1186/2009

Syftet med denna lag är att främja byggande av snabba bredbandsförbindelser i glesbygdsområden och på det sättet trygga mångsidiga kommunikationstjänster i hela Finland.

Denna lag tillämpas när stöd för bredbandsprojekt beviljas av anslag i statsbudgeten.

Lagen tillämpas också på planeringen av bredbandsprojekt i landskap och på det offentliga förfarandet genom vilket det statliga stödet förklaras ledigt att sökas i landskapets område.

Denna lag tillämpas inte på projekt för vilka det beviljas stöd med stöd av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) . (17.1.2014/35)

3 § har upphävts genom L 28.6.2017/476 .

Ett landskapsförbund ska i samarbete med kommunala myndigheter utarbeta ett regionalt projektprogram för stödberättigade bredbandsprojekt.

Ett bredbandsprojekt som tas in i det regionala projektprogrammet ska vara ekonomiskt ändamålsenligt och främja användarnas intressen på kommunikationsmarknaden. Projekten ska dessutom sammanföras så att de kan genomföras på det ekonomiskt sett mest fördelaktiga sättet.

Det regionala projektprogrammet ska ges in till Kommunikationsverket, som ger ett utlåtande om det till statsrådet. Kommunikationsverket ska i sitt utlåtande ta ställning till om de projekt som nämns i det regionala projektprogrammet ligger i ett stödberättigat område och till vilka delar de byggnadskostnader som anges i projektprogrammet enligt Kommunikationsverkets uppfattning är stödberättigande.

Uppgifterna i denna paragraf sköts i landskapet Åland av Statens ämbetsverk på Åland.

Statsrådet kan besluta om fördelningen av det statliga stödet enligt landskap efter att ha fått de behövliga regionala projektprogrammen och Kommunikationsverkets utlåtande om dem. Statsrådet kan också besluta att stödet inte ska fördelas som kvoter för landskapen.

Efter det att statsrådet har fattat ett beslut enligt 5 § och Kommunikationsverket har gjort en marknadsanalys av projektet i det regionala projektprogrammet ska landskapsförbundet kungöra att det statliga stödet för projektet kan sökas. Ansökningsförfarandet ska vara öppet för alla, objektivt och icke-diskriminerande. Tiden för ansökning av stödet ska vara skälig i förhållande till projektets omfattning, dock minst fyra veckor.

Ansökan om stöd ska vara skriftlig och riktas till landskapsförbundet. Ansökan ska innehålla åtminstone följande uppgifter och utredningar:

Landskapsförbundets uppgift är att bland dem som ansökt om stöd välja den sökande som totalekonomiskt sett genomför projektet mest fördelaktigt enligt de jämförelsegrunder som nämns i meddelandet om att stöd kan sökas. Vid valet av stödtagaren ska åtminstone det ansökta statliga stödbeloppet användas som jämförelsegrund. Dessutom kan följande jämförelsegrunder användas:

Bestämmelser om jämförelsegrundernas inbördes viktning kan utfärdas genom förordning av statsrådet. Jämförelsegrunderna och deras inbördes viktning ska ingå i meddelandet om att stöd kan sökas.

Ett landskapsförbund kan samarbeta med ett annat landskapsförbund när det sköter uppgifter enligt denna paragraf och 6 §.

Uppgifterna enligt denna paragraf och 6 § sköts i landskapet Åland av Statens ämbetsverk på Åland.

Den som blivit vald i ansökningsförfarandet enligt 6 och 6 a § ska skriftligen ansöka om stöd hos Transport- och kommunikationsverket. Utöver de uppgifter och utredningar som avses i 6 § 2 mom. ska ansökan innehålla åtminstone följande uppgifter:

I stödansökan ska det också ingå en utredning om vilka andra offentliga stöd som sökanden har fått för projektet. Med offentligt stöd avses sådan finansiering eller annan motsvarande förmån som beviljats av Europeiska unionen, staten eller ett annat offentligt samfund.

En stödansökan till Transport- och kommunikationsverket ska göras senast den 31 december 2018.

Förutsättningen för beviljande av det statliga stöd som avses i denna lag är att stödtagaren betalar minst 34 procent och kommunen minst 33 procent av de stödberättigande kostnaderna för projektet. Statligt stöd beviljas till ett belopp av högst 33 procent av de stödberättigande kostnaderna.

