678/2010

I föreningens stadgar skall nämnas

Medlemmarna utövar sin beslutanderätt vid föreningsmötet.

I föreningens stadgar kan det bestämmas att medlemmarna under de förutsättningar som anges i stadgarna får delta i föreningsmötet per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel under pågående möte eller före mötet. Sådant deltagande förutsätter att deltaganderätten och riktigheten av rösträkningen kan kontrolleras på ett sätt som kan jämställas med de förfaranden som iakttas vid vanliga föreningsmöten. Om föreningens egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter, gäller sådan deltaganderätt endast under själva mötet.

I stadgarna kan det bestämmas att medlemmarna i frågor som särskilt nämns i stadgarna utövar sin beslutanderätt vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att komma samman till möte. Bestämmelsen får dock inte gälla frågor som nämns i 23 § 1 mom.

Om medlemmarna är enhälliga, får de fatta beslut i frågor som ska avgöras vid föreningsmöte utan att komma samman till möte. Beslutet ska fattas skriftligen, dateras och undertecknas av samtliga föreningsmedlemmar. På ett skriftligt beslut tillämpas i övrigt vad som gäller för protokoll från föreningsmöte.

I stadgarna kan det bestämmas att beslutanderätten i en förening som enligt stadgarna endast har föreningar eller enskilda personer och föreningar som medlemmar ska utövas genom förbundsomröstning. I stadgarna ska nämnas i vilka frågor eller under vilka förutsättningar förbundsomröstning tillämpas. Förbundsomröstning får inte gälla frågor som nämns i 23 § 1 mom.

Förbundsomröstning förrättas vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel.

Om en i stadgarna nämnd fråga ska avgöras i föreningen vid en viss tidpunkt genom särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommer samman till möte, och detta inte har skett, har en föreningsmedlem rätt att skriftligen kräva att styrelsen ska sköta om att beslutsfattandet ordnas. Har styrelsen trots kravet inte ordnat beslutsfattandet eller har kravet inte kunnat framställas till styrelsen, ska regionförvaltningsverket på ansökan av den medlem som krävt att beslutsfattande ska ordnas berättiga medlemmen att ordna omröstningen, poströstningen eller omröstningen med något tekniskt hjälpmedel på föreningens bekostnad eller vid vite ålägga styrelsen att göra det.

Vid föreningsmötet eller, om så bestäms i stadgarna, vid fullmäktigmötet ska beslutas om

Föreningsmötet ska sammankallas så som stadgarna föreskriver. I kallelsen ska nämnas när och var mötet hålls.

Om medlemmarna har rätt att delta i mötet per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel, ska detta nämnas i möteskallelsen. Om yttranderätten är begränsad för medlemmar som deltar i mötet per post eller med något tekniskt hjälpmedel, ska också detta nämnas i möteskallelsen.

Vid mötet får beslut inte fattas i frågor som nämns i 23 § eller i liknande frågor, om inte de har nämnts i möteskallelsen.

En styrelsemedlem eller någon annan som har anförtrotts en uppgift som hör till föreningens förvaltning får inte rösta när beslut fattas om val eller avsättning av revisorer eller verksamhetsgranskare, fastställande av bokslut eller beviljande av ansvarsfrihet, om frågan gäller den förvaltning som han eller hon svarar för.

Som föreningens beslut gäller, om inte något annat följer av stadgarna,

Val som förrättas vid ett möte sker som majoritetsval, om inte någon väljs enhälligt eller något annat har bestämts i stadgarna. Val som förrättas vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommer samman till möte, sker som proportionella val, om inte något annat bestäms i stadgarna. Alla som har rätt att utöva beslutanderätt ska garanteras rätt att delta i kandidatnomineringen för valet.

Proportionella val förrättas med slutna sedlar, eller med motsvarande teknisk metod om datakommunikation eller något annat tekniskt hjälpmedel används. Vid lika röstetal avgör lotten.

