90/2000

En fastighet, byggnad eller lägenhet får inte användas så att grannarna eller de som bor eller innehar fastigheter, byggnader eller lägenheter i närheten orsakas oskäligt besvär av ämnen som är skadliga för miljön, sot, smuts, damm, lukt, fukt, buller, skakning, strålning, ljus, värme eller annan motsvarande påverkan.

Vid bedömning av hur oskäligt besväret är skall beaktas de lokala förhållandena, hur vanligt besväret är i övrigt, hur kraftigt och varaktigt besväret är, den tidpunkt då besväret uppstod samt andra motsvarande omständigheter.

Den vars verksamhet har orsakat oskäligt besvär är skyldig att se till att besväret upphör eller, om det inte är möjligt att få det att upphöra på något annat sätt, att helt och hållet upphöra med verksamheten och ersätta den skada som besväret orsakat. Om det är fråga om en miljöskada tillämpas emellertid lagen om ersättning för miljöskador (737/1994).

Om tillståndsplikt för verksamhet som avses i 1 mom. bestäms i miljöskyddslagen (86/2000).

Om besväret orsakas av verksamhet som enligt miljöskyddslagen är tillstånds- eller anmälningspliktig får det inte med stöd av denna lag bestämmas att besväret skall fås att upphöra.

Om ett besvär som beror på någon annan verksamhet än sådan som avses i 1 mom. kan orsaka olägenhet för hälsan, får det inte bestämmas att besväret skall fås att upphöra eller får inte ersättning dömas ut för skadan innan saken har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut med stöd av hälsoskyddslagen (763/1994).

Yrkande om att ett oskäligt besvär skall fås att upphöra eller att den verksamhet som orsakar besväret skall upphöra helt och hållet samt att den skada som besväret orsakat skall ersättas skall framställas vid tingsrätten på den ort där den som vållat besväret har sin hemort eller på den ort där besväret har framträtt eller vid den tingsrätt inom vars domkrets den verksamhet som orsakat besväret är belägen.

Yrkande om att ett oskäligt besvär skall fås att upphöra eller att den verksamhet som orsakar besväret skall upphöra skall framställas senast inom tre år efter det att det oskäliga besväret framträdde.