Kommunens betalningsandel enligt 1 mom. är åtta procent eller 21,78 procent i de kommuner för vilka finansieringen av ett bredbandsprojekt annars skulle bli en oskälig ekonomisk belastning med beaktande av kommunens ekonomiska bärkraft, bredbandsprojektets omfattning och tekniska utformningssätt, kommunens invånartäthet och projektets byggnadskostnader i relation till kommunens befolkningsmängd. Det statliga stödet beviljas i dessa fall höjt på motsvarande sätt, dock högst till ett belopp av 58 procent av projektets stödberättigande kostnader, om kommunens betalningsandel är åtta procent och högst 44,22 procent om kommunens betalningsandel är 21,78 procent. (12.12.2014/1112)

Bestämmelser om de i 2 mom. nämnda kriteriernas beräkningsgrunder och viktkoefficienter, som kommunernas betalningsandelar grundar sig på, utfärdas genom förordning av statsrådet.

Det statliga stöd som avses i denna lag kan beviljas endast om stödet inte bedöms orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden, och om Europeiska kommissionen inte motsätter sig beviljandet av stödet. Statligt stöd kan inte beviljas till den del det offentliga stödets andel av projektet överskrider det maximibelopp som Europeiska kommissionen har godkänt för statligt stöd. (2.11.2012/594)

För ett bredbandsprojekt kan det beviljas statligt stöd som avses i denna lag bara om den sökande förbinder sig att

Tidsbegränsningen enligt 1 mom. 2 och 3 punkten gäller inte stolpar och kabelkanaler som byggts med hjälp av stödet. (27.6.2014/485)

Bevisbördan för att prissättningen är skälig och villkoren icke-diskriminerande ligger på stödtagaren. Om samma egendom också berörs av skyldigheten att överlåta nyttjanderätt eller att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster enligt kommunikationsmarknadslagen, tillämpas i första hand bestämmelserna i denna lag på prissättningen av överlåtelse av nyttjanderätten och övriga villkor.

Transport- och kommunikationsverket beviljar ett bredbandsprojekt statligt stöd, om projektet fyller de krav för beviljande av stödet som nämns i denna lag. Transport- och kommunikationsverket beslutar samtidigt också om maximibeloppet av det statliga stödet till bredbandsprojektet.

Stödberättigande kostnader är sådana som

Stödberättigande kostnader är inte

Transport- och kommunikationsverket kan meddela närmare föreskrifter om vilka tekniska delar i kommunikationsnätet som anses vara stödberättigande samt föreskrifter om ett närmare sätt för kalkylering av kostnader som omfattas av stödet.

Ett villkor för betalning av det statliga stödet är att behövlig finansiering har anvisats i statsbudgeten. Stöd beviljas årligen inom ramen för den finansiering som står till förfogande i statsbudgeten.

Av det statliga stöd som beviljats sökanden får på dennes ansökan 50 procent betalas ut efter det att stödbeslutet har fattats. Utbetalning av den återstående delen av stödet förutsätter att bredbandsprojektet har slutförts och att stödtagaren har lagt fram en godtagbar redogörelse för samtliga stödberättigande kostnader till Transport- och kommunikationsverket.

Transport- och kommunikationsverket får besluta att stödet betalas på en ansökan som gjorts efter den tidpunkt för ansökan om utbetalning av stöd som anges i stödbeslutet, om sökanden lägger fram vägande skäl till att ansökan försenats, ansökan inte har försenats väsentligt, den omständigheten att utbetalning söks efter utsatt tid inte har inverkat på genomförandet av projektet, förseningen inte försvårar projektets genomförande och en utbetalning som sker på en försenad ansökan inte inverkar på kravet på likvärdig behandling av sökandena.

Statligt stöd som avses i denna lag får inte betalas ut om Europeiska kommissionen har beslutat om återkrav av stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och sökanden i enlighet med detta har meddelats ett i 1 § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (300/2001) avsett beslut om verkställighet av återkrav som sökanden inte har följt. Transport- och kommunikationsverket kan begära att stödtagaren lämnar en försäkran om att det inte finns något i detta moment avsett hinder för utbetalning av stöd.

Stödtagaren kan hos Transport- och kommunikationsverket ansöka om ändring av ett beslut om betalning, om maximibeloppet av annat offentligt stöd enligt lag har ändrats efter det att verket fattade beslutet.

Ett kommunikationsnät som har byggts med hjälp av finansiering som avses i 8 § 1 mom. ägs av det företag, den sammanslutning eller den stiftelse som fått stöd. Om ett kommunikationsnät som byggts med hjälp av stöd eller en del av ett sådant nät säljs eller på annat sätt överlåts vidare, övergår de i 9 § nämnda skyldigheterna till den nya ägaren.

