651/2005

I denna förordning avses med

Chefen för gränsbevakningsväsendet föredrar för inrikesministern de ärenden som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde och som behandlas av inrikesministern och för inrikesministeriets ledningsgrupp de ärenden som gäller gränsbevakningsväsendet och som behandlas av ministeriets ledningsgrupp, om inte något annat föreskrivs eller inrikesministern bestämmer något annat.

Vid gränsbevakningsväsendet skall chefen för gränsbevakningsväsendet

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan överta avgörandet av ett ärende från en underlydande och överföra ett ärende som skall avgöras av chefen för gränsbevakningsväsendet på biträdande chefen för avgörande. Beslutanderätten kan dock inte överföras i frågor som gäller avgivande av utlåtanden eller utredningar eller framställning av förslag till republikens president, högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, justitiekanslern i statsrådet eller riksdagens justitieombudsman, om inte ärendet är av liten betydelse. I fråga om militära kommandomål utfärdas särskilda bestämmelser.

Vid staben för gränsbevakningsväsendet finns

Vid staben för gränsbevakningsväsendet kan vid behov finnas fristående verksamhetsenheter som inte hör till en avdelning. I arbetsordningen för staben för gränsbevakningsväsendet föreskrivs närmare om avdelningarnas och de fristående enheternas uppgifter och ledningsförhållanden. Utöver vad som föreskrivs om tillsyn vid gränsbevakningsväsendet ansvarar avdelningarna och enheterna för den nödvändiga tillsynen inom sina verksamhetsområden och för anvisningarna om användning av och tillsynen över sina informationssystem.

Staben för gränsbevakningsväsendet

Ärenden som hör till staben för gränsbevakningsväsendet avgörs på föredragning av biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, om inte något annat föreskrivs eller anges i lag eller förordning.

Uppgifterna och ledningsförhållandena för enheterna vid staben för gränsbevakningsväsendet anges i en arbetsordning för staben för gränsbevakningsväsendet som fastställs av chefen för gränsbevakningsväsendet, om inte något annat föreskrivs.

I fråga om uppgifter som staben för gränsbevakningsväsendet utför i egenskap av inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning iakttas i tillämpliga delar inrikesministeriets arbetsordning (351/2005).

Bestämmelser om biträdande chefens ställning inom ledningen för staben för gränsbevakningsväsendet, som ställföreträdare för chefen för gränsbevakningsväsendet och som avdelningschef vid inrikesministeriet finns i 3 och 5 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005). Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet kan i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende från en underlydande och överföra ett ärende som skall avgöras av biträdande chefen på sin ställföreträdare för avgörande. Beslutanderätten kan inte överföras i frågor som gäller avgivande av utlåtanden eller utredningar eller framställning av förslag till republikens president, högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, justitiekanslern i statsrådet eller riksdagens justitieombudsman, om inte ärendet är av liten betydelse.

Avdelningschefen vid juridiska avdelningen, byråchefen vid administrativa byrån och överinspektörer vid staben för gränsbevakningsväsendet har rätt att i ärenden som hör till gränsbevakningsväsendet bevaka statens rätt och fördel i domstolar och inför andra myndigheter samt vid förrättningar samt att i dessa ärenden föra talan.

Chefen vid juridiska avdelningen och byråchefen vid administrativa byrån vid staben för gränsbevakningsväsendet kan bemyndiga en person som han eller hon utser att föra statens talan i ett enskilt ärende som hör till gränsbevakningsväsendet i domstolar och inför andra myndigheter samt vid förrättningar.

Förutom staben för gränsbevakningsväsendet, gräns- och sjöbevakningsskolan samt bevakningsflygdivisionen är följande bevakningssektioner förvaltningsenheter vid gränsbevakningsväsendet:

Bevakningssektionerna och bevakningsflygdivisionen leds av en kommendör och gräns- och sjöbevakningsskolan av chefen för skolan. Kommendören samt chefen för skolan bistås av staben för förvaltningsenheten.

Staberna för bevakningssektionerna och bevakningsflygdivisionen leds av en biträdande kommendör och staben för gräns- och sjöbevakningsskolan av biträdande chefen för skolan. Biträdande kommendören är vid förhinder för kommendören dennes ställföreträdare och biträdande chefen för skolan är vid förhinder för chefen för skolan dennes företrädare.

