1274/2003

Stiftet handhar självt sin verksamhet och sköter sin ekonomi enligt denna lag och kyrkoordningen samt enligt bestämmelser som utfärdas med stöd av dem.

Stiftsförvaltningen sköts av biskopen, stiftsfullmäktige, domkapitlet, direktioner och tjänsteinnehavarna vid domkapitlet.

Förtroendevalda är de medlemmar som valts in i de organ som nämns i 1 mom. och i tillfälliga kommissioner samt övriga personer som valts till förtroendeuppdrag i stiftet. En tjänsteinnehavare som enligt lag eller någon annan författning är medlem av ett förvaltningsorgan på tjänstens vägnar anses dock inte heller i detta uppdrag vara förtroendevald.

Om inte något annat bestäms i denna lag eller i kyrkoordningen gäller i fråga om sammankallande av ett organ, ordförandens uppgifter, behandling av ett ärende, beslutförhet, jäv, omröstning, överförande av beslutanderätt, valbarhet och förrättande av val i ett stiftsorgan i tillämpliga delar vad som bestäms om dem i fråga om ett församlingsorgan.

Stiftsfullmäktige skall

Stiftsfullmäktige kan högst för sin mandatperiod tillsätta direktioner som är underställda och skall biträda domkapitlet. Direktionernas uppgifter bestäms i instruktioner som antas av stiftsfullmäktige.

Medlemmar av stiftsfullmäktige är 14 lekmän och 7 präster.

En av lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige i Borgå stift skall utses av församlingarna på Åland och en av lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift av sametinget.

Stiftsfullmäktige väljer inom sig för sin mandatperiod en ordförande och en vice ordförande. Till ordförande skall väljas en lekmannamedlem.

Biskopen har närvaro- och yttranderätt vid stiftsfullmäktiges sammanträden men inte rätt att delta i beslutsfattandet. I ärkestiftet gäller detta såväl ärkebiskopen som biskopen.

Den från stiftet utsedda lekmannamedlemmen av kyrkostyrelsen och en sådan prästmedlem av kyrkostyrelsen som hör till stiftet samt medlemmarna av domkapitlet har närvaro- och yttranderätt vid stiftsfullmäktiges sammanträden men inte rätt att delta i beslutsfattandet.

Stiftsfullmäktiges mandatperiod börjar den 1 maj som följer närmast efter valen av medlemmar och omfattar fyra år.

I fråga om valbarhet för och val av medlemmar av stiftsfullmäktige gäller på motsvarande sätt vad som i 20 kap. 2―6 och 6 a § bestäms om val av ombud till kyrkomötet. En medlem av domkapitlet samt en tjänsteinnehavare eller en heltidsanställd arbetstagare i arbetsavtalsförhållande vid domkapitlet är dock inte valbar till stiftsfullmäktige.

I en arbetsordning som antas av stiftsfullmäktige bestäms närmare om sammankallande av stiftsfullmäktige, ordförandenas uppgifter, väckande av initiativ, behandling av ärenden och förrättande av val.

Biskopen leder förvaltningen och verksamheten i sitt stift samt övervakar församlingarna och prästerna.

Rösträtt i valet har

Rösträtt i valet av ärkebiskop har dessutom domkapitlets medlemmar i de övriga stiften samt de från stiften valda ombuden till kyrkomötet och det av sametinget utsedda ombudet.

Domkapitlet sköter den kyrkliga förvaltningen och verksamheten i stiftet så som bestäms i denna lag, kyrkoordningen och valordningen för kyrkan och föreskrivs med stöd av dem.

Domkapitlet företräder kyrkan i ärenden som gäller stiftet och för dess talan vid domstolar och hos andra myndigheter samt ingår avtal och företar andra rättshandlingar på stiftets vägnar.

Medlemmar av domkapitlet är biskopen såsom ordförande, domprosten, som är domkyrkoförsamlingens kyrkoherde, såsom vice ordförande, två prästassessorer, en lekmannamedlem samt domkapitlets lagfarna assessor och stiftsdekan.

I ärkestiftet är ärkebiskopen ordförande för domkapitlet när domkapitlet behandlar de ärenden som anges närmare i kyrkoordningen. Biskopen har då rätt att närvara och delta i diskussionen men inte i beslutsfattandet. När biskopen är ordförande för domkapitlet har ärkebiskopen rätt att närvara och delta i diskussionen men inte i beslutsfattandet.

Fältbiskopen är extra medlem av domkapitlet, om det är fråga om en militärpräst i ett ärende som gäller tjänstefel eller i ett disciplinärende.

