826/1991

Värdeandelssystemet består av värdeandelskonton samt förteckningar över ägarna av de värdeandelar som har noterats på dessa konton.

Med värdeandel avses en sådan aktie, andel eller annan rättighet som nämns i 1 kap. 2 § 1 mom. värdepappersmarknadslagen (495/89) och som har överförts till värdeandelssystemet.

För värdeandelar utfärdas inte några aktiebrev, skuldebrev eller andra dylika värdepapper över rättigheternas existens och innehåll, om inte något annat följer av 5 §. Värdeandelarna numreras inte.

Vad som i övrigt gäller om värdepapper skall på motsvarande sätt i tillämpliga delar gälla värdeandelar.

Värdeandelarna skall noteras på värdeandelskonton som förs i värdeandelsregistren. Om värdeandelskontona stadgas i lagen om värdeandelskonton (827/91).

De rättigheter och begränsningar som gäller en värdeandel skall noteras på det värdeandelskonto där värdeandelen är noterad.

När en värdeandel noteras på ett värdeandelskonto tillämpas på motsvarande sätt vad som gäller om utfärdande och överlåtelse av värdepapper.

Över ägarna av sådana värdeandelar som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 1, 3 och 4 punkten värdepappersmarknadslagen och som hör till värdeandelssystemet skall i aktiecentralregistret för emittenternas räkning föras aktieägarförteckningar för varje emittent och andra motsvarande ägarförteckningar.

I värdeandelsregistren förs förteckningar över ägarna av sådana värdeandelar som hör till värdeandelssystemet och som avses 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten värdepappersmarknadslagen. Ett värdeandelsregister, som för emissionskonto över värdeandelar som avses i detta moment skall ha en förteckning över dessa värdeandelars antal i olika värdeandelsregister.

På ansökan av emittenten kan, med avvikelse från 2 § 2 mom., för en värdeandel som har emitterats eller skall emitteras utom Finland utfärdas ett internationellt depåbevis till innehavaren eller en bestämd person. Beviset utfärdas med tillstånd av värdeandelsföreningen av det värdeandelsregister där emissionskontot för värdeandelen förs. Vad som stadgas i 3 § 2 mom. tillämpas inte på en värdeandel för vilken ett internationellt depåbevis har utfärdats.

Bankinspektionen övervakar att denna lag följs. Denna lag medför inte ändringar i datasekretessmyndigheternas befogenheter enligt personregisterlagen (471/87).

Värdeandelsregister kan föras av

Det andelslag som sköter aktiecentralregistret är skyldigt att föra ett värdeandelsregister.

Den som för ett värdeandelsregister, nedan den registeransvarige, skall vara medlem av värdeandelsföreningen.

Koncession som avses i 7 § 1 mom. 3 punkten beviljas av finansministeriet. Ministeriet skall begära utlåtande av bankinspektionen och värdeandelsföreningen med anledning av ansökningar om koncession.

För att koncession skall kunna beviljas krävs

På framställning av bankinspektionen kan finansministeriet återkalla koncessionen, om den registeransvarige inte längre uppfyller de villkor som stadgas för koncession. Beslutet att återkalla koncessionen skall iakttas även om det överklagas, såvida inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

När koncessionen har återkallats övergår skötseln av värdeandelsregistret omedelbart på värdeandelsföreningen. Då finansministeriets beslut har vunnit laga kraft skall föreningen se till att verksamheten läggs ned.

I aktiecentralregistrets värdeandelsregister förs värdeandelskonton i värdeandelsägarnas namn. Emittenterna svarar för kostnaderna för dessa värdeandelskonton. Det andelslag som sköter aktiecentralregistret får dock uppbära ersättning av kontoinnehavaren för en sådan notering och för ett sådant kontobesked som beror på att en värdeandel överförs till ett konto i ett annat värdeandelsregister eller på pantsättning av en värdeandel, överlåtelsebegränsning eller åtgärder som nämns i 5 § lagen om värdeandelskonton.

Den registeransvarige skall utse minst en person att sköta registret. Den som sköter ett värdeandelsregister skall vara en myndig person som inte är försatt i konkurs eller har meddelats näringsförbud. Minst en av dem som sköter registret skall ha avlagt juris kandidatexamen och vara bosatt i Finland. Den som sköter ett värdeandelsregister skall dessutom uppfylla de behörighetsvillkor som värdeandelsföreningen har uppställt.