Vid staberna för bevakningssektionerna, gräns- och sjöbevakningsskolan och bevakningsflygdivisionen finns en personalbyrå och en flygteknisk eller teknisk byrå samt, enligt typen av förvaltningsenhet, vid sjöbevakningssektionerna en sjöbyrå, vid gränsbevakningssektionerna en gränsbyrå och vid bevakningsflygdivisionen en flygbyrå. Inom förvaltningsenheterna kan dessutom finnas regionala och funktionella enheter. Närmare bestämmelser om ledningsförhållandena och uppgifterna för enheter vid förvaltningsenheterna utfärdas i arbetsordningen för respektive förvaltningsenhet.

Bevakningssektionerna svarar för utförandet av de uppgifter som föreskrivs för gränsbevakningsväsendet och bevakningsflygdivisionen för gränsbevakningsväsendets luftfart enligt 75 § i gränsbevakningslagen inom sitt verksamhetsområde i enlighet med anvisningar, föreskrifter och befallningar av chefen för gränsbevakningsväsendet och staben för gränsbevakningsväsendet samt i enlighet med arbetsordningen. Gräns- och sjöbevakningsskolan svarar inom sitt verksamhetsområde för utförandet av de uppgifter som anges i 3 kap. i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning i enlighet med de resultatmål, de riktlinjer, den instruktion och de undervisningsplaner som fastställts.

Kommendören samt chefen för skolan leder sina förvaltningsenheters verksamhet och svarar för verksamhetens resultat. Om inte något annat föreskrivs eller bestäms, hör till kommendören samt till chefen för skolan vid förvaltningsenheterna de uppgifter som enligt 7 § 8 – 16 punkten hör till biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet till den del det är fråga om staben för gränsbevakningsväsendet.

Kommendören för en gränsbevakningssektion och, biträdande kommendören för gränsbevakningssektionen i egenskap av dennes ställföreträdare, sköter uppgiften som den gränsfullmäktig som avses i överenskommelsen angående ordningen på gränsen mellan Finland och Sovjetunionen och ordningen för utredning av gränstilldragelser (FördrS 32/1960).

Kommendören samt chefen för skolan kan i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende från en underlydande. De kan i enskilda fall överföra ett ärende som skall avgöras av chefen vid den förvaltningsenhet de leder för att avgöras av ställföreträdaren, om inte något annat föreskrivs eller något annat bestäms i arbetsordningen.

Staberna för bevakningssektionerna, gräns- och sjöbevakningsskolan och bevakningsflygdivisionen

Biträdande kommendören samt biträdande chefen för skolan

Biträdande kommendören samt biträdande chefen för skolan kan i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende från en underlydande. De kan i enskilda fall överföra ett ärende som skall avgöras av chefen vid den stab de leder för att avgöras av ställföreträdaren, om inte något annat föreskrivs eller något annat bestäms i arbetsordningen.

Närmare bestämmelser om ledningsförhållandena för bevakningssektionerna och bevakningsflygdivisionen samt om uppgifterna inom enheterna utfärdas i en arbetsordning för respektive förvaltningsenhet, som fastställs av staben för gränsbevakningsväsendet. Närmare bestämmelser om gräns- och sjöbevakningsskolans ledningsförhållanden, närmare sammansättning och uppgifter utfärdas i en instruktion som fastställs av chefen för gränsbevakningväsendet.

Verksamhetsområden för staben för gränsbevakningsväsendet, gräns- och sjöbevakningsskolan samt bevakningsflygdivisionen är Finlands territorium och den ekonomiska zon som avses i lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004).

Verksamhetsområden för bevakningssektionerna är följande:

Till Sydöstra Finlands gränsbevakningssektions och sjöbevakningssektionernas verksamhetsområde hör även den ekonomiska zonen invid de verksamhetsområden som angivits ovan. Staben för gränsbevakningsväsendet beslutar om samarbete mellan förvaltningsenheterna utanför verksamhetsområdena.

