656/2005

Bestämmelser om en gränsbevakningsmans rätt att använda maktmedel i ett tjänsteuppdrag finns i 31 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005) samt i 35 och 38 a § i gränsbevakningslagen (578/2005) . Bestämmelser om beredskap för användning av maktmedel finns i 35 b § i gränsbevakningslagen, bestämmelser om användning av skjutvapen i 35 c § i den lagen och bestämmelser om användning av fängsel i 35 d § i den lagen. Bestämmelser om att förse gränsbevakningsmän med maktmedels- och skyddsredskap finns i 61 § i statsrådets förordning om gränsbevakningsväsendet (651/2005) .

Denna förordning gäller inte användning av sådana maktmedel som avses i territorialövervakningslagen (755/2000) . Denna förordning gäller inte heller Gränsbevakningsväsendets verksamhet i sådana uppgifter inom det militära försvaret som avses i 3 § 3 mom. i gränsbevakningslagen.

Bestämmelser om rätten att bestämma att ett fordon ska stoppas finns i 38 § i gränsbevakningslagen och i vägtrafiklagen (267/1981) , terrängtrafiklagen (1710/1995) , sjötrafiklagen (463/1996) , räddningslagen (379/2011) , miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009) , lagen om fiske (379/2015) och lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken (1188/2014) .

När maktmedel används och fortskaffningsmedel stoppas skall även bestämmelserna i arbetarskyddslagen (738/2002) beaktas särskilt.

I strafflagen (39/1889) föreskrivs om vars och ens rätt till nödvärn samt om nödtillstånd och andra straffrättsliga ansvarsfrihetsgrunder.

Denna förordning tillämpas på gränsbevakningsmän som i ett tjänsteuppdrag är tvungna att använda eller vara förberedda på att använda maktmedel samt på gränsbevakningsmän som i ett tjänsteuppdrag är tvungna att stoppa ett fortskaffningsmedel som en annan person framför eller begränsa dess framfart.

I denna förordning avses med

Gränsbevakningsväsendets maktmedelsredskap är

6 § har upphävts genom F 25.9.2014/774 .

7 § har upphävts genom F 25.9.2014/774 .

8 § har upphävts genom F 25.9.2014/774 .

9 § har upphävts genom F 25.9.2014/774 .

Stoppandet av ett fortskaffningsmedel får inte medföra större skada eller olägenhet än vad som är nödvändigt för att en uppgift ska kunna fullgöras och med beaktande av i synnerhet utomståendes säkerhet. Gränsbevakningsväsendet får inte genom sin egen verksamhet förorsaka onödig fara för någon. I stället för ett förfaringssätt som medför fara ska alternativa metoder för att lösa situationen övervägas.

Åtgärder för att stoppa ett fortskaffningsmedel ska inte vidtas om det kan medföra följder som är oskäliga med hänsyn till det resultat som eftersträvas.

För stoppandet av ett fortskaffningsmedel kan, om inte övriga åtgärder leder till önskat resultat, maktmedel användas i enlighet med vad som bestäms i denna förordning. Vid stoppande av fortskaffningsmedel med användning av skjutvapen ska det som i 35 c § i gränsbevakningslagen föreskrivs om användning av skjutvapen iakttas.

Ett fortskaffningsmedel som skall stoppas skall i mån av möjlighet ges ett stopptecken. De tecken och befallningar som en gränsbevakningsman ger för att stoppa ett fortskaffningsmedel skall vara entydiga och lätta att observera och förstå. Tecknet skall ges så, att föraren har möjlighet att upptäcka att det är en gränsbevakningsman som ger tecknet.

Tecknet skall ges på det sätt som föreskrivs och som är brukligt för fortskaffningsmedlet i fråga. Ett stopptecken kan även ges muntligen, med handen, med ljussignaler eller genom andra allmänt kända tecken.

Om ett stopptecken som ges av en gränsbevakningsman inte iakttas, skall tecknet upprepas. Tecknet skall vid behov upprepas genom att man börjar följa efter det fortskaffningsmedel som låtit bli att iaktta tecknet eller ordern.

Ett fortskaffningsmedel som används i väg- eller terrängtrafik får stoppas med körning före fortskaffningsmedlet, hinder, kilande, fastkörning, hot med fortskaffningsmedel, spikmatta, bromsnät och spärrar. Luftfartyg får endast av särskilda skäl användas för stoppande av ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik.

Ett försök att stoppa ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik genom att köra före fortskaffningsmedlet får inte fortsätta om det är uppenbart att den som skall stoppas avsiktligt kör fast i gränsbevakningsväsendets fortskaffningsmedel eller börjar köra om det på en plats där sikten är otillräcklig. Man skall också avstå från försöket att stoppa fortskaffningsmedlet om det finns mötande trafik på vägen eller omkörningen medför annan fara.

Om ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik stoppas med hjälp av hinder får inte sådana hinder användas som i samband med en sammanstötning kan medföra särskild fara.

Om ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik stoppas med kilande skall den som kilas ges tillräcklig möjlighet att stanna sitt fortskaffningsmedel.

Kilande skall inte användas vid höga hastigheter. Man skall undvika att fortskaffningsmedlen kommer i direkt beröring med varandra. Speciellt skall man undvika att det fortskaffningsmedel som skall stoppas kilas mot ett hinder.

