351/2003

Denna lag tillämpas på yrkeshögskolor som hör till undervisningsministeriets ansvarsområde.

Yrkeshögskolorna är en del av högskolesystemet. Yrkeshögskolorna och universiteten bildar tillsammans högskoleväsendet.

En yrkeshögskola har självstyrelse i fråga om sina inre angelägenheter.

En yrkeshögskolas lärare i huvudsyssla, övriga personal i huvudsyssla och heltidsstuderande hör till yrkeshögskolan som dess medlemmar. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om vem som är anställd i huvudsyssla och vem som är heltidsstuderande.

Yrkeshögskolorna har till uppgift att meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga utgångspunkter, att stöda individens yrkesutveckling och att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen.

Yrkeshögskolorna ger vuxenutbildning och utvecklar den i syfte att upprätthålla och stärka arbetslivskompetensen.

En yrkeshögskola kan ordna yrkespedagogisk lärarutbildning enligt vad som bestäms särskilt.

En yrkeshögskola skall utföra sina uppgifter så att den samarbetar med näringslivet och det övriga arbetslivet särskilt inom den egna regionen samt med inhemska och utländska högskolor och andra läroanstalter.

Statsrådet kan bevilja en kommun, samkommun eller registrerad finsk sammanslutning eller stiftelse tillstånd för yrkeshögskola. För att tillstånd skall beviljas krävs att yrkeshögskolan fyller ett utbildningsbehov samt de kvalitativa krav och andra krav som ställs på en yrkeshögskola.

Den som har fått tillstånd för yrkeshögskola har rätt att vara huvudman för en yrkeshögskola som meddelar yrkeshögskoleundervisning i enlighet med vad tillståndet föreskriver om yrkeshögskolans utbildningsuppgift. I tillståndet kan yrkeshögskolan också åläggas utvecklingsförpliktelser och andra förpliktelser som gäller dess uppgifter.

Statsrådet kan efter att ha hört tillståndshavaren återkalla tillståndet helt eller delvis, om väsentliga förändringar i utbildningsbehovet eller andra orsaker som har samband med upprätthållandet av yrkeshögskolan kräver detta eller om yrkeshögskolans verksamhet inte uppfyller de krav och förpliktelser som anges i 1 och 2 mom.

I en yrkeshögskolas utbildningsuppgift bestäms, enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet, yrkeshögskolans verksamhetsområde, antalet studieplatser i den utbildning som leder till grundexamen, yrkeshögskolans undervisningsspråk och verksamhetsorter.

Tillstånd att ändra en yrkeshögskolas utbildningsuppgift i fråga om antalet studerande och verksamhetsorterna beviljas av undervisningsministeriet.

Statsrådet godkänner, enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet, för ett visst antal år åt gången en utvecklingsplan för utbildning och forskning, som anger yrkeshögskolornas allmänna utvecklingsmål.

Undervisningsministeriet kommer för ett visst antal år åt gången överens med yrkeshögskolans huvudman och yrkeshögskolan om vilka mål som med tanke på den nationella högskolepolitiken är av central betydelse i yrkeshögskolans verksamhet och om uppföljningen av målen samt om viktiga riksomfattande utvecklingsprojekt.

Om det inte annars är möjligt att på riksnivå eller regional nivå samordna de enskilda yrkeshögskolornas mål i fråga om volymer, kan undervisningsministeriet bestämma det antal studerande som får inleda studier vid yrkeshögskolorna genom att ange det totala antalet nybörjarplatser, vid behov helt eller delvis särskilt för varje examen.

Till en yrkeshögskolas uppgifter hör att ansvara för kvaliteten och den fortlöpande utvecklingen av den utbildning och övriga verksamhet som yrkeshögskolan ordnar och att regelbundet delta i extern utvärdering av kvaliteten.

Yrkeshögskolan skall publicera resultaten av utvärdering som den har ordnat.

I anslutning till undervisningsministeriet finns ett råd för utvärdering av högskolorna, om vilket föreskrivs närmare genom förordning av statsrådet.

En yrkeshögskolas interna förvaltning sköts av yrkeshögskolans styrelse och rektor.

Rektorn är ordförande för styrelsen. Dessutom är yrkeshögskolans övriga ledning, lärare i huvudsyssla, övriga personal i huvudsyssla och heltidsstuderande samt näringslivet och det övriga arbetslivet företrädda i styrelsen.