Av de militära tjänster som avses i 9 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning är

Tjänsterna som chef för gränsbevakningsväsendet och biträdande chef för gränsbevakningsväsendet är samtidigt tjänster som gränsbevakningsman. Tjänstemän som lyder under chefen för förvaltningsenheten förordnas till gränsbevakningsmän enligt 15 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning.

Övriga tjänster enligt 9 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning är

Det kan finnas också andra än ovan nämnda tjänster inom gränsbevakningsväsendet.

I fråga om inrättande, ändring och indragning av tjänsterna som chef för gränsbevakningsväsendet, biträdande chef för gränsbevakningsväsendet samt general och amiral ( tjänster som specificeras i statsbudgeten ) föreskrivs särskilt.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om inrättande, ändring och indragning av tjänster samt om placeringen av tjänster vid förvaltningsenheterna, med undantag för tjänster som skall specificeras i statsbudgeten och tjänsterna som regeringsråd såsom avdelningschef vid juridiska avdelningen och som byråchef vid administrativa byrån vid staben för gränsbevakningsväsendet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om de förutsättningar under vilka en person kan utnämnas till ett tjänsteförhållande för viss tid, om inte något annat föreskrivs.

Beslut om att en tjänst vid gränsbevakningsväsendet skall lämnas obesatt fattas av den utnämnande myndigheten, om inte något annat föreskrivs.

Beslut om att en tjänst som specificeras i statsbudgeten skall lämnas obesatt fattas av inrikesministeriet. Beslut om att andra officerstjänster och tjänsterna som regeringsråd såsom avdelningschef vid juridiska avdelningen och som byråchef vid administrativa byrån vid staben för gränsbevakningsväsendet skall lämnas obesatta fattas av chefen för gränsbevakningsväsendet.

Bestämmelser om utnämning till tjänster som skall specificeras i statsbudgeten och andra officerstjänster finns i 12 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning.

Till övriga tjänster utnämns

Tjänstemän till en tjänst för högst ett år utnämns av chefen för förvaltningsenheten. Tjänstemän till en tjänst för en längre tid utnämns av den myndighet som utnämner till en tjänst tills vidare. En tjänst, beträffande vilken republikens president är utnämnande myndighet, kan dock tillsättas av statsrådet för över ett år.

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet förordnas till sin uppgift av chefen för förvaltningsenheten. Kommendörerna, chefen för skolan, biträdande kommendörerna, biträdande chefen för skolan, avdelningscheferna vid staben för gränsbevakningsväsendet med undantag för avdelningschefen vid juridiska avdelningen, biträdande avdelningscheferna och cheferna för de fristående enheterna samt överstarna och kommodorerna liksom även cheferna för de regionala enheterna vid bevakningssektionerna förordnas till sina uppgifter av chefen för gränsbevakningsväsendet. En tjänsteman som utnämns av statsrådet förordnas till sin uppgift av statsrådet.

En tjänsteman som har förordnats till en uppgift som förutsätter flygarutbildning kan endast med samtycke av tjänstemannen i fråga förordnas till en annan uppgift än en sådan som förutsätter flygarutbildning.

Om inte något annat föreskrivs fattar chefen för respektive förvaltningsenhet beslut om förflyttning av en tjänsteman inom förvaltningsenheten inom ramen för gränsbevakningsväsendets detaljerade sammansättning.

Staben för gränsbevakningsväsendet fattar beslut om förflyttning av en tjänsteman från en förvaltningsenhet till en annan. Statsrådet beslutar dock om förflyttning av en tjänsteman som statsrådet har förordnat till sin uppgift och chefen för gränsbevakningsväsendet om förflyttning av en tjänsteman som chefen för gränsbevakningsväsendet har förordnat till sin uppgift.

Bestämmelser om flyttningsskyldigheten och rätten att söka ändring i ett beslut om förflyttning finns i 14 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning. I fråga om förflyttning till en tjänst som inte är vid gränsbevakningsväsendet gäller dessutom vad som föreskrivs i statstjänstemannalagen (750/1994) och statstjänstemannaförordningen (971/1994).

Vid gränsbevakningsväsendet är behörighetsvillkoren

Behörighetsvillkor för specialofficerare vid gränsbevakningsväsendet är lämplig högskoleexamen eller specialutbildning och minst reservunderofficersutbildning.

