Social- och hälsovårdsministeriets förordning om ändring av social- och hälsovårdsministeriets förordning om lämnande av uppgifter om kemikalier
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Finlands författningssamling
- Författningstext
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut
ändras i social- och hälsovårdsministeriets förordning om lämnande av uppgifter om kemikalier ( 553/2008 ) bilaga 2, sådan den lyder i förordning 965/2011, som följer:
Denna förordning träder i kraft den 24 november 2011.
Den tillämpas dock från och med den 1 oktober 2011.
Helsingfors den 17 november 2011
OmsorgsministerMaria Guzenina-RichardsonKonsultativ tjänstemanMarilla Lahtinen
Bilaga 2
NAMNET PÅ ETT ÄMNE SOM AFFÄRS- OCH YRKESHEMLIGHET SAMT BILDANDE AV GENERISKA NAMN
DEL A
BETRAKTANDE AV NAMNET PÅ ETT ÄMNE INGÅENDE I EN BLANDNING SOM AFFÄRS- OCH YRKESHEMLIGHET
1. I 4 § i förordningen föreskrivs det om de förutsättningar under vilka den verksamhetsidkare som svarar för att en blandning släpps ut på marknaden kan föreslå att namnet på ett ämne ingående i en klassificerad blandning ska betraktas som affärs- och yrkeshemlighet vad beträffar påskrifter på emballaget och säkerhetsdatablad. Likaså föreskrivs det i 4 § om de förutsättningar under vilka den verksamhetsidkare som svarar för att en blandning släpps ut på marknaden kan betrakta namnet på ett ämne ingående i en oklassificerad blandning som affärs- och yrkeshemlighet.
2. Då det i olika blandningar används ett och samma ämne, kan man göra en enda ansökan eller anmälan som gäller hemlighållande av ämnet om de enskilda blandningarna har
– samma farliga beståndsdelar som förekommer inom samma koncentrationsintervaller
– samma klassificering och samma märkning
– samma användningsändamål.
Ämnets exakta kemiska namn ska i alla dessa blandningar ersättas med samma generiska namn för ämnet. Dessutom ska det i ansökan om hemlighållande av ämnets exakta namn framföras alla de uppgifter som erfordras i ansökan samt benämningen och handelsnamnet på varje blandning.
3. Det generiska namn som används i påskrifterna på blandningens emballage ska vara detsamma som används i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet (se REACH-förordningen (1907/2006), bilaga II avsnitt 3 'Sammansättning/information om beståndsdelar'). Det generiska namn som används för ämnet ska ge tillräckligt med information om ämnet för att kemikalien ska kunna användas utan risker vid hanteringen.
4. Då verksamhetsidkaren gör en ansökan eller en anmälan om användande av ett generiskt namn ska det beaktas att man på arbetsplatserna behöver tillräckliga uppgifter om ämnet för att skydda hälsan och vidta skyddsåtgärder och att riskerna vid hanteringen av blandningarna ska kunna minimeras.
I. Ansökan om konfidentialitet
En ansökan om konfidentialitet enligt 4 § 1 mom. i denna förordning ska innehålla följande uppgifter:
1. Namn, fullständig adress, telefonnummer och FO-nummer för den verksamhetsidkare som svarar för att blandningen släpps ut på marknaden.
2. Exakta identifieringsuppgifter om det ämne eller de ämnen för vilka man föreslår att det exakta namnet ska hållas hemligt samt det generiska namnet som ersätter det exakta namnet.
Chemical Abstract Service (CAS)-nummer | Einecs-nummer | Ämnets kemiska namn enligt internationell nomenklatur och ämnets klassificering (enligt ämnesförteckningen eller verksamhetsidkarens klassificering) | Generiskt namn |
a) | |||
b) | |||
c) | |||
Anmärkning. Om ämnets klassificering anges enligt verksamhetsidkarens klassificering ska uppgifter bifogas (källhänvisningar) som visar att verksamhetsidkaren vid sin egen klassificering har beaktat alla relevanta uppgifter som finns om ämnets egenskaper. |
3. Motivering för hemlighållande (sannolikhet - trovärdighet)
4. Blandningens/blandningarnas benämning/benämningar eller handelsnamn
5. Är benämningen/benämningarna eller handelsnamnet/handelsnamnen detsamma/ desamma som används inom hela Europeiska unionen.