Spikmatta används för att stoppa ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik på en del av körbanan som gjorts smalare med hjälp av hinder eller spärrar.

Man bör försöka göra spikmattan så lätt att upptäcka som möjligt. Den övriga trafiken skall i mån av möjlighet stannas på tillräckligt avstånd från spikmattan eller ledas in på en omfartsväg.

För stoppande av en motorcykel eller en moped får spikmatta användas endast om föraren kan anses vara farlig för annans liv eller hälsa, om spikmattan med säkerhet är lätt att upptäcka och om det fordon som skall stannas kan fås att köra in på spikmattan med låg hastighet.

Bromsnät används för att stoppa ett fortskaffningsmedel i väg- eller terrängtrafik på en del av körbanan som vanligen gjorts smalare med hjälp av hinder eller spärrar. Vid ett gränsövergångsställe får bromsnät även vara fastmonterade och användas med fjärrutlösare.

En i sjötrafiklagen (463/1996) avsedd farkost får stoppas med körning före farkosten, hinder, kilande, fastkörning, hot med fortskaffningsmedel, bromsnät och spärrar. Luftfartyg får endast av särskilda skäl användas för stoppande av en farkost.

Kilande ska inte användas vid höga hastigheter. Man ska undvika att farkoster kommer i direkt beröring med varandra. Speciellt ska man undvika att den farkost som ska stoppas kilas mot ett hinder.

När fordon i spårbunden trafik skall stoppas skall gränsbevakningsväsendet kontakta trafikledningscentralen för att hitta en lämplig metod.

Bestämmelser om rätten att ingripa i ett luftfartygs färd finns i 166 och 167 § i luftfartslagen (864/2014) .

När ett luftfartyg ska stoppas på en sådan flygplats som avses i luftfartslagen ska Gränsbevakningsväsendet kontakta leverantören av flygtrafikledningstjänst för att hitta en lämplig metod, om inte situationens brådskande natur hindrar det.

I tjänsteuppdrag vid gränsbevakningsväsendet får endast sådana maktmedelsredskap som godkänts av staben för gränsbevakningsväsendet bäras och användas. I skjutvapen får användas endast sådana tilläggsutrustningar, bärhandtag och patroner som godkänts av staben för gränsbevakningsväsendet.

Gränsbevakningsmän skall vid gränsbevakningsväsendet eller polisen ha fått utbildning i användningen av det maktmedelsredskap de bär eller använder i enlighet med vad som närmare bestäms. Dessutom skall gränsbevakningsmän varje kalenderår ha avlagt ett nivåprov vid gränsbevakningsväsendet eller polisen för den typ av skjutvapen som de bär eller använder.

Gränsbevakningsmän skall vid gränsbevakningsväsendet eller polisen ha fått en utbildning i enlighet med vad som närmare bestäms i användningen av det maktmedel de använder då ett fortskaffningsmedel skall stoppas.

Maktmedelsredskap skall förutom under tjänsteuppdrag förvaras i gränsbevakningsväsendets utrymmen. Av grundad anledning kan de även förvaras på andra ställen. Maktmedelsredskap skall förvaras så att obehöriga inte kan komma över dem och så att de inte på annat sätt kan medföra fara.

I fråga om förvaring av skjutvapen och patroner skall i första hand bestämmelserna i skjutvapenlagen iakttas, om inte utförandet av de militära uppgifter som ankommer på gränsbevakningsväsendet utgör ett hinder för detta.

Gränsbevakningsväsendets förvaltningsenheter skall ordna tillräckliga och för ändamålet lämpliga och trygga utrymmen för hantering och förvaring av maktmedelsredskap.

Staben för gränsbevakningsväsendet samt gräns- och sjöbevakningsskolan följer med hur gränsbevakningsmännen använder maktmedel. Gräns- och sjöbevakningsskolan utvecklar gränsbevakningsväsendets utbildning i användning av maktmedel.

Då en gränsbevakningsman har använt maktmedelsredskap skall han eller hon utan dröjsmål till sin förman sammanställa en utredning om användningen av maktmedelsredskap ( utredning om användning av maktmedel ) på det sätt som staben för gränsbevakningsväsendet bestämmer närmare. En utredning om användning av maktmedel skall också sammanställas om ett skjutvapen har avfyrats oavsiktligt. Dessutom skall en utredning också sammanställas om annan användning av maktmedel, ifall användningen av maktmedel har förorsakat skada på egendom eller någon kroppsskada som inte är ringa.

Gränsbevakningsväsendets förvaltningsenheter skall utan dröjsmål sända utredningarna om användning av maktmedel till gräns- och sjöbevakningsskolan. Gräns- och sjöbevakningsskolan gör årligen ett sammandrag av utredningarna om användning av maktmedel för staben för gränsbevakningsväsendet.

Med stöd av 24 § 1 mom. 5 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) är utredningar om användning av maktmedel sekretessbelagda. Staben för gränsbevakningsväsendet eller den som staben förordnat får dock ge ut uppgifter till offentligheten utgående från sammandragen av utredningarna om användning av maktmedel.

Staben för gränsbevakningsväsendet ger vid behov närmare interna föreskrifter och anvisningar som gäller verkställigheten av denna förordning.