Antalet medlemmar från varje grupp som avses i 1 mom. skall vara färre än hälften av det totala antalet medlemmar i styrelsen, dock så att de medlemmar som företräder näringslivet och det övriga arbetslivet får utgöra högst en tredjedel av det totala antalet medlemmar i styrelsen. Styrelsemedlemmarna kan ha suppleanter.

Yrkeshögskolans huvudman beslutar om det totala antalet styrelsemedlemmar och antalet medlemmar från de grupper som avses i 1 mom. I yrkeshögskolans stadgar bestäms om valet av medlemmarna.

Styrelsen utses av yrkeshögskolans huvudman.

Styrelsens uppgift är att utveckla yrkeshögskolans verksamhet.

Dessutom skall styrelsen

Rektorn leder yrkeshögskolans verksamhet samt behandlar och avgör ärenden som gäller yrkeshögskolans interna förvaltning, om inte något annat föreskrivs i lag, i förordning av statsrådet eller undervisningsministeriet eller i yrkeshögskolans stadgar.

Rektorn utnämns eller anställs av yrkeshögskolans huvudman.

Behörighetsvillkoren för rektor bestäms genom förordning av statsrådet.

En yrkeshögskola kan ha en eller flera prorektorer enligt vad yrkeshögskolans huvudman beslutar.

Utöver det som föreskrivs någon annanstans i denna lag har yrkeshögskolans huvudman till uppgift att

Undervisningsspråket i en yrkeshögskola är finska eller svenska. Undervisningsspråken i en tvåspråkig yrkeshögskola är finska och svenska. I undervisningen samt vid förhör och prov får vid behov också andra språk än yrkeshögskolans undervisningsspråk användas, enligt vad yrkeshögskolan bestämmer om saken.

Yrkeshögskolorna har undervisnings- och forskningsfrihet i utförandet av de uppgifter som avses i 4 §. I undervisningen skall dock iakttas bestämmelser och föreskrifter som gäller utbildningen och undervisningen.

Undervisningen vid yrkeshögskolorna är offentlig. Av grundad anledning kan allmänhetens möjligheter att följa undervisningen begränsas.

En yrkeshögskola meddelar inom ramen för sin utbildningsuppgift undervisning som leder till högskoleexamen, yrkesinriktad specialiseringsundervisning och annan vuxenutbildning samt öppen yrkeshögskoleundervisning. En del av den undervisning som syftar till examen kan ordnas på arbetsplatser.

En yrkeshögskoleexamen är en högskoleexamen. Bestämmelser om yrkeshögskoleexaminas ställning i systemet för högskoleexamina utfärdas genom förordning av statsrådet.

I fråga om yrkeshögskoleexamina, examensmål och studiernas struktur samt andra grunder för studierna föreskrivs genom förordning av statsrådet och med stöd av förordningen i yrkeshögskolans examensstadga.

Till en yrkeshögskoleexamen som har avlagts vid en yrkeshögskola fogas namnet på utbildningsområdet samt examensbenämningen och vid behov förkortningen YH. Närmare bestämmelser om examina utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studier som leder till yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram enligt vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet och med stöd av förordningen i yrkeshögskolans examensstadga.

Utbildningsprogrammen och undervisningsplanerna skall omfatta heltidsstudier under minst tre och högst fyra läsår. Av särskilda skäl kan en examen omfatta mer än fyra år.

Undervisningsministeriet beslutar om utbildningsprogrammen på framställning av yrkeshögskolan, enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Yrkeshögskolan beslutar om utbildningsprogrammens undervisningsplaner enligt vad som bestäms i yrkeshögskolans examensstadga.

Vid yrkeshögskolorna kan det finnas delegationer för utveckling av utbildningen.

Som studerande vid en yrkeshögskola kan antas den som har avlagt eller fullgjort

Som studerande vid en yrkeshögskola kan antas också andra än i 1 mom. avsedda personer som yrkeshögskolan anser ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för yrkeshögskolestudier.

En yrkeshögskola beslutar inom ramen för sin utbildningsuppgift om det antal studerande som årligen antas till yrkeshögskolan, om inte något annat följer av 8 § 3 mom.

Respektive yrkeshögskola beslutar om grunderna för antagning av studerande och om ordnande av urvalsprov. På sökandena skall tillämpas likvärdiga urvalsprinciper.

Antagningen av studerande till yrkeshögskolorna ordnas med hjälp av gemensam ansökan och med användning av det antagningsregister som avses i lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret (1058/1998), om inte något annat föreskrivs genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om gemensam ansökan och om antagning av studerande utfärdas genom förordning av statsrådet och med stöd av den genom undervisningsministeriets beslut.

