564/2009

En yrkeshögskola har självstyrelse i fråga om sina inre angelägenheter.

En yrkeshögskolas lärare i huvudsyssla, övriga personal i huvudsyssla och studerande i utbildning som leder till examen hör till yrkeshögskolan som dess medlemmar. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om vem som är anställd i huvudsyssla.

Yrkeshögskolorna har till uppgift att meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga och kulturella utgångspunkter, att stödja individens yrkesutveckling och att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen samt att bedriva konstnärlig verksamhet. Då yrkeshögskolorna fullgör sina uppgifter ska de främja livslångt lärande.

I en yrkeshögskolas utbildningsuppgift bestäms, enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet, yrkeshögskolans verksamhetsområde, undervisningsspråk och verksamhetsorter.

Tillstånd att ändra en yrkeshögskolas utbildningsuppgift i fråga om verksamhetsorterna beviljas av undervisningsministeriet.

Till en yrkeshögskolas uppgifter hör att ansvara för kvaliteten och den fortlöpande utvecklingen av den utbildning och övriga verksamhet som yrkeshögskolan ordnar. Yrkeshögskolan ska utvärdera sin utbildning och övriga verksamhet och bedöma hur verkningsfulla de är. Yrkeshögskolan ska också regelbundet delta i extern utvärdering av verksamheten och kvalitetssystemen och publicera resultaten av utvärdering som den har ordnat.

I anslutning till undervisningsministeriet finns som ett oavhängigt sakkunnigorgan ett råd för utvärdering av högskolorna, som det föreskrivs närmare om genom förordning av statsrådet.

Rektorn är ordförande för styrelsen. Dessutom är yrkeshögskolans övriga ledning, lärare i huvudsyssla, övriga personal i huvudsyssla och studerande i utbildning som leder till examen samt näringslivet och det övriga arbetslivet företrädda i styrelsen.

En yrkeshögskola kan ha en eller flera prorektorer enligt vad yrkeshögskolans huvudman beslutar. Prorektorerna och den högsta ledningen i övrigt utnämns eller anställs av yrkeshögskolans huvudman.

En yrkeshögskola meddelar inom ramen för sin utbildningsuppgift undervisning som leder till högskoleexamen, yrkesinriktad specialiseringsundervisning och annan vuxenutbildning samt öppen yrkeshögskoleundervisning. En del av den undervisning som syftar till examen kan ordnas på arbetsplatser.

Yrkeshögskolan kan ordna avgiftsfri utbildning för invandrare som syftar till att ge de studerande språkliga och andra färdigheter som behövs för yrkeshögskolestudier. Bestämmelser om utbildningens omfattning utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

Vid yrkeshögskolorna kan avläggas yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Yrkeshögskoleexamina är högskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina är högre högskoleexamina. Bestämmelser om examinas ställning i systemet för högskoleexamina utfärdas genom förordning av statsrådet.

Till studier som leder till yrkeshögskoleexamen kan antas den som har avlagt eller fullgjort

Till studier som leder till yrkeshögskoleexamen kan det antas också andra än i 1 mom. avsedda personer som yrkeshögskolan anser ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna.

Till studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen kan antas den som har avlagt lämplig yrkeshögskoleexamen eller någon annan lämplig högskoleexamen och som efter avlagd examen har minst tre års arbetserfarenhet inom branschen i fråga. Den arbetserfarenhet som krävs ska vara förvärvad före ingången av den termin då utbildningen börjar. Inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans och inom musik kan det i stället för arbetserfarenhet fordras konstnärlig verksamhet av motsvarande omfattning. För personer som har avlagt examen på institutnivå eller examen inom yrkesutbildning på högre nivå och som senare avlagt lämplig högskoleexamen kan såsom arbetserfarenhet också godtas arbetserfarenhet inom branschen i fråga från tiden före högskoleexamen.

En yrkeshögskola beslutar om det antal studerande som årligen antas till yrkeshögskolan, om inte något annat följer av 8 § 3 mom.

Respektive yrkeshögskola beslutar om grunderna för antagning av studerande och om ordnande av urvalsprov. Likvärdiga antagningsgrunder ska tillämpas på de sökande. De sökande får på grundval av olika utbildningsbakgrund delas in i grupper vid antagningen. Likvärdiga antagningsgrunder ska då tillämpas på de sökande i en och samma grupp.

