1335/2004

Ett kemiskt ämne som hänför sig till den försäkrades arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden kan bedömas äventyra den försäkrades eller fostrets hälsa så som avses i 9 kap. 4 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004), om det kemiska ämnet är:

Vad som i 1 mom. bestäms om kemiska ämnen gäller:

Andra motsvarande omständigheter i anslutning till den försäkrades arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden kan bedömas äventyra den försäkrades eller fostrets hälsa, om det är fråga om underjordiskt gruvarbete, arbete i tryckreglerade utrymmen eller undervattensdykning.

Bedömningen av sådana i 9 kap. 4 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen avsedda faktorer som äventyrar den försäkrades eller fostrets hälsa skall redan i samband med planeringen av arbetsmiljön och arbetsförhållandena utföras av sådana yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som arbetar i företagshälsovårdsuppgifter eller någon annan motsvarande person.

I samband med en arbetsplatsutredning identifieras de faktorer på arbetsplatsen som medför risk för den försäkrades eller fostrets hälsa samt de arbetsuppgifter i vilka risken förekommer. Vid behov kan arbetshygieniska mätningar, biologiska exponeringsmätningar eller identifieringsmetoder som annars allmänt används inom företagshälsovården utnyttjas.

I den riskbedömning som utförs av sådana yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som arbetar i företagshälsovårdsuppgifter eller av någon annan motsvarande person beaktas den befintliga medicinska kunskapen om risken och utreds intensiteten och frekvensen hos den faktor som orsakar risken samt dess verkningstid. I fråga om tobaksrök i omgivningen iakttas dock vad som bestäms i 2 § i statsrådets beslut om tobaksrök i omgivningen och avvärjande av cancerrisk i samband därmed i arbete (1153/1999).

De yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som arbetar i företagshälsovårdsuppgifter skall informera arbetsgivaren om riskfaktorerna samt informera arbetstagarna om den risk som arbetet, arbetsmetoderna och de ämnen som används i arbetet medför samt framlägga förslag om avlägsnande av risken eller skydd mot den.

Vid en efterundersökning som avses i 9 kap. 8 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen skall utföras en nödvändig undersökning för klarläggande av moderns hälsotillstånd och påvisande av eventuella förlossningsskador. Läkaren skall även sörja för att modern anvisas lämplig vård om sjukdomstillstånd eller förlossningsskada konstateras vid undersökningen.

Sådana svåra sjukdomar eller handikapp som avses i 10 kap. 2 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen är leukemier och andra maligna tumörer, svåra hjärtfel, svåra olycksfall och brännskador, svårbalanserad diabetes och inledningsskedet vid behandling av diabetes, svåra mentala rubbningar, svår utvecklingsskada, svår bronkialastma och svår ledgångsreumatism samt andra sjukdomar, handikapp och sjukdomstillstånd som i fråga om svårighetsgrad kan jämföras med de sjukdomar som nämns ovan.

Sådana vägande medicinska grunder enligt 10 kap. 3 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen med stöd av vilka specialvårdspenning betalas ut för en tid som överskrider 150 vardagar är:

Vid ansökan om sjukdagpenning skall den försäkrade förete en nödvändig och tillförlitlig utredning om sjukdomen och den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde. Om arbetsoförmågan varar längre än den självrisktid som avses i 8 kap. 7 § 1 och 2 mom. i sjukförsäkringslagen, skall den försäkrade förete ett läkarutlåtande över sin arbetsoförmåga.

Vid ansökan om specialvårdpenning skall den försäkrade förete en behövlig och tillförlitlig utredning om inkomstbortfall och ett läkarintyg över deltagande i vård eller rehabilitering av ett sjukt barn på grund barnets sjukdom eller handikapp.

Till ansökan om särskild moderskapspenning skall den försäkrade foga ett av en läkare, sjukskötare, barnmorska eller hälsovårdare utfärdat intyg över graviditeten samt ett av den läkare som sköter företagshälsovården på arbetsplatsen eller av någon annan läkare som känner den försäkrades arbetsförhållanden avgivet utlåtande om den risk för den försäkrades eller fostrets hälsa som avses i 9 kap. 4 § i sjukförsäkringslagen samt en utredning av arbetsgivaren om att arbetstagaren är borta från arbetet och att arbetstagaren inte har kunnat flyttas till andra uppgifter på det sätt som förutsätts i arbetsavtalslagen (55/2001). En motsvarande utredning förutsätts i tillämpliga delar av dem som utför eget arbete.

