795/2000

Värdepapperscentralen skall auktorisera som kontoförande institut finska staten, Finlands Bank, fondbörser och clearingorganisationer som avses i värdepappersmarknadslagen, optionsföretag som avses i lagen om handel med standardiserade optioner och terminer (772/1988) samt värdepappersförmedlare och clearingmedlemmar

Värdepapperscentralen kan dessutom auktorisera som kontoförande institut utländska värdepappersförmedlare som inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har beviljats auktorisation motsvarande i Finland förutsatt verksamhetstillstånd och som uppfyller kraven enligt 1 mom.

Värdepapperscentralen kan, på de villkor finansministeriet bestämmer, auktorisera som kontoförande institut andra stater, utländska centralbanker, sammanslutningar som avses i 16 § samt andra sådana utländska sammanslutningar som uppfyller kraven enligt 1 mom.

Värdepapperscentralen kan, på de villkor finansministeriet bestämmer, auktorisera som kontoförande institut också andra sammanslutningar som uppfyller kraven enligt 1 mom. 1, 3 och 5 punkten, så att dessa får rätt att göra registreringar i värdeandelsregistret endast för sin egen räkning.

I finansministeriets beslut som avses i 3 och 4 mom. skall i tillämpliga delar beaktas vad som i 9 § 3 mom. lagen om värdepappersföretag (579/1996) bestäms om utredning som skall lämnas i samband med ansökningar om tillstånd att verka som värdepappersföretag.

Värdepapperscentralen skall avgöra en ansökan om auktorisation av ett kontoförande institut inom sex månader efter mottagandet av ansökan. Om värdepapperscentralen under denna tid ber sökanden om tilläggsutredning med anledning av ansökan, skall tidsfristen räknas från den dag då värdepapperscentralen tar emot tilläggsutredningen. Värdepapperscentralen skall iaktta opartiska principer när den auktoriserar kontoförande institut. Värdepapperscentralen skall utan dröjsmål meddela finansinspektionen sina beslut om auktorisation av kontoförande institut. En sammanslutning som ansöker om auktorisation som kontoförande institut har rätt att inom 30 dagar efter att ha fått del av värdepapperscentralens beslut hänskjuta detta till finansinspektionen. Finansinspektionen skall underrätta värdepapperscentralen om att ärendet har hänskjutits till finansinspektionen.

Värdepapperscentralen är för skötseln av sina uppgifter skyldig att verka som kontoförande institut.

Värdepapperscentralen kan bevilja ett kontoförande institut rätt att anlita underinstitut. Sådan rätt skall ansökas särskilt för varje underinstitut. I ansökan skall om underinstitutet och det avtal som har ingåtts med detta lämnas uppgifter som motsvarar de som avses i 7 § 1 mom. Dessutom skall uppgifter lämnas om underinstitutets ansvar för de registreringar som det gör på det kontoförande institutets vägnar.

Som ett kontoförande instituts underinstitut kan verka en sammanslutning som avses i 7 § 1 och 2 mom., dock så att underinstitutets eget kapital skall uppgå till minst 730 000 euro.

Värdepapperscentralen skall avgöra en ansökan om rätt att anlita ett underinstitut inom sex månader efter mottagandet av ansökan. Om värdepapperscentralen under denna tid ber sökanden om tilläggsutredning med anledning av ansökan, skall tidsfristen räknas från den dag då värdepapperscentralen tar emot tilläggsutredningen. Värdepapperscentralen skall iaktta opartiska principer när den beviljar rätt att anlita ett underinstitut. Värdepapperscentralen skall utan dröjsmål meddela finansinspektionen sitt beslut om saken. Ett kontoförande institut som ansöker om rätt att anlita ett underinstitut får inom 30 dagar efter att ha fått del av värdepapperscentralens beslut hänskjuta detta till finansinspektionen. Finansinspektionen skall underrätta värdepapperscentralen om att ärendet har hänskjutits till finansinspektionen.