Studerandena antas av en yrkeshögskola enligt vad som vid behov föreskrivs genom förordning av statsrådet. Under ett och samma läsår får en studerande ta emot endast en studieplats som leder till högskoleexamen.

Den som har ansökt om att bli antagen som studerande kan hos yrkeshögskolans styrelse skriftligen söka rättelse i antagningsbeslutet inom 14 dagar från det att resultatet av antagningen offentliggjordes. Närmare bestämmelser om förfarandet utfärdas genom förordning av statsrådet.

De som har antagits som studerande och meddelat att de tar emot studieplatsen skall på det sätt som yrkeshögskolan bestämmer anmäla sig till yrkeshögskolan, varpå de antecknas som studerande. De studerande skall varje läsår anmäla sig som närvarande eller frånvarande på det sätt som yrkeshögskolan bestämmer.

En studerande har rätt att genomföra de studier som leder till yrkeshögskoleexamen enligt utbildningsprogrammet och undervisningsplanerna samt enligt de grunder som anges i yrkeshögskolans examensstadga.

En heltidsstuderande skall slutföra de studier som avses i 1 mom. inom en tid som är högst ett år längre än deras omfattning. En studerande kan på basis av en frånvaroanmälan vara frånvarande under sammanlagt två läsår. Denna tid räknas inte in i maximistudietiden. När det gäller andra studerande bestäms i yrkeshögskolans examensstadga om grunderna för maximistudietiden för de studier som avses i 1 mom.

En studerande som inte har anmält sig på det sätt som bestäms i 23 §, förlorar sin studierätt. Om en sådan studerande senare vill inleda sina studier eller fortsätta dem, skall han eller hon på nytt hos yrkeshögskolan ansöka om studierätt.

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som anges i 24 § 2 mom. förlorar sin studierätt, om inte yrkeshögskolan av särskilda skäl beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna.

En studerande kan hos yrkeshögskolans styrelse skriftligen söka rättelse i ett beslut som gäller förlust av studierätten inom 14 dagar från det att han eller hon har fått del av beslutet.

Undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen är avgiftsfri för studerandena.

Avgifter kan tas ut i annan undervisning. Bestämmelser om grunderna för avgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) bestäms om avgifter för offentligrättsliga prestationer.

Om en avgift som avses i denna lag och som tas ut hos en studerande inte har betalts på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen på det sätt som bestäms i räntelagen (633/1982).

En avgift får drivas in i utsökningsväg utan dom eller beslut på det sätt som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).

En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på hans eller hennes studieprestationer. Bestämmelser om förfaringssättet utfärdas genom förordning av statsrådet.

En studerande som är missnöjd med bedömningen av sina studieprestationer eller tillgodoräknandet av studier som han eller hon fullgjort annanstans kan muntligen eller skriftligen begära rättelse hos den lärare som utfört bedömningen eller fattat beslutet om tillgodoräknande. Ett rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft tillfälle att ta del av bedömningsresultaten och av tillämpningen av bedömningsgrunderna för egen del.

En studerande som är missnöjd med ett beslut som avses i 2 mom. kan hos yrkeshögskolans examensnämnd skriftligen söka rättelse i beslutet inom 14 dagar från det att han eller hon har fått del av det.

Närmare bestämmelser om examensnämndens uppgifter och sammansättning utfärdas genom förordning av statsrådet.

En studerande som vid en yrkeshögskola har gjort sig skyldig till fusk eller annars stört ordningen vid yrkeshögskolan kan disciplinärt bestraffas, beroende på hur allvarlig förseelsen är, med varning eller med avstängning för viss tid, högst ett år. Den studerande skall ges tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs.

Beslut om att tilldela en studerande varning fattas av rektorn och beslut om avstängning för viss tid av yrkeshögskolans styrelse.

Vid en yrkeshögskola finns tjänster och befattningar som överlärare och lektor.

En yrkeshögskola kan ha timlärare och föreläsare.

Lärarna utnämns eller anställs av yrkeshögskolan.

Bestämmelser om behörighetsvillkoren och uppgifterna för lärarna vid yrkeshögskolorna utfärdas genom förordning av statsrådet. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl bevilja dispens i fråga om behörighetsvillkoren.