Om en förenings beslutanderätt utövas vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel, ska föreningen för detta ändamål godkänna en omröstnings- och valordning. I denna ska sådana bestämmelser om röstning och val tas in som behövs för att komplettera denna lag och föreningens stadgar.

Om beslutanderätt utövas vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med anlitande av något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommer samman till möte, ska föreningens styrelse se till att ett daterat och av styrelsens ordförande undertecknat protokoll sätts upp över beslutsförfarandet, rösträkningen och dess resultat samt beslutet.

Talan ska väckas inom tre månader efter det att beslutet fattades eller, om beslutet har fattats vid särskilda omröstningstillfällen, per post, genom datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel utan att medlemmarna kommit samman till möte, inom tre månader från den dag då beslutsprotokollet är daterat. Om inte talan väcks inom föreskriven tid, ska beslutet anses som giltigt.

En förening ska ha en styrelse med minst tre medlemmar. Styrelsen ska omsorgsfullt sköta föreningens angelägenheter i enlighet med lag samt föreningens stadgar och beslut. Styrelsen ska se till att bokföringen är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett tillförlitligt sätt. Styrelsen företräder föreningen.

Styrelsen ska ha en ordförande. Ordföranden får inte vara omyndig. De övriga styrelsemedlemmarna ska ha fyllt 15 år. Den som är försatt i konkurs får inte vara medlem av styrelsen.

Styrelseordföranden ska vara bosatt i Finland, om inte Patent- och registerstyrelsen beviljar dispens.

I fråga om revision av en förening gäller vad som föreskrivs i denna lag och i revisionslagen (459/2007).

En förening ska ha verksamhetsgranskare, om den inte har revisorer. Om det endast väljs en verksamhetsgranskare, ska det dessutom utses en suppleant och på denne ska bestämmelserna om verksamhetsgranskare tillämpas.

Verksamhetsgranskaren ska vara en fysisk person. Han eller hon ska ha den ekonomiska och juridiska sakkunskap som med hänsyn till föreningens verksamhet behövs för uppgiften. Verksamhetsgranskaren får inte vara omyndig, försatt i konkurs eller ha begränsad handlingsbehörighet. Verksamhetsgranskaren ska vara oberoende vid utförandet av verksamhetsgranskning.

Om det inte har valts någon verksamhetsgranskare i enlighet med denna lag eller föreningens stadgar, ska regionförvaltningsverket på anmälan förordna en verksamhetsgranskare med iakttagande på motsvarande sätt av det som i 9 § 3 och 4 mom. i revisionslagen föreskrivs om förordnande av revisor.

Verksamhetsgranskaren ska granska föreningens ekonomi och förvaltning i den omfattning som föreningens verksamhet förutsätter och lämna en skriftlig verksamhetsgranskningsberättelse till det föreningsmöte eller fullmäktigemöte som beslutar om bokslutet. Om det vid granskningen framkommer att föreningen har orsakats skada eller att det har brutits mot denna lag eller föreningens stadgar, ska det nämnas i granskningsberättelsen.

I fråga om föreningsstyrelsens skyldigheter att bistå verksamhetsgranskarna och i fråga om verksamhetsgranskarnas tystnadsplikt och närvaro vid möten tillämpas bestämmelserna om revisor i 18, 19 och 26 § i revisionslagen.

Styrelsemedlemmarna, föreningens funktionärer och verksamhetsgranskare är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag har orsakat föreningen uppsåtligen eller av oaktsamhet. Detsamma gäller skada som har vållats en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller föreningens stadgar. I fråga om skadeståndsskyldighet för den som har ställning som arbetstagare föreskrivs särskilt. Bestämmelser om skadeståndsskyldighet för revisorer finns i 51 § i revisionslagen.

När en ändring som gäller styrelseordföranden eller namnteckningsrätten har införts i registret ska ändringen anses ha kommit till en utomståendes kännedom, om det inte framgår att denne varken har eller borde ha haft kännedom om ändringen. Innan ändringen antecknas i registret kan den inte åberopas gentemot andra än dem som bevisligen hade kännedom om den.