1054/1993

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som, grundande sig på Bibeln, är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i de lutherska bekännelseskrifterna. Kyrkans bekännelse uttrycks närmare i kyrkoordningen.

I enlighet med sin bekännelse förkunnar kyrkan Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar också i övrigt för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan.

Medlemmar i kyrkan upptas genom dopet. I kyrkoordningen bestäms på vilket sätt en person som redan är döpt blir medlem av kyrkan.

Om upptagande av medlemmar och utträde ur kyrkan gäller religionsfrihetslagen (267/22).

Om kyrkans författning och förvaltning stadgas i denna lag.

Om kyrkans förvaltning stadgas närmare i kyrkoordningen, i vilken det även ges bestämmelser om kyrkans verksamhet. Kyrkoordningen utfärdas av kyrkomötet.

Kyrkan har ensamrätt att föreslå kyrkolag i allt som rör endast kyrkans egna angelägenheter, även ändrande och upphävande av kyrkolag. Kyrkans förslag framställs av kyrkomötet. Republikens president och riksdagen har till uppgift att pröva och stadfästa kyrkomötets förslag. Kyrkomötet har även rätt att göra framställningar om annan lagstiftning som gäller kyrkan.

När stadganden utfärdas i frågor som gäller kyrkans förhållande till stålen eller till andra religionssamfund skall kyrkan ges tillfälle att avge utlåtande.

Kyrkan har rätt att göra framställningar till statliga myndigheter och att avge utlåtanden till dessa i samhälleliga frågor som är av vikt utgående från kyrkans lära och uppgift.

Kyrkomötet utfärdar en valordning för kyrkan, som innehåller närmare bestämmelser om församlingsval, om val av ombud till kyrkomötet, slifismöte och prosterimöte samt om val av biskop, präst, prästassessor och kontraktsprost.

Kyrkomötet kan meddela närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av kyrkolagen och kyrkoordningen. Bestämmelserna utfärdas av kyrkostyrelsen eller biskopsmötet, om så stadgas i kyrkolagen. Gäller ett stadgande i kyrkoordningen gudstjänster, kyrkliga förrättningar eller undervisning eller sådan utbildning eller språkkunskap som fordras av en sökande till uppgifter som har samband med delta, skall biskopsmötet utfärda de bestämmelser som gäller verkställigheten och tillämpningen av stadgandet.

Kyrkoordningen och valordningen för kyrkan skall publiceras i Finlands författningssamling.

För den kyrkliga förvaltningen är landet indelat i stift. Kyrkomötet beslutar om grundande och indragning av stift. Kyrkomötet beslutar även om ändring av stiftsgränserna, om inte något annat följer av 6 § 3 mom. Besluten skall underställas statsrådet för avgörande.

Stiften är indelade i prosierier. Om prosteriindelningen beslutar domkapitlet.

Kyrkans medlemmar tillhör församlingar, vilka var och en har ett bestämt område. På språklig grund kan på samma område finnas flera församlingar.

Varje medlem av kyrkan är medlem av den församling på vars område han är bosatt eller enligt vars område hans hemort enligt stadgandena i lagen om befolkningsböcker (141/69) annars bestäms. Kyrkostyrelsen kan dock utfärda bestämmelser om när en person kan vara medlem av någon annan församling inom sin egen hemkommun.

I en församling kan det även finnas medlemmar som antecknats som frånvarande. Församlingens folkmängd utgörs av det antal medlemmar som antecknats såsom närvarande.

Församlingsindelningen skall motsvara kommunindelningen så att varje kommun i sin helhet befinner sig på området för samma församling eller samma kyrkliga samfällighet.

Beslut om ändring av en församlings område, delning av en församling på territoriell eller språklig grund, indragning av en församling samt om grundande av en ny församling fattas av kyrkostyrelsen.

Om kyrkliga samfålligheter stadgas i 11 kap.

Av en viss del av en församling kan bildas en kapellförsamling eller ett församlingsdistrikt. Om dessa bestäms närmare i kyrkoordningen.

Församlingarna är finsk- eller svenskspråkiga eller tvåspråkiga, om inte annat bestäms om församlingens språk då den grundas. Församlingen är tvåspråkig då den finsk- eller svenskspråkiga minoriteten är så stor att en kommun på motsvarande sätt skulle vara tvåspråkig enligt språklagen (148/22). Finns på samma område flera församlingar på grund av språklig indelning, är dessa alltid enspråkiga.

I domkapitlet i Uleåborgs stift och i de församlingar som helt eller delvis befinner sig på samernas hembygdsområde, skall iakttas lagen om användning av samiska hos myndigheter (516/91).

En kyrklig samfällighet som omfattar församlingar med olika språk eller tvåspråkiga församlingar anses beträffande varje församling ha samma språk som respektive församling.

I landskapet Åland är församlingarna enspråkiga.

Domkapitlet fastställer vart femte år på grundval av den språkliga indelningen av församlingens närvarande medlemmar vid slutet av föregående kalenderår vilka församlingar som är att anse som finskspråkiga eller svenskspråkiga och vilka som tvåspråkiga.

I språklagen stadgas om det språk som skall användas vid kyrkans eller församlingarnas myndigheter, om expeditionsspråket och om myndigheternas inre ämbetsspråk. På en församling och kyrklig samfällighet som enligt 1 eller 3 mom. är tvåspråkig tillämpas vad som i språklagen stadgas om ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt och på en församling eller kyrkosamfällighet som är enspråkig vad som i språklagen stadgas om ett enspråkigt ämbetsdistrikt.

På samernas hembygdsområde kan tvåspråkiga finsk-samiska församlingar inrättas.

En församling i vilken flertalet medlemmar är svenskspråkiga tillhör det svenskspråkiga stiftet.

En församling i vilken medlemmarnas flertal har ett annat språk än finska eller svenska tillhör det stift till vilket församlingen hänförs då den grundas.

Sker inom församlingens medlemskår en sådan förändring att flertalets språk har blivit ett annat, beslutar kyrkostyrelsen på domkapitlets framställning om överföring av församlingen till ett annat stift.

En kyrklig samfällighet lyder under domkapitlet i det stift som majoriteten av församlingarnas sammanlagda folkmängd tillhör.

Beslut om ändring i församlingsindelningen får inte fattas utan synnerligen vägande skäl, om indragningen av en församling, sammanslagningen av församlingar eller någon annan ändring i församlingsindelningen har som följd att medlemmarna i en enspråkig församling eller den språkliga majoriteten i en tvåspråkig församling kommer att tillhöra en språklig minoritet i en ny eller en tidigare församling.

För att fullgöra kyrkans uppgifter sköter församlingen förrättande av gudstjänster och dop. utdelning av nattvarden samt andra kyrkliga förrättningar, kristen fostran och undervisning, själavård, diakoni och missionsarbete samt övriga uppgifter som grundande sig på det kristna budskapet avser förkunnelse och tjänst.

Om gudstjänsterna, sakramenten och de kyrkliga förrättningarna ges bestämmelser i kyrkoordningen och kyrkohandboken. Domkapitlet meddelar vid behov kompletterande anvisningar om dessa.

Vid gudstjänster och andra kyrkliga sammankomster eller församlingsmöten kan kollekt uppbäras för att stöda kyrkans och församlingens verksamhet eller sådana syftemål som svarar mot kyrkans och församlingens uppgift.

Kyrkliga högtidsdagar är juldagen, annandag jul, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdagen, pingstdagen, Johannes Döparens dag och alla helgons dag.

Högtidsdagarna infaller på de tider som av ålder har varit brukligt i västerlandets kyrka. Johannes Döparens dag firas dock lördagen närmast efter den 19 juni och alla helgons dag lördagen närmast efter den 30 oktober.

Om församlingens språk stadgas i 3 kap. 5 §. Gudstjänster och annan verksamhet skall vid behov anordnas såväl på den finskspråkiga eller den svenskspråkiga minoritetens som på någon annan minoritets språk.

En medlem av kyrkan har rätt att få de enskilda kyrkliga förrättningar som gäller honom själv utförda på sitt modersmål, finska eller svenska. Vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar kan även något annat språk användas.

På samernas hembygdsområde skall församlingens verksamhet anordnas och församlingens medlemmar betjänas även på samiska.

För förkunnande av evangelium och förvaltande av sakramenten har kyrkan ett prästämbete, som erhålls genom ordinationen.

Biskopen och domkapitlet beslutar om godkännade till ordination. Om förutsättningarna för ordination och om de övriga omständigheter som skall beaktas då en ansökan om ordination skall prövas, bestäms i kyrkoordningen.

Det som har anförtrotts en präst i enskilt skriftermål eller annars vid själavård får inte röjas, ej heller den person som har anförtrott sig åt prästen.

När en präst hörs som vittne får han inte yppa det som har anförtrotts honom i enskilt skriftermål eller vid själavård.

Uppenbarar någon i enskilt skriftermål eller vid själavård att ett sådant brott är förestående som enligt allmän lag måste anges, skall prästen uppmana personen i fråga underrätta myndigheterna eller den som är utsatt för fara. Är han inte villig härtill, skall prästen i god tid och med iakttagande av varsamhet ge saken till känna för myndigheterna, dock på ett sådant sätt att den som har anförtrott saken inte direkt eller indirekt blir röjd.

Avsked från prästämbetet beviljas av domkapitlet på begäran.

Har en präst avvikit från kyrkans bekännelse, kan domkapitlet avstänga honom från utövning av prästämbetet. Har en från prästämbetet avstängd präst inte inom sex månader efter avstängningen begärt avsked från prästämbetet eller visat att han vill hålla fast vid bekännelsen, kan domkapitlet efter att ha hört honom och utan att han. begär det bevilja honom avsked.

En präst som är avstängd eller på viss tid skild från utövning av prästämbetet eller prästtjänsten eller som är avsatt från sin prästtjänst är inte valbar till prästerliga förtroendeuppdrag i kyrkan. En präst som är avstängd från utövning av prästämbetet har inte heller rätt att rösta vid val av biskop. prästassessor eller kontraktsprost eller vid val av ombud till ett sliftsmöte eller till kyrkomötet.

Om prästers stifts- och prosteritillhörighet bestäms i kyrkoordningen.

En präst som har avgått från sin prästtjänst eller från någon annan tjänst i en församling eller kyrkan tillhör fortfarande del stift som han tillhörde vid sin avgång. Han har därvid rösträtt såsom präst i detta stift vid val av biskop, präslassessor och kontraktsprost samt vid val av ombud till stiftsmöte eller kyrkomötet under fyra år räknat från det tjänsteförhållandet upphörde, dock inte efter uppnådd avgångsålder. En präst som på egen begäran har överförts till ett annat stift efter tjänsieförhållandets upphörande saknar rösträtt i ovan nämnda val, om inte något annat följer av 4 mom.

Vad som stadgas i 2 mom. gäller i tillämpliga delar även en sådan präst som har verkat som lärare i teologisk vetenskap vid ett universitet eller en annan högskola eller som religionslärare vid en läroinrättning eller som med domkapitlets bifall har tjänstgjort som präst i en förening, annan sammanslutning, stiftelse eller anstalt.

Har en präst återinträtt i en sådan tjänst eller uppgift som avses i 2 eller 3 mom. innan han har uppnått den för en präst föreskrivna avgångsåldern, erhåller han åter rösträtt.

Tjänsteinnehavare i kyrkan, i en församling eller i en kyrklig samfällighet är den som anställts i tjänsteförhållande och arbetstagare är den som anställts i arbetsavtalsförhållande.

Endast en medlem av den evangelisk-lutherska kyrkan kan vara tjänsteinnehavare i kyrkan eller i en församling eller i en kyrklig samfällighet eller stå i ett sådant varaktigt arbetsförhållande som ansluter sig till uppgifter vid gudstjänster eller kyrkliga förrättningar eller som berör diakoni eller undervisning.