Värdepapperscentralen skall återkalla rättigheter som har beviljats med stöd av 7 §, om det kontoförande institutet inte längre uppfyller de förutsättningar för auktorisation som avses i 7 § 1 mom. 1―4 punkten eller om finansinspektionen så beslutar för att stärka förtroendet för värdeandelssystemet eller av något annat synnerligen vägande skäl.

Auktorisationen kan helt eller delvis återkallas också om

Värdepapperscentralen kan i stället för att återkalla auktorisationen enligt 4 mom. begränsa ett kontoförande instituts verksamhet, om detta kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

Värdepapperscentralen kan för viss tid begränsa ett kontoförande instituts verksamhet, om oskicklighet eller oaktsamhet har konstaterats i den eller om det är uppenbart att det kontoförande institutets verksamhet äventyrar värdeandelssystemets eller värdeandelsregistrets stabilitet eller placerarnas fördel.

När auktorisationen har återkallats övergår skötseln av det kontoförande institutets registreringsverksamhet omedelbart på värdepapperscentralen. Värdepapperscentralen skall utan dröjsmål se till att det kontoförande institutets registreringsverksamhet avslutas.

Värdepapperscentralen skall utan dröjsmål meddela finansinspektionen sitt beslut om återkallande eller begränsning av ett kontoförande instituts auktorisation. Ett kontoförande institut vars auktorisation har återkallats eller begränsats har rätt att inom 30 dagar efter att ha fått del av värdepapperscentralens beslut hänskjuta detta till finansinspektionen. Värdepapperscentralens beslut, som har hänskjutits till finansinspektionen, är det oaktat i kraft tills vidare, om inte finansinspektionen bestämmer något annat eller något annat föreskrivs i saken någon annanstans. Finansinspektionen skall underrätta värdepapperscentralen om att ärendet har hänskjutits till finansinspektionen.

Vad som i denna paragraf bestäms om kontoförande instituts rättigheter gäller i tillämpliga delar kontoförande instituts rätt att i enlighet med 7 a § anlita underinstitut.

När värdepapperscentralen är kontoförande institut för ett värdeandelskonto, svarar de i 4 § 1 mom. avsedda värdeandelarnas emittenter för kostnaderna som föranleds av de värdeandelskonton som förs i värdeandelsägarnas namn.

Värdepapperscentralen får emellertid ta ut ersättning av kontoinnehavaren för sådana registreringar och kontobesked som beror på att en värdeandel överförs från ett avgiftsfritt värdeandelskonto som avses i denna paragraf till ett konto som förs av ett annat kontoförande institut, på pantsättning av en värdeandel, på en överlåtelsebegränsning eller på sådana åtgärder som avses i 5 § lagen om värdeandelskonton.

För de kostnader som föranleds av värdeandelskontona kan emellertid enligt värdepapperscentralens regler och kontoavtalet tas ut ersättning hos andra kontoinnehavare än fysiska personer.

Värdepapperscentralen skall öppna ett värdeandelskonto för var och en som förbinder sig att iaktta kontoavtalet samt betalar de avgifter och fullgör de övriga skyldigheter som har samband med värdeandelskontot.

Avgifterna för de tjänster som värdepapperscentralen producerar när den för värdeandelsregistret skall vara skäliga och fastställas på opartiska grunder för samtliga kontoförande institut och emittenter.

Finansministeriet bestämmer vid behov vilka omständigheter som skall beaktas vid bedömningen av den skälighet och opartiskhet som avses i 1 mom. De enligt bestämmelserna fastställda avgifterna skall dels täcka produktionskostnaderna, dels ge en skälig avkastning på det investerade kapitalet.

De registeransvariga skall besluta om avslag på registreringsansökningar och fatta övriga registreringsbeslut som kräver juridisk sakkunskap samt besluta om att ge andra än kontoinnehavare uppgifter eller utredningar om värdeandelskonton.

De som av kontoförande institut och underinstitut utses till registeransvariga skall uppfylla de behörighetsvillkor som värdepapperscentralen har uppställt.

Finansinspektionen och värdepapperscentralen skall underrättas om att registeransvariga har utsetts eller skilts från sitt uppdrag.