Domkapitlet förordnar för fem år i sänder till suppleanter för de prästerliga medlemmarna fem erfarna präster och två suppleanter för domkapitlets lagfarna assessor samt bestämmer den ordning i vilken de skall kallas till medlem vid förhinder eller jäv. Lekmannamedlemmen har en första och andra suppleant vilka i denna ordning träder i lekmannamedlemmens ställe vid förhinder eller jäv.

Behörig som prästassessor är en sådan kyrkoherde eller kaplan i en församling i stiftet som innehar en sådan kompetens som anges i kyrkoordningen. En prästassessor väljs för tre år åt gången. Vid valet har stiftets präster, om inte något annat följer av 5 kap. 5 §, samt stiftets lektorer rösträtt. Var och en röstar på en kandidat.

Behörig som lekmannamedlem är en sådan lekmannamedlem i en församling i stiftet som är valbar till ett förtroendeuppdrag i församlingen och har samtyckt till att kandidera. Lekmannamedlemmen och suppleanterna väljs för fyra år åt gången. Rösträtt vid valet har lekmannamedlemmarna i stiftsfullmäktige.

Behörig som domkapitlets lagfarna assessor och suppleant för denna är den som avlagt juris kandidatexamen och som är förtrogen med domarvärv eller förvaltning.

Behörig som domkapitlets stiftsdekan är en präst som har avlagt högre pastoralexamen och som är förtrogen med kyrkligt liv och utbildningsuppgifter.

Domkapitlet är beslutfört när mer än hälften av medlemmarna är närvarande.

Fulltaligt domkapitel skall dock behandla ett ärende som gäller

När ett valförslag görs upp eller detta rättas skall omröstning förrättas särskilt om varje förslagsrum.

En tjänsteman vid domkapitlet kan inom de gränser som bestäms i kyrkoordningen berättigas att på domkapitlets vägnar avgöra ärenden som är av sådan betydelse att de inte kräver en behandling i domkapitlet. Tjänstemannens beslut kan på det sätt som bestäms i kyrkoordningen överföras till domkapitlet för avgörande.

Då en part kallas till muntlig förhandling eller till syn skall i kallelsen samtidigt uppges att frånvaro inte hindrar att saken behandlas och avgörs.

På kyrkomötet ankommer:

Biskopsmötet, kyrkostyrelsen och stiftsfullmäktige har rätt att göra framställningar till och ett ombud rätt att ta initiativ vid kyrkomötet. Om behandlingen av dessa vid plenum och i utskott samt om omröstning och val bestäms i kyrkoordningen. Närmare bestämmelser om dessa kan ges i arbetsordningen.

På kyrkostyrelsen ankommer, om inte något annat stadgas eller bestäms i denna lag eller i kyrkoordningen,

Kyrkostyrelsen företräder kyrkan och för dess talan vid domstolar och andra myndigheter samt ingår avtal och företar andra rättshandlingar på kyrkans vägnar, om inte något annat följer av 19 kap. 1 § 2 mom.

Kyrkans centralfond är en för kyrkan gemensam fond, vars tillgångar används inom ramen för centralfondens budget:

Kyrkans centralfond är pensionsanstalt för kyrkan och sköter anstaltens uppgifter så som särskilt bestäms därom.

Domkapitlet förordnar för fyra år i sänder ett undersökningsombud för den förberedande undersökning av disciplinära ärenden som skall utföras i stiftet. Undersökningsombudet skall vara en med kyrkans verksamhet och förvaltning förtrogen person som avlagt juris kandidatexamen eller erhållit annan för uppgiften lämplig utbildning.

Har en i 3 § nämnd myndighet grundad anledning att förmoda att en präst eller någon annan tjänsteinnehavare som lyder under myndighetens disciplinrätt har gjort sig skyldig till ett tjänstebrott eller till ett sådant beteende som kan föranleda disciplinstraff, skall den se till att en förberedande undersökning verkställs i saken. Undersökningen utförs av stiftets undersökningsombud. Efter att undersökningen blivit klar skall myndigheten, om undersökningen ger anledning därtill, ge undersökningsmaterialet till den allmänna åklagaren eller till disciplinombudet eller inleda ett disciplinärt förfarande.

