604/2001

Av statens medel kan räntestöd så som bestäms i denna lag betalas för lån ( räntestödslån ) som kreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsanstalter eller kommuner ( lånebeviljare ) beviljat för nybyggnad, anskaffning och ombyggnad av hyresbostäder och av bostadsrättshus som avses i 1 § lagen om bostadsrättsbostäder (650/1990).

Enligt denna lag betalas inte räntestöd, om till låntagaren för samma ändamål betalas räntestöd enligt någon annan lag eller om låntagaren för samma ändamål har beviljats lån av statens bostadsfonds medel eller andra statliga medel.

I denna lag avses med

Räntestödslån kan godkännas inom ramen för den fullmakt att godkänna lån som fastställts i statsbudgeten.

Statsrådet kan fastställa de regionala grunderna och andra grunder för användning av fullmakten att godkänna lån. Fullmakten att godkänna lån kan, när de allmänna förutsättningarna föreligger, användas för objekt som kommunen har förordat.

Räntestöd enligt denna lag skall inriktas enligt bostadsbehovet inom olika områden och i olika kommuner.

Ett bostadslån godkänns som räntestödslån på basis av social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov. Statsrådet bestämmer vid behov närmare om grunderna för godkännande av lån som räntestödslån.

Ett bostadslån kan godkännas som räntestödslån endast om låneavtalet har konkurrensutsatts.

De bostäder för vilka stöd beviljas skall vara ändamålsenliga för boende och funktionella med tanke på boendemiljön, och kostnaderna för nybyggnaden, anskaffningen eller ombyggnaden samt för underhåll och boende skall vara skäliga. Nybyggnad och ombyggnad skall basera sig på ett konkurrensförfarande, om inte statens bostadsfond av särskilda skäl beviljar undantag från detta.

En upphandlingsenhet som avses i lagen om offentlig upphandling (1505/1992) skall dessutom iaktta nämnda lag och med stöd av den utfärdade författningar.

Ett ombyggnadslån kan godkännas som räntestödslån endast om en bedömning av låneobjektets skick har företagits och en underhållsplan på sikt har utarbetats.

Miljöministeriet har rätt att utfärda förordningar och anvisningar om vad som bestäms i denna paragraf.

Ett lån kan godkännas som räntestödslån, om det beviljas

Den ränta som lånebeviljaren tar ut för ett räntestödslån får vara högst lika stor som den ränta som vid respektive tidpunkt allmänt tillämpas på lån som är förbundna med motsvarande risker och villkor.

Närmare bestämmelser om de allmänna villkoren för räntestödslån kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av statsrådet bestäms om storleken av och betalningstiden för räntestöd.

Statskontoret betalar räntestödet till lånebeviljaren eller till ett samfund som denne befullmäktigat. Statskontoret kan meddela närmare anvisningar om ansökningsförfarandet för räntestöd.

Statens bostadsfond beslutar om godkännande av ett lån som räntestödslån. Bostadsfonden skall kontrollera att de allmänna förutsättningarna enligt 4 § föreligger.

Statens bostadsfond kan meddela närmare anvisningar om behandlingen av räntestödslån.

Ett lån kan godkännas som räntestödslån för hyresbostad, om det beviljas för

Om en hyresbostad förvärvas för att användas som hyresbostad av en person som inte är bostadslös, flykting eller rom eller som inte hör till en motsvarande särskild befolkningsgrupp, kan anskaffningslånet godkännas som räntestödslån förutsatt att

Räntestödslån för hyresbostäder uppgår till högst 90 procent av de godkända byggnads-, anskaffnings- eller ombyggnadskostnaderna för objektet. Som byggnadskostnader kan även godkännas skäliga kostnader för anskaffning och kommunaltekniskt iståndsättande av tomten. Som ombyggnadskostnader kan även godkännas skäliga kostnader för en bedömning av objektets skick och för utarbetande av en underhållsplan på sikt.

Ett räntestödslån för ombyggnad vid hyresboende kan också vara ett maximilån på ett visst eurobelopp som fastställts för ett hyreshus, en hyreslägenhet eller en kvadratmeter bostadsyta i ett hyreshus eller en hyreslägenhet.