Värdepapperscentralen skall sköta gemensamma uppgifter inom värdeandelssystemet. I detta syfte skall värdepapperscentralen

Värdepapperscentralen får utöver sådan verksamhet som avses i denna lag och som är tillåten för en clearingorganisation bedriva endast därtill nära ansluten verksamhet.

Värdepapperscentralen kan med statsrådets tillstånd överföra skötseln av uppgifter som avses i denna lag på någon annan sammanslutning.

I värdepapperscentralens regler skall meddelas föreskrifter om

För värdepapperscentralens regler skall utverkas statsrådets fastställelse. Statsrådet skall före fastställelsen begära Finlands Banks och finansinspektionens utlåtande om ansökan. Om Finlands Bank ger ett negativt utlåtande om sådant som hör till dess lagstadgade uppgifter, får reglerna inte fastställas till denna del.

De kontoförande instituten och deras underinstitut skall förbinda sig att följa värdepapperscentralens regler. Värdeandelsemittenter skall förbinda sig att följa värdepapperscentralens regler innan deras värdeandelar kan överföras till värdeandelssystemet.

Värdepapperscentralens styrelse övervakar att värdepapperscentralens regler och anvisningar iakttas inom värdepapperscentralen. Dessutom övervakar värdepapperscentralens styrelse att de kontoförande instituten och deras underinstitut iakttar bestämmelserna om värdepapperscentralens verksamhet samt de med stöd av dem utfärdade reglerna, föreskrifterna och anvisningarna. Värdepapperscentralens styrelse skall underrätta finansinspektionen om att ett kontoförande institut eller dess underinstitut förfar på ett sätt som uppenbart strider mot bestämmelserna, reglerna eller föreskrifterna, om inte förfarandet omedelbart rättas till eller situationen reder upp sig på något annat sätt. Finansinspektionen skall dock alltid underrättas om förfaranden som väsentligen eller upprepade gånger bryter mot bestämmelserna, reglerna eller föreskrifterna. De kontoförande instituten, deras underinstitut och andra som anlitar värdepapperscentralens tjänster skall på begäran ge värdepapperscentralen de specificerade uppgifter som behövs för fullgörandet av tillsynsplikten enligt denna paragraf.

I egenskap av Finlands nationella värdepapperscentral samarbetar värdepapperscentralen med utländska nationella och internationella värdeandelsregister, clearing- och depositionsinstitut samt värdepapperscentraler. De konton och förteckningar som samarbetet förutsätter förs inom värdeandelsregistret. Om samarbetet föreskrivs i värdepapperscentralens regler.

Om ett kontoförande institut inte kan fullgöra sin skadeståndsskyldighet enligt lagen om värdeandelskonton, har den skadelidande rätt till ersättning ur den registreringsfond som avses i 18 §. Registreringsfonden har då i sin tur rätt att kräva ersättningen av den ersättningsskyldige.

Värdepapperscentralens styrelse skall grunda en fond ( registreringsfonden ) för att trygga kontoförande instituts skadeståndsansvar enligt lagen om värdeandelskonton. De kontoförande instituten skall betala in garantiavgifter till registreringsfonden. I registreringsfondens stadgar kan föreskrivas att finska staten, andra stater, Finlands Bank och utländska centralbanker inte behöver betala sådana avgifter. Garantiavgifter skall betalas in tills registreringsfondens kapital uppgår till minst 0,000048 procent av de värdeandelars genomsnittliga sammanräknade gängse värde som under de senaste fem åren har förvarats inom värdeandelssystemet, likväl till minst 20 miljoner euro.

De kontoförande instituten skall betala in garantiavgifter tills varje instituts andel av avgifterna, enligt vad som föreskrivs i registreringsfondens stadgar, motsvarar institutets andel av de ansvarsförbindelser som fonden skall täcka. Garantiavgifterna skall baseras på antalet registreringar i värdeandelssystemet, på registreringarnas belopp i euro samt på de förvarade värdeandelarnas gängse värde. Samma garantiavgiftsgrund skall iakttas för varje i registreringsfondens stadgar angiven kategori av garantiavgiftsskyldiga kontoförande institut.

