Inrikesministeriets förordning om gränsbevakningsväsendets metoder vid stoppande av fortskaffningsmedel och användning av maktmedel
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Uppdaterad författning
- 656/2005
- Ursprunglig publikation
- Häfte 112/2005 (Publicerad 31.8.2005)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med inrikesministeriets beslut föreskrivs med stöd av 84 § 2 mom. 2 punkten i gränsbevakningslagen av den 15 juli 2005 (578/2005):
1 §Författningsgrund
Bestämmelser om en gränsbevakningsmans rätt att använda maktmedel i ett tjänsteuppdrag och att stoppa fortskaffningsmedel finns i 31 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005) och i 35 § i gränsbevakningslagen (578/2005). Bestämmelser om en gränsbevakningsmans maktmedels- och skyddsredskap finns i 61 § i statsrådets förordning om gränsbevakningsväsendet (651/2005).
Denna förordning gäller inte sådan användning av maktmedel som avses i territorialövervakningslagen (755/2000). Denna förordning gäller inte heller de uppgifter med anknytning till det militära försvaret som ankommer på gränsbevakningsväsendet och som avses i 3 § 3 mom. i gränsbevakningslagen.
2 §Andra bestämmelser som skall iakttas
När maktmedel används och fortskaffningsmedel stoppas skall även bestämmelserna i arbetarskyddslagen (738/2002) beaktas särskilt.
I strafflagen (39/1889) föreskrivs om vars och ens rätt till nödvärn samt om nödtillstånd och andra straffrättsliga ansvarsfrihetsgrunder.
3 §Tillämpningsområde
Denna förordning tillämpas på gränsbevakningsmän som i ett tjänsteuppdrag är tvungna att använda eller vara förberedda på att använda maktmedel samt på gränsbevakningsmän som i ett tjänsteuppdrag är tvungna att stoppa ett fortskaffningsmedel som en annan person framför eller begränsa dess framfart.
4 §Definitioner
I denna förordning avses med
projektil kulor, hagel och andra förnödenheter som avfyras med hjälp av krutgastryck, detonationstryck från en tändsats eller annat detonationstryck och kan medföra fara för människan,
skjutvapen redskap som definieras i 2 § 1 mom. i skjutvapenlagen (1/1998),
hot med skjutvapen riktande av skjutvapen så att den som vapnet riktas mot, med hänsyn till allmän livserfarenhet, riskerar att bli föremål för användning av de allra kraftigaste maktmedlen om han eller hon inte efterföljer den befallning som förstärks med hot med skjutvapen,
användning av skjutvapen varning för användning av skjutvapen, hot med skjutvapen och avfyrande av skott; att ta fram och göra ett skjutvapen funktionsdugligt betraktas inte som användning av skjutvapen,
körning före fortskaffningsmedlet hejdande av ett fortskaffningsmedels färd genom att köra före fortskaffningsmedlet och gradvis sänka körhastigheten,
hinder fortskaffningsmedel eller andra föremål eller konstruktioner som placeras i ett fortskaffningsmedels väg och med hjälp av vilka man försöker hindra det flyende fortskaffningsmedlets framfart eller förhindra en farlig gärning,
gasprojektil en projektil som avfyras med skjutvapen och som, när den nått sitt mål, i luften sprider tårgas eller något annat förlamande ämne med motsvarande användningssyfte och effekt,
gasspray ett redskap med vilket tårgas eller något annat förlamande ämne med motsvarande användningssyfte och effekt kan spridas i luften,
kilande förhindrande av den fortsatta flykten genom att det flyende fortskaffningsmedlets körlinje påverkas i sidled,
fastkörning ikapphinnande av ett fortskaffningsmedel och åtgärder i anslutning till det med vilka man försöker hindra det flyende fortskaffningsmedlets framfart,