Vid ansökan om föräldradagpenning skall den försäkrade förete ett av en läkare, sjukskötare, barnmorska eller hälsovårdare utfärdat intyg över att graviditeten har varat minst den tid som bestäms i 9 kap. 2 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen. Vid ansökan om föräldrapenning skall det anges hur föräldrapenningsperioden fördelas mellan föräldrarna. Vid ansökan om partiell föräldrapenning skall båda föräldrarna förete det arbetsavtal om deltidsarbete som de ingått med sin arbetsgivare, av vilket framgår de arbetstidsarrangemang som överenskommits samt lönen för deltidsarbetet. En förälder som är företagare skall förete en tillförlitlig utredning om att det arbete han eller hon utför i det egna företaget minskar till 40―60 procent samt att inkomsterna minskar på motsvarande sätt.

I samband med ansökan om faderskapspenning eller föräldrapenning för fadern skall dessutom anges de tider då fadern sköter barnet och inte förvärvsarbetar eller har annat arbete utanför hemmet. Fadern skall omedelbart underrätta Folkpensionsanstalten om han inte längre deltar i skötseln av barnet.

Då en adoptivförälder ansöker om föräldrapenning eller partiell föräldrapenning skall han eller hon förete ett av kommunens socialvårdsorgan eller en i 17 § 2 mom. i adoptionslagen (153/1985) avsedd adoptionsbyrå utfärdat intyg över att barnet tagits i vård. I fråga om föräldrapenning för adoptivförälder förutsätts dessutom att adoptivföräldern deltar i vården av barnet och inte är i förvärvsarbete eller annat eget arbete, bortsett från arbete som utförs i det egna hushållet.

Vid ansökan om dagpenning enligt 27 § 1 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986) skall sökanden framlägga ett beslut om frånvaro från arbete eller isolering utfärdat av det organ som ansvarar för bekämpandet av smittsamma sjukdomar i kommunen samt en tillförlitlig utredning om inkomstbortfall och dess storlek. Om inte en tillförlitlig utredning om inkomstbortfallets storlek framläggs, bestäms förmånen enligt den arbetsinkomst som har fastställts såsom grund för dagpenningen.

En förutsättning för att dagpenningsförmån skall betalas är att den försäkrade på begäran tillställer Folkpensionsanstalten en utredning om sin frånvaro från arbetet för varje betalningsperiod.

En förutsättning för betalning av sjukdagpenning är att den försäkrade på begäran företer en nödvändig och tillförlitlig utredning om att arbetsoförmågan fortgår.

För att föräldrapenning och partiell föräldrapenning skall betalas förutsätts att den försäkrade har tillställt Folkpensionsanstalten ett intyg över sådan efterundersökning som avses i 9 kap. 8 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen.

Sjukdagpenning och specialvårdspenning betalas i efterskott så att den första betalningsperioden omfattar de sex första vardagarna efter det att rätten till dagpenningsförmån uppkom och varje följande betalningsperiod 25 vardagar. Om arbetsoförmågan inte varar en hel betalningsperiod, betalas sjukdagpenningen efter det att rätten till dagpenning upphört.

Särskild moderskapspenning, moderskaps- och föräldrapenning samt partiell föräldrapenning betalas i efterskott i betalningsperioder om högst 25 vardagar. Den första betalningsperioden för moderskapspenningen är dock 30 vardagar. Om graviditeten i annat fall än i ett sådant som nämns i 9 kap. 3 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen har upphört tidigare än 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten, utbetalas den första betalningperioden för moderskapspenningen inom 30 vardagar efter det att graviditeten upphört. Även faderskapspenning betalas i efterskott för högst fyra sammanhängande betalningsperioder om 1―18 vardagar under moderskapspennings- och föräldrapenningsperioden, sammanlagt dock högst för 18 vardagar, samt dessutom för en sammanhängande betalningsperiod om 1―12 vardagar omedelbart efter det att föräldrapenningsperioden löpt ut.