Med avvikelse från 1 och 2 mom. skall ett kontoförande institut som blir medlem i registreringsfonden efter att dennas kapital har uppnått det minimibelopp som anges i 1 mom. betala in 3 procent av fondens minimikapital som förskott på garantiavgiften när medlemskapet börjar. Förskottet på garantiavgiften räknas det kontoförande institutet till godo när dettas betalningsandel bestäms enligt 20 §.

Om ett kontoförande institut inte har betalt en skadelidandes klara och ostridiga ersättningsfordran, som det svarar för enligt lagen om värdeandelskonton, kan den skadelidande anmäla detta till finansinspektionen.

Finansinspektionen skall inom 21 dagar efter en anmälan som avses i 1 mom. eller efter att på något annat sätt ha blivit informerad, besluta om registreringsfonden skall betala den skadelidandes fordringar. En förutsättning för betalningsskyldigheten är att orsaken till den uteblivna betalningen av en i 1 mom. angiven fordran är att det kontoförande institutet har blivit försatt i konkurs, undergår företagssanering eller annars enligt finansinspektionens bedömning inte endast tillfälligt är insolvent samt att det finns tillräcklig utredning om saken.

Finansinspektionen skall underrätta registreringsfonden, det kontoförande institutet, finansministeriet och värdepapperscentralen om sitt beslut enligt 2 mom.

För att finansinspektionens i 2 mom. avsedda beslut skall kunna verkställas och för att beslut om ersättningar till enskilda skadelidande skall kunna fattas, skall det kontoförande institutet vid behov tillställa registreringsfonden och finansinspektionen uppgifter om alla innehavare av kontoförda rättigheter och deras fordringar som avses i 1 mom.

Till en och samma skadelidande betalas av registreringsfondens medel beloppet av den skadelidandes ersättningsfordran på ett och samma kontoförande institut, dock högst 25 000 euro. Registreringsfonden är emellertid skyldig att betala högst 10 miljoner euro i ersättning för skador som har samband med ett och samma skadefall.

Till fysiska personer betalas ersättning ur registreringsfonden före andra skadelidande.

Ersättningen till en skadelidande skall räknas enligt det gängse värdet den dag då finansinspektionen fattade sitt beslut enligt 18 a § 2 mom. eller den dag då det kontoförande institutets insolvens konstaterades, beroende på vilken dag som infaller tidigare. Ersättning betalas till en skadelidande som har full rätt till de fordringar som det kontoförande institutet innehar. Om flera har samfälld rätt till ersättningen, skall varje samägares andel beaktas när den skadelidandes ersättning räknas ut.

Ur registreringsfonden kan inte ersättas tillgångar som har åtkommits genom ett brott för vilket dom har meddelats enligt 32 kap. 1 § 2 mom. strafflagen.

Registreringsfonden skall betala skadelidandes fordringar utan obefogat dröjsmål, likväl inom tre månader efter finansinspektionens beslut enligt 18 a § 2 mom. Om det kontoförande institutet före det i 18 a § 2 mom. angivna beslutet träder i likvidation, undergår företagssanering eller försätts i konkurs, skall tiden räknas från likvidations-, sanerings- eller konkursbeslutet. På ersättningsskulden skall betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen (633/1982) räknat från den dag då finansinspektionen fattade sitt beslut enligt 18 a § 2 mom.

Finansinspektionen kan av särskilda skäl med högst tre månader förlänga den tid inom vilken ersättningsfonden skall betala de skadelidandes fordringar. Oavsett en eventuell förlängning skall registreringsfonden emellertid betala ersättningen utan dröjsmål i det fall att en senare betalning vore oskälig från ersättningstagarens synpunkt.

Om registreringsfonden inte ersätter en skadelidandes fordran inom den i 1 och 2 mom. angivna tiden, får den skadelidande en indrivningsbar fordran på registreringsfonden.

Om en skadelidande eller dennes representant är åtalad för häleribrott enligt 32 kap. 1 § 2 mom. strafflagen, kan registreringsfonden utan hinder av 1 och 2 mom. skjuta upp betalningen till dess att en domstol har avgjort ärendet.

