503/1989

En förening får bildas för gemensamt fullföljande av ett ideellt syfte. Syftet får inte strida mot lag eller god sed.

Denna lag tillämpas på föreningar.

Denna lag gäller inte sammanslutningar vilkas syfte är att ge deltagarna vinst eller annan omedelbar ekonomisk förmån eller vilkas syfte eller verksamhetsinriktning annars i huvudsak är av ekonomisk natur.

På sammanslutningar som genom lag eller förordning har organiserats för ett särskilt ändamål tillämpas denna lag endast i den mån så stadgas särskilt.

Angående religiösa samfund gäller vad som särskilt stadgas om dem.

Föreningar som helt eller delvis kan anses vara militärt organiserade på grund av den lydnad som fordras av medlemmarna och medlemskårens indelning i truppformationer eller grupper eller beväpning är förbjudna.

Föreningar vars verksamhet omfattar övning i bruk av skjutvapen och som inte skall finnas endast för jakt får inte bildas utan tillstånd av länsstyrelsen.

En förening får endast idka sådan näring eller förvärvsverksamhet som nämns i stadgarna eller som annars direkt hänför sig till dess syfte eller som skall anses ha ringa ekonomisk betydelse.

En förening som har registrerats på det sätt som sägs i denna lag kan förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt uppträda som part inför domstolar och andra myndigheter.

Medlemmarna i en registrerad förening svarar inte personligen för föreningens förpliktelser.

När en förening bildas skall en stiftelseurkund uppsättas, och till den skall fogas de stadgar som har utarbetats för föreningen. Stiftelseurkunden skall dateras och undertecknas av minst tre personer som inträder som medlemmar i föreningen. Fysiska personer som bildar en förening skall ha fyllt 15 år.

I föreningens stadgar skall nämnas

I en förenings stadgar kan bestämmas att föreningen är såväl finsk- som svenskspråkig. En sådan förening kan under de förutsättningar som anges i 51 § registreras som tvåspråkig.

Utöver vad som följer av 1 mom. kan i en förenings stadgar bestämmas att föreningen har ett finskt, svenskt och samiskt namn eller också ett namn på två av dessa språk. Härvid kan föreningen använda vilket som helst av namnen.

Medlemmar i en förening kan vara enskilda personer, sammanslutningar och stiftelser.

Om föreningens egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter, får den såsom medlemmar endast ha finska medborgare, sådana medborgare i de andra nordiska länderna som har hemort i Finland samt föreningar i vilka såsom medlemmar endast finns enskilda personer av nämnt slag, eller till vilka direkt eller indirekt hör föreningar med endast sådana medlemmar.

Av en förenings medlemmar kan, om så bestäms i stadgarna, över en tredjedel vara utlänningar, utländska sammanslutningar och stiftelser eller finska sammanslutningar och stiftelser som avses i 2 § lagen om utlänningars samt vissa sammanslutningars rätt att äga och besitta fast egendom och aktier (219/39).

Styrelsen skall föra en förteckning över föreningens medlemmar. I förteckningen skall införas varje medlems fullständiga namn och hemort samt i fråga om utlänningar också medborgarskap.

Föreningens medlemmar skall på begäran ges tillfälle att ta del av de i 1 mom. nämnda uppgifterna. Om utlämnande av uppgifter i övrigt stadgas i personregisterlagen (471/87). Föreningens styrelse kan besluta om utlämnande.

Den som vill bli medlem i en förening skall meddela föreningen detta. Beslut om godkännande av medlemmar fattas av styrelsen, om inte något annat bestäms i stadgarna.

En medlem har rätt att när som helst utträda ur en förening genom att skriftligen anmäla detta hos föreningens styrelse eller dess ordförande. En medlem kan också utträda genom att vid föreningens möte anmäla detta för anteckning i protokollet. I stadgarna kan bestämmas att utträdet blir gällande först en viss tid efter anmälan. Tiden får inte vara längre än ett år.