Behörighetsvillkor för yngre institutofficerare är institutofficersexamen eller lägre tjänsteexamen för befattningsofficer.

Behörighetsvillkor för äldre institutofficerare är institutofficersexamen eller högre tjänsteexamen för befattningsofficer och genomgången fortsättningskurs för institutofficerare.

Behörighetsvillkor för yngre gränsbevakare är studentexamen, gymnasiets lärokurs eller minst andra stadiets yrkesexamen, minst reservunderofficersutbildning och genomgången grundkurs för gränsbevakare. Genomgången grundkurs för gränsbevakare eller underofficerskurs krävs dock inte av en person som för att genomgå grundkurs för gränsbevakare eller som för att före grundkursen bekanta sig med gränsbevakningsväsendets verksamhet utnämns till en tjänst för viss tid som yngre gränsbevakare.

Behörighetsvillkor för äldre gränsbevakare och äldre sjöbevakare är genomgången kompletteringskurs och erfarenhet av tjänstgöring som yngre gränsbevakare eller yngre sjöbevakare.

Behörighetsvillkor för övergränsbevakare och översjöbevakare är genomgången fortsättningskurs och erfarenhet av tjänstgöring som äldre gränsbevakare eller äldre sjöbevakare.

Vid gränsbevakningsväsendet är behörighetsvillkoren

Chefen för gränsbevakningsväsendet beviljas bisysslotillstånd av inrikesministeriet. Chefen för en förvaltningsenhet beviljas bisysslotillstånd av chefen för gränsbevakningsväsendet. Övriga anställda vid gränsbevakningsväsendet beviljas bisysslotillstånd av chefen för respektive förvaltningsenhet.

Anmälan om bisyssla lämnas till den myndighet som beslutar om bisysslotillstånd.

Om inte något annat föreskrivs fattas beslut om tjänstledighet, permittering och om ombildning av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid

Beslut om uppsägning samt om upplösning av ett tjänsteförhållande vid gränsbevakningsväsendet fattas av den utnämnande myndigheten. Beslut om uppsägning med stöd av 27 § i statstjänstemannalagen fattas dock av chefen för gränsbevakningsväsendet, om inte republikens president förbehåller sig beslutanderätten i fråga om en tjänsteman som denne har utnämnt.

Avgångsåldern i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet är

Avgångsåldern för yngre officer, stabsofficer och institutofficer som tjänstgör i en uppgift som förutsätter flygarutbildning är med avvikelse från 1 mom. 50 år. Bestämmelser om avgångsåldern för tjänstemän i andra än militära tjänster finns i statstjänstemannalagen.

Utan hinder av vad som föreskrivs i denna paragraf är avgångsåldern

Bestämmelser om förlängning av tjänsteförhållande efter avgångsåldern finns i 35 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning.

Uppgifter som avses i 34 § 2 mom. och som förutsätter flygarutbildning är uppgiften som ledare för luftfartverksamheten, flyglärare, testpilot, flygflottiljchef, officer vid en flygflottilj, chef för flyggrupp, chef för helikoptergrupp, flygofficer, pilotofficer, luftfarkostbefälhavare och pilot på luftfarkost.

Inom gränsbevakningsväsendet är kommendören för en bevakningssektion och bevakningsflygdivisionen samt chefen för skolan sådana kommendörer för truppförband som avses i 12 § i militära disciplinlagen (331/1983).

Rätt att påföra disciplinära straff och disciplinära tillrättavisningar i egenskap av disciplinär förman har

I fråga om underlydande som fullgör sin värnplikt eller frivillig militärtjänst kan i egenskap av disciplinär förman dessutom

Om överföring av förundersökning till polisen föreskrivs i 44 § i gränsbevakningslagen. Förundersökningen i militärt brottmål som behandlas vid gränsbevakningsväsendet förrättas av en gränsbevakningsman.

Ett sådant utlåtande av en militärjurist som avses i 31 § i militära disciplinlagen ges i ett militärt disciplinärende som behandlas vid gränsbevakningsväsendet av en av staben för gränsbevakningsväsendet förordnad tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet som har avlagt juris kandidatexamen.