När någon utses till eller befrias från uppgiften att sköta ett värdeandelsregister skall värdeandelsföreningen underrättas om detta.

Den som sköter ett värdeandelsregister beslutar om avslag på noteringsansökningar. Dessutom fattar han övriga noteringsbeslut som kräver juridisk sakkunskap. Han beslutar även om att ge andra än kontoinnehavarna upplysningar och utredningar om värdeandelskonton.

För att handlägga de gemensamma funktionerna inom värdeandelssystemet finns en värdeandelsförening. Medlemmar i föreningen är det andelslag som sköter aktiecentralregistret och de som för värdeandelsregister.

Beslutanderätten i värdeandelsföreningen utövas av fullmäktige och styrelsen. Varje registeransvarig utser en fullmäktig och en personlig suppleant för denne. Det andelslag som sköter aktiecentralregistret tillsätter dock lika många fullmäktige och suppleanter som de andra registeransvariga tillsammans tillsätter. Styrelseordföranden och vice ordföranden i föreningen utnämns av statsrådet. Till styrelsen hör dessutom åtta medlemmar som utses av fullmäktige genom proportionella val. Var och en av dessa medlemmar har en personlig suppleant som väljs i samma ordning.

Värdeandelsföreningen har två revisorer som utses av fullmäktige och som skall vara av Centralhandelskammaren godkända revisorer eller revisionssammanslutningar.

Om värdeandelsföreningens förvaltning bestäms närmare i stadgarna, som fastställs av finansministeriet.

Stadgandena i 2-6 kap. föreningslagen (503/89) gäller i tillämpliga delar värdeandelsföreningen, om inte något annat följer av denna lag eller av föreningens stadgar.

Medlemmarna i värdeandelsföreningen deltar på det sätt som bestäms i föreningens stadgar i kostnaderna för föreningens verksamhet och svarar för föreningens förpliktelser i den proportion som anges i stadgarna. Föreningens medlemmar är för att täcka dessa kostnader skyldiga att betala anslutnings- och medlemsavgifter, extra medlemsavgifter, driftsersättningar och andra expeditionsavgifter samt understödsavgifter till föreningens säkerhetsfond.

Värdeandelsföreningen skall

I samarbete med utländska nationella värdeandelsregister och clearing- och depositionsinstitut för värdepapper ( värdepapperscentraler ) verkar värdeandelsföreningen som Finlands nationella värdepapperscentral så som stadgas genom förordning. De konton och förteckningar som behövs för samarbetet förs för värdeandelsföreningens räkning i värdeandelsregister.

Om den registeransvarige inte kan fullgöra sin skadeståndsskyldighet enligt lagen om värdeandelskonton, har den skadelidande rätt till ersättning av värdeandelsföreningen. Föreningen har då i sin tur rätt att kräva in ersättningen av den som är ersättningsskyldig.

Värdeandelsföreningen skall ha en säkerhetsfond. Säkerhetsfonden skall uppbära garantiavgifter av den registeransvarige så att säkerhetsfondens årliga avkastning fem år efter att denna lag trätt i kraft motsvarar det belopp som föreningen under denna tid i medeltal har utbetalt i årliga ersättningar med stöd av 17 §. Fem år efter att denna lag har trätt i kraft skall säkerhetsfondens kapital dock vara minst 10 miljoner mark.

De ersättningar som värdeandelsföreningen uppbär av den ersättningsskyldige med stöd av 17 § skall läggas till säkerhetsfondens kapital.

Värdeandelsföreningen kan ålägga sina medlemmar att teckna en ansvarsförsäkring som föreningen har godkänt för att täcka skadeståndsansvaret enligt lagen om värdeandelskonton. Föreningen har rätt att teckna en ansvarsförsäkring för att täcka sitt ansvar enligt 17 § och att använda säkerhetsfonden som självriskandel för denna försäkring.

De uppgifter som enligt denna lag ankommer på aktiecentralregistret sköts av ett andelslag. Medlemmar i andelslaget är de värdeandelsemittenter för vilka 4 § 1 mom. stadgar att en förteckning i aktiecentralregistret skall föras över dem som äger de emitterade värdeandelarna. Andelslagets stadgar skall fastställas av finansministeriet.