Närmare bestämmelser om storleken av låneandelen och maximilånet samt de godtagbara tomtkostnaderna kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

En bostad för vars byggande, anskaffning eller ombyggnad räntestödslån har beviljats skall användas som hyresbostad.

Boende väljs till räntestödshyresbostäder på basis av social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov. Statsrådet fastställer närmare grunder för valet av boende samt de grunder enligt vilka avvikelse från urvalsgrunderna av särskilda skäl eller tillfälligt kan göras. Kommunen övervakar att de grunder som statsrådet fastställt följs.

Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet kan utfärdas genom förordning av miljöministeriet. Kommunen har rätt att av räntestödslåntagaren få den information som behövs för tillsynen.

Kommunen kan av särskilda skäl bevilja tillstånd att använda en bostad för något annat ändamål än boende, när tillståndet gäller ett litet antal bostäder. Tillstånd kan beviljas oberoende av den återstående lägenhetsytan i bostäderna i byggnaden eller byggnadskomplexet. Kommunen skall innan användningsändamålet ändras göra anmälan om tillståndet till statskontoret, som kan bestämma att betalningen av räntestöd för en så stor del av räntestödslånet som motsvarar den bostad som avses i tillståndet skall inställas. Betalningen av räntestöd får inte inställas, om bostadsutrymmen ändras till gemensamma lokaliteter för de boende eller så att de används för något annat ändamål som förbättrar boendeförhållandena för de boende.

Hos hyresgästerna får i hyra för en bostadslägenhet tas ut högst ett belopp som vid sidan av övriga intäkter behövs för utgifterna för finansiering av hyresbostäderna och lokaliteterna i anslutning till dem och för de utgifter som god fastighetshållning förutsätter. Sådana utgifter är bland annat utgifter för

I hyran för bostadslägenheter får inte amorteringar på räntestödslån eller på annat lån som tagits i dess ställe tas ut hos hyresgästerna till större belopp än vad som anges i förordning av statsrådet.

Hyrorna för hyreshus och hyresbostäder som tillhör en och samma ägare och som beviljats lån enligt denna lag eller aravalagen (1189/1993) kan utjämnas.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om storleken av den ränta som skall betalas på de egna medel som ägaren har placerat. Miljöministeriet kan meddela närmare anvisningar om utjämning av hyror och om tillämpningen av 1 mom. Kommunen övervakar att de principer som gäller hyrans maximibelopp följs. Kommunen har rätt att av låntagaren kräva de uppgifter som behövs för tillsynen.

På hyran tillämpas i övrigt vad som bestäms i lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995).

En räntestödshyresbostad eller aktier som medför rätt att besitta en sådan bostad, eller ett räntestödshyreshus eller aktier i ett räntestödshyreshusbolag, får överlåtas till

Dessutom kan egendomen säljas på exekutiv auktion så som anges i konkursstadgan (31/1868) eller utsökningslagen (37/1895) eller, om det är fråga om en pantsatt aktie, så som bestäms i pantsättningsavtalet.

Annan överlåtelse är ogiltig.

Om egendom som avses i 1 mom. övergår till en ny ägare på grund av delning av gemensam egendom eller till följd av att en juridisk person upphör, skall den nya ägaren utan dröjsmål underrätta kommunen om sitt förvärv. I en situation som avses i detta moment har kommunen rätt att inom 90 dagar från den tidpunkt då den fick kännedom om äganderättens övergång lösa in egendomen genom att betala överlåtelsepriset enligt 15 §.

Statskontoret kan meddela anvisningar om överlåtelseförfarandet. Kommunen skall underrätta statskontoret om överlåtelser som den har fått kännedom om.

Det högsta tillåtna överlåtelsepriset för en räntestödshyresbostad eller en aktie som medför rätt att besitta en sådan bostad eller för ett räntestödshyreshus eller en aktie i ett räntestödshyreshusbolag är den överlåtelseersättning som beräknas enligt denna paragraf, och som kommunen fastställer.

När överlåtelseersättningen beräknas skall beaktas

Statskontoret kan meddela anvisningar om beräknandet av överlåtelseersättningen. Det tillåtna överlåtelsepriset för en aktie i ett hyreshusbolag eller en aktie som medför rätt att besitta en bostad beräknas på basis av överlåtelsepriset för hela aktiestocken i förhållande till aktiernas antal.