hot med fortskaffningsmedel förföljning omedelbart efter ett fortskaffningsmedel, i allmänhet under användning av alarmanordningar, i syfte att få föraren i det flyende fortskaffningsmedlet att avstå från flykten,
distraktionsgranat ett kastföremål som, när det nått sitt mål, i luften sprider ut tårgas eller något annat förlamande ämne med motsvarande användningssyfte och effekt, eller som till följd av sin ljus- och ljudeffekt gör målpersonen tillfälligt handlingsförlamad,
patron en funktionsklar kombination av hylsa, tändhatt, krut och projektil eller av tändhatt, krut och projektil, eller motsvarande förnödenhet, som lämpar sig för att användas i ett skjutvapen,
batongprojektil en trubbig projektil som avfyras med skjutvapen och vars syfte är att genom hög stötenergi tillfälligt göra målpersonen handlingsförlamad utan att denne får allvarliga skador eller bestående men,
spikmatta ett redskap som placeras på körbanan och som består av spikar eller motsvarande föremål som söndrar fortskaffningsmedlets däck eller band och med hjälp av vilket man försöker stoppa fortskaffningsmedlet eller sänka dess hastighet,
bromsnät ett nätredskap med vars hjälp man försöker stoppa ett fortskaffningsmedel eller sänka dess hastighet,
spärr avsmalning av körvägen eller avskärning av färdvägen med hjälp av ett annat fortskaffningsmedel för att sänka hastigheten hos det fortskaffningsmedel som åtgärderna riktas mot eller för att styra in det på önskad rutt,
nivåprov prov för bedömning av de kunskaper och färdigheter som behövs för användning av maktmedel,
ljus- och ljudprojektil en projektil som avfyras med skjutvapen och som till följd av sin ljus- och ljudeffekt tillfälligt gör målpersonen handlingsförlamad,
maktmedelsredskap de redskap som staten med stöd av 61 § i statsrådets förordning om gränsbevakningsväsendet ger en gränsbevakningsman för att han eller hon skall kunna använda nödvändiga maktmedel i tjänsten,
användning av maktmedel användning av maktmedelsredskap eller fysisk styrka så, att avsikten är att antingen direkt eller indirekt påverka beteendet hos en person som är föremål för en åtgärd,
utbildning i användning av maktmedel utbildning i funktion, verkningar, användning och därtill hörande taktik när det gäller maktmedelsredskap samt utbildning i användning av fysiska maktmedel,
bärande av maktmedelsredskap innehav av ett maktmedelsredskap.
5 §Maktmedelsredskap
Gränsbevakningsväsendets maktmedelsredskap är:
såsom personliga tjänstevapen magasinförsedda pistoler och revolvrar eller pistoler och revolvrar som avfyrar självladdande enkelskott, jämte därtill bestämda patroner,
såsom specialvapen hagelgevär, gevär som avfyrar enkelskott, självladdande enkelskott, enkelskott med magasin eller automateld samt andra skjutvapen som används för spridning av tårgas eller något annat förlamande ämne med motsvarande användningssyfte och effekt eller som används för att med batongprojektil eller ljus- och ljudprojektil göra målpersonen tillfälligt handlingsförlamad, jämte därtill bestämda patroner,
övriga maktmedelsredskap vilkas egenskaper och verkningar då de används på behörigt sätt är lindrigare än skjutvapen.
6 §Beredskap för användning av maktmedel och varning därom
Om det under ett tjänsteuppdrag är skäl att misstänka att man möter i 35 § 1 mom. i gränsbevakningslagen avsett motstånd, bör man bereda sig på användning av maktmedel på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt med beaktande av de principer som anges i nämnda moment och 7 § i gränsbevakningslagen.
En person som är föremål för tjänsteuppdrag skall varnas för risken att bli föremål för användning av maktmedel, om det är möjligt och ändamålsenligt.
Varning kan ges muntligen eller på något annat för ändamålet lämpligt och förståeligt sätt.