Om behörighetsvillkoren för tjänsterna stadgas eller bestäms särskilt.

Om den språkkunskap som krävs av tjänsteinnehavarna föreskrivs i kyrkoordningen med beaktande av 3 kap. 5 § och 4 kap. 4 §.

Över tjänsteinnehavare och arbetstagare i kyrkan, domkapitlen, församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna samt även över de präster som inte innehar någon prästtjänst förs matrikel. Om uppbevaring, användning och avlägsnande av uppgifter i matrikeln skall iakttas matrikellagen (1010/89).

Till en tjänst i kyrkan eller i en församling eller kyrklig samfällighet kan utnämnas även andra än finska medborgare.

Till följande tjänster kan endast en finsk medborgare utnämnas:

En tjänsteinnehavare får inte under den tid han står i tjänsteförhållande eller därefter utnyttja eller olovligen för andra röja en sådan omständighet som i tjänsten kommit till hans kännedom och som enligt vad som särskilt stadgas eller bestäms skall hållas hemlig eller som gäller någon annans hälsotillstånd eller som på grund av sakens beskaffenhet annars uppenbarligen inte får röjas.

En tjänsteinnehavare eller en person som ansökt om en tjänst kan förordnas att undergå kontroll eller undersökning av sitt hälsotillstånd, om detta är nödvändigt för klarläggande av hans förutsättningar att sköta tjänsten. De härav föranledda direkta kostnaderna skall betalas av församlingens, den kyrkliga samfållighetens eller kyrkans centralfonds medel.

Genom tjänsle- och arbetskollektivavtal mellan den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation och föreningar som bildats för att bevaka tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas intressen kan, så som därom särskilt stadgas, överenskommas om avlöning och övriga villkor i anställningsförhållandet för kyrkans, församlingarnas och de kyrkliga samfällieheternas anställda, utan hinder av vad som stadgas i denna lag eller i övriga författningar rörande kyrkan eller dess församlingar.

Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur en prästs, lektors eller kantors tjänstledighet, semester och fritid skall ordnas.

En tjänsteinnehavare är skyldig att bo i en för honom reserverad tjänsiebostad eller annars tillräckligt nära sitt tjänstgöringsområde, om en ändamålsenlig skötsel av tjänsten kräver detta. Kyrkostyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta stadgande.

Den allmänna avgångsåldern för tjänsteinnehavare är 67 år. I tjänstestadgan kan det dock för en tjänst vars art det kräver bestämmas att avgångsåldern är lägre än den allmänna avgångsåldern. Avgångsåldern får dock inte vara lägre än den föreskrivna pensionsåldern.

En tjänsteinnehavare är skyldig att avgå från sin tjänst, om hans arbetsförmåga väsentligen och varaktigt har nedgått på grund av sjukdom, lyte eller skada. Om en präst eller en tjänsteinnehavare som utnämnts till en lektorseller kantorstjänst därvid inte efter uppmaning avgår, och har han rätt till invalidpension, kan han beviljas avsked utan ansökan. Annan tjänsteinnehavare kan under samma förutsättning uppsägas från sin tjänst.

En tjänsteinnehavare kan vid behov avstängas från tjänsteutövningen och en präst dessutom från utövning av prästämbetet,

Har ett beslut om uppsägning av en tjänsteinnehavare inte vunnit laga kraft vid uppsägningstidens utgång, skall tjänsteinnehavaren avstängas från tjänsteutövningen, om inte besvärsmyndigheten av särskilda skäl bestämmer något annat. Har en tjänsteinnehavare avsatts, skall han omedelbart avstängas från tjänsteutövningen även om beslutet inte har vunnit laga kraft.

Avstängning från tjänsteutövning får inte pågå längre än vad som är behövligt.

Beslut om avstängning från tjänsteutövning fattas av den i 23 kap. 3 § nämnda myndigheten också i det fall att beslutet inte fattas i samband med ett disciplinärt ärende.

Innan tjänsteinnehavaren avstängs från tjänsteutövningen skall han beredas tillfälle att avge förklaring i saken, om inte avstängningen på grund av sakens natur skall träda i kraft omedelbart.

Ett beslut genom vilket en tjänsteinnehavare avstängs från tjänsteutövning eller en präst från utövning av prästämbetet skall iakttas även om besvär anförs över beslutet.

Skall enligt behörighetsvillkoren för en tjänst tjänsteinnehavaren vara antingen präst eller lektor, tillämpas på tjänsteförhållandet de stadganden som gäller prästtjänster, om tjänsteinnehavaren är präst, och de stadganden som gäller lektorstjänster, om tjänsteinnehavaren är fektor.

Vad 5 kap. 2 och 3 §§ stadgar om en prästs tystnadsplikt i fråga om bikthemlieheten samt om skyldigheten att hålla sig till bekännelsen. gäller även en lektor. I stället för att skiljas från prästämbetet förverkar en lektor sin rätt att verka som lektor.

B. Tjänster i en församling och kyrklig samfällighet

I en församling skall det finnas en kyrkoherdetjänst. Om de övriga tjänster som en församling skall inrätta för att fullgöra sina uppgifter bestäms i kyrkoordningen.

Två eller flera församlingar som hör till samma stift kan gemensamt ha en kyrkoherdetjänst om vars inrättande eller indragning domkapitlet beslutar. Om övriga gemensamma tjänster bestäms i kyrkoordningen.

Ett beslut om inrättande av en gemensam kyrkoherdetjänst skall iakttas då tjänsten i den ena församlingen blir ledig och tjänsteinnehavaren i den andra församlingen samtycker till att övergå till den för de båda församlingarna gemensamma tjänsten. Domkapitlet kan dock av särskilda skäl bestämma att beslutet skall verkställas samt förplikta tjänsteinnehavaren att övergå till den gemensamma tjänsten utan dennes samtycke. Kyrkostyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid val av tjänsteinnehavare.

Närmare bestämmelser om villkoren i tjänsteinnehavarnas anställningsförhållanden utöver gällande stadganden och tjänstekollektivavtal meddelas i en tjänstestadga. I stadgan meddelas även allmänna bestämmelser om anställning och avsked. Tjänstestadgan godkånns av kyrkofullmäktige, vars beslut skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Tjänstestadgan gäller inte präster eller tjänsteinnehavare som utnämnts till lekiorseller kamorstjänster, om inte något annat bestäms i kyrkoordningen. En församling eller kyrklig samfällighet kan inte genom uppsägning avbryta tjänsteförhållandet för en tjänsteinnehavare som utnämnts till en präst-, lektors- eller kantorstjänst eller ett förordnande för en präst att tjänstgöra som församlingspastor eller att sköta en prästtjänst.

På de tjänster i domkapitlet vilkas avlöning betalas av statsmedel tillämpas siaisljänsiemannalagen, om inte något annat stadgas.

Om besättande av tjänster för sliftsverksamhet samt för övriga specialuppgifter i kyrkan och om tjänsteförhållandets upphörande samt om tjänsteinnehavarnas rättigheter och skyldigheter bestäms utan hinder av 11 § i en av kyrkomötet fastställd tjänstestadga, om inte något annat särskilt stadgas, bestäms eller avtalas.

Vid försvarsmakten kan det Unnas prästtjänster. Ledningen och tillsynen över militärprästerna ankommer på fältbiskopen såsom ledare för försvarsmaktens andliga arbete. En militärpräst år underställd fältbiskopen i det som gäller utövningen av prästämbetet. Militärprästtjånsterna besätts på det sätt som stadgas särskilt.

Om disciplinär bestraffning av en militärpräst i sådant som ansluter sig till prästämbetet stadgas i 23 kap. 9 § 2 och 3 mom.

Fältbiskopen tillhör ärkestiftet och en annan militärpräst det stift på vars område hans egentliga tjänstgöringsplats finns.

Präst- och lektorstjänster kan inrättas vid fängelser samt för dövas själavård och för övriga särskilda behov. I allt som rör prästämbetet eller verksamheten som lektor lyder tjänsteinnehavaren under domkapitlet.

Domkapitlet besätter en vid ett fängelse eller någon annan anstalt inrättad präst- eller lektorstjänst efter att ha ledigförklarat tjänsten och erhållit utlåtande om sökandena av den myndighet som saken gäller. Domkapitlet förordnar vid behov tillfälliga tjänsteinnehavare samt tjänsteinnehavare att sköta en tjänst interimistiskt eller som vikarie. De tjänster som har inrättats för dövas själavård besätts på det sätt som stadgas särskilt.

En församling handhar själv sina angelägenheter och förvaltar sin egendom i enlighet med denna lag och kyrkoordningen samt enligt särskilt utfärdade författningar om kyrkans ekonomi.

Församlingarna kan även sköta sina angelägenheter och förvalta sin egendom som kyrkliga samfälligheter så som stadgas i 11 kap.

Församlingens förvaltning handhas av kyrkofullmäktige, kyrkoråd eller församlingsråd, direktioner, kapell- och distriktsråd samt av tjänsteinnehavare i församlingen.

Den kyrkliga samfällighetens förvaltning handhas av gemensamma kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkoråd, direktioner och av tjänsteinnehavare i samfälligheten.

Förtroendevalda är de medlemmar som valts till de i 1 och 2 mom. nämnda institutionerna samt de övriga personer som har utsetts till förtroendeuppdrag i församlingen. En tjänsteinnehavare som med stöd av lag eller någon annan författning är medlem av en institution på tjänstens vägnar anses dock inte heller i detta uppdrag vara förtroendevald.

Valbar till förtroendeuppdrag i församlingen är en för kristen övertygelse känd konfirmerad medlem av församlingen,

Den som har fyllt 60 år eller under de fyra närmast föregående åren har innehaft förtroendeuppdrag i en församling har rätt att vägra ta emot förtroendeuppdrag i en församling. I kyrkoordningen ges bestämmelser om godkännande av vägran som grundas på något annat skäl. I 8 kap. 4 § 1 mom. stadgas om samtycke som krävs för uppställande av kandidater i församlingsval.

Församlingens institutioner är beslutföra då över hälften av medlemmarna är närvarande.

I en församlingsinstitution verkställs omröstning mellan ett framställt förslag och samtliga understödda motförslag genom alt två förslag åt gången ställs mot varandra så att svaret "ja" eller "nej" uttrycker majoritetens ståndpunktstagande.

Val förrättas som majoritetsval. Skall två eller flera förtroendevalda utses, måste proportionellt valsätt dock tillämpas om detta krävs av så många i valet deltagande personer att de vid ett proportionellt val tillsammans kunde få minst en kandidat vald.

En medlem i kyrkofullmäktige är jävig att delta i beslut som gäller honom personligen eller en sådan nära släkting till honom eller därmed likställd person som avses i jävsstadgandet i lagen om förvaltningsförfarande (598/82). Då ordföranden eller vice ordföranden deltar såsom självskriven i någon annan församlingsinstitulions sammanträde, tillämpas på honom 2 mom.

Angående jäv för övriga förtroendevalda samt för församlingens tjänsteinnehavare gäller vad som stadgas i lagen om förvaltningsförfarande. Ett tjänsie- eller arbetsförhållande eller ett motsvarande förhållande till församlingen eller den kyrkliga samfällighelen medför dock inte jäv för en förtroendevald eller tjänsteinnehavare i ett sådant förvaltningsärende i vilket församlingen eller samfällighelen är part, om han inte på grund av sitt anställningsförhållande har föredragit eller annars på motsvarande sätt handlagt ärendet.

Ordföranden och en medlem av kyrkorådet eller församlingsrådet är dessutom jävig att handlägga ett besvärsärende, om han tidigare på grund av ett sådant anställningsförhållande som avses i 2 mom. har deltagit i beredningen av ärendet eller föredragit det eller såsom förtroendevald handlagt det.