Transport- och kommunikationsverket och den kommun som har deltagit i bredbandsprojektets kostnader ska utan dröjsmål underrättas om överföringen av äganderätten.

Teleföretaget och den som ansöker om stöd ska på begäran av kommunikationsministeriet eller Transport- och kommunikationsverket samla in och trots företagshemligheter till kommunikationsministeriet och Transport- och kommunikationsverket lämna uppgifter som är nödvändiga för styrningen och övervakningen av bredbandsprojektet. Uppgifterna ska lämnas utan dröjsmål i den form som myndigheten begär och avgiftsfritt.

Om teleföretaget trots kommunikationsministeriets eller Transport- och kommunikationsverkets begäran inte samlar in eller lämnar de uppgifter som avses i 1 mom. och inte trots uppmaning rättar till förfarandet inom en skälig tid på minst en månad, kan Transport- och kommunikationsverket ålägga teleföretaget att rätta till felet eller försummelsen. Skyldigheten kan förenas med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990) .

Utöver vad som i statsunderstödslagen (688/2001) föreskrivs om återkrav av statsunderstöd, kan Transport- och kommunikationsverket genom sitt beslut bestämma att stödtagaren ska återbetala en del av avkastningen på ett bredbandsnät som har byggts med hjälp av offentligt stöd, om mer än tio miljoner euro har beviljats i offentligt stöd för bredbandsprojektet i fråga.

Av den årliga avkastningen från ett enskilt bredbandsprojekt som byggts med hjälp av stödet kan återkrävas den andel som överskrider 12 procent, dock högst den andel som motsvarar det offentliga stödets relativa andel av projektets stödberättigande kostnader. Den andel som återkrävs får inte överskrida det belopp i euro som betalats till stödtagaren i offentligt stöd.

Stödtagaren ska ges en anmärkning och en möjlighet att sänka avkastningsprocenten innan avkastningen kan återkrävas.

Avkastning kan återkrävas för fem år från det att den sista posten av stödet betalats ut. På den avkastning som återkrävs ska ränta betalas räknat från det i 1 mom. avsedda beslutet av Transport- och kommunikationsverket och dröjsmålsränta från den förfallodag som satts ut i beslutet. Bestämmelser om ränta och dröjsmålsränta finns i 24 och 25 § i statsunderstödslagen.

Transport- och kommunikationsverket följer hur bredbandsprojekten framskrider och för ett separat register ( uppföljningsregister ) för detta ändamål. I uppföljningsregistret kan följande uppgifter lagras om bredbandsprojektet, sökanden av stödet, stödtagaren och användningen av stödet:

I fråga om offentligheten och sekretessen för uppgifterna i uppföljningsregistret gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

Uppgifterna i registret bevaras tio år från betalningen av stödet och, om det gäller stöd som ingår i ett program som delfinansieras av Europeiska unionen, fem år från det att Europeiska kommissionen har betalat unionens sista finansieringsandel enligt programmet.

Det beslut av landskapsförbundet som avses i 6 a § ska iakttas trots att besvär anförs hos förvaltningsdomstolen tills besvären avgjorts, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. (11.6.2010/538)

Ändring i beslut som förvaltningsdomstolen har fattat med anledning av besvär får inte sökas genom besvär.

På projekt i fråga om vilka landskapsförbundet har kungjort att offentligt stöd kan sökas tidigast den 15 juli 2017 tillämpas kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (den allmäna gruppundantagsförordningen).

Transport- och kommunikationsverkets beslut och andra handlingar från Transport- och kommunikationsverket får med partens samtycke sändas och bevisligen delges per e-post. Ett beslut eller någon annan handling som hör samman med handläggningen av ett ärende anses ha delgivits när Transport- och kommunikationsverket tar emot en kvittering på att meddelandet har lästs. Är det fråga om en handling som inte enligt lag behöver delges bevisligen, anses handlingen ha blivit delgiven den tredje dagen efter det att meddelandet sändes, om inte något annat visas.

Om Transport- och kommunikationsverket inte inom sju dagar från det att e-postmeddelandet sändes får en kvittering på att meddelandet har lästs, ska vid delgivningen av beslutet iakttas vad som i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om delgivning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

När denna lag har trätt i kraft tillämpas dess bestämmelser om beviljande av stöd på sådana bredbandsprojekt som avses i statsrådets förordning om stöd för byggande av bredband (451/2009) och om vilka det har publicerats en upphandlingsannons.

Lagens 4–6 och 6 a § är i kraft till utgången av 2018. (28.6.2017/476)