En förening kan utesluta en medlem på de grunder som nämns i stadgarna. Föreningen har dock alltid rätt att utesluta en medlem som

Beslut om uteslutning av en medlem fattas av föreningsmötet, om inte något annat bestäms i stadgarna. I beslutet skall orsaken till uteslutningen nämnas. En medlem är inte jävig att vid föreningsmötet rösta i ett uteslutningsärende som gäller honom själv.

Innan beslut fattas skall medlemmen ges möjlighet att ge förklaring i saken utom då orsaken till uteslutningen är underlåtelse att betala medlemsavgift.

Om det enligt stadgarna är styrelsen som fattar beslut om uteslutning, kan i stadgarna bestämmas att medlemmen har rätt att inom en i dem fastställd tid låta föreningsmötet avgöra frågan om uteslutning.

I stadgarna kan bestämmas att föreningen kan anse att en medlem har utträtt ur föreningen, om han under en tid som anges i stadgarna har underlåtit att betala sin medlemsavgift.

Beslutanderätten i en förening tillkommer medlemmarna. I stadgarna kan dock på det sätt som anges nedan bestämmas att beslutanderätten utövas

Medlemmarna utövar sin beslutanderätt vid föreningsmötet.

I stadgarna kan bestämmas att medlemmarna i frågor som särskilt nämns i stadgarna utövar sin beslutanderätt vid särskilda omröstningstillfällen eller per post.

Om fullmäktige ges beslutanderätt, skall antalet fullmäktige eller hur antalet bestäms, samt mandattiden, valsättet och uppgifterna nämnas i stadgarna.

I stadgarna kan också bestämmas att platserna i fullmäktige eller en del av dem skall fördelas mellan föreningens medlemmar eller mellan grupper som dessa bildar, enligt de grunder som nämns i stadgarna. Härvid kan också bestämmas att fullmäktige skall väljas bland kandidater som dessa medlemmar eller grupper ställer upp. Om någon har försummat att ställa upp kandidater, kan fullmäktige väljas bland de kandidater som de andra har ställt upp.

Fullmäktige utövar sin beslutanderätt vid möten.

I stadgarna kan bestämmas att beslutanderätten i en förening som enligt stadgarna endast har föreningar eller enskilda personer och föreningar som medlemmar skall utövas genom förbundsomröstning. I stadgarna skall nämnas i vilka frågor eller under vilka förutsättningar förbundsomröstning tillämpas.

Förbundsomröstning förrättas vid särskilda omröstningstillfällen eller med anlitande av posten.

Föreningsmöte skall hållas på de tider som bestäms i stadgarna. Om föreningsmöte inte har sammankallats, har varje föreningsmedlem rätt att kräva att möte skall hållas.

Extra föreningsmöte skall hållas då föreningsmötet så beslutar eller styrelsen anser att det finns skäl därtill eller då minst en tiondedel av föreningens röstberättigade medlemmar kräver det för behandling av ett angivet ärende. Om endast föreningar eller enskilda personer och föreningar enligt stadgarna kan vara medlemmar av föreningen, kan i dem bestämmas att den minoritet som kan kräva att extra möte skall hållas är mindre eller större än en tiondedel. I andra föreningars stadgar kan endast intas bestämmelser om en mindre minoritet.

Krav på att möte skall hållas skall framställas skriftligen till föreningens styrelse. När styrelsen har tagit emot framställningen skall den utan dröjsmål sammankalla mötet. Om mötet inte har sammankallats eller kravet inte har kunnat framställas till styrelsen, skall länsstyrelsen på ansökan av en medlem som krävt att möte skall hållas, berättiga medlemmen att sammankalla mötet på föreningens bekostnad eller vid vite ålägga styrelsen att göra det.

Vad denna lag stadgar om föreningsmöte gäller i tillämpliga delar också fullmäktigmöte. Extra fullmäktigmöte skall dock hållas endast då fullmäktige så beslutar eller då styrelsen anser att det finns skäl därtill eller då ett i 20 § 2 mom. nämnt antal fullmäktige kräver detta för behandling av ett angivet ärende.