Kyrkofullmäktiges sammanträden är offentliga, om inte fullmäktige i fråga om något visst ärende beslutar annorlunda.

Övriga församlingsinstitutioners sammanträden är inte offentliga.

Församlingens kyrkoherde och kaplan utses genom omedelbara och hemliga val.

Av de präster som domkapitlet har uppställt på förslag utses till tjänsten den som i valet har erhållit de flesta rösterna.

Församlingen kan dock, på det sätt som föreskrivs i valordningen för kyrkan, till tjänsten utse någon annan sökande som domkapitlet har konstaterat vara behörig som extra val kandidat. För att bli vald skall en extra valkandidat erhålla minst en tiondedel av församlingens hela röstetal och mer än hälften av de avgivna rösterna.

Vid församlingsval utses medlemmar till kyrkofullmäktige eller till gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsråden i de församlingar som är i fullständig ekonomisk gemenskap. Val förrättas vart fjärde år samtidigt i samtliga församlingar, om inte något annat följer av 5 §.

Församlingsvalen är omedelbara och hemliga samt proportionella på det sättet att de kandidater som varje valmansförening har uppfört på samma kandidatlista tilldelas jämförelsetal i den ordning som utvisas av storleken av deras personliga röstetal, den första kandidaten ett jämförelsetal som utgör kandidatlistans hela antal röster, den andra hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel och så vidare. Kandidaterna på de olika kandidatlistorna blir valda i den ordning som deras jämförelsetal utvisar.

Alla de medlemmar av kyrkan som före ingången av valåret har fyllt 18 år har lika rösträtt i valen. Rösträtten utövas i den församling i vilken den röstberättigade vid valårets ingång har antecknats som närvarande medlem av församlingen.

Om vallängden, förrättande av val och uträknande av valresultatet bestäms närmare i valordningen för kyrkan.

I församlingsval kan endast en sådan valbar församlingsmedlem uppställas som kandidat som har gett sitt samtycke härtill.

I församlingsval kan en tjänsteinnehavare eller en sådan arbetstagare i huvudsyssla som är anställd i arbetsavtalsförhållande i församlingen inte väljas till förtroendeuppdrag i denna församling eller en tjänsteinnehavare eller en sådan arbetstagare i huvudsyssla som är anställd i arbetsavtalsförhållande i en kyrklig samfällighet eller i en därtill ansluten församling till medlem av gemensamma kyrkofullmäktige i samfälligheten.

Extra församlingsval verkställs då under en löpande valperiod i församlingen vidtas ändringar i församlingsindelningen eller då församlingen sammanförs i fullständig ekonomisk gemenskap eller då formen för den ekonomiska gemenskapen ändras eller denna helt upphör. Mandatperioden för de förtroendevalda som utsetts vid ett extra församlingsval varar till utgången av den löpande valperioden eller, om valet förrättas under valperiodens sista år, till utgången av påföljande valperiod. Kyrkostyrelsen kan besluta att valen förrättas med beaktande av den förändrade församlingsindelningen eller den kyrkliga samfällighetens nya eller förändrade grundstadga redan innan ändringen i församlingsindelningen eller grundstadgan har trätt i kraft.

Har i samband med ändringar i församlingsindelningen grundats en ny församling, som inte anslutits till någon kyrklig samfällighet, skall extra församlingsval förrättas, om kyrkofullmäktige i församlingen inte har valts i ett sådant val som avses i 2 §. I andra fall som avses i 1 mom. kan kyrkostyrelsen under de förutsättningar som nämns i kyrkoordningen bestämma att extra församlingsval inte skall föranstaltas.

Om framskjutande av församlingsval eller anordnande av val under en avvikande tidpunkt, om föranstaltande av kompletleringsval samt om mandatperioden i undantagsfall för dem som valts vid de i detta moment avsedda valen bestäms i valordningen för kyrkan.

Församlingens beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige, om inte något annat stadgas eller bestäms. Genom ett reglemente eller en instruktion kan kyrkofullmäktiges beslutanderätt överföras på kyrkorådet eller på dess sektioner samt på direktioner i de ärenden som nämns i reglementet eller instruktionen.

Beslutanderätten får dock inte överföras

Antalet medlemmar i kyrkofullmäktige är minst 11 och högst 39. Antalet medlemmar fastställs i kyrkoordningen på grundval av församlingens folkmängd.

Medlemmarna i kyrkofullmäktige och suppleanter för dessa skall utses för fyra kalenderår i sänder, om inte något annat följer av 8 kap. 5 §.

För fattande av beslut krävs att minst två tredjedelar av de närvarande och över hälften av samtliga medlemmar i kyrkofullmäktige biträder beslutet i de ärenden som gäller

På kyrkorådet ankommer, om inte något annat stadgas eller bestäms,

Kyrkorådet skall bereda de ärenden som behandlas av kyrkofullmäktige. Kyrkorådet behöver dock inte bereda de ärenden som gäller den interna organisationen av fullmäktiges verksamhet.

Kyrkoherden är kyrkorådets ordförande, och dess övriga medlemmar är en vice ordförande samt, enligt vad som föreskrivs i reglementet, minst 5 och högst 11 övriga personer. De valda medlemmarna har personliga suppleanter.

Val av vice ordförande och övriga medlemmar verkställs i januari under det första och tredje året av kyrkofullmäktiges mandatperiod.

Av kyrkorådets valda medlemmar får högst hälften vara medlemmar av kyrkofullmäktige. Till vice ordförande får inte väljas en tjänsteinnehavare i församlingen.

Kyrkofullmäktige godkänner för kyrkorådet ett reglemente, som skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Enligt reglementet kan i kyrkorådet finnas en ekonomisektion och även andra sektioner. Kyrkorådets vice ordförande är ordförande för ekonomiseklionen.

Kyrkorådets sektioner kan ges befogenhet att på kyrkorådets vägnar avgöra i reglementet nämnda ärenden, dock inte sådana i vilka beslutet skall underställas eller som gäller framställningar till kyrkofullmäktige eller verkställighet av fullmäktiges beslut.

Om sektionerna gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om kyrkorådet.

Kyrkofullmäktige kan högst för sin mandatperiod tillsätta direktioner att under kyrkorådets tillsyn biträda detta. Direktionernas uppgifter bestäms i instruktioner som antas av kyrkofullmäktige.

I ett reglemente eller en instruktion kan kyrkorådets ordförande och vice ordförande samt kyrkorådet underställda tjänsteinnehavare ges befogenhet att avgöra på kyrkorådet ankommande ärenden som avses i reglementet eller instruktionen, och vilkas betydelse inte är sådan att det skall anses nödvändigt att ärendet behandlas vid kyrkorådets sammanträde.

Ett ärende som enligt 3 § 3 mom. inte får avgöras av en sektion kan inte överföras på en direktion, och en i 2 mom. nämnd förtroendevald eller tjänsteinnehavare kan inte heller ges befogenhet att avgöra ärendet.

Kyrkorådet eller dess ordförande kan inom en i reglementet föreskriven tid överföra ett av en direktion eller en i 4 § avsedd förtroendevald eller tjänsteinnehavare avgjort ärende till handläggning i kyrkorådet. Kyrkorådet kan därvid upphäva eller ändra beslutet eller återförvisa ärendet för ny handläggning.

Finner kyrkorådet att ett beslut av kyrkofullmäktige har fattats i oriktig ordning eller att det överskrider fullmäktiges befogenheter eller annars strider mot lag, skall kyrkorådet vägra verkställa beslutet och, med uppgivande av orsaken härtill, utan dröjsmål hänskjuta ärendet till fullmäktige för ny handläggning.

Vidhåller fullmäktige sitt beslut, skall kyrkorådet underställa domkapitlet för avgörande huruvida lagligt hinder föreligger för att verkställa beslutet. Domkapitlet får inte avgöra ärendet förrän tiden för besvär över kyrkofullmäktiges beslut har gått ut.

Församlingar som är belägna inom samma kommun skall bilda en kyrklig samfällighet. En kyrklig samfällighet kan även bildas av församlingar som är belägna inom två eller flera kommuner.

De församlingar som tillhör en kyrklig samfällighet skall sköta de ärenden som nämns i 2 § och som bestäms i grundstadgan antingen i fullständig eller i partiell ekonomisk gemenskap.

Den kyrkliga samfälligheten skall sköta de ärenden som gäller de till samfälligheten anslutna församlingarnas kyrkliga beskattning. fördelningen av kyrkoskatten och övriga gemensamma inkomster mellan församlingarna samt avgifterna till kyrkans centralfond.

Den kyrkliga samfälligheten skall även sköta församlingarnas finansförvaltning, bokföring och revision. År församlingarna i partiell ekonomisk gemenskap, kan skötseln av finansförvaltningen och bokföringen överlåtas på församlingarna på det sätt som bestäms i grundstadgan.

I grundstadgan kan det bestämmas att den kyrkliga samfälligheten även skall sköta andra frågor som gäller förvaltning och ekonomi samt i stadgan nämnda uppgifter och arbetsformer som hänför sig till församlingsverksamheten.

Förenas församlingarna i en kyrklig samfällighet som grundas i fullständig ekonomisk gemenskap, övergår församlingarnas egendom till den kyrkliga samfälligheten, om inte något annat följer av 2 mom. Förenas församlingarna i partiell ekonomisk gemenskap, skall beslut om överföring av egendom fattas på det sätt som stadgas i 4 §. Som åtkomsthandling gäller den förteckning över egendom som skall överföras, vilken skall fogas till grundstadgan.

I grundstadgan kan det bestämmas att egendom som tillfallit en församling genom gåva eller testamente eller som församlingen anskaffat med gåvomedel skall kvarstå i dess ägo och besittning även då församlingen ansluts eller befinner sig i fullständig ekonomisk gemenskap.

För den kyrkliga samfälligheten skall godkännas en grundstadga. i vilken del bestäms åtminstone om formen för den ekonomiska gemenskapen samt om de uppgifter som skall omhänderhas av samfällighelen. Kyrkofullmäktige beslutar om grundandet av den kyrkliga samfällieheten genom att godkänna grundstadgan och förteckningen över den egendom som skall övergå till samfälligheten. Besluten skall underställas kyrkostyrelsen för avgörande. Har de församlingar som ansluts i partiell ekonomisk gemenskap ingått en överenskommelse om egendomens övergång, kan kyrkostyrelsen inte utan särskilda skäl avvika från överenskommelsen.

Har församlingarna inte uppnått enighet om grundstadgan och överföring av egendomen, skall domkapitlet förordna en utredningsman att bereda förslag om detta. Förslaget jämte kyrkofullmäktiges utlåtanden om detta skall tillställas kyrkostyrelsen som, efter att ha erhållit domkapitlets utlåtande, beslutar om grundandet av den kyrkliga samfälligheten och om grundstadgan samt om den egendom som skall övergå till samfälligheten. Domkapitlet kan även annars tillsätta en utredningsman, om domkapitlet anser att det behövs.

För ändring av grundstadgan och för beslut om upplösning av en kyrklig samfällighet krävs att minst två tredjedelar av de närvarande och mer än hälften av kyrkofullmäktiges samtliga medlemmar omfattar beslutet. Beslutet skall underställas kyrkostyrelsen för avgörande.

Skall egendom som tillhör en kyrklig samfällighet delas på grund av att grundstadgan ändrats eller samfälligheten upplösts och kan någon överenskommelse om delningen inte nås, skall delningen verkställas med iakttagande i tillämpliga delar av de stadeanden som gäller delning av egendom i samband med en församlingsdelning.

Den kyrkliga samfällighetens beslutanderätt utövas av gemensamma kyrkofullmäktige, om inte något annat stadgas eller bestäms.