Antagningen av studerande till yrkeshögskolorna ordnas med hjälp av gemensam ansökan och med utnyttjande av det antagningsregister som avses i lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret (1058/1998), om inte något annat föreskrivs genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om genomförandet av antagningen av studerande och om gemensam ansökan utfärdas genom förordning av statsrådet.

De studerande antas av en yrkeshögskola enligt vad som vid behov föreskrivs genom förordning av statsrådet. En studerande får ta emot endast en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen bland de utbildningar som börjar samma termin och som omfattas av universitetens och yrkeshögskolornas riksomfattande gemensamma ansökningsförfarande. Med termin avses höstterminen och vårterminen. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december, och vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli. Den som har antagits som studerande ska inom den tid som anges i yrkeshögskolans antagningsmeddelande meddela yrkeshögskolan att han eller hon tar emot studieplatsen. Om den som har antagits som studerande inte lämnar detta meddelande inom utsatt tid, går studieplatsen förlorad. Den som har antagits till fler än en utbildning som leder till högskoleexamen vid universitet och yrkeshögskolor, ska lämna meddelande endast till den utbildning där han eller hon tar emot studieplatsen.

Den som har ansökt om att bli antagen som studerande får hos yrkeshögskolans styrelse skriftligen söka rättelse i antagningsbeslutet inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Resultatet av antagningen får inte med anledning av ett rättelseyrkande ändras till nackdel för den som har antagits som studerande. Närmare bestämmelser om förfarandet utfärdas genom förordning av statsrådet.

De som har antagits som studerande och meddelat att de tar emot sina studieplatser ska på det sätt som yrkeshögskolan bestämmer anmäla sig till yrkeshögskolan, varefter de antecknas som studerande. De studerande ska varje läsår anmäla sig som närvarande eller frånvarande på det sätt som yrkeshögskolan bestämmer. De studerande kan av grundad anledning ändra sin närvaro- eller frånvaroanmälan under läsåret.

Den undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen och urvalsproven i anslutning till antagningen av studerande är avgiftsfria för de studerande.

Av andra sökande än de som söker till en utbildning som ges på finska eller svenska kan det krävas att de genomgår internationella avgiftsbelagda tester. Yrkeshögskolan kan ta ut avgifter för annan verksamhet än sådan som avses i 1 mom. Närmare bestämmelser om avgifter utfärdas genom förordning av statsrådet med iakttagande av vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992)

Om en avgift som avses i denna lag och som tas ut hos en studerande inte har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen på det sätt som bestäms i räntelagen (633/1982). En avgift får drivas in genom utsökning utan dom eller beslut på det sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

En yrkeshögskola kan utan hinder av 26 § ta ut avgifter av studerande som antagits till ett för yrkeshögskolan fastställt utbildningsprogram på främmande språk som leder till högre yrkeshögskoleexamen. Uttag av avgifterna förutsätter att yrkeshögskolan har ett stipendiesystem som vid behov kan användas för stöd som beviljas för studier inom ramen för ett avgiftsbelagt utbildningsprogram.

Avgift kan dock inte tas ut hos medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller hos personer som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av Europeiska gemenskapens lagstiftning eller ett avtal som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart. Avgift får heller inte tas ut hos den som enligt utlänningslagen (301/2004) har permanent uppehållsrätt i Finland.

En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på hans eller hennes studieprestationer. Bestämmelser om förfaringssättet utfärdas genom förordning av statsrådet.

En studerande som är missnöjd med bedömningen av sina studieprestationer eller med tillgodoräknandet av studier som han eller hon fullgjort annanstans eller kunskaper som visats på annat sätt, får muntligen eller skriftligen begära rättelse hos den lärare som utfört bedömningen eller fattat beslutet om tillgodoräknande. Ett rättelseyrkande ska framställas inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft tillfälle att ta del av bedömningsresultaten och av tillämpningen av bedömningsgrunderna.

En studerande som är missnöjd med ett beslut som avses i 2 mom. kan skriftligen söka rättelse i beslutet hos yrkeshögskolans examensnämnd inom 14 dagar från det att han eller hon har fått del av det.

Närmare bestämmelser om examensnämndens uppgifter och sammansättning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Vid en yrkeshögskola finns tjänster och befattningar som överlärare och lektor.

En yrkeshögskola kan ha timlärare och föreläsare.