Om egendomen säljs på offentlig auktion, får den för vars räkning auktionen förrättas, vid försäljningen högst det tillåtna överlåtelsepriset.

Den del av försäljningspriset som överstiger det tillåtna överlåtelsepriset skall betalas till kommunen, som utan dröjsmål skall redovisa medlen till statens bostadsfond.

De användnings- och överlåtelsebegränsningar som gäller en räntestödshyresbostad eller en aktie som medför rätt att besitta en sådan bostad eller ett räntestödshyreshus eller en aktie i ett räntestödshyreshusbolag skall antecknas i lagfarts- och inteckningsregistret samt i aktiebreven och aktieboken.

De begränsningar som gäller överlåtelse av en räntestödshyresbostad eller en aktie som medför rätt att besitta en sådan bostad eller av ett räntestödshyreshus eller en aktie i ett räntestödshyreshusbolag eller som gäller användningen av en räntestödshyresbostad upphör 45 år efter det att lånet godkändes som räntestödslån ( begränsningstid för användning och överlåtelse ).

De begränsningar i 13 § som gäller bestämmandet av hyran upphör sedan räntestödslånet återbetalts i enlighet med de amorteringsvillkor som bestäms genom förordning. Om räntestödslånet återbetalas i förtid, upphör de begränsningar som gäller bestämmandet av hyran 35 år efter det att lånet godkändes som räntestödslån.

Statens bostadsfond kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som den bestämmer helt eller delvis bevilja befrielse från begränsningarna enligt detta kapitel.

En bestämmelse i ett bostadsaktiebolags eller ett aktiebolags bolagsordning som gäller bolagets, en aktieägares eller någon annan persons förköps- eller inlösningsrätt är utan verkan till dess att bestämmelserna i 14 § om överlåtelse har upphört att gälla.

Ett lån kan godkännas som räntestödslån för bostadsrättshus som avses i 1 § lagen om bostadsrättsbostäder, om lånet beviljas för

Räntestödslån för bostadsrättshus uppgår till högst 85 procent av de godkända byggnads-, anskaffnings- eller ombyggnadskostnaderna för objektet. Som byggnadskostnader kan godkännas även skäliga kostnader för anskaffning och kommunaltekniskt iståndsättande av tomten. Som ombyggnadskostnader kan godkännas även skäliga kostnader för en bedömning av objektets skick och för utarbetande av en underhållsplan på sikt.

Räntestödslån för ombyggnad av bostadsrättshus kan också vara ett maximilån på ett visst eurobelopp som fastställts för ett bostadsrättshus eller en bostadslägenhet eller för en kvadratmeter bostadsyta i ett bostadsrättshus eller en bostadslägenhet.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om storleken av låneandelen och maximilånet samt av de godtagbara tomtkostnaderna.

I bruksvederlagen får inte amorteringar på räntestödslån eller på annat lån som tagits i dess ställe tas ut hos bostadsrättshavarna till större belopp än vad som anges genom förordning av statsrådet. Övriga föreskrifter om hur det bruksvederlag bestäms som tas ut hos bostadsrättshavarna finns i lagen om bostadsrättsbostäder och lagen om bostadsrättsföreningar (1072/1994).

Bestämmelser om användning och överlåtelse av ett hus för vilket räntestödslån för bostadsrättshus har beviljats samt om begränsningar som gäller aktierna i ett bolag som äger ett bostadsrättshus eller som gäller ändring av ägarens samfundsform samt om de anteckningar som skall göras om begränsningarna finns i lagen om bostadsrättsbostäder.

Ett samfund som avses i 5 § 1 mom. 3 punkten och ett bolag i vilket samfundet har sådan bestämmanderätt som avses i 1 kap. 3 § 2 mom. 1 punkten lagen om aktiebolag skall motsvara följande förutsättningar och iaktta dem i sin verksamhet:

Då de i 24 § angivna förutsättningarna tillämpas inom en koncern, skall som en helhet behandlas ett i 5 § 1 mom. 3 punkten avsett samfund samt till samma koncern hörande

Statens bostadsfond övervakar att samfund som avses i 5 § 1 mom. 3 punkten och i 25 § motsvarar förutsättningarna enligt 24 § och iakttar dem i sin verksamhet.

Statens bostadsfond och en av fonden befullmäktigad person har rätt att av de i 5 § 1 mom. 3 punkten och i 25 § avsedda samfunden och av deras revisorer få de uppgifter som behövs för övervakningen.