7 §Val och användning av maktmedel
När det gäller val och användning av maktmedel bör man förutom vad därom bestäms någon annanstans beakta sannolika effekter och följder av användningen av maktmedel med avseende på den person som blir föremål för dem och utomståendes säkerhet. Bedömningen av effekter och följder bör vara fortgående.
Maktmedel skall inte användas om slutförandet av en åtgärd kunde medföra följder som är oskäliga med hänsyn till det resultat som eftersträvas.
8 §Användning av skjutvapen
Skjutvapen, som är det kraftigaste maktmedelsredskapet, får endast användas om det inte finns några mindre farliga medel att tillgå för att klara av en situation och det är fråga om att stoppa en persons verksamhet som förorsakar direkt och allvarlig fara för en annan persons liv eller hälsa. Vid bedömningen av användning av skjutvapen för att stoppa ett fortskaffningsmedel skall hänsyn tas till målpersonens agerande omedelbart före situationen, beväpning, störning eller annat motsvarande skäl. Skjutvapen får även användas under brådskande och viktiga uppdrag i syfte att avlägsna hinder som utgörs av föremål, djur eller fast egendom.
Skjutvapen får inte användas för att bryta ner motstånd, avlägsna en person från en plats, gripa en person eller förhindra att någon som berövats sin frihet flyr. Skjutvapen får dock användas för att bryta ner motstånd, skingra en folkmassa samt stänga, spärra av eller utrymma ett gränsövergångsställe om gasprojektiler, batongprojektiler eller ljus- och ljudprojektiler används i skjutvapnet i enlighet med de bestämmelser som särskilt utfärdats om dem.
9 §Begränsning av rörelsefriheten
Rörelsefriheten för en person som är föremål för gränsbevakningsväsendets åtgärder kan begränsas med handbojor eller på något annat för ändamålet lämpligt sätt. Den berörda personen får dock inte fängslas vid ett rörligt fortskaffningsmedels konstruktion. Begränsningen av rörelsefriheten får inte föranleda fara eller onödig smärta och den får inte heller fortgå under en längre tid än nödvändigt.
10 §Allmänna principer som skall iakttas när fortskaffningsmedel stoppas
Stoppandet av ett fortskaffningsmedel får inte medföra större skada eller olägenhet än vad som är nödvändigt för att en uppgift skall kunna fullgöras och med beaktande av i synnerhet utomståendes säkerhet. Gränsbevakningsväsendet får inte genom sin egen verksamhet förorsaka onödig fara för någon. I stället för ett förfaringssätt som medför fara skall alternativa metoder för att lösa situationen övervägas.
Åtgärder för att stoppa ett fortskaffningsmedel skall inte vidtas om det kan medföra följder som är oskäliga med hänsyn till det resultat som eftersträvas.
För stoppandet av ett fortskaffningsmedel kan, om inte övriga åtgärder leder till önskat resultat, maktmedel användas i enlighet med vad som bestäms i denna förordning.
11 §Tecken som ges när fortskaffningsmedel stoppas
Ett fortskaffningsmedel som skall stoppas skall i mån av möjlighet ges ett stopptecken. De tecken och befallningar som en gränsbevakningsman ger för att stoppa ett fortskaffningsmedel skall vara entydiga och lätta att observera och förstå. Tecknet skall ges så, att föraren har möjlighet att upptäcka att det är en gränsbevakningsman som ger tecknet.
Tecknet skall ges på det sätt som föreskrivs och som är brukligt för fortskaffningsmedlet i fråga. Ett stopptecken kan även ges muntligen, med handen, med ljussignaler eller genom andra allmänt kända tecken.
Om ett stopptecken som ges av en gränsbevakningsman inte iakttas, skall tecknet upprepas. Tecknet skall vid behov upprepas genom att man börjar följa efter det fortskaffningsmedel som låtit bli att iaktta tecknet eller ordern.