□ JA □ NEJ
Vid nekande svar ska benämningen/benämningarna eller handelsnamnet/handelsnamnen som används i de olika medlemsstaterna anges:
Belgien | Italien | Polen |
Tjeckien | Cypern | Portugal |
Danmark | Lettland | Slovenien |
Tyskland | Litauen | Slovakien |
Estland | Luxemburg | Finland |
Grekland | Ungern | Sverige |
Spanien | Malta | Förenade kungariket |
Frankrike | Nederländerna | Bulgarien |
Irland | Österrike | Rumänien |
6. Blandningens/blandningarnas sammansättning enligt avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet
7. Blandningens/blandningarnas klassificering i fråga om hälsorisker
8. Märkning av blandningen/blandningarna
9. Blandningens/blandningarnas användningsändamål
10. Säkerhetsdatablad enligt REACH-förordningen. Exponeringsscenarier behöver inte bifogas.
II. Anmälan om konfidentialitet
1. Om den behöriga myndigheten i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater har utfärdat ett beslut i sådant fall som avses i punkt I som gäller användande av ett ämnes generiska namn, ska den som verkar i ifrågavarande medlemsstat och har fått beslutet eller den verksamhetsidkare som släpper ut blandningen på marknaden eller överlåter den för ibruktagande i Finland tillställa Säkerhets- och kemikalieverket en kopia av den behöriga myndighetens beslut. Dessutom är den som släpper ut blandningen på marknaden eller överlåter den för ibruktagande i Finland skyldig att tillställa Säkerhets- och kemikalieverket följande uppgifter, om de inte framgår av beslutet:
1) uppgifter om handelsnamnet (handelsnamnen) eller andra benämningar på den blandning som släpps ut på marknaden i Finland
2) uppgifter om det exakta kemiska namnet och identifieringskoder (CAS-nummer, EINECS-nummer) för ämnet som ingår i blandningen och om det generiska namn som ersätter det exakta kemiska namnet
3) namn, FO-nummer, fullständig adress och telefonnummer för den verksamhetsidkare som svarar för att blandningen släpps ut på marknaden eller överlåts för ibruktagande i Finland.
2. En anmälan enligt 4 § 2 mom. i denna förordning om användande av det generiska namnet i stället för det exakta kemiska namnet på ett ämne som ingår i en oklassificerad blandning samt om övriga uppgifter enligt 5 § som ska hållas konfidentiella görs vid lämnandet av uppgifter om kemikalier till Säkerhets- och kemikalieverket i enlighet med 1 och 2 § i denna förordning. Anmälan kan göras genom att uppgifterna i punkt I.1 i denna bilaga anges och att de generiska namnen anges i kemikalieanmälan för de konfidentiella ämnesnamnen. De uppgifter som ska hållas hemliga ska tydligt specificeras och antecknas.
Användandet av generiskt namn i stället för exakt kemiskt namn ska på begäran motiveras.
DEL B
I. Anvisningar för bildande av trivialnamn (generiskt namn)
1. Inledning
Dessa anvisningar baserar sig på en gruppering av farliga ämnen (indelning i grupper enligt liknande kemiska egenskaper). Även alternativa andra benämningar förutom de som avses i anvisningarna kan användas. I alla fall ska man i de valda namnen ange tillräckliga uppgifter för att blandningen ska kunna hanteras utan risk och att man på arbetsplatsen ska kunna vidta nödvändiga åtgärder för att skydda hälsan och garantera säkerheten.
Grupperna har definierats på följande sätt:
– oorganiska och organiska ämnen vilkas egenskaper identifieras genom ett gemensamt kemiskt grundämne som bestämmer deras huvudsakliga egenskap. Gruppnamnet avleds från det kemiska grundämnets namn. Dessa grupper (001 - 013) identifieras genom det kemiska grundämnets ordningsnummer i grundämnenas periodiska system.