Är församlingarna i fullständig ekonomisk gemenskap, utövas beslutanderätten av gemensamma kyrkofullmäktige även i sådana ärenden som gäller den enskilda församlingen och som ankommer på kyrkofullmäktige, om inte beslutanderätten har överförts till församlingsrådet.

Är församlingarna i partiell ekonomisk gemenskap, utövas den enskilda församlingens beslutanderätt av dess egna kyrkofullmäktige, om inte saken enligt grundstadgan skall skötas av den kyrkliga samfälligheten.

Antalet medlemmar i gemensamma kyrkofullmäktige är minst 21 och högst 91 beroende på den sammanlagda folkmängden i de församlingar som hör till samfälligheten. Medlemsantalet fastställs närmare i kyrkoordningen.

Av mandaten i gemensamma kyrkofullmäktige tilldelas varje till samfälligheten ansluten församling först två eller, om antalet församlingar är över tjugo, ett mandat. De återstående mandaten fördelas mellan församlingarna i förhållande till församlingarnas folkmängd. Mandatfördelningen fastställs av domkapitlet för varje valperiod.

Är församlingarna i partiell ekonomisk gemenskap, utser varje församlings kyrkofullmäktige medlemmar och suppleanter till gemensamma kyrkofullmäktige.

Verkställande och förvaltande organ i den kyrkliga samfälligheten är ett gemensamt kyrkoråd, som även leder skötseln av de uppgifter och arbetsformer som hänför sig till församlingsverksamheten och som nämns i 2 § 3 mom. Om gemensamma kyrkorådets sammansättning bestäms i kyrkoordningen.

De församlingar som är i fullständig ekonomisk gemenskap har ett församlingsråd. Detta sköter kyrkorådets uppgifter enligt 10 kap. 1 § vilka inte ankommer på gemensamma kyrkorådet i den kyrkliga samfälligheten samt de övriga uppgifter som ankommer församlingsrådet enligt denna lag eller om vilka så särskilt bestäms. På församlingsrådet skall även tillämpas vad 5 § i samma kapitel stadgar om kyrkorådet.

Församlingsrådet beslutar om användningen av de medel som i samfällighetens budget anvisas för församlingsverksamheten samt utövar beslutanderätten vad gäller äganderätten och besittningen till den egendom som avses i 3 § 2 mom. samt dess avkastning.

Församlingsrådet består av kyrkoherden som ordförande samt minst 6 och högst 14 övriga medlemmar. Antalet medlemmar fastställs i kyrkoordningen enligt församlingens folkmängd.

Genom ett reglemente eller en instruktion kan gemensamma kyrkofullmäktiges beslutanderätt i ärenden som anges i reglementet eller instruktionen överföras på gemensamma kyrkorådet eller dess sektioner eller på samfällighetens direktioner samt, genom beslut som skall underställas domkapitlet, även på församlingsrådet. Beslutanderätten får dock inte överföras i ärenden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom.

Om något annat inte följer av denna lag eller kyrkoordningen, gäller om gemensamma kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkorådet och om samfälligheiens direktioner samt om handläggningen av ärenden i dessa institutioner vad som på motsvarande sätt stadgas eller bestäms om kyrkofullmäktige, kyrkorådet och direktioner i församlingen samt om handläggningen av ärenden i dessa.

De kyrkoskatter och övriga gemensamma inkomster som tillfaller församlingarna i partiell ekonomisk gemenskap skall först fördelas mellan samfälligheten och dess församlingar, varefter församlingarnas andel fördelas mellan dessa enligt grunder som fastställs av gemensamma kyrkofullmäktige. Beslutet skall underställas kyrkostyrelsen för avgörande.

Församlingar kan ingå avtal om att gemensamt sköta uppgifter som hör till dem.

En församling kan med stöd av avtal sköta uppgifter även för någon annan församlings räkning. I avtalet kan det bestämmas att den sistnämnda församlingen är berättigad att invälja personer, som är valbara till förtroendeuppdrag i den egna församlingen, till medlemmar i respektive direktion i den församling som handhar uppgiften.

Ett avtal som avses ovan i 1 eller 2 mom. kan ingås även av en kyrklig samfällighet.

En församling eller en kyrklig samfällighet kan med stöd av avtal även sköta uppgifter som ankommer på en kommun eller ett kommunalförbund. Inrättas för skötseln av uppgiften en direktion i församlingen eller i den kyrkliga samfälligheten, kan det bestämmas i avtalet att kommunen eller kommunalförbundet har rätt att utse medlemmar i direktionen, dock högst hälften av dessa.

Initiativ till ändringar i församlingsindelningen kan tas av kyrkofullmäktige i en församling och av församlingsrådet i varje församling i en kyrklig samfällighet samt av domkapitlet eller biskopen. Föranleds ändringen i församlingsindelningen av ändringar i den kommunala indelningen, kan ärendet också väckas av kyrkostyrelsen.

Ansluts en församling till en annan eller upplöses församlingen eller blir en tjänst i församlingen överflödig på grund av områdesminskning, skall, om något annat inte följer av 3 §, dess i huvudtjänst anställda tjänsteinnehavare överföras till för dem lämpade tjänster i den församling som utvidgas eller i den nya församlingen eller i respektive kyrkliga samfällighet.

En överförd tjänsteinnehavare är berättigad att erhålla de förmåner som hör till tjänsteförhållandet i sådan form, att de inte är oförmånligare än de motsvarande förmåner som han tidigare har haft.

Vad som stadgas i 1 och 2 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas på arbetstagare i arbetsavtalsförhållande av bestående natur, då anställningsförhållandet har karaktären av huvudsyssla.

Kyrkoherdetjänsten i en församling som ansluts till en annan församling upphör när ändringen i församlingsindelningen träder i kraft. Tänsteinnehavaren överförs till kyrkoherdetjänsten i den församling som utvidgas eller, om tjänsten inte är ledig, till en kaplanstjänst enligt 3 mom.

Bildas en ny församling genom sammanslagning av två eller flera församlingar, skall det i delningsbeslutet bestämmas vilken eller vilka av kyrkoherdetjänsterna som upphör.

En kyrkoherde eller kaplan vars tjänst upphör på grund av ändringar i församlingsindelningen överförs till en kaplanstjänst i den församling som utvidgas eller bildas eller som annars berörs av ändringarna. Upphör en kantorstjänst, överförs tjänsteinnehavaren till en kantorstjänst i någon av de församlingar som avses i detta moment. Om avlöning av en förflyttad tjänsteinnehavare gäller 2 § 2 mom.

När församlingsindelningen ändras på territoriell grund genom att en ny församling bildas eller när ändringen i församlingsindelningen på ett betydande sätt inverkar på församlingens folkmängd, skall församlingarnas egendom fördelas mellan de församlingar som berörs av ändringen eller som bildas i samband med denna. Är församlingarna av olika mening om delningens behövlighet, avgörs ärendet av kyrkostyrelsen.

Förenas en församling i sin helhet med en annan församling eller med en ny församling som bildas, övergår församlingens egendom till den sistnämnda församlingen. Kommer alla de församlingar som berörs av församlingsindelningen att tillhöra samma kyrkliga samfällighet, skall bestämmelser om egendomens fördelning intas i grundstadgan.

Kyrkostyrelsen beslutar om egendomens fördelning när den fattar beslut om ändring i församlingsindelningen. Föreligger del anledning därtill, kan kyrkostyrelsen framskjuta beslutet om fastställelse av egendomsfördelningen till att ske vid en senare tidpunkt, varvid kyrkostyrelsen i samband med delningsbeslutet endast beslutar huruvida en delning behövs samt vid behov även om de undantag som enligt 6 § möjligen skall göras i de delningsgrunder som nämns i 5 §. Sedan delningen av egendomen har fastställts, utgör en i beslutet intagen bestämmelse om att en församling har tilldelats egendom åtkomsthandling för egendomen.

Delas en församling territoriellt i två eller flera församlingar, skall var och en av dessa erhålla egendom i den proportion som församlingens folkmängd utvisar enligt läget den dag då församlingsindelningen träder i kraft.

Fogas en del av församlingens område till någon annan församling eller bildas det av delen en ny församling, skall den församling till vilken delen fogas eller som bildas därav erhålla en så stor andel av den förstnämnda församlingens tillgångar, att den motsvarar förhållandet mellan folkmängden på det område som överförts från församlingen och folkmängden på det kvarstående området, om inte något annat föranleds av 6 §.

Skulder och andra motsvarande förbindelser skall fördelas mellan församlingarna i samma förhållande som de erhåller tillgångar. Ansvaret för skulder eller förbindelser får dock inte överföras utan tillstånd av fordringsägaren eller innehavaren av den rättighet saken gäller.

Vid egendomens fördelning i de fall som avses i 5 § 2 mom. skall med avvikelse från fördelningsgrunderna och utan att någon delning av ifrågavarande egendomsposter sker,

En församling som berörs av ändringarna i församlingsindelningen kan dock berättigas att för en bestämd tid använda i 1 mom. nämnd egendom på de villkor som närmare fastställs i delningsbeslulet, under förutsättning att detta inte förorsakar betydande olägenhet för den församling som egendomen tillhör.

Skulle ändringarna i församlingsindelningen. egendomens fördelning eller ett i 1 mom. nämnt förfaringssätt medföra att ekonomin uppenbart försvagas för någon församling eller någon annan väsentlig olägenhet, kan avvikelser i fördelningsgrunderna ske.

Varje församling skall ha en kyrka. I kyrkoordningen bestäms när församlingar kan använda en kyrka gemensamt eller såsom sin kyrka använda någon annan än en församling tillhörig kyrka.

Beslut av kyrkofullmäktige om uppförande av en ny kyrka eller ett jordfastningskapell skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

Kyrkliga byggnader är kyrkor och klockstaplar, jordfästnings- och gravkapell samt härmed jämförbara byggnader på en begravningsplats. Vad som stadgas eller bestäms om kyrkliga byggnader skall även gälla kyrkogård samt inhägnad och port som hör till en kyrkogård eller begravningsplats.

Ett beslut som innebär att en kyrka lämnas oanvänd eller som gäller rivning av en kyrklig byggnad eller en sådan renovering av en kyrklig byggnad som väsentligen förändrar dess exteriör eller interiör skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

Sådana jordagods som tillhör församlingens kyrka skall bevaras och användas för församlingskyrkans behov. Kyrkofullmäktige kan fatta beslut om överlåtelse av kyrkans jordagods endast då detta är oundgängligt för underhåll av kyrkobyggnaden eller om det finns andra synnerligen vägande skäl för överlåtelsen. Kyrkofullmäktiges beslut skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

Om de ecklesiastiska boställena gäller vad som stadgas särskilt.

Kyrkofullmäktiges beslut om försäljning, byte eller annan överlåtelse av församlingens fasta egendom skall underställas kyrkostyrelsen för faststållelse.

Beslut som gäller utarrendering av kyrkans jordagods eller församlingens fasta egendom skall underställas domkapitlet för fastställelse, om arrendetiden är över 5 år.

En kyrklig byggnad som är uppförd före 1917 är underkastad byggnadsskydd. Kyrkostyrelsen kan besluta att en kyrklig byggnad som är yngre skall förklaras skyddad, om det finns sådana skäl för åtgärden som medför att en motsvarande byggnad skulle kunna förklaras skyddad enligt byggnadsskyddslagen (60/85). Kyrkostyrelsen kan även besluta om byggnadsskydd på initiativ av domkapitlet, en församling eller museiverket. Byggnadsskyddet omfattar även en byggnads fasta inredning, därtill anslutna målningar och konstverk samt gårdsplan.

Har enligt 2 § 2 mom. ett beslut om rivning eller en sådan renovering av en skyddad kyrklig byggnad som väsentligen ändrar dess exteriör eller interiör underställts kyrkostyrelsen, skall kyrkostyrelsen innan ärendet avgörs bereda museiverket tillfälle att avge yttrande.

