.2014
Cynara cardunculus L.	Kronärtskocka och kardon	TP 184/2, 27.2.2013
Daucus carota L.	Morot och fodermorot	TP 49/3, 13.3.2008
Foeniculum vulgare Mill.	Fänkål	TP 183/1, 25.3.2004
Lactuca sativa L.	Trädgårdssallat	TP 13/6 Rev. 15.2.2019
Solanum lycopersicum L.	Tomat	TP 44/4 Rev. 3, 21.3.2018

Petroselinum crispum (Mill.)Nyman ex A. W. Hill	Persilja	TP 136/1, 21.3.2007
Phaseolus coccineus L.	Rosenböna	TP 9/1, 21.3.2007
Phaseolus vulgaris L.	Buskböna och störböna	TP 12/4, 27.2.2013
Pisum sativum L. (partim)	Märgärt, spritärt och sockerärt	TP 7/2 Rev. 2, 15.3.2017
Raphanus sativus L.	Rädisa, rättika	TP 64/2 Rev., 11.3.2015
Rheum rhabarbarum L.	Rabarber	TP 62/1, 19.4.2016
Scorzonera hispanica L .	Svartrot	TP 116/1, 11.3.2015
Solanum melongena L .	Aubergine/Äggplanta	TP 117/1, 13.3.2008
Spinacia oleracea L.	Spenat	TP 55/5 Rev. 2, 15.3.2017
Valerianella locusta (L.) Laterr.	Vintersallat	TP 75/2, 21.3.2007
Vicia faba L. (partim)	Bondböna	TP Härkäpapu/1, 25.3.2004
Zea mays L. (partim)	Sockermajs och popmajs	TP 2/3, 11.3.2010
Solanum habrochaites S. Knapp & D.M. Spooner; Solanum lycopersicum L . x Solanum habrochaites S. Knapp & D.M. Spooner; Solanum lycopersicum L. x Solanum peruvianum (L.) Mill.; Solanum lycopersicum L. x Solanum cheesmaniae (L. Ridley) Fosberg; Solanum pimpinellifolium L. x Solanum habrochaites S. Knapp & D.M. Spooner	Tomatjordstammar	TP 294/1 Rev. 3, 21.3.2018
Cucurbita maxima Duchesne x Cucurbita moschata Duchesne	Arthybrider av Cucurbita maxima Duch. x Cucurbita moschata Duch.som andvänds som grundstammar	TP 311/1, 15.3.2017

Dessa protokoll finns på CPVOs webbplats (www.cpvo.europa.eu).

Bilaga 3

Förteckning över de arter som ska överensstämma UPOVs provningsprotokoll