– organiska ämnen vilkas egenskaper identifieras på basis av den gemensamma funktionella gruppen som bestämmer deras huvudsakliga egenskap.
Gruppnamnet avleds från den funktionella gruppens namn. I vissa fall används även subgrupper som har gemensamma specialegenskaper.
2. Bildande av trivialnamn (generiskt namn)
Ämnets generiska namn kan användas i stället för det exakta kemiska namnet under de förutsättningar som definieras i 3 § i denna förordning.
Allmänna principer
Trivialnamn (generiska namn) bildas på följande sätt:
(i) de funktionella grupperna och kemiska grundämnena i molekylen identifieras
(ii) de funktionella grupper och kemiska grundämnen som ska beaktas vid bildandet av namnet identifieras.
De identifierade funktionella grupperna och grundämnena utgör gruppnamn och subgruppnamn på det sätt som framgår av förteckningen i punkt 3.
3. Indelning av ämnen i grupper och subgrupper
Grupper / Subgrupper | ||
1 | Väteföreningar | |
Hydriber | ||
2 | Heliumföreningar | |
3 | Litiumföreningar | |
4 | Berylliumföreningar | |
5 | Borföreningar | |
Boraner | ||
Borater | ||
6 | Kolföreningar | |
Karbamater | ||
Oorganiska kolföreningar | ||
Cyanvätets salter | ||
Urea och dess derivat | ||
7 | Kväveföreningar | |
Kvaternära ammoniumföreningar | ||
Sura kväveföreningar | ||
Nitrater | ||
Nitriter | ||
8 | Syreföreningar | |
9 | Fluorföreningar | |
Oorganiska fluorider | ||
10 | Neonföreningar | |
11 | Natriumföreningar | |
12 | Magnesiumföreningar | |
Organometalliska magnesiumderivat | ||
13 | Aluminiumföreningar | |
Organometalliska aluminiumderivat | ||
14 | Kiselföreningar | |
Silikoner | ||
Silikater | ||
15 | Fosforföreningar | |
Sura fosforföreningar | ||
Fosfoniumföreningar | ||
Fosforestrar | ||
Fosfater | ||
Fosfiter | ||
Fosforamider och deras derivat | ||
16 | Svavelföreningar | |
Sura svavelföreningar | ||
Merkaptaner | ||
Sulfater | ||
Sulfiter | ||
17 | Klorföreningar | |
Klorater | ||
Perklorater | ||
18 | Argonföreningar | |
19 | Kaliumföreningar | |
20 | Kalciumföreningar | |
21 | Skandiumföreningar | |
22 | Titanföreningar | |
23 | Vanadinföreningar | |
24 | Kromföreningar | |
Krom(VI)föreningar | ||
25 | Manganföreningar | |
26 | Järnföreningar | |
27 | Koboltföreningar | |
28 | Nickelföreningar | |
29 | Kopparföreningar | |
30 | Zinkföreningar | |
Organometalliska zinkföreningar | ||
31 | Galliumföreningar | |
32 | Germaniumföreningar | |
33 | Arsenikföreningar | |
34 | Selenföreningar | |
35 | Bromföreningar | |
36 | Kryptonföreningar | |
37 | Rubidiumföreningar | |
38 | Strontiumföreningar | |
39 | Yttriumföreningar | |
40 | Zirkoniumföreningar | |
41 | Niobföreningar | |
42 | Molybdenföreningar | |
43 | Teknetiumföreningar | |
44 | Ruteniumföreningar | |
45 | Rodiumföreningar | |
46 | Palladiumföreningar | |
47 | Silverföreningar | |
48 | Kadmiumföreningar | |
49 | Indiumföreningar | |
50 | Tennföreningar | |
Organometalliska tennderivat | ||
51 | Antimonföreningar | |
52 | Tellurföreningar | |
53 | Jodföreningar | |
54 | Xenonföreningar | |
55 | Cesiumföreningar | |
56 | Bariumföreningar | |
57 | Lantanföreningar | |
58 | Ceriumföreningar | |
59 | Praseodymföreningar | |