Yrkeshögskolan utnämner eller anställer yrkeshögskolans personal, med undantag för rektorn, prorektorerna och den högsta ledningen i övrigt.

Bestämmelser om behörighetsvillkoren och uppgifterna för lärarna vid yrkeshögskolorna utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

I fråga om tjänster och tjänsteinnehavare vid en kommunal yrkeshögskola tillämpas bestämmelserna i kommunallagen (365/1995) och i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

I fråga om de anställda vid en privat yrkeshögskola tillämpas vad som föreskrivs i arbetsavtalslagen (55/2001), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Ändring i en yrkeshögskolas beslut som gäller anställning i tjänsteförhållande eller uppsägning eller hävande av ett tjänsteförhållande söks på det sätt som föreskrivs i kommunallagen. På en yrkeshögskolas beslut som gäller anställning i arbetsavtalsförhållande eller uppsägning eller hävande av ett arbetsavtalsförhållande ska arbetsavtalslagen tillämpas.

När en yrkeshögskola eller en yrkeshögskolas studerandekår sköter offentliga förvaltningsuppgifter ska förvaltningslagen (434/2003) tillämpas. Förvaltningslagens bestämmelser om jäv tillämpas i all verksamhet vid yrkeshögskolan. Bestämmelserna i 28 § 1 mom. 5 och 6 punkten i förvaltningslagen tillämpas dock inte på samfund som hör till yrkeshögskolan, med undantag för ärenden där yrkeshögskolans och samfundets intressen strider mot varandra eller när en opartisk behandling av ärendet kräver det.

På offentlighet i yrkeshögskolornas och huvudmännens och dessa skolors studerandekårs verksamhet enligt denna lag tillämpas vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om offentligheten i de myndigheters verksamhet som avses i 4 § 1 mom. i nämnda lag.

Ändring i ett beslut som en yrkeshögskola har fattat i ett förvaltningsärende får sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets yrkeshögskolan har sitt huvudsakliga verksamhetsställe, och i övrigt enligt vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ett beslut som det kan sökas rättelse i enligt 22, 25 eller 27 § får inte överklagas genom besvär. Ändring i ett beslut som fattats vid rättelseförfarande får sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol som avses i 1 mom. I ett beslut som fattats vid rättelseförfarande och som gäller bedömning av studieprestationer och tillgodoräknandet av studier som fullgjorts annanstans eller kunskaper som visats på annat sätt får ändring dock inte sökas genom besvär.

En yrkeshögskola har en studerandekår, till vilken yrkeshögskolans studerande som genomgår utbildning som leder till examen kan höra. Studerandekåren kan också godkänna andra studerande vid yrkeshögskolan som medlemmar.

Studerandekåren har till uppgift att välja studeranderepresentanter i yrkeshögskolans styrelse och i andra sådana kollegiala organ som avses i 12 § 2 mom. 4 punkten och att delta i yrkeshögskolans övriga verksamhet.

Studerandekåren har till uppgift att förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap. Studerandekåren ska dessutom vara en förenande länk mellan sina medlemmar samt främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till de studerandes roll i samhället.

Utgifterna för fullgörandet av studerandekårens uppgifter betalas med intäkter av studerandekårens egendom och dess verksamhet samt med medlemsavgifter som studerandekåren har rätt att påföra medlemmarna.

Studerandekåren har självstyrelse. För studerandekårens förvaltning finns fullmäktige och en styrelse. Närmare bestämmelser om studerandekårens förvaltning finns i studerandekårens stadgar som fastställs av rektorn.

Ändring i ett beslut som studerandekåren fattat med stöd av 2 mom. söks enligt vad som i 42 § bestäms om sökande av ändring i ett beslut av yrkeshögskolan.

Om inte något annat följer av denna lag tillämpas föreningslagen (503/1989) på studerandekårens verksamhet.

Yrkeshögskolorna ska genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt med andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också vid undantagsförhållanden samt störningar och exceptionella situationer. Yrkeshögskolorna ska på begäran ge beredskapsplaner och lägesrapporter över störningar och exceptionella situationer till undervisningsministeriet.

Beredskapen övervakas av undervisningsministeriet. Om det konstateras brister i beredskapen, kan undervisningsministeriet ge anvisningar för hur bristerna ska avhjälpas.

Bestämmelser om den delegation som har till uppgift att samordna och utveckla den svenskspråkiga högskoleutbildningen finns i 92 § i universitetslagen (558/2009).