12 §Metoder vid stoppande av fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik
Ett fortskaffningsmedel som används i väg- eller terrängtrafik får stoppas med körning före fortskaffningsmedlet, hinder, kilande, fastkörning, hot med fortskaffningsmedel, spikmatta, bromsnät och spärrar. Luftfartyg får endast av särskilda skäl användas för stoppande av ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik.
Bestämmelser om användning av skjutvapen vid stoppande av fortskaffningsmedel i syfte att stoppa en persons verksamhet som förorsakar direkt och allvarlig fara för en annan persons liv eller hälsa finns i 8 §. För att skjutvapen skall få användas vid stoppande av fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik skall förutsättningarna för användning av skjutvapen vara uppfyllda i fråga om alla personer som befinner sig i fortskaffningsmedlet.
13 §Körning före fortskaffningsmedlet
Ett försök att stoppa ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik genom att köra före fortskaffningsmedlet får inte fortsätta om det är uppenbart att den som skall stoppas avsiktligt kör fast i gränsbevakningsväsendets fortskaffningsmedel eller börjar köra om det på en plats där sikten är otillräcklig. Man skall också avstå från försöket att stoppa fortskaffningsmedlet om det finns mötande trafik på vägen eller omkörningen medför annan fara.
14 §Hinder
Om ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik stoppas med hjälp av hinder får inte sådana hinder användas som i samband med en sammanstötning kan medföra särskild fara.
15 §Kilande
Om ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik stoppas med kilande skall den som kilas ges tillräcklig möjlighet att stanna sitt fortskaffningsmedel.
Kilande skall inte användas vid höga hastigheter. Man skall undvika att fortskaffningsmedlen kommer i direkt beröring med varandra. Speciellt skall man undvika att det fortskaffningsmedel som skall stoppas kilas mot ett hinder.
16 §Spikmatta
Spikmatta används för att stoppa ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik på en del av körbanan som gjorts smalare med hjälp av hinder eller spärrar.
Man bör försöka göra spikmattan så lätt att upptäcka som möjligt. Den övriga trafiken skall i mån av möjlighet stannas på tillräckligt avstånd från spikmattan eller ledas in på en omfartsväg.
För stoppande av en motorcykel eller en moped får spikmatta användas endast om föraren kan anses vara farlig för annans liv eller hälsa, om spikmattan med säkerhet är lätt att upptäcka och om det fordon som skall stannas kan fås att köra in på spikmattan med låg hastighet.
17 §Bromsnät
Bromsnät används för att stoppa ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik på en del av körbanan som vanligen gjorts smalare med hjälp av hinder eller spärrar. Vid ett gränsövergångsställe får bromsnät även vara fastmonterade och användas med fjärrutlösare.
18 §Metoder för stoppande av en farkost
En i sjötrafiklagen (463/1996) avsedd farkost får stoppas med körning före farkosten, hinder, kilande, fastkörning, hot med fortskaffningsmedel, bromsnät och spärrar. Luftfartyg får endast av särskilda skäl användas för stoppande av en farkost.
Kilande skall inte användas vid höga hastigheter. Man skall undvika att farkoster kommer i direkt beröring med varandra. Speciellt skall man undvika att den farkost som skall stoppas kilas mot ett hinder.
Bestämmelser om användning av skjutvapen vid stoppande av farkoster i syfte att stoppa en persons verksamhet som förorsakar direkt och allvarlig fara för annans liv eller hälsa finns i 8 §. För att skjutvapen skall få användas vid stoppande av farkoster skall förutsättningarna för användning av skjutvapen vara uppfyllda i fråga om alla personer som befinner sig i farkosten.
19 §Metoder för stoppande av fordon i spårbunden trafik
När fordon i spårbunden trafik skall stoppas skall gränsbevakningsväsendet kontakta trafikledningscentralen för att hitta en lämplig metod.
20 §Metoder för stoppande av luftfartyg
En gränsbevakningsman har inte befogenhet att beordra ett luftfartyg att landa.