Om en i stadgarna nämnd fråga skall avgöras i föreningen vid en viss tidpunkt genom särskilda omröstningstillfällen eller med anlitande av posten och detta inte har skett, har en föreningsmedlem rätt att skriftligen kräva att styrelsen skall sköta om att beslutsfattandet ordnas. Har styrelsen trots kravet inte ordnat beslutsfattandet eller har kravet inte kunnat framställas till styrelsen, skall länsstyrelsen på ansökan av den medlem som krävt att beslutsfattande skall ordnas berättiga medlemmen att ordna omröstningen eller poströstningen på föreningens bekostnad eller vid vite ålägga styrelsen att göra det.

Vid föreningsmötet eller, om så bestäms i stadgarna, vid fullmäktigmötet skall beslutas om

I stadgarna kan bestämmas att styrelsen kan besluta om försäljning, byte och inteckning av föreningens egendom.

Föreningsmötet skall sammankallas så som stadgarna föreskriver. I kallelsen skall nämnas när och var mötet hålls. Beslut kan inte fattas vid mötet i ärenden som nämns i 23 § eller i liknande ärenden, om inte detta har nämnts i möteskallelsen.

Om inte något annat bestäms i stadgarna, har varje medlem som har fyllt 15 år rösträtt och varje röstberättigad en röst. En enskild person kan inte utöva rösträtt genom ombud, om inte något annat bestäms i stadgarna.

I stadgarna får bestämmas att den som under en viss tid försummar att betala sin medlemsavgift inte har rätt att utöva sin rösträtt. I stadgarna kan även bestämmas att en medlem för att kunna utöva rösträtt vid mötet på förhand till föreningen skall anmäla sitt deltagande i mötet senast den dag som nämns i möteskallelsen.

En medlem har inte rätt att rösta eller framställa förslag till beslut vid föreningsmötet när beslut fattas om avtal mellan medlemmen och föreningen eller om andra frågor i vilka medlemmens enskilda intressen strider mot föreningens.

En styrelsemedlem eller någon annan som har anförtrotts en uppgift som hör till föreningens förvaltning får inte rösta när beslut fattas om val eller avsättning av revisorer, fastställande av bokslut eller beviljande av ansvarsfrihet, då ärendet angår den förvaltning som han svarar för.

Vad som sägs om jäv för dem som nämns i 1 och 2 mom. gäller också deras ombud och andra representanter.

Som föreningens beslut gäller, om inte något annat följer av stadgarna,

Ett beslut om ändring av stadgarna på det sätt som avses i 17 § 2 mom. eller 19 § 1 mom. eller så att majoritetsval ersätts med proportionella val är dock giltigt, om beslutet vid omröstning har biträtts av mer än hälften av rösterna och det i övrigt har fattats i enlighet med vad som stadgas eller bestäms om ändring av stadgarna.

Utan hinder av vad som nedan sägs om ogiltighet är ett sådant beslut om ändring av stadgarna giltigt som gäller ändring av sättet att förrätta val, antalet röster som en medlem har, sammansättningen av förvaltningsorganen eller medlemmarnas betalningsskyldighet, även om ändringen skulle kränka förmåner som medlemmarna garanteras i stadgarna eller likställdheten mellan medlemmarna, såvida beslutet har fattats i enlighet med 1 mom. 3 punkten eller i de fall som avses i 2 mom. på det sätt som anges i momentet.

Om föreningen enligt stadgarna är medlem i en annan förening, kan i stadgarna bestämmas att en ändring av föreningens stadgar också kräver samtycke av den förening till vilken föreningen direkt eller indirekt hör.

Val som förrättas vid ett möte sker som majoritetsval, om inte någon väljs enhälligt eller något annat har bestämts i stadgarna. Val som förrättas vid särskilda omröstningstillfällen eller med anlitande av posten sker som proportionella val, om inte något annat bestäms i stadgarna. Alla som har rätt att utöva beslutanderätt skall garanteras rätt att delta i kandidatnomineringen för valet.

När majoritetsval tillämpas blir de som har fått flest röster valda, om inte stadgarna föreskriver något annat om den majoritet som krävs.

Om val enligt lag eller stadgarna skall förrättas som proportionella val, skall det bestämmas i stadgarna hur valet härvid förrättas.

I stadgarna kan bestämmas att proportionella val verkställs

Proportionella val förrättas med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgör lotten.