När ett beslut som fattats av en myndighet i en församling eller en kyrklig samfällighet skall underställas, ankommer det på kyrkorådet eller församlingsrådet, då beslutet gäller en församlings myndighet, och på gemensamma kyrkorådet, då beslutet gäller en kyrklig samfällighets myndighet, att sköta underställningen och sända handlingarna till domkapitlet. Ankommer det på kyrkostyrelsen eller undervisningsministeriet att pröva det ärende som skall underställas, skall domkapitlet översända handlingarna jämte eget utlåtande till kyrkostyrelsen. Ett beslut som skall underställas undervisningsministeriet översänds till dess prövning endast om kyrkostyrelsen har förordat fastställelse av beslutet.

Den som är missnöjd med ett beslut av en myndighet kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande enligt följande, om inte något annat bestäms i denna lag:

I ett beslut som avses i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

I fråga om rättelse av befolkningsuppgifter i kyrkböckerna gäller vad som bestäms i befolkningsdatalagen (507/1993). I fråga om rättelse av andra uppgifter än befolkningsuppgifter i församlingarnas medlemsregister gäller vad som bestäms i personuppgiftslagen (523/1999).

Ändring i beslut som fattats av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, församlingens och stiftets valnämnd, stiftsfullmäktige, domkapitlet och kyrkostyrelsen samt i beslut som kyrkorådet, församlingsrådet och gemensamma kyrkorådet meddelat med anledning av ett rättelseyrkande eller ett disciplinärt förfarande söks hos förvaltningsdomstolen genom kyrkobesvär. Besvär i ett ärende som skall underställas skall dock anföras hos underställningsmyndigheten.

Besvär får anföras på den grund att

Besvär över ett sådant beslut av en församling eller kyrklig samfällighet som skall underställas kan grundas även på att beslutet inte är ändamålsenligt. Besvär över ett beslut av underställningsmyndigheten kan anföras endast på den grund som anges i 2 mom.

Ändringssökanden skall framföra de besvärsgrunder som avses i 2 eller 3 mom. innan besvärstiden löper ut.

Rättelse får inte yrkas i och kyrkobesvär får inte anföras över beslut som endast gäller beredning eller verkställighet.

Rättelseyrkande får framställas och kyrkobesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet ( part ) samt i fråga om ett beslut av en församlingsmyndighet också av en församlingsmedlem.

Rättelse får yrkas i och kyrkobesvär anföras över beslut av en kyrklig samfällighets myndighet även av samfällighetens medlemsförsamlingar och dessas medlemmar samt i fråga om beslut av församlingarnas gemensamma organ av en församling som är part i avtalet och dess församlingsmedlemmar.

När beslut som en församlingsmyndighet har underställt har lämnats utan prövning eller fastställelse eller har ändrats har kyrkorådet eller församlingsrådet rätt att anföra besvär över avgörandet. Om det underställda beslutet har fattats av en myndighet inom en kyrklig samfällighet har gemensamma kyrkorådet besvärsrätt. Om det underställda beslutet har ändrats eller lämnats utan prövning gäller i fråga om besvärsrätten för en part eller en församlingsmedlem vad som föreskrivs i 4 § 2 mom. och ovan i 1 och 2 mom.

En kyrklig myndighet som fattat beslut enligt denna lag, kyrkoordningen eller valordningen för kyrkan har rätt att anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut genom vilket förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt myndighetens beslut.

Ett disciplinombud har rätt att anföra besvär över beslut som givits i disciplinära ärenden som avses i 23 kap. 3 § 1 och 2 mom. samt 4 § 3 mom.

Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får sökas genom kyrkobesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, får ändring i beslutet sökas genom kyrkobesvär också av den som med stöd av 1 eller 2 mom. har rätt att anföra kyrkobesvär.

Kyrkoherden får yrka rättelse i och anföra kyrkobesvär över vallängden för prästval och församlingsval på den grund att någon utan skäl har utelämnats ur vallängden eller i den felaktigt antecknats sakna eller inneha rösträtt.

En röstberättigad församlingsmedlems rätt att yrka rättelse och anföra besvär bestäms enligt 6 § 1 mom. i detta kapitel.

Förvaltningsdomstolen skall före valförrättningen fatta beslut gällande besvär som anförts över valnämndens beslut samt sända uppgift om beslutet till den vars rösträtt beslutet gäller och till valnämnden.

Om sökande av ändring i ett sådant beslut som kyrkans centralfond meddelat med stöd av pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) och lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan (258/1970) bestäms i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan och i lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan.

Ett rättelseyrkande skall framställas inom 14 dagar och kyrkobesvär anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Ett yrkande på rättelse av en sådan vallängd som avses i 2 kap. 15 § valordningen för kyrkan skall dock framställas senast den andra vardagen efter utgången av den tid för framläggande som i 18 § i samma kapitel föreskrivs i fråga om vallängden.