Har en i denna paragraf avsedd byggnad skadats på ett sådant sätt att den inte längre kan återställas i ursprungligt skick, eller är del av något annat särskilt skäl motiverat att inte längre skydda byggnaden, kan kyrkostyrelsen, efter att ha berett museiverket tillfälle att yttra sig, besluta att byggnaden inte längre skall vara skyddad.

kyrkostyrelsens beslut enligt 2 och 3 mom. skall underställas undervisningsministeriet för fastslällelse.

För att verkställa inspektioner och undersökningar som behövs för anhängiggörande av ett byggnadskyddsärende eller för kontroll av hur skyddet följs och tillämpas har en av kyrkostyrelsen, domkapitlet eller museiverket utsedd inspektör tillträde till kyrkliga byggnader.

Ar det uppenbart att sådana ändringar eller renoveringar som avses i 2 § 2 mom. utförs i en kyrklig byggnad, utan att underställningsmyndigheten har fastställt detta, kan kyrkostyrelsen förbjuda åtgärden eller bestämma att arbetet skall avbrytas. Kyrkostyrelsens beslut kan verkställas även om det har överklagats genom besvär.

En församling som inte i sin verksamhet kan använda en skyddad kyrklig byggnad som den äger eller annars kan få en skälig nytta därav, kan inte förpliktas att vidta sådana skyddsåtgärder för vilka kostnaderna slår i uppenbart missförhållande till de medel som församlingen kan anvisa för underhåll och renovering av alla sina kyrkliga byggnader.

Församlingens tillgångar och inkomster får användas endast för att fullfölja församlingens uppgifter.

Församlingarna skall betala avgifter till kyrkans centralfond så som stadgas i 22 kap. 8 §.

Församlingens medlemmar är skyldiga att bidra till anskaffande av medel som behövs för att läcka de i 1 § nämnda utgifterna.

Det belopp som enligt den av kyrkofullmäktige årligen godkända budgeten behövs för att bestrida utgifterna utöver övriga inkomster insamlas genom kyrkobeskattning för räkenskapsåret.

Kyrkofullmäktige fastställer uttaxeringen per skatteöre. Grund för fastställande av uttaxeringen per skatteöre är det belopp som uppskattas bli hopbringat genom kyrkoskatten för rakenskapsåret, vilket belopp divideras med det antal skatteören som beräknats bli fastställt för inkomsterna under samma räkenskapsår. Uttaxeringen per skatteöre fastställs genom avrundning uppåt till det närmaste tal som är delbart med fem hundradels penni. Uttaxering- en per skatteöre kan dessutom höjas med högst tjugofem hundradels penni.

Om grunderna för betalning av kyrkoskar stadgas särskilt.

Har den skattskyldige i enlighet med lagstadgade skälighetsgrunder helt eller delvis beviljats befrielse från betalning av skatt till såväl staten som kommunen eller från påföljder med anledning av försenad skattebetalning eller uppskov därmed, erhåller han motsvarande befrielse från den kyrkoskatt som skall betalas för samma inkomst samt från påföljder med anledning av försenad skattebetalning eller uppskov med skattebetalningen på motsvarande villkor.

Kyrkorådet kan även i andra än i de fall som avses i 1 mom. helt eller delvis bevilja befrielse från kyrkoskatt eller från påföljder med anledning av försenad skattebetalning eller uppskov med skattebetalning på samma grunder som statens och kommunens myndigheter kan bevilja befrielse eller uppskov som gäller statseller kommunalskatt.

Vid förvaltande och nyttjande av egendom som en församling har erhållit som gåva eller genom testamente skall iakttas vad som bestäms i gåvobrevet eller testamentet.

Har förhållandena förändrats på ett varaktigt sätt så att det blivit omöjligt eller uppenbart onyttigt att använda den i 1 mom. nämnda egendomen enligt de ursprungliga föreskrifterna, kan avvikelser ske från villkoren i gåvobrevet eller testamentet. Det nya användningssyftet får inte väsentligen avvika från det ursprungliga.

Ett beslut genom vilket egendomens användning har ändrats skall underställas domkapitlet för fastställelse.

Med redovisningsskyldig avses en förtroendevald eller tjänsteinnehavare,

Såsom redovisningsskyldig betraktas dock inte en medlem av kyrkofullmäktige eller en revisor.

Har anmärkning framställts mot en redovisningsskyldig, beslutar kyrkofullmäktige om åtgärder skall vidtas gentemot denne for bevakande av församlingens intresse. Är det sannolikt att den redovisningsskyldige har förskingrat medel eller gjort sig skyldig till ekonomiskt missbruk eller annars uppsåtligen grovt brutit mot sina skyldigheter, skall kyrkofullmäktige anmäla honom för åtal. Är brottet ringa, behöver anmälan inte ske. Väcks inte åtal, kan ett ersättningsyrkande handläggas som ett anmärkningsärende vid domkapitlet, som kan ålägga den redovisningsskyldige att ersätta den skada som orsakats genom det oriktiga förfaringssättet eller försummelsen. Ärendet kan inte handläggas som ett anmärkningsärende, om inte ersättningsyrkandet har framställts inom tre år från det att anmärkningen mot den redovisningsskyldige föredragits för kyrkofullmäktige.

Ersättningsskyldigheten enligt denna paragraf bestäms med stöd av skadeståndslagen (412/74).

Församlingarnas pastorsexpeditioner och centralregister för kyrkböckerna samt sköter under folkbokföringsförvaltningens ledning och under dess tillsyn de uppgifter i samband med befolkningsregisterföringen som gäller församlingarnas medlemmar, med iakttagande av vad som stadgas om befolkningsregister i allmän lag eller bestäms med stöd härav.

Beslutsfattandet i ärenden som gäller befolkningsregisterföringen ankommer på kyrkoherden eller, om församlingarna har ett gemensamt centralregister, på direktören för detta.

Om hänskjutande av beslut som angår befolkningsregisterföringen att avgöras av registerbyrån gäller lagen om befolkningsböcker.

Kyrkböcker utgör förteckningarna över församlingens medlemmar samt längderna över födda och döpta, skriftskolgångna och konfirmerade, över personer beträffande vilka hindersprövning verkställts för ingående av äktenskåp, över vigda, döda och begravade samt över ut- och inflyttade liksom även över dem som utträtt ur eller intagits i kyrkans gemenskap.

Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om kyrkböckernas innehåll och om hur de skall föras samt om de uppgifter som skall utges ur kyrkböckerna, om inte detta ankommer på någon myndighet inom folkbokföringsförvallningen.

Lösen för ämbetsbevis samt för utdrag ur kyrkböcker och församlingens övriga handlingar betalas till församlingen enligt vad undervisningsministeriet bestämmer på kyrkostyrelsens framställning.

Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om ordnande och uppbevaring samt om förutsättningarna för förstörande av kyrkböcker och andra handlingar som hör till församlingens arkiv.

Gamla kyrkböcker och övriga handlingar i församlingens arkiv kan deponeras i allmänna arkiv på det sätt som stadgas eller bestäms särskilt. Deponerade handlingar förblir fortfarande församlingens egendom.

Kyrkofullmäktige beslutar om anläggande, utvidgning och indragning av en begravningsplats. Ett beslut om anläggande eller utvidgning av en begravningsplats skall underställas undervisningsministeriet för fastställelse.

Rätt till grav upplåts på en bestämd tid. Gravrättsinnehavaren får överlåta denna rätt endast till församlingen.

Om gravrättsinnehavaren och om vilka som får gravsättas i en bestämd grav skall överenskommas vid upplåtelsen av gravrätten. Har någon överenskommelse inte träffats inom ett år från dagen för upplåtelsen eller kan en ingången överenskommelse inte iakttas, skall avgörande om gravrättsinnehavaren och om vilka som får begravas fattas enligt vad som bestäms i kyrkoordningen.

Uppstår det oenighet om gravrätten, om gravrättsinnehavaren, om vilka som får gravläggas eller om gravrättsinnehavarens skyldigheter, avgörs ärendet av kyrkorådet.

Gravar skall skötas på ett för begravningsplatsen värdigt sätt. För gravens skötsel svarar gravrättsinnehavaren, om inte kyrkofullmäktige bestämmer annat eller annat avtalas på det sätt som anges i 2 mom.

En församling kan överenskomma med gravrättsinnehavaren om att församlingen för en bestämd tid åtar sig skyldigheten att sköta graven mot ersättning. En församling kan även ingå avtal om gravskötsel på ett sådant sätt att ersättningarna för skötseln placeras i en särskild gravvårdsfond med vars medel gravar i fråga skall skötas.

Har skötseln av en grav väsentligt försummats, kan kyrkorådet ålägga gravrättsinnehavaren att iståndsätla graven inom ett år efter att beslutet har delgelts honom. Gör han det inte, kan kyrkorådet förklara gravrätten förverkad. Beslutet skall delges så som anges i 25 kap. 2 § 3 mom.

Finns inte uppgifter om gravrättsinnehavaren eller hans vistelseort att tillgå, skall ett meddelande om beslut som avses i 3 mom. eller som annars gäller graven tillkännages genom att ett meddelande härom utsätts på graven. Beslutet skall dessutom kungöras i en på orten allmänt spridd tidning. Delgivningen anses ha skett den dag då kungörelsen publicerades i tidningen.

En gravvård eller någon annan anläggning får inte bortföras från graven utan kyrkorådets tillstånd.

Då gravrätten förverkats eller annars upphör kan gravrättsinnehavaren ges rätt att avlägsna en på graven befintlig gravvård eller annan anläggning. Har inte dessa eller lösa föremål på graven avlägsnats inom sex månader från det gravrälten upphörde, övergår de vederlagsfritt till församlingen.

Biskopen leder förvaltningen i sitt stift samt övervakar församlingarnas och prästernas verksamhet.

På ärkebiskopen ankommer härutöver de uppgifter om vilka stadgas i denna lag eller i kyrkoordningen.

När biskopsämbetet är vakant eller biskopen är förhindrad att sköta sin tjänst, omhänderhas hans brådskande och nödvändiga tjänsteuppgifter av domprosten eller, då denne är förhindrad, av den i tjänsten äldre prästassessorn, om inte något annat stadgas om hur uppgifterna skall skötas.

När biskopsämbetet blivit ledigt, skall domkapitlet förordna att biskopsval förrättas.

Rösträtt i valet har

Rösträtt i valet av ärkebiskop har dessutom domkapitlets medlemmar i de övriga stiften samt de från stiften valda ombuden till kyrkomötet.

Val av biskop sker med slutna sedlar. Var och en skall ge sin röst åt tre präster i den ordning han önskar få dem uppförda på förslag.

Den kandidat som de flesta har ställt främst uppförs på det första förslagsrummet. Av de övriga kandidaterna uppförs på det andra förslagsrummet den som har erhållit de flesta rösterna sammanlagt för det första och det andra förslagsrummet, samt på det tredje förslagsrummet den av de återstående som sammanlagt fått de flesta rösterna.

Republikens president utnämner en av de på förslag uppförda till biskop.

Vad som stadgas om tjänsteförhållandet för statens tjänstemän tillämpas inte på upphörandet av en biskops tjänsteförhållande.

Avgångsåldern för en biskop är 67 år. En biskops tjänsteförhållande upphör utan uppsägning vid utgången av den månad då han uppnår avgångsåldern. Anmäler en biskop därförinnan till undervisningsministeriet och domkapitlet att han kommer att avgå, upphör hans tjänsteförhållande vid den tidpunkt som han därvid meddelar.

Republikens president kan utan ansökan entlediga en biskop som på ett bestående sätt har förlorat sin arbetsförmåga.

Domkapitlet omhänderhar den kyrkliga förvaltningen och verksamheten i stiftet samt avgör härtill anslutna lagskipningsärenden.