Om föreningens beslutanderätt utövas vid särskilda omröstningstillfällen eller med anlitande av posten, skall föreningen för detta ändamål godkänna en omröstnings- och valordning , i vilken skall intas sådana bestämmelser om röstning och val som behövs för att komplettera denna lag och föreningens stadgar.

Mötesordföranden skall se till att ett protokoll sätts upp över mötets beslut. Protokollet skall undertecknas av mötesordföranden och justeras av minst två personer som mötet har valt för detta ändamål eller godkännas av föreningen.

Om beslutanderätten har utövats vid särskilda omröstningstillfällen eller med anlitande av posten, skall föreningens styrelse se till att ett daterat och av styrelsens ordförande undertecknat protokoll sätts upp över förfarandet då beslutet fattades, rösträkningen och dess resultat samt beslutet.

Föreningens medlemmar har rätt att på begäran få del av de protokoll som nämns i 1 och 2 mom.

Om ett föreningsbeslut inte har tillkommit i behörig ordning eller om det annars strider mot lag eller föreningens stadgar, kan en föreningsmedlem, styrelsen eller en styrelsemedlem väcka talan mot föreningen för att få beslutet ogiltigförklarat. Rätt till klandertalan har inte den som vid mötet har medverkat till beslutet.

Talan skall väckas inom tre månader efter det beslutet fattades eller, om beslutet har fattats vid särskilda omröstningstillfällen eller med anlitande av posten, inom tre månader från den dag då protokollet över beslutet är daterat. Om inte talan väcks inom utsatt tid, skall beslutet anses giltigt.

Har föreningens styrelse väckt talan, skall ett föreningsmöte utan dröjsmål sammankallas för att utse en representant för att svara på föreningens vägnar.

Oberoende av klandertalan är ett beslut som kränker en utomståendes rätt ogiltigt.

Ogiltiga är också beslut som minskar en särskild förmån som enligt stadgarna tillkommer en medlem i föreningen, eller som till sitt innehåll eller med hänsyn till det sätt på vilket beslutet har fattats väsentligt kränker medlemmarnas likställdhet, om inte något annat följer av 27 § 3 mom.

En föreningsmedlem, styrelsen eller en styrelsemedlem samt den som anser att ett föreningsbeslut kränker hans rätt får väcka talan mot föreningen för att få fastställt att beslutet är ogiltigt.

När talan har väckts mot en förening kan domstolen förbjuda att föreningens beslut verkställs eller förordna att verkställigheten skall avbrytas. Förbudet eller förordnandet kan också återkallas.

I domstolsbeslut som nämns i 1 mom. får ändring inte sökas särskilt.

En förening skall ha en styrelse med minst tre medlemmar. Styrelsen skall omsorgsfullt sköta föreningens angelägenheter i enlighet med lag samt föreningens stadgar och beslut. Styrelsen företräder föreningen.

Styrelsen skall ha en ordförande. Ordföranden får inte vara omyndig. De övriga styrelsemedlemmarna skall ha fyllt 15 år. Den som är försatt i konkurs får inte vara medlem av styrelsen.

Ordföranden och minst hälften av de övriga styrelsemedlemmarna skall ha hemort i Finland, om inte inrikesministeriet beviljar undantag. Om föreningens egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter, får endast sådana medborgare i Finland eller i ett annat nordiskt land som har hemort i Finland vara medlemmar av styrelsen.

Styrelsens ordförande har rätt att teckna föreningens namn, om inte denna rätt har begränsats så som nämns i 3 mom.

I föreningens stadgar kan bestämmas att föreningens namn dessutom får tecknas av

Den som är omyndig eller försatt i konkurs kan inte företräda föreningen eller teckna dess namn. Rätten att teckna föreningens namn kan i stadgarna begränsas så att två eller flera endast tillsammans har rätt att teckna namnet. Andra begränsningar får inte införas i föreningsregistret.

En förenings namnteckning skall innehålla föreningens namn och namntecknarens eller namntecknarnas egenhändiga underskrift.

Stämning eller annan delgivning anses ha tillställts föreningen, när den har delgivits någon som har rätt att teckna föreningens namn ensam eller tillsammans med en annan.