Dagorder som avses i 46 § i militära disciplinlagen är den beslutsförteckning som chefen för gränsbevakningsväsendet offentliggör för förvaltningsenheterna och den beslutsförteckning som kommendören för en bevakningssektion och bevakningsflygdivisionen samt chefen för skolan offentliggör för den personal som tjänstgör inom förvaltningsenheten.

Staben för gränsbevakningsväsendet granskar förvaltningsenheternas straff- och tillrättavisningskartotek minst en gång om året.

Vid gräns- och sjöbevakningsskolan kan ges

I en studiehelhet vid gräns- och sjöbevakningsskolan kan ingå undervisning vid en annan läroanstalt. Den arbetspraktik som ingår i grundutbildningen för gränsbevakare utförs vid en förvaltningsenhet inom gränsbevakningsväsendet.

Undervisning inom ramen för gränsbevakningsväsendets ansvarsområde kan också ges andra personer än sådana som tjänstgör vid gränsbevakningsväsendet.

I instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan bestäms närmare om

Undervisnings- och examensspråket vid gräns- och sjöbevakningsskolan är finska eller svenska. Gräns- och sjöbevakningsskolan kan även besluta att något annat språk används i undervisningen och i studieprestationerna.

Grundkursen för gränsbevakare har som mål att eleverna skall ha beredskap att sköta gränsbevakar- och sjöbevakaruppgifter, behärska de bestämmelser och föreskrifter som gäller en gränsbevakningsmans befogenheter och ha de språkkunskaper som krävs för tjänsten. Fortsättningskursen för gränsbevakare har som mål att studerandena skall ha beredskap att sköta de uppgifter som ankommer på övergränsbevakare och översjöbevakare samt ha de kunskaper och färdigheter som krävs för arbetsledningsuppgifter.

Kursen för vaktofficerare har som mål att studerandena skall ha beredskap att sköta ledarskaps- och utbildningsuppgifter inom arbetsenheten samt administrativa uppgifter. Fortsättningskursen för institutofficerare har som mål att studerandena skall ha beredskap att sköta ledningsuppgifter på regional nivå och byråofficersuppgifter vid en stab.

Den undervisning inom området gränsbevakning som ges officerare vid gräns- och sjöbevakningsskolan har som mål att ge studerandena ingående kunskaper för utförande av officersuppgifter vid gränsbevakningsväsendet, såsom uppgifter som hänför sig till gränssäkerheten, förvaltning, laglighetsövervakning, upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, förebyggande och utredning av brott samt väckande av åtal.

Gräns- och sjöbevakningsskolan antar elever och studerande enligt urvalsgrunderna i denna förordning och de urvalsgrunder som staben för gränsbevakningsväsendet närmare bestämmer. I fråga om studerande vid försvarshögskolan utfärdas särskilda bestämmelser.

Till grundkursen för gränsbevakare kan antas en person som blivit godkänd i urvalsprovet och som med undantag av genomgången grundkurs har behörighet som yngre gränsbevakare. Till fortsättningskursen för gränsbevakare kan antas en gränsbevakare eller sjöbevakare som genomgått kompletteringskursen och som med undantag av genomgången fortsättningskurs har behörighet som övergränsbevakare eller översjöbevakare. Till kursen för vaktofficerare kan antas en övergränsbevakare eller översjöbevakare som genomgått fortsättningskursen för gränsbevakare.

Till övriga kurser kan antas en studerande som uppfyller de inträdeskrav som gränsbevakningsväsendet ställt för kurserna.

På förordnande av chefen för gräns- och sjöbevakningsskolan skall eleverna såsom övningar i anslutning till utbildningen utföra uppgifter som ankommer på en gränsbevakningsman vid förvaltningsenheterna.

Staben för gränsbevakningsväsendet kan förordna en elev som har tillräcklig utbildning att även utföra andra uppgifter än sådana som ingår i utbildningen, om det är nödvändigt för skötseln av en allvarlig särskild situation som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde.

Bestämmelser om en gränsbevakningsmans befogenheter i fråga om de uppgifter som föreskrivs för en elev i 1 mom. finns i 15 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning. Bestämmelser om en elevs befogenheter i fråga om de uppgifter som anges i 2 mom. finns i 35 § 2 mom. i gränsbevakningslagen.