Registreringsfonden skall skriftligen informera det kontoförande institutets alla kunder om finansinspektionens beslut enligt 18 a § 2 mom. Dessutom skall registreringsfonden genom en offentlig kungörelse meddela vilka åtgärder de skadelidande skall vidta för att trygga sina fordringar. Kungörelsen skall också publiceras på de officiella språken i de största dagstidningarna inom det kontoförande institutets verksamhetsområde.

Registreringsfonden kan bestämma en tid på minst sex månader inom vilken de skadelidande skall vidta åtgärder för att trygga sina fordringar. Fonden får emellertid inte vägra betala en ersättning i det fall att den skadelidande av något tvingande skäl inte har kunnat bevaka sin fordringsrätt inom den utsatta tiden.

I fråga om värdepapperscentralens skyldighet att bilda en clearingfond gäller vad som bestäms i 4 a kap. 7 § värdepappersmarknadslagen.

Registreringsfonden och clearingfonden kan med finansministeriets tillstånd, i syfte att främja en rationell och effektiv förvaltning av tillgångarna, sammanslås till en enda fond om det kan garanteras att sammanslagningen inte minskar värdepapperscentralens risktäckningskapacitet och att fonderingsskyldigheten för de institut som skall betala in garantiavgifter till fonderna inte ökar jämfört med läget före sammanslagningen.

Registreringsfondens stadgar fastställs av statsrådet.

Av stadgarna skall framgå

Fonden sköts av värdepapperscentralens styrelse enligt vad som i fondens stadgar bestäms om förvaltningen.

Värdepapperscentralens styrelse bestämmer halvårsvis, efter att ha hört de fonderingsskyldiga kontoförande instituten, det minsta belopp som skall insamlas till registreringsfonden genom garantiavgifterna. Finansministeriet fastställer minimibeloppet på framställning av värdepapperscentralen. Värdepapperscentralens styrelse beslutar om storleken av ettvart fonderingsskyldigt kontoförande instituts garantiavgift.

Registreringsfondens penningmedel skall placeras på ett säkert sätt och så att registreringsfondens likviditet tryggas. Registreringsfondens penningmedel får inte placeras i fastigheter eller i sådana aktier eller andra värdepapper som ensamma eller tillsammans med andra värdepapper medför rätt att besitta en viss lägenhet eller del av en fastighet.

Ett kontoförande institut som har betalat in garantiavgift har enligt vad som föreskrivs i registreringsfondens stadgar rätt att byta ut en såsom garantiavgift betald tillgångspost mot en annan. I så fall får det fonderingsskyldiga institutets andel av avgifterna emellertid inte minska.

Om registreringsfondens kapital, efter att ersättning betalts till skadelidande eller efter att återbetalning gjorts enligt 22 § 3 mom., underskrider det minimibelopp som anges i 18 § 1 mom., skall kapitalet inom tre månader efter ersättningen eller återbetalningen åter ökas till minimibeloppet.

Registreringsfonden får enligt vad som bestäms i stadgarna uppta kredit, om dess egna medel inte räcker för att täcka fondens ansvarsförbindelser.

Den av ett kontoförande institut inbetalda garantiavgiftsandelen kan anses höra till det kontoförande institutets tillgångar. Det kontoförande institutet har emellertid inte rätt att kräva avskiljande av sin andel av registreringsfonden och inte heller att överlåta den till tredje man i andra fall än sådana som avses i 3 mom.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. skall den årliga avkastningen på registreringsfondens tillgångar delas ut till de kontoförande instituten i förhållande till vad de betalt i garantiavgifter, efter att de nödvändiga kostnaderna för fondens förvaltning dragits av från avkastningen.

Om den verksamhet som orsakar fonderingsskyldigheten avslutas, skall registreringsfonden så som bestäms i stadgarna på det kontoförande institutets begäran återbetala den relativa andel av fondtillgångarna som institutet har betalt till fonden. Återbetalningen kan göras tidigast då tre år har förflutit efter avslutandet av den verksamhet som orsakat fonderingsskyldigheten.