En styrelsemedlem eller funktionär i en förening får inte delta i behandlingen eller avgörandet av frågan om avtal mellan honom och föreningen eller något annat ärende där hans enskilda intressen kan stå i strid med föreningens.

En förening skall ha minst en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn skall i den omfattning som god revisionssed förutsätter granska föreningens bokslut, bokföring och förvaltning.

Styrelsemedlemmarna, föreningens funktionärer och revisorerna är skyldiga att ersätta skada som de vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat föreningen. Detsamma gäller skada som har vållats en föreningsmedlem eller någon annan genom brott mot denna lag eller föreningens stadgar. Angående skadeståndsskyldighet för den som har ställning som arbetstagare gäller vad som stadgas särskilt.

Om jämkning av skadestånd samt om fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. skadeståndslagen (412/74).

Talan om ersättning för skada som har vållats föreningen kan även väckas vid domstolen på föreningens hemort.

Har en förening beslutat upplösa sig, skall styrelsen vidta de likvidationsåtgärder som upplösningen föranleder, om inte föreningen i styrelsens ställe har utsett en eller flera andra likvidatorer. Det är dock inte nödvändigt att företa någon likvidation, om föreningen när den fattar beslut om att upplösa sig samtidigt godkänner en av styrelsen uppgjord slutredovisning enligt vilken föreningen inte har skulder.

En förening som har fattat beslut om att upplösa sig får fortsätta med ekonomisk verksamhet endast i den utsträckning som en ändamålsenlig likvidation kräver. Likvidatorerna har rätt att söka offentlig stämning på borgenärer samt att överlämna föreningens egendom till konkurs. Om de medel som återstår efter det skulderna har betalts inte kan användas på det sätt som bestäms i stadgarna, skall likvidatorerna överlåta dem till staten för att om möjligt användas för att främja något ändamål som står föreningens verksamhet nära. Likvidatorerna skall ge en slutredovisning för upplösningen och se till att den bevaras.

Föreningen anses ha upphört när anteckning om upplösningen har införts i föreningsregistret.

Om en förenings verksamhet har upphört, men föreningen inte har upplösts, kan en medlem eller någon annan som saken gäller ansöka hos domstolen på föreningens hemort om att föreningen skall förklaras upplöst. Föreningen skall ges tillfälle att bli hörd med anledning av ansökan. Denna skall bifallas, om det visas att föreningens verksamhet har upphört. Om inte något annat visas, skall föreningens verksamhet anses ha upphört då tio år har förflutit efter föreningens senaste anmälan till föreningsregistret.

När domstolen bifaller ansökan skall den samtidigt vid behov förordna sökanden eller någon annan att som likvidator sköta om likvidationen. Härvid skall på motsvarande sätt tillämpas 40 § 2 mom.

Om en medlem av föreningen eller någon annan vars rätt berörs av att föreningen upplöses vill klandra likvidatorernas åtgärder, skall han väcka talan mot dem inom sex månader efter det anteckning om upplösningen infördes i föreningsregistret. Talan skall väckas vid domstolen på föreningens hemort.

Underrätten på en förenings hemort kan på talan av inrikesministeriet, allmän åklagare eller en föreningsmedlem förklara föreningen upplöst, om den utövar verksamhet

Om inte ett allmänt intresse kräver att föreningen upplöses, kan den i stället tilldelas varning.

När en förening förklaras upplöst eller tilldelas varning kan också en förening som direkt eller indirekt hör till föreningen och som har instämts som svarande i rättegången förklaras upplöst eller tilldelas varning, om den har medverkat till ett sådant förfarande av den förstnämnda föreningen som nämns i 1 mom.

Kan den upplösta föreningens medel inte användas så som stadgarna föreskriver eller skulle en sådan användning strida mot lag eller god sed, skall föreningens medel förklaras förverkade till staten.

När talan om upplösning av en förening har väckts, kan domstolen på yrkande av en part besluta att föreningens verksamhet tillfälligt skall avbrytas, om det är sannolikt att föreningen utövar verksamhet i strid med 43 § 1 mom.