Ett angivet samfund skall i förväg informera statens bostadsfond om sådana omständigheter som kan inverka på om förutsättningarna enligt 24 § uppfylls.

Statens bostadsfond kan återkalla angivandet av ett samfund som avses i 5 § 1 mom. 3 punkten, om

Staten svarar för en lånebeviljares slutliga förluster av kapital och ränta på räntestödslån, om förlusterna beror på gäldenärens insolvens, till den del de medel som fås av säkerheterna för lånet inte täcker de obetalda amorteringarna och räntorna på lånet.

Statens ansvar gäller sådana förfallna amorteringar och räntor som inte betalts och som har förfallit under 45 år räknat från lyftandet av räntestödslånet eller dess första post samt dröjsmålsräntor på dessa poster tills lånebeviljarens fordringar betalts.

Om låntagaren inom den begränsningstid som anges i 17 § i stället för ett räntestödslån tar ett nytt lån, som statens bostadsfond godkänner som räntestödslån, räknas statens ansvar från lyftandet av det ursprungliga lånet eller dess första post.

Ett räntestödslån skall ha en av statens bostadsfond godkänd inteckningssäkerhet med bättre förmånsrätt än andra lån eller en annan av statens bostadsfond godkänd minst lika tryggande säkerhet, om låntagaren inte är en kommun eller en samkommun.

För att statens ansvar skall gälla krävs att lånebeviljaren sköter räntestödslånet och säkerheterna för lånet enligt denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den samt med iakttagande av god banksed. Under den tid som statens ansvar gäller är lånebeviljaren också skyldig att enligt statskontorets föreskrifter underrätta detta om försenade lånebetalningar.

Lånebeviljaren är skyldig att bevaka statens intressen och iaktta statskontorets föreskrifter när egendom som utgör säkerhet för räntestödslånet realiseras vid exekutiv auktion eller konkursförfarande. Ackord eller andra därmed jämförbara arrangemang eller frivillig realisering av egendom som är säkerhet för räntestödslånet får, om det sker på ett sätt som äventyrar återkravet av lånet, göras endast med statskontorets samtycke.

Statskontoret betalar av statens medel till lånebeviljaren gottgörelse enligt 28 § när den slutliga förlusten har klarlagts efter det att gäldenärens och en eventuell borgensmans insolvens har konstaterats och den egendom som utgör säkerhet har sålts. Försäljning av säkerhet förutsätts dock inte om gäldenären får behålla den egendom som utgör säkerhet vid det saneringsförfarande som avses i lagen om företagssanering (47/1993).

Om lånebeviljaren efter det att gottgörelsen har betalts, hos låntagaren kan driva in sådana utestående amorteringar och räntor som låntagaren inte har betalt, skall lånebeviljaren redovisa de indrivna medlen till statskontoret.

Statskontoret kan hos låntagaren driva in de gottgörelser som det har betalt till lånebeviljaren samt hos låntagaren driva in en årlig ränta enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen (633/1982) på den gottgörelse som statskontoret har betalt. Anteckning om detta skall göras i skuldebrevet.

Gottgörelse för förlusterna kan lämnas obetald eller beloppet av gottgörelsen kan sänkas, om denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller god banksed inte har iakttagits vid beviljandet eller skötseln av räntestödslånet eller vid skötseln av säkerheten för lånet.

Genom förordning av statsrådet kan bestämmas att utvecklingen av det sammanlagda beloppet av amorteringarna på ett räntestödslån och den ränta som låntagaren skall betala är beroende av förändringar i ett index som beskriver utvecklingen av priser, löner, förtjänster eller andra kostnader.

Statens bostadsfonds, statskontorets och kommunens beslut får delges per post. Om inte något annat visas, anses delgivningen då ha skett den sjunde dagen från det att beslutet postades under den uppgivna postadressen. I övrigt skall lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/1966) iakttas.

Statens bostadsfond kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som den bestämmer ge tillstånd till rivning av ett hyreshus, en hyresbostad eller ett bostadsrättshus som är underkastade begränsningar, förutsatt att staten befrias från sitt borgensansvar.