Om barnets moder på grund av sjukdom blir oförmögen att sköta sitt barn på det sätt som avses i 9 kap. 13 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen eller om hon dör, betalas föräldrapenning till fadern i efterskott i betalningsperioder om 25 vardagar från och med den vardag som följer på den dag modern insjuknat eller från och med den vardag som följer på moderns dödsdag. Om fadern inte svarar för vården av barnet gäller för den försäkrade som svarar för vården av barnet i tillämpliga delar vad som bestäms om barnets fader.

Arbetsplatskassans kassamöte kan med två tredjedels majoritet fatta beslut om att sjukdagpenningen betalas per lönebetalningsperiod, med avvikelse från den betalningsperiod som avses i 1 mom.

Då ersättning för kostnader för sjukvård, graviditet eller förlossning söks, skall den försäkrade förete:

Den försäkrade skall påvisa behovet av ett i 5 kap. 5§ i sjukförsäkringslagen avsett läkemedel som skall ersättas på särskilda grunder samt påvisa en sjukdom och behovet av läkemedel som omfattas av specialersättning och behovet av kliniska näringspreparat som avses i 5 kap. 6 och 7 § i lagen med ett utlåtande som baserar sig på undersökning vid en enhet för specialiserad sjukvård eller som utfärdats av en specialist eller någon annan läkare som vårdat den försäkrade under en längre tid eller genom en särskild utredning om vilken Folkpensionsanstalten föreskriver närmare.

Utan hinder av vad som bestäms i 3 kap. 5 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen enligt lagen om anordnande av och ersättning för tandvården för frontveteraner (678/1992) ersätts frontveteraner för sådana åtgärder för tillverkning och underhåll av avtagbara helproteser som hänför sig till undersökning och behandling av mun och tänder på grundval av en och samma föreskrift av tandläkaren, om åtgärderna vidtagits inom två år från det tandläkaren föreskrivit behandlingen.

Folkpensionsanstalten skall då den godkänner en försäkringskassa enligt lagen om försäkringskassor (1164/1992) som en arbetsplatskassa enligt sjukförsäkringslagen fastställa den tidpunkt då kassans verksamhet enligt sjukförsäkringslagen inleds. Denna tidpunkt får inte fastställas så att den inträffar mer än tre månader efter att beslutet om godkännande meddelats. Kassans verksamhet kan dock inledas tidigast vid den tidpunkt då den har antecknats i försäkringskassaregistret.

Kassan skall innan verksamheten enligt sjukförsäkringslagen inleds till Folkpensionsanstalten lämna de uppgifter enligt 2 § 1 mom. i detta kapitel som behövs för fastställande av storleken på förskottet. Efter att Folkpensionsanstalten fått dessa uppgifter skall den utan dröjsmål ge kassan ett skriftligt beslut om beloppet av det förskott som skall betalas.

I fråga om betalning av förskott gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 2 § i detta kapitel.

Folkpensionsanstalten skall före utgången av november ge arbetsplatskassan ett skriftligt beslut om beloppet av det förskott som skall betalas följande år. Då storleken av förskottet fastställs skall det belopp kassan behöver för betalning av förmåner enligt sjukförsäkringslagen höjas med en tiondel av beloppet av de beräknade förmånerna för tryggande av kassans likviditet. Kassan skall lämna Folkpensionsanstalten de uppgifter som behövs för fastställande av beloppet före utgången av oktober.

Folkpensionsanstalten skall dock under januari månad varje kalenderår till arbetsplatskassan betala det belopp enligt 1 mom. som kassan enligt beräkning behöver för att trygga dess likviditet. Dessutom skall Folkpensionsanstalten första vardagen i varje månad betala kassan ett sådant belopp att det tillsammans med de belopp som betalts tidigare räcker till för de förmåner som skall betalas under samma månad. Om de förskott som kassan fått till sitt förfogande inte är tillräckliga för att betala förmånerna enligt sjukförsäkringslagen, skall Folkpensionsanstalten utan dröjsmål ge kassan det behövliga beloppet.

Om det årliga förskottsbeloppet visar sig vara alltför litet eller alltför stort, skall det i motsvarande mån justeras. Dessutom skall Folkpensionsanstalten den första vardagen i varje månad till kassan betala en tolftedel av det belopp som fastställts för kassans administrationskostnader.