På yrkande av inrikesministeriet eller allmän åklagare kan ett i 1 mom. nämnt förbud meddelas redan innan talan om upplösning av föreningen har väckts, om det är sannolikt att föreningen utövar verksamhet som väsentligt strider mot lag eller god sed eller att föreningen i strid med lag fortsätter en upplöst förenings verksamhet. Förbudet förfaller, om stämning som avser upplösning av föreningen inte har begärts inom 14 dagar från det förbudet meddelades, och gäller tills målet behandlas vid domstolens sammanträde.

Har domstolen meddelat ett tillfälligt verksamhetsförbud, skall den varje gång den behandlar målet fatta nytt beslut om förbudet. I beslut om verksamhetsförbud får ändring inte sökas genom särskilda besvär.

Om tillfälligt verksamhetsförbud har meddelats med stöd av 43 § 1 mom. 1 punkten, får en ny förening inte bildas för att fortsätta föreningens verksamhet så länge förbudet gäller.

När en förening har förklarats upplöst eller det har meddelats tillfälligt verksamhetsförbud, skall föreningens verksamhet omedelbart upphöra. Föreningens styrelse får dock fortsätta med näring eller förvärvsverksamhet som föreningen bedriver och sköta föreningens egendom tills beslutet om upplösning vinner laga kraft, om inte domstolen bestämmer något annat.

Om domstolen inte tillåter att styrelsen sköter föreningens egendom under den tid som nämns i 1 mom., skall domstolen förordna minst en person att som god man sköta föreningens egendom.

Samtidigt som domstolen förklarar föreningen upplöst skall den vid behov förordna en eller flera likvidatorer. Härvid skall i tillämpliga delar iakttas vad denna lag stadgar om likvidatorer och klander av likvidation när en förening upplöser sig.

Talan om upplösning av en förening prövas av domstolen på föreningens hemort. Domstolen kan också på samma gång behandla frågan om att en i 43 § 3 mom. nämnd förening skall upplösas.

Föreningsregistret förs av justitieministeriet. Lokala myndigheter i föreningsregisterärenden är magistraterna och de i lagen om folkbokföringsförvaltningen (76/84) nämnda registerbyråerna.

Föreningsregistret jämte därtill hörande handlingar är offentligt i enlighet med lagen om allmänna handlingars offentlighet (83/51).

Anmälan om registrering av en förening ( grundanmälan ) skall göras skriftligen till justitieministeriet eller till den lokala myndigheten på föreningens hemort, som skall sända den till justitieministeriet.

I grundanmälan, till vilken stiftelseurkunden och föreningens stadgar skall fogas, skall anges fullständigt namn och hemkommun i fråga om ordföranden i föreningens styrelse, namntecknarna samt sådana eventuella begränsningar av namnteckningsrätten som avses i 36 §.

Styrelseordföranden skall underteckna anmälan och försäkra att uppgifterna i den är riktiga och att namntecknarna är myndiga.

När det gäller grundanmälan granskar justitieministeriet om

Finns det enligt 1 mom. något hinder för registrering, men lämnas anmälan ändå inte utan prövning eller vägras registrering inte genast, skall den som gjort anmälan ges tillfälle att komplettera eller rätta den eller att avge förklaring. Detta skall ske inom en tid som justiteministeriet fastställer. Annars förfaller saken, om inte något annat följer av särskilda skäl. Finns det hinder för registrering ännu efter att anmälan har kompletterats eller rättats eller förklaring har avgivits, skall registrering vägras. Den som har gjort anmälan kan dock ges en ny tidsfrist, om detta är motiverat.

Om det inte finns hinder för registrering, skall föreningen registreras utan dröjsmål. Registreringen är avgiftsfri.

När en förening har införts i registret, skall till dess namn fogas orden "rekisteröity yhdistys" eller "ry" som en förkortning av dessa ord eller, om föreningens stadgar är skrivna på svenska, orden "registrerad förening" eller förkortningen "rf".

Om föreningen i enlighet med 9 § har både ett finskt och ett svenskt namn, skall orden eller förkortningen fogas till det finska namnet på finska och till det svenska namnet på svenska. Om föreningen också har ett samiskt namn, fogas till namnet orden "registrerejuvvon searvi" eller förkortningen "rs".