60 | Neodymföreningar | |
61 | Prometiumföreningar | |
62 | Samariumföreningar | |
63 | Europiumföreningar | |
64 | Gadoliniumföreningar | |
65 | Terbiumföreningar | |
66 | Dysprosiumföreningar | |
67 | Holmiumföreningar | |
68 | Erbiumföreningar | |
69 | Tuliumföreningar | |
70 | Ytterbiumföreningar | |
71 | Lutetiumföreningar | |
72 | Hafniumföreningar | |
73 | Tantalföreningar | |
74 | Volframföreningar | |
75 | Rheniumföreningar | |
76 | Osmiumföreningar | |
77 | Iridiumföreningar | |
78 | Platinaföreningar | |
79 | Guldföreningar | |
80 | Kvicksilverföreningar | |
Organometalliska kvicksilverderivat | ||
81 | Talliumföreningar | |
82 | Blyföreningar | |
Organometalliska blyföreningar | ||
83 | Vismutföreningar | |
84 | Poloniumföreningar | |
85 | Astatföreningar | |
86 | Radonföreningar | |
87 | Franciumföreningar | |
88 | Radiumföreningar | |
89 | Aktiniumföreningar | |
90 | Toriumföreningar | |
91 | Protaktiniumföreningar | |
92 | Uranföreningar | |
93 | Neptuniumföreningar | |
94 | Plutoniumföreningar | |
95 | Americiumföreningar | |
96 | Curiumföreningar | |
97 | Berkeliumföreningar | |
98 | Californiumföreningar | |
99 | Einsteiniumföreningar | |
100 | Fermiumföreningar | |
101 | Mendeleviumföreningar | |
102 | Nobeliumföreningar | |
103 | Lawrenciumföreningar | |
601 | Kolväten | |
Alifatiska kolväten | ||
Aromatiska kolväten | ||
Alicykliska kolväten | ||
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) | ||
602 | Halogenkolväten (*) | |
Alifatiska halogenkolväten (*) | ||
Aromatiska halogenkolväten (*) | ||
Alicykliska halogenkolväten (*) | ||
(*) Specificeras enligt halogengruppen | ||
603 | Alkoholer och deras derivat | |
Alifatiska alkoholer | ||
Aromatiska alkoholer | ||
Alicykliska alkoholer | ||
Alkanolaminer | ||
Epoxiderivat | ||
Etrar | ||
Glykoletrar | ||
Glykoler och polyoler | ||
604 | Fenoler och deras derivat | |
Halogenfenolderivat (*) | ||
(*) Specificeras enligt halogengruppen | ||
605 | Aldehyder och deras derivat | |
Alifatiska aldehyder | ||
Aromatiska aldehyder | ||
Alicykliska aldehyder | ||
Alifatiska acetaler | ||
Aromatiska acetaler | ||
Alicykliska acetaler | ||
606 | Ketoner och deras derivat | |
Alifatiska ketoner | ||
Aromatiska ketoner (*) | ||
Alicykliska ketoner | ||
(*) Inklusive kinoner | ||
607 | Organiska syror och deras derivat | |
Alifatiska syror | ||
Alifatiska halogensyror (*) | ||
Aromatiska syror | ||
Aromatiska halogensyror (*) | ||
Alicykliska syror | ||
Alicykliska halogensyror (*) | ||
Alifatiska syraanhydrider | ||
Alifatiska halogensyraanhydrider (*) | ||
Aromatiska syraanhydrider | ||
Aromatiska halogensyraanhydrider (*) | ||
Alicykliska syraanhydrider | ||
Alicykliska halogensyraanhydrider (*) | ||
Alifatiska syrors salter | ||
Alifatiska halogensyrors salter (*) | ||
Aromatiska syrors salter | ||
Aromatiska halongensyrors salter (*) | ||
Alicykliska syrors salter | ||
Alicykliska halongensyrors salter (*) | ||
Alifatiska syrors estrar | ||
Alifatiska halogensyrors estrar (*) | ||
Aromatiska syrors estrar | ||
Aromatiska halogensyrors estrar (*) | ||
Alicykliska syrors estrar | ||
Alicykliska halongensyrors estrar (*) | ||