Studierna skall slutföras inom den maximitid som fastställs i undervisningsplanen.

Gräns- och sjöbevakningsskolan kan på ansökan skjuta upp studierätten eller avbryta studierna för högst två år. Gräns- och sjöbevakningsskolan kan på eget initiativ avbryta studierna för högst ett år i gången, om eleven eller den studerande inte med godkänt resultat kan genomföra sina studier i enlighet med undervisningsplanen på grund av långvarig sjukdom eller något annat vägande skäl.

Den tid då studierna är avbrutna räknas inte in i maximistudietiden.

Studieprestationerna bedöms enligt bedömningsgrunder som är specificerade i instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan.

Eleverna och studerandena har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på dem.

Lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning innehåller bestämmelser om ändringssökande i beslut som fattas av chefen för gräns- och sjöbevakningsskolan och som gäller bedömning av studieprestationer och tillgodoräknande av tidigare studier eller studier som avlagts någon annanstans.

Beträffande tystnadsplikt och förbud att utnyttja information för den som studerar vid gräns- och sjöbevakningsskolan gäller vad som föreskrivs i 17 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning.

Till gränsbevakningsman kan förordnas en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet som uppfyller de krav på kunskaper om en gränsbevakningsmans befogenheter i grundkursen för gränsbevakare och som har de språkkunskaper som krävs av gränsbevakare.

Den utbildning för undersökningsledare som avses i 46 § i gränsbevakningslagen inbegriper institutofficersexamen eller lämplig högskoleexamen och utbildning för undersökningsledare vid gränsbevakningsväsendet.

Lämpliga högskoleexamina enligt 1 mom. är lägre högskoleexamen för officer, högre högskoleexamen för officer och högskoleexamina för polis vid Polisyrkeshögskolan. Lämpliga högskoleexamina är också juris kandidatexamen och polismagisterexamen. Den som avlagt sistnämnda examen behöver inte genomgå utbildningen för undersökningsledare vid gränsbevakningsväsendet.

Bestämmelser om behörighetsvillkor gällande språkkunskaper i fråga om de tjänster beträffande vilka behörighetsvillkoret är högskoleexamen finns i 6 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003).

Behörighetsvillkor gällande språkkunskaper är för andra gränsbevakningsmän än de som avses i 1 mom. vid en tvåspråkig myndighet är goda muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Vid en enspråkig myndighet är behörighetsvillkoret gällande språkkunskaper för andra gränsbevakningsmän än de som avses i 1 mom. goda muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket.

Vid gränsbevakningsväsendet iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs i statsrådets förordning om behörighetsvillkor som gäller officerares kunskaper i finska och svenska (9/2004). När en tjänst tillsätts vid en tvåspråkig myndighet, skall beaktas att tjänsteåligganden som förutsätter användning av finska och svenska kan fördelas mellan personer som behärskar språket i fråga. Om de språkkunskaper som krävs på Åland bestäms särskilt.

Den fysiska prestationsförmågan hos tjänstemän i militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet och hos gränsbevakare bedöms genom tester och vid läkarundersökning. Om en tjänstemans fysiska prestationsförmåga inte motsvarar de krav som hans eller hennes uppgift ställer, kan ett program för höjande av prestationsförmågan utarbetas. En tjänsteman, vars fysiska prestationsförmåga inte motsvarar uppgiftens krav, kan förflyttas till fysiskt mindre krävande uppgifter om det är nödvändigt med tanke på arbetarskyddet och utförandet av gränsbevakningsväsendets uppgifter.

Efter att ha hört överläkaren vid gränsbevakningsväsendet beslutar chefen för gränsbevakningsväsendet om bedömningen av den fysiska prestationsförmågan och de tester och klassificeringar som hänför sig till den samt om den fysiska prestationsförmåga som krävs för varje uppgift.

En gränsbevakningsman skall vid tjänsteutövning medföra ett tjänstetecken enligt 24 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning. Tjänstetecknet skall visas upp vid behov och på begäran, om det är möjligt utan att tjänsteuppdraget äventyras.