Till ett beslut över vilket kyrkobesvär får anföras skall fogas besvärsanvisning.

Till ett beslut i vilket rättelse får yrkas skall fogas anvisning om rättelseyrkande.

Till ett beslut i vilket rättelse inte får yrkas och över vilket kyrkobesvär inte får anföras skall fogas ett meddelande om förbud mot ändringssökande och på vilken bestämmelse förbudet baserar sig.

Parterna skall för kännedom sändas ett protokollsutdrag gällande beslutet jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning, interimistiska beslut, kallelser och andra sådana meddelanden särskilt per brev om de inte har givits till parten skriftligen vid sammanträdet. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat visas.

En församlingsmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet eller underställnings- eller besvärsmyndighetens beslut har lagts fram offentligt eller vid prästval när valresultatet har kungjorts.

Den som innehar en gravrätt anses ha fått del av ett beslut som avses i 17 kap. 5 § 4 mom. när kungörelsen om beslutet har publicerats i en tidning.

Om delgivning av ett beslut i ett pensionsärende föreskrivs i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan och i lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan.

Besvär anförs

Ett förvaltningstvistemål behandlas vid den förvaltningsdomstol som enligt 1 mom. är behörig att behandla besvär över beslut av den kyrkliga myndighet som är part i förvaltningstvistemålet. Om parterna i förvaltningstvistemålet utgörs av två kyrkliga myndigheter, behandlas målet vid den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som är svarande är belägen enligt 1 mom.

Förvaltningsdomstolens beslut överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Om beslutet gäller besvär över ett beslut av en församlings eller en kyrklig samfällighets myndighet skall det utan dröjsmål tillkännages genom anslag på församlingens eller den kyrkliga samfällighetens anslagstavla.

Besvärstiden räknas från den tidpunkt då tillkännagivandet om beslutet har anslagits. Om beslutet särskilt har delgivits den som saken gäller, räknas besvärstiden dock från delfåendet.

Ändring får inte sökas genom rättelseyrkande eller besvär i

En församlingsmedlem har inte rätt att yrka rättelse i eller anföra besvär enligt 6 § 1 mom. över kyrkorådets eller församlingsrådets beslut om det gäller sådan diakoni, kristen fostran eller undervisning som riktar sig till någon annan person.

Över ett sådant beslut om upphandling som fattats av en myndighet i en församling eller i en kyrklig samfällighet, av domkapitlet eller av kyrkostyrelsen får kyrkobesvär inte anföras på den grund att beslutet strider mot lagen om offentlig upphandling (1505/1992), om prövningen av ärendet hör till marknadsdomstolens behörighet.

Om förfarandet vid val av en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare är lagstridigt skall valet upphävas eller, om felaktigheten avser endast beräkningen av valresultatet, bestämmas att det skall rättas. Om förfarandet är lagstridigt vid biskopsval, prästval, församlingsval eller vid val av ombud till kyrkomötet eller av medlem av stiftsfullmäktige och denna omständighet har kunnat påverka valresultatet skall bestämmas att valet skall förrättas på nytt om inte besvärsmyndigheten kan rätta valresultatet.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag skall vid behandlingen av besvär och förvaltningstvistemål iakttas vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Föreskrivs inte något annat i denna lag eller med stöd av den, skall vid verkställigheten av kyrkostyrelsens, stiftsfullmäktiges eller domkapitlets beslut förvaltningsprocesslagen iakttas. Kyrkostyrelsen, stiftsfullmäktige eller domkapitlet har dock rätt att själv besluta att beslut skall verkställas omedelbart om ärendet är så brådskande att ett dröjsmål skulle orsaka synnerlig skada.

Kyrkofullmäktiges, gemensamma kyrkofullmäktiges, kyrkorådets, församlingsrådets och gemensamma kyrkorådets protokoll och valnämndens beslut om fastställande av resultatet av församlingsval jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning skall efter justeringen hållas framlagda så som därom på förhand meddelats på församlingens anslagstavla. Protokoll som satts upp av någon annan myndighet inom församlingen skall på motsvarande sätt hållas framlagda om myndigheten i fråga anser det nödvändigt.

Underställningsmyndighetens och besvärsmyndighetens beslut jämte anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning skall hållas framlagda på samma sätt som kyrkorådets protokoll.

Protokollet eller beslutet skall hållas framlagda åtminstone under den tid som reserverats för rättelseyrkande eller anförande av besvär.