Medlemmar av domkapitlet är biskopen såsom ordförande, domprosten, som är domkyrkoförsamlingens kyrkoherde, såsom vice ordförande samt två prästassessorer och en lagfaren assessor. Domkapitlet förordnar till adjungerade medlemmar för fem år i sänder fem erfarna präster samt två personer som fyller behörighetsvillkoren för tjänsten som lagfaren assessor, samt fastställer den ordning i vilken en adjungerad medlem skall kallas i stället för en prästerlig medlem eller den lagfarne assessorn då dessa är jäviga eller har förhinder.

Den lagfarne assessorn eller en adjungerad medlem med motsvarande behörighet skall vara närvarande vid den muntliga handläggning som avses i 7 § 2 mom. samt även vid handläggningen av ärenden som gäller lagskipning, tjänstefel eller disciplin. Gäller ett sådant ärende en militärpräst, skall fältbiskopen närvara som extra medlem i domkapitlet.

Har biskopen eller den som är annan medlem i domkapitlet inte tidigare avlagt domared eller domarförsäkran, skall han göra det inför domkapitlet innan han tillträder sitt uppdrag.

Behörig som prästassessor är en till stiftet hörande kyrkoherde eller kaplan som innehar sådan kompetens som närmare anges i kyrkoordningen.

Prästassessor utses för tre år åt gången genom val, i vilket stiftets präster, om inte något annat följer av 5 kap. 5 §, och stiftets lektorer har rösträtt. Alla får rösta på en kandidat.

Lagfaren assessor skall ha avlagt juriskandidatexamen och vara förtrogen med domarvärv eller förvaltning. Om behörighetsvillkoren för domkapitlets övriga tjänstemän bestäms i kyrkoordningen.

Domkapitlet är beslutfört med fem medlemmar. Gäller inte ärendet uppgörande av val- eller tjänsteförslag eller besättande av tjänsten som lagfaren assessor eller en tjänst som kontraktsprost, är domkapitlet beslutfört även med ett mindre antal medlemmar, om minst tre närvarande medlemmar är ense om beslutet.

I handläggningen av ett rättelseyrkande som avser val- eller tjänsteförslag skall utöver det fulltaliga domkapitlet delta två adjungerade medlemmar, av vilka den ena är präst och den andra jurist.

Om omröstning i domkapitlet gäller vad som i allmän lag stadgas om omröstning i en kollegial domstol.

Vid uppgörande eller rättelse av val- eller tjänsteförslag verkställs omröstning särskilt för varje förslagsrum.

I egenskap av lagskipningsorgan handlägger och avgör domkapitlet

samt såsom första rättsinstans

Beslut i lagskipningsärenden skall fattas på föredragning.

Om inte något annat stadgas i denna lag. skall vid handläggningen av förvaltningsärenien iakttas lagen om förvaltningsförfarande, och vid handläggning av lagskipningsärenden allmän rättegångsordning.

Ett ärende skall anhängiggöras skriftligen i domkapitlet. Ett ärende kan även anhängiggöras på framställning av en annan myndighet eller av en medlem av domkapitlet.

Domkapitlet kan hålla muntlig förhandling eller förrätta syn. Parterna skall bevisligen kallas till dessa. I en muntlig förhandling kan vittnen och sakkunniga höras på ed eller försäkran. Part kan även höras på sanningsförsäkran i andra ärenden än sådana som gäller tjänstefel eller disciplin. För utredning av ett ärende kan domkapitlet även begära utlåtande av någon annan myndighet.

Då förklaring eller bemötande inbegärs av en part eller då denne kallas till muntlig förhandling eller till syn, kan till begäran eller kallelsen fogas en påminnelse om att utebliven förklaring eller frånvaro inte hindrar att saken behandlas och avgörs.

När domkapitlet avgör ett i 5 § avsett ärende kan det ålägga den förlorande parten att betala ersättning för rättegångskostnader med iakttagande i tillämpliga delar av de grunder som stadgas i 21 kap. rättegångsbalken.

Domkapitlet förvaltar själv de donationsmedel och fonder av stiftelsenatur som är i dess besittning samt sköter revisionen av dessa med iakttagande av god revisionssed.

Biskopen och domkapitlets medlemmar åtalas för tjänstebrott i den hovrätt inom vars domkrets domkapitlet är beläget.

Biskopen och domkapitlet biträds i prosteriets kyrkliga förvaltning av kontraktsprosten, som utses för sex år i sänder bland kyrkoherdarna i prosteriels församlingar.

Rösträtt i valet av kontraktsprost har prosteriets präster, om inte något annat följer av 5 kap. 5 §, och lektorer.

Domkapitlet utnämner till kontraktsprostämbetet någon av de tre kyrkoherdar som har fått de flesta rösterna i valet.

Om stifts- och prosterimöten bestäms i kyrkoordningen.

Kyrkans ombud vid kyrkomötet är

Ombuden skall vara medlemmar av kyrkan.

Antalet prästerliga ombud och lekmannaombud fördelas mellan stiften i förhållande till dessas folkmängd, så att först fastställs det sammanlagda antal ombud som skall väljas från stiftet varefter mandaten fördelas mellan de prästerliga ombuden och lekmannaombuden. Från församlingarna på Åland utses ett lekmannaombud, och folkmängden i dessa församlingar lämnas obeaktad då de övriga mandaten fördelas mellan stiften. Från varje stift väljs minst två präster och fyra lekmän.

Kyrkomötet sammankommer årligen under de dagar som fastställs i arbetsordningen eller annars bestäms av kyrkomötet.

Valbara till prästerliga ombud är de präster som hör till stiftet.

Till lekmannaombud kan utses sådana lekmannamedlemmar av församlingarna i stiftet som är valbara till förtroendeuppdrag i församlingen och som har samtyckt till att vara ombud.

De prästerliga ombuden och lekmannaombuden väljs särskilt stiftsvis genom proportionella och hemliga val.

Val av ombud förrättas den andra måndagen i februari under det andra året efter de församlingsval som avses i 8 kap. 2 § 1 mom.

Ombudens mandatperiod börjar den 1 maj efter verkställda val och varar fyra år.

Röstberättigade i valet av prästerliga ombud är stiftets präster, om inte något annat framgår av 5 kap. 5 §. Varje röstberättigad får rostara en kandidat på kandidatlistan.

Röstberättigade i val av lekmannaombud är lekmannamedlemmarna i kyrkofullmäktige eller församlinesråden. Vid förhinder för en medlem har suppleanten rösträtt. Varje röstberättigad får rösta på en kandidat på kandidatlistan.

Vid fastställandet av valresultatet omräknas det antal röster som kandidaterna har erhållit i varje församling så att rösterna står i proportion till församlingens folkmängd och antalet medlemmar i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Det sammanlagda röstetalet för medlemmarna i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet i varje församling utgör fyra utökat med en röst för varje helt eltusental av församlingens folkmängd. Detta röstetal fördelas mellan de i valet röstberättigade personerna med tre decimalers noggrannhet.

I valet av lekmannaombud från församlingarna på Åland röstar varje röstberättigad på en sådan kandidatlista på vilken det har uppställts en kandidat till ombud samt en till första och en till andra suppleant. Har det vid valet inlämnats endast en kandidatlista, utses de på denna lista uppställda kandidaterna utan röstning.

Blir såväl ombudets som de båda suppleanternas platser lediga eller har del vid valet inte inlämnats någon enda kandidatlista, skall nya val förrättas vid en av domkapitlet fastställd tidpunkt.

Kyrkomötet handlägger ärenden som angår kyrkans lära och arbete samt kyrkans lagstiftning, förvaltning och ekonomi.

På kyrkomötet ankommer

I motiveringarna till budgeten uppger kyrkomötet antalet tjänster som skall inrättas samt den huvudsakliga uppgiftsbeskrivningen för dem.

Kyrkomötets ordförande är ärkebiskopen eller, om ärkebiskopsämbetet är vakant, den i tjänsten äldste biskopen.

Kyrkomötet fastställer för sig en arbetsordning, utser två vice ordförande och tillsätter behövliga utskott.

Kyrkomötets ordförande och de övriga ombuden är jäviga att delta i beslut som rör dem personligen.

Vid förrättande av val av medlemmar och suppleanter till kyrkans avtalsdelegation eller vid fastställande av reglementet for avtalsdelegationen deltar i handläggningen och beslutsfattandet endast de ombud vilkas villkor i anställningsförhållandet inte regleras i kyrkans tjänstekollektivavtal.

Biskopsmötet, kyrkostyrelsen och stiftsmötet har rätt att göra framställningar och ombud rätt att ta initiativ till kyrkomötet. Om handläggningen av dessa samt om omröstning och val bestäms i kyrkoordningen. Närmare bestämmelser om dessa kan ges i en arbetsordning.

Ett ärende förfaller om handläggningen av det inte har slutförts före utgången av kyrkomötets mandatperiod eller överlämnats för beredning till en annan institution än något av kyrkomötets utskott.

Ett ombuds rätt att uttala sig i ett ärende eller om förfarandet vid handläggningen får inte begränsas.

Då i plenum har fattats beslut om varje punkt i ett utskotts förslag som gäller ett sådant ärende som avses i 7 § 2 mom. 1, 2, 3, eller 4 punkten, skall förslaget i sin helhet upptas till andra behandling i ett särskilt plenum i den form som det blivit godkänt i den första behandlingen. Förslaget blir godkänt om det i den andra behandlingen omfattas med minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna.

Medlemmar av biskopsmötet är

Biskopsmötet

Medlemmar av kyrkostyrelsen är

Lekmännen, av vilka en skall utses från varje stift, skall vara valbara till lekmannaombud vid kyrkomötet.

Om kyrkostyrelsens sektioner och åmbetskollegiet bestäms i reglementet för kyrkostyrel- sen. Medlemmar av ämbetskollegiet är de tjänsteinnehavare i kyrkostyrelsen som innehar en ecklesiaslikrådstjänst.

På kyrkostyrelsen ankommer, om inte något annat stadgas i denna lag eller i kyrkoordningen.

Kyrkostyrelsen företräder kyrkan och för dess talan vid domstolar och andra myndigheter samt insår avtal och företar andra rättshandlingar på kyrkans vägnar. Kyrkostyrelsen har rätt att anskaffa, överlåta eller pantsätta kyrkan och kyrkans centralfond tillhörig fast egendom samt att uppta lån för kortare tid än ett år.

Sektioner, ämbetskollegiet eller kyrkostyrelsens tjänsteinnehavare kan inom de gränser som bestäms i kyrkoordningen ges rätt att avgöra ärenden på kyrkostyrelsens vägnar. Beslut som fattas av dem kan överföras till kyrkostyrelsens avgörande på del sätt som bestäms i kyrkoordningen.

Kyrkostyrelsen, dess sektioner och ämbetskollegiet är beslutföra när mer än hälften av medlemmarna är närvarande.

Åtal för tjänstebrott som väckts mot en medlem av kyrkostyrelsen eller ett ecklesiastikråd handläggs vid Helsingfors hovrätt.

Kyrkans centralfond är en för kyrkan gemensam fond, vars tillgångar används inom ramen för centralfondens budget

Till den som stått i tjänste- eller arbetsförhållande till kyrkan, till en församling eller till en kyrklig samfällighet betalas pension och efter honom familjepension ur kyrkans ceniralfond så som stadgas särskilt.

Avtal kan ingås om betalning av pension ur kyrkans centralfond så som härom särskilt stadgas.

Avtal kan ingås om betalning av familjepension även efter en person som avses i 2 mom., så som stadgas särskilt.

Varje församling eller kyrklig samfållighet erlägger årligen till kyrkans centralfond

På kyrkans avtalsdelegation ankommer att på kyrkans samt på församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas vägnar förhandla och avtala om villkoren i anställningsförhållandet för dessas tjänsteinnehavare och arbetstagare genom tjänste- och arbetskollektivavtal samt om samarbete avseende arbetarskydd så som stadgas särskilt.