Ersättningsfordringar som uppstått för skadelidande rättsinnehavare på grund av det kontoförande institutets verksamhet skyddas av registreringsfonden till dess att garantiavgifterna har återbetalts. Den andel som skall återbetalas räknas inte som fondens kapital och kan således inte användas till betalning av ersättningsfordringar som har uppkommit efter avslutandet av det kontoförande institutets verksamhet.

Ett kontoförande institut har rätt att hänskjuta ett beslut som registreringsfonden fattat med stöd av denna lag till finansinspektionen inom 30 dagar efter delfåendet av beslutet.

Om överföring till värdeandelssystemet av värdepapper som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten värdepappersmarknadslagen beslutar värdepapperscentralen på ansökan av emittenten. Värdepapperscentralen skall före beslutet underrätta Finlands Bank, ifall det är fråga om en ansökan som har betydelse för skötseln av bankens lagstadgade uppgifter.

Om emittentens ansökan gäller ett skuldebrev eller något annat sådant värdepapper, skall värdepapperscentralen i sitt beslut enligt 26 § bestämma den tidpunkt från och med vilken värdepapperet kan överföras till värdeandelssystemet. Värdepapperscentralen kan i sitt beslut meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som skall registreras i värdeandelssystemet och om registreringsförfarandet när ett värdepapper överförs till värdeandelssystemet. Innan beslutet fattas skall värdepapperscentralen kontrollera att emittenten, i ett avtal som emittenten har ingått med ett eller flera kontoförande institut eller på något annat sätt, har säkerställt att alla ägare av värdepapperet har möjlighet att få sin rätt registrerad i värdeandelssystemet.

Ägaren av värdepapperet eller ägarens företrädare kan från och med den tidpunkt som avses i 1 mom. hos det kontoförande institut som emittenten anvisat ansöka om att äganderätten registreras. Sökanden skall överlåta värdepapperet till det kontoförande institutet och visa att han eller hon har sådan rätt att förfoga över värdepapperet som avses i lagen om skuldebrev (622/1947). Det kontoförande institutet skall registrera värdepapperet på det värdeandelskonto som sökanden uppgett, med iakttagande av lagen om värdeandelskonton.

Ett värdepapper som överlåtits till det kontoförande institutet skall förses med en anteckning om att det har överförts till värdeandelssystemet.

Värdepapperscentralen kan på ansökan av en emittent godkänna att ett masskuldebrevslån eller en därmed jämförbar skuldförbindelse som har överförts till värdeandelssystemet räknas om från mark eller någon annan nationell valutaenhet till enheten euro, i enlighet med artikel 8.4 i rådets förordning (EG) nr 974/98 om införande av euron. Tidpunkten för omräkningen skall bestämmas i värdepapperscentralens beslut om godkännande av omräkningen. Det kontoförande institutet skall, i enlighet med värdepapperscentralens regler och omräkningsbeslut, vidta de till omräkningen hörande åtgärderna i samband med att denna genomförs.

När en värdeandel överförs till värdeandelsregistret skall ett emissionskonto öppnas.

Om en värdeandel har registrerats på ett sådant förvaltningskonto som avses i 5 a § lagen om värdeandelskonton eller på ett kommissionskonto som avses i 16 § i nämnda lag, skall i den förteckning som avses i 4 § i stället för ägaren antecknas den som sköter förvaltarregistreringen. I förteckningen kan också annars i stället för ägaren antecknas den som sköter förvaltarregistreringen, om en utlänning eller en utländsk sammanslutning eller stiftelse äger värdeandelen. Förvaltarregistreringen kan skötas av kommissionskontots innehavare, värdepapperscentralen, ett kontoförande institut eller av en annan sådan i 5 a § 3 mom. lagen om värdeandelskonton avsedd sammanslutning som kan få rätt att inneha ett förvaltningskonto. Finansministeriet kan begränsa rätten att förvaltarregistrera värdeandelar som avses i 4 § 1 mom. och som inte är föremål för offentlig handel i utlandet.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om sättet för meddelande av uppgifter om värdeandelarnas verkliga ägare eller dennes ombud samt av behövlig kontaktinformation för identifiering av dessa. Finansinspektionen kan meddela föreskrifter om den interna bokföringen för förvaltare av förvaltarregistrerade värdeandelar som har registrerats på förvaltningskonton som avses i 5 a § lagen om värdeandelskonton.

