1186/2009

Syftet med denna lag är att främja byggande av snabba bredbandsförbindelser i glesbygdsområden och på det sättet trygga mångsidiga kommunikationstjänster i hela Finland.

Denna lag tillämpas när stöd för bredbandsprojekt beviljas av anslag i statsbudgeten.

Lagen tillämpas också på planeringen av bredbandsprojekt i landskap och på det offentliga förfarandet genom vilket det statliga stödet förklaras ledigt att sökas i landskapets område.

Vid beviljande av stöd som avses i lagen om stöd för utveckling av landsbygden (1443/2006) tillämpas den här lagen till den del det föreskrivs i den lagen.

Med stödberättigat område avses i denna lag ett geografiskt område vars befolkningstäthet är sådan att högst 5,4 procent av befolkningen i Finland bor i ett område som är lika glest eller ännu glesare bebott.

I en förordning av kommunikationsministeriet publiceras en karta över stödberättigade områden.

Ett landskapsförbund ska i samarbete med kommunala myndigheter utarbeta ett regionalt projektprogram för stödberättigade bredbandsprojekt.

Ett bredbandsprojekt som tas in i det regionala projektprogrammet ska vara ekonomiskt ändamålsenligt och främja användarnas intressen på kommunikationsmarknaden. Projekten ska dessutom sammanföras så att de kan genomföras på det ekonomiskt sett mest fördelaktiga sättet.

Det regionala projektprogrammet ska ges in till Kommunikationsverket, som ger ett utlåtande om det till statsrådet. Kommunikationsverket ska i sitt utlåtande ta ställning till om de projekt som nämns i det regionala projektprogrammet ligger i ett stödberättigat område och till vilka delar de byggnadskostnader som anges i projektprogrammet enligt Kommunikationsverkets uppfattning är stödberättigande.

Uppgifterna i denna paragraf sköts i landskapet Åland av Statens ämbetsverk på Åland.

Statsrådet beslutar om fördelningen av det statliga stödet enligt landskap efter att ha fått de behövliga regionala projektprogrammen och Kommunikationsverkets utlåtande om dem.

Efter det att statsrådet har fattat beslut om fördelningen av stödet enligt landskap ska landskapsförbundet kungöra att det statliga stödet som beviljats landskapet kan sökas. Ansökningsförfarandet ska vara öppet för alla, objektivt och icke-diskriminerande.

Ansökan om stöd ska vara skriftlig och riktas till landskapsförbundet. Ansökan ska innehålla åtminstone följande uppgifter och utredningar:

Landskapsförbundet har till uppgift att bland dem som ansökt om stöd välja de projektgenomförare som inom landskapets område bäst fyller de krav för beviljande av stödet som ställs i denna lag och vars projekt ur totalekonomisk synvinkel kan genomföras mest fördelaktigt.

Ett landskapsförbund kan samarbeta med ett annat landskapsförbund när det sköter uppgifter som nämns i 1 och 3 mom.

Uppgifterna i denna paragraf sköts i landskapet Åland av Statens ämbetsverk på Åland.

Den som blivit vald i ansökningsförfarandet enligt 6 § ska skriftligen ansöka om stöd hos Kommunikationsverket. Utöver de uppgifter och utredningar som avses i 6 § 2 mom. ska ansökan innehålla åtminstone följande uppgifter:

I stödansökan ska det också ingå en försäkran om att sökanden inte har fått något annat överlappande stöd för projektet av statliga myndigheter, Ålands landskapsregering eller Europeiska gemenskapen.

Förutsättningen för beviljande av det statliga stöd som avses i denna lag är att stödtagaren betalar minst 34 procent och kommunen minst 33 procent av de stödberättigande kostnaderna för projektet. Statligt stöd beviljas till ett belopp av högst 33 procent av de stödberättigande kostnaderna.

Kommunens betalningsandel enligt 1 mom. är åtta procent i de kommuner för vilka finansieringen av ett bredbandsprojekt annars skulle bli en oskälig ekonomisk belastning med beaktande av kommunens ekonomiska bärkraft, bredbandsprojektets omfattning och tekniska utformningssätt, kommunens invånartäthet och projektets byggnadskostnader i relation till kommunens befolkningsmängd. Det statliga stödet beviljas i dessa fall höjt på motsvarande sätt, dock högst till ett belopp av 58 procent av projektets stödberättigande kostnader.

Bestämmelser om de i 2 mom. nämnda kriteriernas beräkningsgrunder och viktkoefficienter, som kommunernas betalningsandelar grundar sig på, utfärdas genom förordning av statsrådet.

I denna lag avsett statligt stöd kan beviljas bara om stödet inte uppskattas orsaka andra än smärre snedvridande effekter för konkurrensen och marknadens funktion och om Europeiska gemenskapernas förfarande för anmälan av statligt stöd har avslutats i ärendet och Europeiska gemenskapernas kommission inte motsätter sig beviljande av stödet.