En förening antecknas i registret på såväl finska som svenska, om föreningens stadgar har gjorts upp och anmälan till registret görs på bägge språken. I samband med grundanmälan eller anmälan om ändring av stadgarna eller inom en tid som anges genom förordning skall dessutom sändas in ett intyg av en auktoriserad translator om att stadgarna stämmer överens med varandra.

När en förenings stadgar ändras, ny styrelseordförande väljs eller namnteckningsrätten ändras skall anmälan göras till registret ( ändringsanmälan ). Vid stadgeändring skall de ändrade stadgarna fogas till anmälan. Om uppgörande av anmälan, undertecknande och försäkran gäller vad 48 § stadgar om grundanmälan.

En stadgeändring träder i kraft när den antecknas i registret.

När en ändring av namnteckningsrätten har införts i registret skall ändringen anses ha kommit till en utomståendes kännedom, om det inte framgår att denne varken har eller borde ha haft kännedom om ändringen. Innan ändringen antecknas i registret kan den inte åberopas gentemot andra än dem som visas ha haft kännedom om den.

När en förening upplöses skall styrelsens ordförande eller en likvidator anmäla detta till registret ( anmälan om upplösning ). Av anmälan skall framgå vilka som har varit likvidatorer och att likvidationen har slutförts.

Angående granskning av ändringsanmälningar och anmälningar om upplösning samt anteckning av dem i registret gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om granskning av grundanmälan och anteckning av den i registret.

Justitieministeriet kan på ansökan av en förening eller dess stiftare på förhand granska stadgarna eller en ändring av dem ( förhandsgranskning ), om det finns skäl därtill med hänsyn till föreningens storlek, stadgeändringens betydelse eller någon annan sådan omständighet. Ansökan om förhandsgranskning kan också omfatta granskning av en sådan förenings stadgar som direkt eller indirekt hör eller avses höra till föreningen.

På förhandsgranskningen skall tillämpas vad som ovan sägs om granskning av grund- och ändringsanmälan. Beslut som har meddelats vid förhandsgranskningen är bindande, utom när föreningen har ändrat de förhandsgranskade stadgarna eller stadgeändringarna så att ny granskning behövs. Beslutet gäller två år från meddelandet.

Oberoende av förhandsgranskning skall grund- och ändringsanmälningar göras så som ovan sägs. I anmälan skall också nämnas förhandgranskningsbeslutet och till vilka delar ändringar har gjorts i stadgarna efter förhandsgranskningen.

Har föreningen godkänt en förhandsgranskad stadgeändring oförändrad, kan den besluta att de förhandsgranskade stadgarna skall tillämpas på föreningens interna verksamhet under den tid förhandsgranskningsbeslutet gäller, även om stadgeändringen inte ännu har registrerats.

I justitieministeriets beslut med stöd av denna lag får ändring sökas enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Ändring får dock inte sökas genom besvär i beslut som innebär att förhandsgranskning enligt 55 § inte företas.

Den som anser att en förenings namn eller någon annan anteckning i registret kränker hans rätt, kan vid domstolen på föreningens hemort väcka talan mot föreningen för att få anteckningen upphävd.

Närmare stadganden om föreningsregistret, anteckningar i registret och behandling av anmälningar samt om förhandsgranskning utfärdas vid behov genom förordning.

En förening som inte har antecknats i registret kan inte i sitt namn förvärva rättigheter eller ingå förbindelser. Den kan inte heller kära eller svara.

För förpliktelser som följer av åtgärder som vidtagits på en oregistrerad förenings vägnar svarar personligen och solidariskt de som har deltagit i åtgärden eller beslutet. Föreningens övriga medlemmar svarar inte personligen för förpliktelsen.

I ett ärende som gäller en oregistrerad förening kan föreningen vid domstol eller annan myndighet företrädas av ordföranden eller styrelseordföranden eller av någon annan som sköter dess angelägenheter. En sådan person kan också lämnas meddelanden som är avsedda för föreningen.