Om ett räntestödslån återbetalas, upphör betalningen av räntestödet räknat från den dag lånet återbetalas. Betalningen av räntestöd upphör också om låntagaren i enlighet med 18 § beviljas befrielse från begränsningarna enligt 2 kap. Om ett hyreshus, en hyresbostad eller ett bostadsrättshus rivs med stöd av 35 §, upphör betalningen av räntestöd till den del lånet hänför sig till det hus eller den bostad som rivs. Efter det att låneobjektet överlåtits kan räntestöd betalas endast om husets nya ägare är ett samfund som avses i 5 § och som påtar sig ansvaret för räntestödslånet.

Om den som erhållit räntestödslån har använt lånemedel för något annat ändamål än ett som avses i denna lag eller har använt bostaden i strid med 11 § eller lagen om bostadsrättsbostäder eller i samband med ansökan om godkännande av lånet som räntestödslån har lämnat väsentligt oriktiga uppgifter eller hemlighållit omständigheter som väsentligt inverkar på godkännandet av lånet, kan statskontoret inställa betalningen av räntestödet. I ovan nämnda fall och då en bostad som är underställd den i 11 § avsedda användningsbegränsningstiden eller äganderätten till aktier som medför rätt att besitta bostaden, innan användningsbegränsningstiden har löpt ut, mot vederlag överlåts till någon annan än en ägare som avses i 5 § eller hyreshuset, hyresbostaden eller bostadsrättshuset rivs utan tillstånd, kan statskontoret förplikta låntagaren att helt eller delvis till statens bostadsfond återbetala det räntestöd som staten har betalt för lånet.

På det räntestöd som skall återbetalas enligt 1 mom. skall låntagaren, räknat från betalningsdagen för respektive räntestödspost fram till återbetalningsdagen, betala ränta enligt den räntefot som avses i 3 § 2 mom. räntelagen, ökad med tre procentenheter. Om återbetalningen eller räntan inte erläggs inom utsatt tid, skall på det belopp som förfallit till betalning betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen.

Om angivandet av ett i 5 § 1 mom. 3 punkten avsett låntagarsamfund återkallas med stöd av 27 §, 15 d § aravalagen, 2 d § lagen om räntestöd för hyresbostadslån eller 4 d § lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), kan statens bostadsfond besluta att helt eller delvis inställa betalningen av räntestödet för de hyresbostadslån eller bostadsrättshuslån som samfundet eller ett till samma koncern hörande i 25 § avsett samfund har, inom sex månader efter det att angivandet återkallades, om inte anledningen till återkallandet avlägsnas inom denna tid.

Om betalningen av räntestöd upphör med stöd av 36 § eller inställs med stöd av 37 § men räntestödslånet inte återbetalas, skall låntagaren för statsborgen betala en borgensavgift vars storlek bestäms genom förordning av statsrådet och beräknas på det utestående lånekapitalet.

Statens bostadsfond kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som den bestämmer besluta att borgensavgift inte tas ut.

Borgensavgifterna beaktas som intäkt för statens bostadsfond.

Statens bostadsfond, statskontoret, kommunen och lånebeviljaren skall övervaka att användningen av lånemedlen samt räntestödet överensstämmer med denna lag.

Lånebeviljaren och låntagaren är skyldiga att lämna statens bostadsfond, statskontoret och kommunen de uppgifter som behövs för fastställande av om räntestödslånet använts för det godkända ändamålet och enligt denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser samt om lånevillkoren även i övrigt iakttagits.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

En sökande som är missnöjd med ett beslut som statens bostadsfond, statskontoret eller kommunen eller en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en nämnd har fattat i ett ärende som avses i denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, får söka rättelse i beslutet inom 14 dagar från delfåendet. Rättelseyrkandet skall framställas till den myndighet som fattat beslutet, och i fråga om beslut som fattats av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en nämnd, till kommunstyrelsen eller nämnden. Till ett beslut i vilket rättelse får sökas skall fogas anvisning om rättelseyrkande. Rättelseyrkandet skall behandlas utan dröjsmål.

I ett beslut som har fattats med anledning av ett rättelseyrkande får ändring inte sökas genom besvär, om beslutet gäller ett beslut som statens bostadsfond fattat med stöd av 8 §. I andra beslut som getts med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996).

I ett beslut som gäller val eller godkännande av hyresgäster får ändring inte sökas genom besvär.