För ett bredbandsprojekt kan det beviljas statligt stöd som avses i denna lag bara om den sökande förbinder sig att

Bevisbördan för att prissättningen är skälig och villkoren icke-diskriminerande ligger på stödtagaren. Om samma egendom också berörs av skyldigheten att överlåta nyttjanderätt eller att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster enligt kommunikationsmarknadslagen, tillämpas i första hand bestämmelserna i denna lag på prissättningen av överlåtelse av nyttjanderätten och övriga villkor.

Kommunikationsverket beviljar ett bredbandsprojekt statligt stöd, om projektet fyller de krav för beviljande av stödet som nämns i denna lag. Kommunikationsverket beslutar samtidigt också om maximibeloppet av det statliga stödet till bredbandsprojektet.

Stödberättigande kostnader är sådana som

Stödberättigande kostnader är inte

Kommunikationsverket kan meddela närmare föreskrifter om vilka tekniska delar i kommunikationsnätet som anses vara stödberättigande samt föreskrifter om ett närmare sätt för kalkylering av kostnader som omfattas av stödet.

Ett villkor för betalning av det statliga stödet är att behövlig finansiering har anvisats i statsbudgeten. Stöd beviljas årligen inom ramen för den finansiering som står till förfogande i statsbudgeten.

Ett villkor för betalning av det statliga stödet är att bredbandsprojektet har slutförts och stödtagaren har lagt fram en godtagbar redogörelse för stödberättigande kostnader till Kommunikationsverket.

På begäran av stödtagaren kan Kommunikationsverket besluta att det statliga stödet vid omfattande och långvariga projekt betalas ut i flera poster årligen.

Ett kommunikationsnät som har byggts med hjälp av finansiering som avses i 8 § 1 mom. ägs av det företag, den sammanslutning eller den stiftelse som fått stöd. Om ett kommunikationsnät som byggts med hjälp av stöd eller en del av ett sådant nät säljs eller på annat sätt överlåts vidare, övergår de i 9 § nämnda skyldigheterna till den nya ägaren.

Kommunikationsverket och den kommun som har deltagit i bredbandsprojektets kostnader ska utan dröjsmål underrättas om överföringen av äganderätten.

Teleföretaget och den som ansöker om stöd ska på begäran av kommunikationsministeriet eller Kommunikationsverket samla in och trots affärs- och yrkeshemligheter till kommunikationsministeriet och Kommunikationsverket lämna uppgifter som är nödvändiga för styrningen och övervakningen av bredbandsprojektet. Uppgifterna ska lämnas utan dröjsmål i den form som myndigheten begär och avgiftsfritt.

Utöver vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001) om återkrav av statsunderstöd kan Kommunikationsverket genom sitt beslut bestämma att stödtagaren ska återbetala en del av avkastningen från det kommunikationsnät som har byggts med hjälp av offentligt stöd, om stödet till stödtagaren för bredbandsprojekt totalt har varit större än en miljon euro.

Av den årliga avkastningen från ett enskilt bredbandsprojekt som byggts med hjälp av stödet kan återkrävas den andel som överskrider 12 procent, dock högst den andel som motsvarar det offentliga stödets relativa andel av projektets stödberättigande kostnader. Den andel som återkrävs får inte överskrida det belopp i euro som betalats till stödtagaren i offentligt stöd.

Stödtagaren ska ges en anmärkning och en möjlighet att sänka avkastningsprocenten innan avkastningen kan återkrävas.

Avkastning kan återkrävas endast för tre år från det att den sista posten av stödet betalats ut. På den avkastning som återkrävs ska ränta betalas räknat från det i 1 mom. avsedda beslutet av Kommunikationsverket och dröjsmålsränta från den förfallodag som satts ut i beslutet. På beloppen av räntan och dröjsmålsräntan tillämpas 24 och 25 § i statsunderstödslagen.

Kommunikationsverket följer hur bredbandsprojekten framskrider och för ett separat register ( uppföljningsregister ) för detta ändamål. I uppföljningsregistret kan följande uppgifter lagras om bredbandsprojektet, sökanden av stödet, stödtagaren och användningen av stödet:

På den registrerades rätt att granska sina uppgifter i uppföljningsregistret, på rättelse av fel och brister i uppgifterna och på avförande av föråldrade och onödiga uppgifter tillämpas personuppgiftslagen (523/1999).

I fråga om offentligheten och sekretessen för uppgifterna i uppföljningsregistret gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

Uppgifterna i registret bevaras tio år från betalningen av stödet och, om det gäller stöd som ingår i ett program som delfinansieras av Europeiska gemenskapen, fem år från det att Europeiska gemenskapernas kommission har betalat gemenskapens sista finansieringsandel enligt programmet.

Det beslut av landskapsförbundet som avses i 6 § 3 mom. ska iakttas trots att besvär anförs hos förvaltningsdomstolen tills besvären avgjorts, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Ändring i beslut som förvaltningsdomstolen har fattat med anledning av besvär får inte sökas genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

När denna lag har trätt i kraft tillämpas dess bestämmelser om beviljande av stöd på sådana bredbandsprojekt som avses i statsrådets förordning om stöd för byggande av bredband (451/2009) och om vilka det har publicerats en upphandlingsannons.