Talan om upplösning av en oregistrerad förening kan föras mot en eller flera medlemmar i föreningen eller dess styrelse. Talan skall väckas vid domstolen på den ort där svaranden eller någon av svarandena har sin hemort.

I fråga om oregistrerade föreningar gäller i övrigt i tillämpliga delar 1-5, 10, 11, 43, 44, 60 och 62 §§.

Domstolen skall till justitieministeriet sända meddelande om att en förenings tillgångar överlämnas till konkurs och om att konkursförfarandet i domstolen har avslutats samt om sina beslut med stöd av 41, 43, 44 eller 45 §. Domstolen skall också till justitieministeriet sända meddelande om sådana laga kraft vunna beslut som upphäver anteckningar i registret eller i vilka det har konstaterats att ett föreningsbeslut som skall anmälas till registret är ogiltigt eller att ett sådant beslut inte får verkställas eller att verkställighetsförbudet återkallas.

Om överlämnande av en förenings egendom till konkurs beslutar föreningens styrelse.

Den som i strid med denna lag fortsätter verksamheten i en förening som har förklarats upplöst eller har fått tillfälligt verksamhetsförbud, genom att företräda föreningen eller handla på dess vägnar eller ta in nya föreningsmedlemmar eller ordna föreningsmöte eller på något annat sådant sätt fortsätter verksamheten skall, om inte strängare straff stadgas i någon annan lag, för bedrivande av illegal föreningsverksamhet dömas till böter.

Den som till justitieministeriet eller till den lokala myndigheten lämnar en i denna lag nämnd anmälan eller försäkran som är falsk, skall dömas till straff enligt strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Genom denna lag upphävs lagen den 4 januari 1919 om föreningar jämte senare ändringar.

Innehåller stadgarna för en förening som har registrerats innan denna lag träder i kraft bestämmelser som står i strid med denna lag, skall i stället lagen iakttas, om inte något annat sägs nedan.

Har en förening anmälts för registrering eller en anmälan om ändring av uppgifter i registret gjorts innan denna lag träder i kraft, skall anmälan handläggas och avgöras enligt den tidigare lagen. Även om anmälan om ändring av föreningens stadgar har gjorts efter att denna lag har trätt i kraft, skall föreningen registreras enligt den tidigare lagen, om föreningen har fattat beslutet om ändring av stadgarna innan den nya lagen trätt i kraft och föreningens ordförande har meddelat detta i anmälan.

Utan hinder av 1 mom. kan en förening efter det lagen har blivit stadfäst ändra sina stadgar med iakttagande av denna lag och göra en ändringsanmälan om detta till registret innan lagen har trätt i kraft. En sådan ändring av stadgarna antecknas i registret efter ikraftträdandet.

Är över en tredjedel av en förenings medlemmar när lagen träder i kraft utlänningar, utländska sammanslutningar eller stiftelser, eller sådana finska sammanslutningar och stiftelser som avses i 2 § lagen om utlänningars samt vissa sammanslutningars rätt att äga och besitta fast egendom och aktier, skall föreningen inom två år efter ikraftträdandet i stadgarna ta in en bestämmelse som stämmer överens med 10 § 3 mom.

Vad som sägs i 20 § 2 mom. om viss minoritet tillämpas inte på en förening, om i dess stadgar innan denna lag träder i kraft har intagits en bestämmelse om något annat minoritetstal.

Om det då denna lag träder i kraft i en förenings stadgar ingår bestämmelser om förbundsomröstning eller om att proportionellt valsätt skall tillämpas vid val, men inte om det valsätt som skall tillämpas vid förbundsomröstning eller om hur proportionella val skall förrättas, skall vid förbundsomröstningen samt vid proportionella val iakttas det förfarande som föreningen beslutar om, tills saken har slagits fast i stadgarna.

Sammansättningen av en styrelse som har valts innan denna lag träder i kraft skall inom två år efter ikraftträdandet ändras så att den stämmer överens med 35 §.

Utan hinder av vad 36 § 3 mom. stadgar om begränsning av rätten att teckna föreningens namn är också en annan begränsning, som ingår i stadgarna för en förening som har registrerats innan lagen träder i kraft och som har antecknats i föreningsregistret, gällande tills begränsningen ändras.