Glykoletrars estrar | ||
Akrylater | ||
Metakrylater | ||
Laktoner | ||
Acylhalogenider | ||
(*) Specificeras enligt halogengruppen. | ||
608 | Nitriler och deras derivat | |
609 | Nitroföreningar | |
610 | Klornitroföreningar | |
611 | Azoxi- och azoföreningar | |
612 | Aminoderivat | |
Alifatiska aminer och deras derivat | ||
Alicykliska aminer och deras derivat | ||
Aromatiska aminer och deras derivat | ||
Anilin och dess derivat | ||
Bensidin och dess derivat | ||
613 | Heterocykliska alkalier och deras derivat | |
Bensimidazol och dess derivat | ||
Imidazol och dess derivat | ||
Pyretrinoider | ||
Kinolin och dess derivat | ||
Triazin och dess derivat | ||
Triazol och dess derivat | ||
614 | Glykosider och alkaloider | |
Alkaloider och deras derivat | ||
Glykosider och deras derivat | ||
615 | Cyanater och isocyanater | |
Cyanater | ||
Isocyanater | ||
616 | Amider och deras derivat | |
Acetamid och dess derivat | ||
Anilider | ||
617 | Organiska peroxider | |
647 | Enzymer | |
648 | Komplexa kolderivat | |
Syraextrakt | ||
Alkaliska extrakt | ||
Antracenolja | ||
Antracenoljeextraktåterstoder | ||
Antracenoljefraktion | ||
Karbololja | ||
Karbololjeextraktionsåterstoder | ||
Kolvätskor, extraktion med flytande lösningsmedel | ||
Stenkolsolja | ||
Stenkolstjära | ||
Stenkolstjäraextrakt | ||
Koltjäreåterstoder, fastaBeck (koltjära), lågtemperaturs beck, högtemperatursbeck | ||
Beck (koltjära), högtemperatursbeck | ||
Beck (koltjära), blandat med högtemperatursbeck | ||
Råbenzol | ||
Råfenoler | ||
Råtjärbaser | ||
Tjärbaser, destillerade | ||
Fenoler, destillerade | ||
Destillat | ||
Destillat (kol), extraktion med flytande lösningsmedel, primär | ||
Destillat (kol), lösningsmedelsextraktion, hydrokrackat | ||
Destillat (kol), lösningsmedelsextraktion, hydrokrackat, hydrerat, mellanfraktion | ||
Destillat (kol), lösningsmedelsextraktion, hydrokrackat, mellanfraktion | ||
Extraktionsåterstoder (kol), lågtemperaturstenkolstjära, alkalisk | ||
Färskolja | ||
Bränsle, dieselbränsle, lösningsmedelsextraktion av kol, hydrokrackat, hydrerat | ||
Fotogen, lösningsmedelsextraktion av kol, hydrokrackad, hydrerad | ||
Bensin, lösningsmedelsextraktion av kol, hydrokrackad nafta | ||
Produkter, värmebehandlade | ||
Tung antracenolja | ||
Tung antracenolja, omdestillerad | ||
Lättolja | ||
Lättoljeextraktionsåterstoder, högkokande | ||
Lättoljeextraktionsåterstoder, mellanfraktion | ||
Lättoljeextraktionsåterstoder, lågkokande | ||
Lättolja, omdestillerad, högkokande | ||
Lättolja, omdestillerad, mellanfraktion | ||
Lättolja, omdestillerad, lågkokande | ||
Metylnaftalenolja | ||
Metylnaftalenoljeextraktionsåterstoder | ||
Bensin (kol), lösningsmedelsextraktion, hydrokrackad | ||
Naftalenolja | ||
Naftalenoljeextraktåterstoder | ||
Naftalenolja, omdestillerad | ||
Beck | ||
Beck, omdestillerat | ||
Återstodsbeck | ||
Återstodsbeck, värmebehandlat | ||
Återstodsbeck, oxiderat | ||
Pyrolysprodukter | ||
Omdestillat | ||
Återstoder (kol), extraktion med flytande lösningsmedel | ||
Brunkolstjära | ||
Brunkolstjära, lågtemperatur | ||
Tjärolja, högkokande | ||
Tjärolja, mellanfraktion | ||
Tvättolja | ||