Stämning eller något annat tillkännagivande som skall delges ett stift skall tillställas domkapitlets ordförande eller den tjänsteinnehavare som i arbetsordningen för domkapitlet har förordnats att ta emot tillkännagivanden.

I rättegångsbalken bestäms om när delfåendet av en stämning eller ett beslut av allmän domstol skall anses ha skett. Om delfående av andra meddelanden eller handlingar gäller förvaltningslagen.

När ett förvaltningsärende handläggs hos kyrkliga myndigheter skall förvaltningslagen och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) iakttas, om inte något annat följer av denna lag. Vad som bestäms i 28 § 1 mom. 6 punkten förvaltningslagen tillämpas dock inte i kyrkoförvaltningen.

Kyrkostyrelsens förtroendevalda samt dess tjänsteinnehavare och arbetstagare kan dock utan hinder av 28 § 1 mom. 4 och 5 punkten förvaltningslagen behandla ett pensionsärende som grundar sig på pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan eller lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan eller en fråga som anknyter till ordnandet av pensionsskyddet och som gäller en församling eller en kyrklig samfällighet eller en sådan kyrklig förening, stiftelse eller annan sammanslutning som ingått ett pensionsavtal med kyrkostyrelsen eller tjänsteinnehavare eller arbetstagare som är anställda hos dem.

Motiveringen för ett beslut kan utelämnas, om beslutet gäller val som förrättats av ett kyrkligt organ med flera medlemmar.

Vid möten som hålls av ett kyrkligt organ skall ordföranden leda behandlingen av ärendena och svara för ordningen. Om en medlem uppträder så att mötets gång störs, skall ordföranden uppmana honom eller henne att uppträda så som omständigheterna kräver. Om medlemmen inte iakttar uppmaningen kan ordföranden bestämma att han eller hon skall avlägsnas. Om oordning uppkommer skall ordföranden avbryta eller avsluta mötet.

En medlem har yttranderätt i det ärende som behandlas. Medlemmen skall hålla sig till saken när han eller hon yttrar sig. Om medlemmen avviker från saken i sitt yttrande, skall ordföranden uppmana medlemmen att hålla sig till saken. Om medlemmen inte iakttar uppmaningen kan ordföranden förbjuda denna att fortsätta att yttra sig. Om en medlem drar ut på sitt yttrande trots att detta är uppenbart onödigt, kan ordföranden efter att ha anmärkt på saken förbjuda medlemmen att fortsätta att yttra sig.

I en arbetsordning eller i något annat reglemente eller någon annan instruktion kan tas in sådana bestämmelser om omfånget på medlemmarnas inlägg i enskilda frågor som är nödvändiga för att trygga mötets gång.

Vad som ovan föreskrivs om medlemmar i ett organ gäller också den som har en på lag eller på en med stöd av lag utfärdad bestämmelse eller föreskrift baserad närvaro- och yttranderätt vid organets möten.

En förtroendevald har rätt att av myndigheterna få sådana uppgifter samt handlingar för påseende som han eller hon anser vara nödvändiga i sitt värv, om inte något annat följer av bestämmelserna om sekretess.

Skall ett beslut av en kyrklig myndighet fattas på föredragning av en tjänsteinnehavare enligt en bestämmelse i kyrkolag eller en med stöd därav utfärdad författning eller enligt befallning av en förman i tjänsten, är föredraganden ansvarig för vad som har beslutats på hans eller hennes föredragning, om han eller hon inte har anmält avvikande åsikt till protokollet eller beslutsliggaren.

I kyrkliga organ skall med undantag för kyrkomötet, stiftsfullmäktige, biskopsmötet, domkapitlet, kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet finnas såväl kvinnor som män vardera minst 40 procent, om inte något annat följer av särskilda skäl.

En förtroendevald kvarstår i sitt uppdrag den tid för vilken han eller hon utsetts och även därefter till dess att någon annan blivit vald i hans eller hennes ställe. Om besvär har anförts över det val genom vilket en förtroendevald blivit vald skall denna sköta sitt uppdrag tills besvären har avgjorts och ifall nytt val förrättas till dess någon annan har blivit vald.

Domkapitlet kan i de fall som avses i 1 mom. fatta nödvändiga och brådskande beslut som hör till domkapitlets och stiftsfullmäktiges behörighet, då biskopen eller domprosten samt två andra medlemmar av domkapitlet är närvarande.

Om en församling före denna lags ikraftträdande har överlåtit en grav för all framtid skall denna överlåtelse fortfarande gälla så länge graven utgör en del av en fredad begravningsplats. Beträffande en sådan grav skall dock 17 kap. 5 § tillämpas.