Kassan skall lämna Folkpensionsanstalten de uppgifter som behövs för justering av de betalningar och förskott som avses i 2 mom. Dessutom skall kassan lämna Folkpensionsanstalten de uppgifter den behöver för uppgörande av sjukförsäkringsstatistik.

Arbetsplatskassan skall före utgången av januari månad följande år per kalenderår redovisa de utgifter för förmåner och administrationskostnader som avses i 16 kap. 2 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen.

Om arbetsplatskassan har fått för mycket medel till sitt förfogande, skall de till för stort belopp betalda medlen återbetalas före utgången av februari. Om de medel som kassan fått inte har räckt till för betalning av förmånerna enligt sjukförsäkringslagen, betalar Folkpensionsanstalten den bristande delen före utgången av februari.

Beloppet av administrationskostnader justeras enligt grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställt för kalenderåret i fråga.

Folkpensionsanstalten skall årligen senast den 15 juni tillställa social- och hälsovårdsministeriet en beräkning över det garantibelopp som staten enligt 18 kap. 2 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen skall betala till sjukförsäkringsfonden följande år. Beräkningen skall justeras, om grunderna för den har förändrats väsentligt.

Staten betalar i förskott på garantibeloppet enligt 18 kap. 2 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen ett belopp, som motsvarar en tolftedel av det belopp som staten beräknas betala under året i fråga. Förskottsbeloppet skall omedelbart justeras, om beloppet har förändrats väsentligt. För att sjukförsäkringsfondens finansiering skall tryggas eller om det årliga förskottsbeloppet förändras väsentligt, kan beloppet periodiseras med avvikelse från vad som bestäms ovan.

Social- och hälsovårdsministeriet som saken gäller skall betala det i 2 mom. avsedda förskottet på garantibeloppet till sjukförsäkringsfonden första dagen i varje månad.

Storleken av statens garantibelopp enligt 18 kap. 2 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen fastställs i samband med Folkpensionsanstaltens bokslut. Efter att bokslutet har fastställts skall social- och hälsovårdsministeriet tillställas en beräkning över storleken av statens garantibelopp. Skillnaden mellan förskottsbetalningarna och det fastställda beloppet betalas eller återbetalas under den månad som följer efter det att bokslutet fastställts.

Staten betalar till sjukförsäkringsfonden i förskott enligt 18 kap. 2 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen månatligen ett belopp som motsvarar en tolftedel av det belopp som staten under året i fråga beräknas betala i minimidagpenningskostnader som föranleds av moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningar samt specialvårdspenningar.

Social- och hälsovårdsministeriet skall betala det i 1 mom. avsedda förskottsbeloppet på statens andel till sjukförsäkringsfonden första dagen i varje månad ( betalningsmånad ).

Folkpensionsanstalten skall underrätta ministeriet i fråga om det månatliga beloppet av minimidagpenningskostnaderna för de moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningar samt specialvårdspenningar som betalts före den 15 dagen i den andra månaden efter betalningsmånaden. Skillnaden mellan detta belopp och det betalda förskottsbeloppet beaktas vid betalningen av förskottet för den tredje månaden efter betalningsmånaden.

Skatteförvaltningen redovisar till Folkpensionsanstalten de sjukförsäkringspremier som tas ut hos begränsat skattskyldiga liksom även den andel av intäkterna av källskatten som avses i 18 kap. 8 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen i samband med redovisningen av försäkringspremier i juni året efter det till vilket sjukförsäkringspremierna och källskatten hänför sig.

Sjukförsäkringsdelegationen har till uppgift att:

Delegationen har rätt att anställa en sekreterare och höra sakkunniga. Folkpensionsanstaltens styrelse fastställer på framställning av delegationen arvodena för sekreteraren och de sakkunniga.

De kostnader som föranleds av delegationens verksamhet betalas av sjukförsäkringsfondens medel.

Socialmedicinska delegationen har till uppgift att behandla medicinska frågor i anslutning till sjukförsäkring.

Delegationen kan vara indelad i sektioner.

Delegationen har rätt att anställa en sekreterare och höra sakkunniga. Folkpensionsanstaltens styrelse fastställer arvodena för delegationens ordförande, medlemmar, sekreterare och sakkunniga.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.