Tvättoljeextraktionsåterstoder | ||
Tvättolja, omdestillerad | ||
649 | Komplexa oljederivat | |
Råolja | ||
Petroleumgas | ||
Nafta, lågkokande | ||
Nafta, lågkokande, modifierad | ||
Nafta, lågkokande, katalytiskt krackad | ||
Nafta, lågkokande, katalytiskt reformerad | ||
Nafta, lågkokande, termiskt krackad | ||
Nafta, lågkokande, vätebehandlad | ||
Nafta, lågkokande, ospecificerad | ||
Fotogen, straightrun | ||
Fotogen, ospecificerad | ||
Gasolja, krackad | ||
Gasolja, ospecificerad | ||
Eldningsolja, tjock | ||
Mineralfett | ||
Basolja, oraffinerad eller lättraffinerad | ||
Basolja, ospecificerad | ||
Aromatiskt extrakt av destillat | ||
Aromatiskt extrakt av destillat, behandlat | ||
Paraffinolja | ||
Råparaffin | ||
Vaselin | ||
650 | Diverse ämnen | |
Denna grupp ska inte användas. I stället ska ovan nämnda gruppnamn och subgruppnamn användas. |
4. Tillämpning i praktiken
När det har utretts om ämnet hör till en eller flera av i förteckningen nämnda grupper eller subgrupper, bildas trivialnamnet (det generiska namnet) på följande sätt:
4.1 Om gruppnamnet eller subgruppnamnet tillräckligt beskriver kemiska grundämnen eller viktiga funktionella grupper, väljs detta namn till trivialnamn (generiskt namn).
Exempel:
— 1,4-dihydroxibensen
grupp 604: fenoler och derivat
trivialnamn (generiskt namn): fenolderivat
butanol
— grupp 603: alkoholer och derivat
subgrupp: alifatiska alkoholer
trivialnamn (generiskt namn): alifatisk alkohol
— 2-isopropoxietanol
grupp 603: alkoholer och derivat
subgrupp: glykoletrar
trivialnamn (generiskt namn): glykoleter
— metakrylat
grupp 607: organiska syror och derivat
subgrupp: akrylater
trivialnamn (generiskt namn): akrylat
4.2 Om gruppnamnet eller subgruppnamnet inte tillräckligt beskriver kemiska grundämnen eller funktionella grupper, bildas trivialnamnet (det generiska namnet) genom att kombinera olika motsvarande gruppers eller subgruppers namn:
Exempel:
— klorbensen
grupp 602: halogenkolväten
subgrupp: aromatiska halogenkolväten
grupp 017: klorföreningar
trivialnamn (generiskt namn): klorerat aromatiskt kolväte
— 2,3,6-triklorfenylättiksyra
grupp 607: organiska syror
subgrupp: aromatiska halogensyror
grupp 017: klorföreningar
trivialnamn (generiskt namn): klorerad aromatisk syra
— 1-klor-1-nitropropan
grupp 610: klorerade och nitrerade derivat
grupp 601: kolväten
subgrupp: alifatiska kolväten
trivialnamn (generiskt namn): klorerat alifatiskt kolväte
— tetrapropylditiopyrofosfat
grupp 015: fosforföreningar
subgrupp: fosforestrar
grupp 016: svavelföreningar
trivialnamn (generiskt namn): tiofosforester
Obs!
Gruppnamnen och subgruppnamnen på vissa grundämnen, i synnerhet metaller, kan preciseras genom definitionerna ’organisk’ eller ’oorganisk’.
Exempel:
— dikvicksilverklorid
grupp 080: kvicksilverföreningar
trivialnamn (generiskt namn): oorganisk kvicksilverförening
— bariumacetat
grupp 056: bariumföreningar
trivialnamn (generiskt namn): organisk bariumförening
— etylnitrit
grupp 007: kväveföreningar
subgrupp: nitriter
trivialnamn (generiskt namn): organisk nitrit
— natriumvätesulfit
grupp 016: svavelföreningar
trivialnamn (generiskt namn): oorganisk svavelförening