Beslut om upprättande av en ad hoc-organisation vid en bevakningssektion fattas av kommendören eller en beredskapsjourhavande som har förordnats att ha jour vid bevakningssektionen.

Den allmänna ledaren för en ad hoc-organisation är en gränsbevakningsman som har helhetsansvaret för den pågående situationen. Den allmänna ledaren bedömer hur brådskande och farlig den uppgift som han eller hon har förordnats att leda är, utser fältchefen, bestämmer de tillfälliga ledningsförhållandena för den personal vid gränsbevakningsväsendet som är placerad i området, ansvarar för gränsbevakningsväsendets del för myndighetssamarbetet, anger de allmänna principerna för verksamheten och användning av maktmedel och ser till att de som utför uppgiften har den tillgängliga nödvändiga information och de resurser som arbetarskyddet förutsätter.

Ad hoc-organisationens fältchef, som lyder under den allmänna ledaren, är en gränsbevakningsman som ansvarar för den taktiska planeringen och ledningen av den pågående situationen. Fältchefen ansvarar för att den underlydande ad hoc-organisationen upprättas och leds på ett ändamålsenligt sätt, för anvisningar och order om användning av maktmedel enligt situationens krav och för myndighetssamarbetet när det gäller taktiska frågor samt ser till att de underlydande som utför uppgiften har den tillgängliga nödvändiga information och de resurser som arbetarskyddet förutsätter.

Den som ansöker om gränszonstillstånd skall lägga fram en utredning om sin identitet, sina kontaktuppgifter och om att förutsättningarna för beviljande av gränszonstillstånd uppfylls. I utredningen kan ingå nödvändiga uppgifter om

Inrikesministeriet fastställer vid behov formulären för de blanketter som skall användas vid ansökan om och beviljande av gränszonstillstånd samt vid gränszonsanmälan.

Bestämmelser om ordnandet av företagshälsovård vid gränsbevakningsväsendet finns i lagen om företagshälsovård (1383/2001). Bestämmelser om försvarsmaktens hälsovårdsansvar finns i lagen om hälsovården inom förvarsmakten (322/1987).

Staben för gränsbevakningsväsendet svarar för att anmälningarna om återupprättandet av kontrollerna vid de inre gränserna tillställs Europeiska unionens institutioner, medlemsstaterna i Europeiska unionen och övriga stater som anslutit sig till området för fri rörlighet. Anmälningarna skall sändas utan dröjsmål.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om avstående från bärgarlön enligt 76 § i gränsbevakningslagen och om fördelning av bärgarlön.

Om man inte avstår från bärgarlön utdelas en femtedel av den andel av bärgarlönen som återstår efter att merkostnaderna för sjöräddningsarbetet täckts till de tjänstemän som tjänstgjorde på fartyget under sjöräddningsarbetet samt till dem som tjänstgjorde med stöd av vänpliktslagen (452/1950) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995).

Bärgarlönen fördelas i första hand enligt hur krävande och betydelsefulla de vidtagna åtgärderna har varit.

I fråga om en person som gripits med stöd av 36 § 2 mom., 37 § och 71 § 2 mom. i gränsbevakningslagen antecknas person- eller andra identifieringsuppgifter, uppgifter om den åtgärd som har lett till gripandet, uppgifter om säkerhetsvisitation, uppgifter om transport av den gripne och uppgifter om tidpunkt och plats för gripandet samt uppgifter om när gripandet har upphört.

I fråga om omhändertagande av egendom enligt 28, 59, 66 och 69 § i gränsbevakningslagen registreras grunden för omhändertagandet och uppgifter om återlämnande av egendomen.

Över kroppsvisitation enligt 19 § och 28 § 1 mom. i gränsbevakningslagen upprättas ett protokoll enligt en modell som staben för gränsbevakningsväsendet fastställt.

Staten förser gränsbevakningsmännen med sådana maktmedels- och skyddsredskap som uppgifterna förutsätter. Gränsbevakningsmän och tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet som utför säkerhetskontroller får endast använda sådana maktmedelsredskap som är godkända att användas vid gränsbevakningsväsendet och som de fått utbildning i att använda.