I fråga om tjänsterna samt tjänsteinnehavarna och dem som interimistiskt sköter en tjänst vid en kommunal yrkeshögskola tillämpas vad som föreskrivs i kommunallagen (365/1995) och i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

I fråga om befattningarna, befattningshavarna och på dem som interimistiskt sköter en befattning vid en privat yrkeshögskola tillämpas vad som föreskrivs i arbetsavtalslagen (55/2001), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Yrkeshögskolornas huvudmän beviljas basfinansiering på grundvalen av antalet studerande vid yrkeshögskolan samt det per studerande bestämda priset per enhet, så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998).

Huvudmannen för en yrkeshögskola beviljas statsandel för anläggningsprojekt vid yrkeshögskolan så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten kan undervisningsministeriet bevilja huvudmannen för en yrkeshögskola projektfinansiering för att utveckla och stöda yrkeshögskolans verksamhet.

Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten kan undervisningsministeriet bevilja huvudmannen för en yrkeshögskola resultatbaserad finansiering med anledning av att yrkeshögskolans verksamhet har varit resultatrik.

Inom ramen för ett anslag i statsbudgeten kan undervisningsministeriet finansiera funktioner och projekt som är gemensamma för samtliga yrkeshögskolor och som stöder deras verksamhet.

Undervisningsministeriet beviljar yrkeshögskolornas huvudmän statsunderstöd för yrkespedagogisk lärarutbildning så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Kommunerna deltar i de kostnader för yrkeshögskolorna som utgör grund för den finansiering som föreskrivs i 32 § enligt vad som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

En yrkeshögskolas huvudman kan ta emot understöd och donationer för yrkeshögskolans verksamhet och utvecklandet av den.

På statsunderstöd enligt denna lag tillämpas statsunderstödslagen (688/2001). Statsunderstödslagen tillämpas dock inte på resultatbaserad finansiering som avses i 33 § 2 mom.

I syfte att samordna verksamheten i yrkeshögskolorna inom ett område eller för att främja gemensamma projekt, gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete eller annan samverkan kan yrkeshögskolorna komma överens om att ha gemensamma utbildnings- och forskningsenheter.

Benämningen yrkeshögskola får användas endast om yrkeshögskolor som avses i denna lag.

Benämningen yrkeshögskoleexamen får användas endast om en examen som har avlagts vid en yrkeshögskola.

När en yrkeshögskola sköter sina uppgifter har den rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana statistiska uppgifter och andra motsvarande uppgifter som den behöver för att planera och organisera utbildningen.

Yrkeshögskolan skall på begäran till undervisningsministeriet sända de uppgifter som ministeriet behöver för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av utbildningen.

När ett förvaltningsärende som avses i denna lag behandlas vid en yrkeshögskola skall iakttas lagen om förvaltningsförfarande (598/1982), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/1966).

Ändring i ett beslut som en yrkeshögskola har fattat med stöd av denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av lagen får sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets yrkeshögskolan har sitt huvudsakliga verksamhetsställe, och i övrigt enligt vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Ändring får inte sökas genom besvär i ett beslut i vilket rättelse får sökas enligt 22, 25 eller 27 §. Ändring i ett beslut som givits vid rättelseförfarande får sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol som avses i 1 mom. I ett beslut som givits vid rättelseförfarande och som gäller bedömning av studieprestationer får ändring dock inte sökas genom besvär.

Ändring får inte sökas genom besvär i en yrkeshögskolas beslut som gäller stadgarna, examensstadgan, utbildningsprogrammen, undervisningsplanerna eller andra föreskrifter som gäller undervisningsarrangemangen.

I förvaltningsdomstolens beslut om antagning av studerande enligt 22 §, förlust av studierätten enligt 25 § eller disciplinära åtgärder enligt 28 § får ändring inte sökas genom besvär.

Ett beslut om att avstänga en studerande för viss tid kan verkställas trots besvär, om inte yrkeshögskolan eller förvaltningsdomstolen beslutar något annat.

I fråga om ärenden som faller inom behörigheten för en yrkeshögskolas huvudman iakttas vad som bestäms i kommunallagen, lagen om aktiebolag (734/1978) och lagen om stiftelser (109/1930).

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003.

Genom denna lag upphävs

En styrelse som har valts för en yrkeshögskola med stöd av de tidigare bestämmelserna fortsätter i sitt uppdrag till mandatperiodens slut.

När en i 11 § avsedd styrelse utses för första gången väljs de i 11 § 1 mom. avsedda företrädarna för lärare i huvudsyssla, övrig personal i huvudsyssla och heltidsstuderande vid de olika gruppernas möten som sammankallas av yrkeshögskolans rektor.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.