Disciplinärt förfarande får inte inledas om saken är av sådan beskaffenhet att den skall göras anhängig vid domstol.

Disciplinärt förfarande får inte inledas om åtal mot vederbörande har väckts vid domstol på grund av samma omständighet. Väcks åtal vid domstol medan ett disciplinärt förfarande är anhängigt på grund av samma omständighet som har föranlett det disciplinära förfarandet, skall förfarandet avbrytas för den tid åtalet är anhängigt.

Disciplinärt förfarande får inte heller inledas eller disciplinstraff påföras om en domstol på grund av samma omständighet har ådömt straff eller om domstolen har förkastat ett sådant åtal mot tjänsteinnehavaren eller lämnat gärningen ostraffad. Utan hinder av detta kan tjänsteinnehavaren dock avsättas med iakttagande av disciplinärt förfarande enligt detta kapitel.

Åtalas en präst vid allmän domstol, skall domstolen därom underrätta vederbörande domkapitel, som kan utse ett ombud att vara närvarande vid handläggningen av målet. En anmälan behövs dock inte i ett sådant ärende som handläggs genom strafforder- eller ordningsbotsförfarande eller i ett mål som anhängiggjorts i sådant förfarande men på grund av den åtalades anmälan har överförts till handläggning vid domstol.

Har en domstol dömt en präst eller en tjänsteinnehavare i kyrkan, i en församling eller kyrklig samfållighet till straff för tjänstebrott eller till frihetsstraff för något annat brott, skall avskrift av utslaget utan dröjsmål tillställas domkapitlet då ärendet gäller en präst, och i annat fall den församling eller kyrkliga myndighet hos vilken tjänsteinnehavaren är anställd.

Domkapitlet handlägger disciplinära ärenden som gäller

Kyrkostyrelsen handlägger disciplinära ärenden som gäller kyrkostyrelsens tjänsteinnehavare eller någon annan än en i 1 mom. 3 punkten avsedd tjänsteinnehavare som anställts för specialuppgifter i kyrkan.

Kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet eller församlingsrådet handlägger disciplinära ärenden som gäller tjänsteinnehavare i en församling eller kyrklig samfallighet, dock inte innehavare av en präst- eller lektorstjänst.

Kyrkostyrelsen och varje domkapitel förordnar för fyra år i sänder för handläggning av disciplinära ärenden vid myndigheten i fråga ett disciplinombud. Disciplinombudet beslutar självständigt om framställande av yrkanden och för även i övrigt myndighetens talan. Disciplinombudet skall vara en i kyrkans verksamhet och förvaltning förfaren person som avlagt juris kandidatexamen.

Om det vid en i 3 § 3 mom. nämnd myndighet yrkas ett annat disciplinstraff gentemot en tjänsteinnehavare i en församling eller kyrklig samfallighet än skriftlig varning, skall myndigheten kalla det vid domkapitlet förordnade disciplinombudet att vara disciplinombud i delta ärende.

Har en i 3 § nämnd myndighet grundad anledning att förmoda att en präst eller annan tjänsteinnehavare som lyder under myndighetens disciplinrätl har gjort sig skyldig till ett tjänstebrott eller till ett sådant beteende som kan föranleda disciplinstraff, skall den se till att en förberedande undersökning verkställs i saken. Därefter skall myndigheten, om undersökningen ger anledning därtill, ge undersökningsmaterialet åt den allmänna åklagaren eller åt disciplinombudel eller, i det fall som avses i 3 § 3 mom., inleda ett disciplinärt förfarande.

Sedan disciplinombudet har skaffat den tilläggsutrednins som möjligen krävs för sakens avgörande, beslutar han om disciplinärt förfarande skall inledas. I en församling och kyrklig samfallighet beslutar en i 3 § 3 mom. avsedd myndighet om inledande av ett sådant förfarande.

Anhängiggörandet sker så att den tjänsteinnehavare som är svarande delges yrkandet på disciplinstraff och det material på grundvalen av vilket disciplinstraff yrkas. Disciplinombudet skall ge dessa handlingar även åt den myndighet som handlägger det disciplinära ärendet.

Svaranden skall beredas tillfälle att inom skälig tid avge förklaring. Företas muntlig behandling i det disciplinära ärendet, skall disciplinombudet vara närvarande.

I handläggningen av ett disciplinärt ärende i kyrkostyrelsen skall i tillämpliga delar iakttas vad 19 kap. 7 § 2 och 3 mom. stadgar om handläggning av ärenden. Disciplinombudet och svaranden har rätt att ställa frågor till vittnena och de sakkunniga.

En tjänsteinnehavare som handlar mot sin tjänsteplikt eller försummar den eller som uppträder på ett med hänsyn till sin tjänsteställning olämpligt sätt kan påföras disciplinstraff.

Disciplinstraffen är

Disciplinstraff kan inte påföras en biskop. Disciplinstraff kan inte heller påföras en medlem av ett domkapitel för förseelse som denne har gjort sig skyldig till i denna tjänst.

En präst som är i kyrkans eller i en församlings eller kyrklig samfälligheis tjänst och som handlar mot sina tjänsteplikter eller som försummar dem eller uppträder på ett för innehavaren av prästämbetet olämpligt sätt kan, utöver de påföljder som nämns i 8 §, dömas till skiljande från prästämbetets utövning för minst en och högst sex månader. Visar förseelsen eller handlandet mot tjänsteplikten att vederbörande är uppenbart olämplig som präst, kan domkapitlet döma honom förlustig prästämbetet.

Har en präst genom ett laga kraft vunnet utslag av domstol befunnits vara skyldig till ett brott eller har en präst påförts disciplinstraff genom disciplinärt förfarande som varit anhängigt vid en annan myndighet än ett domkapitel, kan domkapitlet förklara honom förlustig sitt prästämbete, om skäl härtill föreligger enligt 1 mom.

Handlar en präst, som inte innehar tjänst inom kyrkan eller i församling eller i kyrklig samfällighet, mot prästämbetets förpliktelser. kan domkapitlet ge honom skriftlig varning eller döma honom till en i 1 mom. nämnd påföljd.

Disciplinstraff får inte påföras om inte ett disciplinärt förfarande har inletts enligt 6 § 2 mom. inom ett år från det att den omständighet som hade kunnat föranleda disciplinärt förfarande blev bekant för en myndighet som avses i 3 §.

Har i de fall som avses i 1 § 2 eller 3 mom. eller i 9 § 2 mom. discplinärt förfarande inte inletts eller fortsatts inom tre månader efter att domstolens eller myndighetens utslag vann laga kraft, upphör rätten att inleda eller fortsätta det disciplinära förfarandet.

Om ersättande av skada som orsakats i tjänsteförhållande gäller vad som stadgas särskilt. Ett yrkande på skadestånd handläggs separat oberoende av ett disciplinärt förfarande som enligt denna lag anhängiggörs mot tjänsteinnehavaren.

När ett beslut som fattats av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet skall underställas, ankommer det på kyrkorådet eller församlingsrådet, då beslutet gäller en församlings myndighet, och på gemensamma kyrkorådet, då beslutet gäller en kyrklig samfallighets myndighet, att sköta underställningen och sända handlingarna till domkapitlet. Ankommer det på kyrkostyrelsen, statsrådet eller undervisningsministeriet att pröva det ärende som skall underställas, skall domkapitlet översända handlingarna jämte eget utlåtande till kyrkostyrelsen. Ett beslut som skall underställas statsrådet eller undervisningsministeriet översänds till dessas prövning endast om kyrkostyrelsen har förordat fastställelse av beslutet.

Om en församlings eller kyrklig samfälliehets myndighet senare ändrar ett beslut som underslällningsmyndigheien har fastställt eller avgjort, skall det ändrade beslutet underställas.

Har underställning inte ägt rum inom ett år efter det beslutet fattades, skall beslutet anses ha förfallit.

Har ett underställt beslut inte tillkommit i oriktig ordning och överskrider det inte myndighetens befogenhet och är det inte heller i övrigt lagstridigt eller oändamålsenligt, skall beslutet fastställas. I beslutet kan vid fastställelsen företas sådana ändringar med karaktär av rättelse som inte påverkar sakinnehållet. Ankommer det enligt denna lag på underställningsmyndigheten att avgöra ärendet, har myndigheten befogenhet att ändra det underställda beslutet även på annat sätt.

Besvär som anförts över ett beslut som skall underställas skall avgöras i samband med det underställda ärendet. Ett underställt beslut får inte fastställas eller avgöras förrän besvärstiden som gäller det underställda beslutet har löpt ut.

Har ett beslut som underställts av en församlingsmyndighet inte upptagits till prövning eller lämnats utan fastställelse eller har beslutet ändrats, har kyrkorådet eller församlingsrådet rätt att anföra besvär över avgörandet. Har det beslut som underställts fattats av en myndighet i en kyrklig samfällighet, har gemensamma kyrkorådet besvärsrätt. Har det underställda beslutet ändrats, gäller om sakägares eller en församlingsmedlems besvärsrätt 3 § 1 och 2 mom.

Över ett beslut av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet samt över ett domkapitels eller kyrkostyrelsens beslut får var och en anföra besvär på den grund att beslutet kränker hans rätt. Disciplinombudet har rätt att anföra besvär över beslut i sådana disciplinära ärenden som avses i 23 kap. 3 § 1 och 2 mom.

En församlingsmedlem har rätt att anföra besvär över beslut av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet även på den grund att beslutet tillkommit i oriktig ordning eller överskrider myndighetens befogenhet eller annars är lagsiridigt.

Besvär över ett sådant beslut av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet som skall underställas kan även grundas på att beslutet inte är ändamålsenligt. Besvär över underställningsmyndighetens beslut kan anföras endast på lagliehetsgrund.

Över beslut som endast gäller beredning eller verkställighet får besvär inte anföras.

En sökande som är missnöjd med domkapitlets val- eller tjänsteförslag har rätt att yrka rättelse hos domkapitlet. Beslut om rättelseyrkandet fattas av domkapitlet i en sådan utvidgad sammansättning som avses i 19 kap. 3 § 2 mom. Den som har ansökt om tjänsten får anföra besvär över beslutet om rättelse på den grund att beslutet kränker hans rätt.

När rältelseyrkande framställs och avgörs samt då beslutet verkställs skall stadgandena om besvär iakttas.

Berättigad att anföra besvär över prästval och församlingsval samt över ett val som förrättats av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet och i vilket en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare har utsetts är var och en på den grund att beslutet kränker hans rätt samt en församlingsmedlem även på de i 3 § 2 mom. nämnda grunderna. På samma grunder är en som kandidat uppställd eller i valet röstberättigad person berättigad att anföra besvär över val av ombud till kyrkomötet.

Finner besvärsmyndigheien att valförfarandet, då en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet har utsett en förtroendevald eller tjänsteinnehavare, har varit lagsiridigt, skall valet upphävas eller, om det oriktiga förfarandet endast gäller beräknandet av valresultatet, myndigheten förordna att valet skall rättas. Har förfarandet i ett annat sådant val som avses i 1 mom. varit lagstridigt och har lagsiridigheten kunnat inverka på valresultatet, skall förordnande om förrättande av nytt val utfärdas, om besvärsmyndigheten inte kan rätta valresultatet.

Om rättelseyrkande som gäller vallängden vid prästval och församlingsval samt om besvär till domkapitlet över valnämndens beslut som gäller rättelse med anledning av ett sådant yrkande bestäms i valordningen för kyrkan.