Den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ i ett kontoförande institut, underinstitut eller en värdepapperscentral, i dessas holdingsammanslutning eller en sammanslutning som enligt 1 kap. 5 § värdepappersmarknadslagen har bestämmande inflytande i värdepapperscentralen, i ett finansiellt institut som hör till dessas konsolideringsgrupp eller i ett organ inom en sammanslutning av dessa, eller som är anställd hos eller utför uppdrag för dessa, har fått kännedom om en värdeandelsägares, emittents eller någon annan persons ekonomiska ställning eller personliga omständigheter eller om en affärs- eller yrkeshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken om inte den till vars förmån tystnadsplikten har bestämts ger sitt samtycke till att saken röjs. Uppgifter som skall hållas hemliga får inte heller lämnas till det kontoförande institutets, underinstitutets eller värdepapperscentralens bolags- eller andelsstämma eller till aktie- eller andelsägare som deltar i stämman. Beträffande sådana uppgifter som nämns i 28 § 3 mom. och andra uppgifter som värdeandelsemittenten i denna egenskap har fått gäller tystnadsplikten även den som är medlem eller suppleant i ett organ eller anställd hos emittenten eller utför uppdrag för denna.

Ett kontoförande institut och ett underinstitut samt en värdepapperscentral, dessas holdingsammanslutning eller en sammanslutning som på det sätt som avses i 1 kap. 5 § värdepappersmarknadslagen har bestämmande inflytande i värdepapperscentralen, ett finansiellt institut som hör till dessas konsolideringsgrupp och en sammanslutning av dessa är skyldiga att lämna ut i 29 § avsedda samt andra uppgifter om värdeandelskonton till de myndigheter som enligt lag har rätt att få sådana uppgifter. Bestämmelser om skyldigheten att lämna ut uppgifter till en domstol finns i 17 kap. rättegångsbalken. Särskilda bestämmelser gäller skyldigheten att lämna ut uppgifter om värdeandelskonton för beskattningen.

Ett kontoförande institut, ett underinstitut och en värdepapperscentral, dessas holdingsammanslutning eller en sammanslutning som på det sätt som avses i 1 kap. 5 § värdepappersmarknadslagen har bestämmande inflytande i värdepapperscentralen samt ett finansiellt institut som hör till dessas konsolideringsgrupp har rätt att lämna ut uppgifter som avses i 1 mom. till en sammanslutning som hör till samma koncern, om bestämmelserna i 1 mom. gäller dess förvaltningsorgans medlemmar och anställda eller om de har motsvarande tystnadsplikt och om uppgiften behövs med tanke på den mottagande sammanslutningens riskhantering.

Bestämmelserna i 9 kap. 12 § 4 mom. lagen om aktiebolag gäller inte kontoförande institut, underinstitut eller företag som hör till samma konsolideringsgrupp som dessa.

Ett kontoförande institut, ett underinstitut och en värdepapperscentral samt ett finansiellt institut som hör till dessas konsolideringsgrupp skall konstatera sina ordinarie kunders identitet och känna till arten av kundernas affärsverksamhet samt grunderna för att de anlitar institutets tjänster. Om det är sannolikt att en kund handlar för någon annans räkning, skall identifieringen med tillbudsstående medel utsträckas också till denne.

I fråga om identifiering av kunder gäller dessutom lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt (68/1998).

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de tillvägagångssätt som skall iakttas vid identifiering av kunder enligt 1 mom.

Finansinspektionen har rätt att av ett kontoförande institut som avses i 7 § 4 mom. få de uppgifter som tillsynen förutsätter samt kopior av de handlingar som den anser behövliga för tillsynen. Finansinspektionen har dessutom rätt att hos ett sådant institut utföra för tillsynen nödvändig granskning.