När ett luftfartyg skall stoppas på en sådan flygplats som avses i luftfartslagen (281/1995) skall gränsbevakningsväsendet kontakta flygledningen för att hitta en lämplig metod.
21 §Maktmedelsredskap och utbildning i användningen av maktmedel
I tjänsteuppdrag vid gränsbevakningsväsendet får endast sådana maktmedelsredskap som godkänts av staben för gränsbevakningsväsendet bäras och användas. I skjutvapen får användas endast sådana tilläggsutrustningar, bärhandtag och patroner som godkänts av staben för gränsbevakningsväsendet.
Gränsbevakningsmän skall vid gränsbevakningsväsendet eller polisen ha fått utbildning i användningen av det maktmedelsredskap de bär eller använder i enlighet med vad som närmare bestäms. Dessutom skall gränsbevakningsmän varje kalenderår ha avlagt ett nivåprov vid gränsbevakningsväsendet eller polisen för den typ av skjutvapen som de bär eller använder.
Gränsbevakningsmän skall vid gränsbevakningsväsendet eller polisen ha fått en utbildning i enlighet med vad som närmare bestäms i användningen av det maktmedel de använder då ett fortskaffningsmedel skall stoppas.
22 §Förvaring av maktmedelsredskap
Maktmedelsredskap skall förutom under tjänsteuppdrag förvaras i gränsbevakningsväsendets utrymmen. Av grundad anledning kan de även förvaras på andra ställen. Maktmedelsredskap skall förvaras så att obehöriga inte kan komma över dem och så att de inte på annat sätt kan medföra fara.
I fråga om förvaring av skjutvapen och patroner skall i första hand bestämmelserna i skjutvapenlagen iakttas, om inte utförandet av de militära uppgifter som ankommer på gränsbevakningsväsendet utgör ett hinder för detta.
Gränsbevakningsväsendets förvaltningsenheter skall ordna tillräckliga och för ändamålet lämpliga och trygga utrymmen för hantering och förvaring av maktmedelsredskap.
23 §Tillsyn över användningen av maktmedel
Staben för gränsbevakningsväsendet samt gräns- och sjöbevakningsskolan följer med hur gränsbevakningsmännen använder maktmedel. Gräns- och sjöbevakningsskolan utvecklar gränsbevakningsväsendets utbildning i användning av maktmedel.
24 §Utredning om användning av maktmedel
Då en gränsbevakningsman har använt maktmedelsredskap skall han eller hon utan dröjsmål till sin förman sammanställa en utredning om användningen av maktmedelsredskap ( utredning om användning av maktmedel ) på det sätt som staben för gränsbevakningsväsendet bestämmer närmare. En utredning om användning av maktmedel skall också sammanställas om ett skjutvapen har avfyrats oavsiktligt. Dessutom skall en utredning också sammanställas om annan användning av maktmedel, ifall användningen av maktmedel har förorsakat skada på egendom eller någon kroppsskada som inte är ringa.
Gränsbevakningsväsendets förvaltningsenheter skall utan dröjsmål sända utredningarna om användning av maktmedel till gräns- och sjöbevakningsskolan. Gräns- och sjöbevakningsskolan gör årligen ett sammandrag av utredningarna om användning av maktmedel för staben för gränsbevakningsväsendet.
Med stöd av 24 § 1 mom. 5 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) är utredningar om användning av maktmedel sekretessbelagda. Staben för gränsbevakningsväsendet eller den som staben förordnat får dock ge ut uppgifter till offentligheten utgående från sammandragen av utredningarna om användning av maktmedel.
25 §Närmare bestämmelser och anvisningar
Staben för gränsbevakningsväsendet ger vid behov närmare interna föreskrifter och anvisningar som gäller verkställigheten av denna förordning.
Denna förordning träder i kraft den 1 september 2005.
Helsingfors den 25 augusti 2005
Inrikesminister Kari RajamäkiLagstiftningsråd Tomi Vuori