Besvär över ett beslut av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet samt över prästval, församlingsval och val av ombud till kyrkomötet anförs hos domkapitlet, om inte något annat stadgas i denna paragraf. Över beslut av direktioner, kapellråd och distriktsråd samt över ett sådant beslut av kyrkorådets eller församlinesrådets ordförande eller vice ordförande eller en tjänsteinnehavare som grundar sig på ål honom enligt 10 kap. 4 § 2 mom. anförtrodd beslutanderätt, anförs besvär hos kyrkorådet eller församlingsrådet i fråga.

Över beslut av ett domkapitel eller kyrkostyrelsen anförs besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.

Över ett beslut som skall underställas anförs besvär hos underställningsmyndighelen.

Besvärsliden är 30 dagar, om inte något annat bestäms med stöd av 5 § 3 mom.

Besvärsliden räknas från den dag då vederbörande fick del av beslutet, om besvär anförs på de i 3 § 1 mom. nämnda grunderna eller av ett disciplinombud. Anförs besvär på de grunder som nämns i 3 § 2 mom. eller gäller besvären församlingsval, räknas besvärstiden från den dag då beslutet har delgetts offentligt. I prästval räknas besvärstiden från valresultatets kungörande. Vid besättande av en tjänst i en församling eller kyrklig samfallighet räknas besvärstiden från det beslutet fattades.

När ett beslut som kyrkostyrelsen eller ett domkapitel har fattat i egenskap av besvärseller underställningsmyndighet skall delges den som har anfört besvär eller någon annan part, räknas besvärstiden från delfåendet. Anför någon annan församlingsmedlem besvär över ett sådant beslut, räknas besvärstiden från den dag då beslutet har delgetts offentligt.

Tiden för ett rättelseyrkande som avser valeller tjänsteförslag räknas från den dag förslaget uppgjordes. Då besvär anförs över ett i 4 § 1 mom. avsett rättelsebeslut räknas besvärstiden på samma sätt från dagen för beslutet.

Om inte något annat stadgas i denna lag. skall vid ändringssökande och vid beslutsfattandet därvid iakttas lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Utöver vad som i övrigt stadgas i denna lag om begränsning av besvärsrätlen får ändring inte sökas genom besvär

I ett av domkapitlet uppgjort val- eller tjänsteförslag får ändring inte sökas genom besvär förrän domkapitlet i utvidgad sammansättning har avgjort ett rättelseyrkande härom.

En medlem av församlingen har inte rätt att enligt 3 § 2 mom. anföra besvär över ett beslut av kyrkorådet eller församlingsrådet, om beslutet gäller sådan själavård, kristen fostran, undervisning eller diakoni som riktar sig till en enskild person.

I kyrkoordningen kan det bestämmas att ändring inte får sökas genom besvär i ett sådant beslut av domkapitlet som gäller

I kyrkoordningen kan det bestämmas att ändring inte får sökas genom besvär i ett beslut som fattats av kyrkostyrelsen eller domkapitlet eller av en myndighet i en församling eller kyrklig samfallighet innan samma myndighet har avgjort ett sådant rättelseyrkande som riktats mot detta beslut.

Ett beslut av en myndighet i en församling eller kyrklig samfallighet, som inte skall underställas, kan verkställas innan det har vunnit laga kraft, om inte ett överklagande skulle bli överflödigt på grund av verkställigheten eller den myndighet hos vilken besvär har anförts förbjuder verkställigheten eller bestämmer att den skall avbrytas.

Beslut i ärenden som kan överföras till kyrkostyrelsen, kyrkorådet eller församlingsrådet för handläggning får inte verkställas förrän det har utretts att ärendet inte kommer att överföras.

Stadgas inte annat i denna lag, skall vid verkställigheten av kyrkostyrelsens eller ett domkapitels beslut iakttas lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. Kyrkostyrelsen eller domkapitlet har dock rätt att själv besluta att beslut skall verkställas omedelbart om ärendet är så brådskande att ett dröjsmål skulle förorsaka synnerlig skada.

Sakägare som får anföra besvär över ett beslut av kyrkostyrelsen, domkapitlet eller av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet på den grund att beslutet kränker hans rätt skall särskilt delges beslutet. Om valeller tjänsteförslag och om beslut om rättelse av dessa samt om utnämning till en tjänst skall utan dröjsmål meddelas alla dem som sökt tjänsten.

Till ett beslut skall fogas besvärsanvisning eller, om ändring inte får sökas genom besvär, uppgift om besvärsförbudet. Samtidigt skall det anges på vilket stadgande i denna lag eller kyrkoordningen förbudet grundar sig. Är besvär tillåtna endast efter rättelseyrkande, skall motsvarande anvisning meddelas om rättelseyrkandet.

Har en sakägare inte erhållit beslut jämte den anvisning eller det meddelande som avses i 2 mom. eller resolution, kallelse eller motsvarande meddelande skriftligt vid ett sammanträde, skall dessa delges med iakttagande av lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/66). Om meddelande som enligt 1 mom. skall tillställas den som sökt en tjänst, bestäms i kyrkoordningen.

Om delgivning av beslut som gäller gravar då uppgift saknas om gravrättsinnehavaren eller hans vistelseort, stadgas i 17 kap. 3 § 4 mom.

Beslut av kyrkofullmäktige, kyrkoråd och församlingsråd samt beslut som gäller fastställelse av utgången i att församlingsval samt de avgöranden av en besvärs- eller underställningsmyndighet som gäller dessa beslut skall, om beslutet inte skall hållas hemligt enligt denna lag eller kyrkoordningen, tillkännages församlingens eller församlingarnas medlemmar offentligt, genom att besluten eller meddelande om dessa anslås på församlingens anslagstavla.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller på motsvarande sätt även ett annat församlingsorgans protokoll eller del därav, om detta organ eller dess ordförande anser att det behövs.

Stämning eller annat tillkännagivande som skall delges en församling eller kyrklig samfällighet skall i en församling tillställas kyrkofullmäktiges ordförande eller kyrkoherden samt i en kyrklig samfällighet ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkorådet. Stämning eller tillkännagivande kan även delges en tjänsteinnehavare som i ett reglemente har förordnals att ta emot dessa.

Stämning eller tillkännagivande som skall delges kyrkan skall tillställas kyrkostyrelsens ordförande eller vice ordförande eller den tjänsteinnehavare som i reglementet för kyrkostyrelsen har förordnats att ta emot tillkännagivanden.

I rättegångsbalken stadgas om när delfåendet av en stämning eller ett beslut av allmän domstol har skett. Om delfåendet av andra meddelanden eller handlingar gäller lagen om delgivning i förvaltningsärenden.

När ett förvaltningsärende handläggs av en myndighet i kyrkan, i en församling eller i en kyrklig samfällighet skall lagen om förvaltningsförfarande iakttas, om inte något annat följer av denna lag.

Ansökningar, besvär, förklaringar och andra handlingar får insändas till kyrkostyrelsen eller ett domkapitel eller till en annan myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet med iakttagande av vad som särskilt stadgas om översändande av handlingar. En myndighet får på samma sätt översända sitt beslut och övriga handlingar till sakägaren.

Vid beräknande av en bestämd tid som i denna lag eller i en med stöd av den utfärdad författning har förelagts i förvaltnings- och lagskipningsärenden samt när det gäller den bestämda tidens sista dag eller en bestämd dag eller klockslag, tillämpas lagen om beräknande av laga lid (150/30). Dock skall de bestämmelser i valordningen för kyrkan iakttas som gäller bestämd tid, bestämd dag eller klockslag och som förelagts för valhandling.

Vad som stadgas i lagen om allmänna handlingars offentlighet (83/51) gäller sådana av en myndighet upprättade och utfärdade samt till en myndighet insända eller ingivna handlingar som innehas av en kyrklig myndighet eller ett församlingsorgan, om inte något annat följer av 5 kap. 2 §, 6 kap. 3 § eller 2 mom. i denna paragraf.

I kyrkoordningen kan föreskrivas att ett ärende eller en handling skall hemlighållas om detta påkallas av säkerställandet av kyrkans. en församlings eller en kyrklig samfallighets eller en enskilds rättegång eller datasekretess eller av en enskilds betydelsefulla personliga intresse på själavårdens, hälso- och sjukvårdens eller diakonins område.

Skall ett beslut av en myndighet i kyrkan, en församling eller en kyrklig samfällighet fattas på föredragning av en tjänsteinnehavare enligt stadgande i kyrkolag eller en med stöd därav utfärdad författning eller enligt befallning av en förman i tjänsten, är föredraganden ansvarig för vad som har beslutats på hans föredragning, om han inte har anmält avvikande åsikt till protokollet eller beslutsliggaren.

Faller rösterna vid omröstning lika, gäller som beslut den åsikt för vilken ordföranden gett sin röst. I ett disciplinärt ärende avgör den åsikt som är lindrigare. Faller vid val rösterna eller jämförelsetalen lika, skall lotten avgöra.

Besätts en tjänst eller ett förtroendeuppdrag på tjänsteförslag och faller rösterna därvid lika, blir den vald som uppförts på förslag framom den andra.

Ett ombud som valts till kyrkomötet, ett stiftsmöte eller ett prosterimöte samt andra förtroendevalda i kyrkan, stiftet eller en församling kvarstår i sitt uppdrag den tid för vilken han utsetts och även därefter, till dess att någon annan blivit vald i hans ställe.

Har besvär anförts över del val genom vilket en i 1 mom. avsedd person har blivit utsedd, skall denne sköta uppdraget till dess besvären avgjorts och, om nytt val förrättas, tills någon annan blivit vald.

En församling som tillförsäkrats särskilda rättigheter, så som särskild rätt vid val av präst, bibehåller dessa rättigheter.

Fullmakt för kyrkoherdetjänsten i en församling med främmande språk kan utfärdas åt en präst som inte är finsk medborgare.

Om domkapitlens, biskopsmötets, kyrkostyrelsens och kyrkomötets arkiv ges bestämmelser i ett reglemente eller en arbetsordning för dessa.

Råder det sådana undantagsförhållanden som utgör hot mot hälsa och utkomst för landets befolkning, grunderna för landets näringsliv eller rättsordning och medborgarnas grundläggande rättigheter eller rikets territoriella integritet eller självständighet, och har statsrådet i enlighet med lag som stiftats i grundlagsordning getts rätt att utöva befogenheter som berättigar till vidtagande av undantagsåtgärder, kan kyrkostyrelsen sammankalla kyrkomötet att sammankomma på en plats som den bestämmer. Kan kyrkomötet härvid inte sammankomma, har kyrkostyrelsen rätt att på kyrkomötets vägnar göra framställningar och avge utlåtanden till statsrådet samt för högst ett år utfärda interimistiska bestämmelser om

Kyrkostyrelsen kan med stöd av 1 mom. 3 punkten framskjuta anordnandet av församlingsval på viss tid eller tills vidare samt bestämma att kyrkofullmäktige kan sammankallas genom undantagsförfarande eller att kyrkofullmäktiges beslutanderätt överförs på kyrkorådet eller församlingsrådet eller att den beslutanderätt som enligt de bestående stadgandena tillkommer dem skall överföras på kyrkoherden.

Kyrkostyrelsens med stöd av 1 och 2 mom. givna interimistiska bestämmelser skall föreläggas kyrkomötet för handläggning, så snart detta kan sammankomma. Kyrkomötet skall besluta huruvida en bestämmelse skall förbli i kraft som sådan eller upphävas helt eller delvis och huruvida den skall gälla under den av kyrkostyrelsen föreskrivna tiden eller en kortare tid.

Kyrkostyrelsen kan, om undantagsförhållandena det oundgängligen kräver, fatta de i 14 § 1 och 2 mom. avsedda och även övriga nödvändiga och brådskande beslut, då fem av kyrkostyrelsens medlemmar är närvarande.

Domkapitlet kan i de fall som avses i 1 mom. fatta nödvändiga och brådskande beslut, då biskopen eller domprosten samt två andra medlemmar av domkapitlet är närvarande.