Till andelslagets styrelse hör minst sex och högst nio medlemmar. Var och en har en personlig suppleant.

Andelslaget har två revisorer, vilka skall vara av Centralhandelskammaren godkända revisorer eller revisionssammanslutningar.

På det andelslag som sköter aktiecentralregistret tillämpas lagen om andelslag (247/54), om inte något annat följer av denna lag eller av andelslagets stadgar.

Medlemmarna i det andelslag som sköter aktiecentralregistret deltar i kostnaderna för aktiecentralregistrets verksamhet på det sätt som bestäms i stadgarna och svarar för dess förpliktelser i den proportion som anges i stadgarna. Andelslagets medlemmar är för att täcka dessa kostnader och förpliktelser skyldiga att betala anslutnings- och andelsavgifter, extra avgifter samt driftsersättningar och andra expeditionsavgifter.

Kostnaderna för tjänster som andelslaget tillhandahåller andra än sina medlemmar skall alltid täckas med en ersättning som uppbärs hos den som har tagit emot tjänsten.

Det andelslag som sköter aktiecentralregistret har till uppgift att

Det andelslag som sköter aktiecentralregistret får också erbjuda andra än sina medlemmar och värdeandelsföreningen sådana tjänster som avses i 1 mom. 2 punkten samt föra emissionskonton och i 4 § 2 mom. nämnda förteckningar över sådana värdeandelar som har emitterats av andra än medlemmarna.

I anslutning till värdeandelsföreningen finns en rättelsenämd som har till uppgift att handlägga och avgöra de rättelseansökningar som avses i 36 § lagen om värdeandelskonton. Nämnden skall i sin verksamhet iaktta laga rättegångsordning, och dess medlemmar har domaransvar.

Rättelsenämnden består av en ordförande, en vice ordförande och fyra andra medlemmar. Ordföranden, vice ordföranden och de övriga medlemmarna utses av statsrådet för tre år. Ordföranden och vice ordföranden skall ha avlagt juris kandidatexamen och ha erfarenhet av domarvärv och skall inte kunna anses företräda intressen som de som för värdeandelskonton eller värdeandelsemittenterna eller placerarna har. Två av medlemmarna skall utses bland personer som föreslagits av riksomfattande föreningar som bevakar placerarnas intressen och två på förslag av värdeandelsföreningens fullmäktige. I båda förslagen skall nämnas minst fyra personer.

Nämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden samt två andra medlemmar är närvarande vid mötet.

Finska börsbolag skall överföra sina aktier till värdeandelssystemet inom en tid som bestäms genom förordning, om inte bankinspektionen av särskilda skäl beviljar dispens.

På anhållan av en emittent kan det andelslag som sköter aktiecentralregistret godkänna att andra aktier än de som nämns i 1 mom. samt andra värdeandelar som avses i 4 § 1 mom. överförs till värdeandelssystemet. En aktie eller andel som ensam eller tillsammans med andra aktier eller värdeandelar ger rätt att besitta en viss lägenhet eller del av en fastighet får dock inte överföras till värdeandelssystemet.

Om överföring till värdeandelssystemet av andra värdeandelar än de som nämns i 25 § beslutar värdeandelsföreningen på ansökan av den registeransvarige som företräder emittenten. En värdeandel för vilken ett skuldebrev eller något annat sådant värdepapper har utfärdats får dock inte överföras till värdeandelssystemet.

När en värdeandel överförs till värdeandelssystemet skall ett emissionskonto öppnas. För de värdeandelar som avses i 25 § skall emissionskontot öppnas i aktiecentralregistrets värdeandelsregister. För de värdeandelar som nämns i 26 § kan ett emissionskonto öppnas i vilket värdeandelsregister som helst.

På emissionskontot skall de uppgifter noteras som enligt lag borde anges på det värdepapper som utfärdas för värdeandelen samt det antal värdeandelar som emitteras. Emittenten skall till den som för emissionskontot på maskinspråk överföra de uppgifter som nämns i detta moment.

Om en utlänning eller en utländsk sammanslutning eller stiftelse äger en aktie eller värdeandel som hör till värdeandelssystemet och som avses i 4 § 1 mom., kan i aktieägarförteckningen eller en annan ägarförteckning i stället för ägaren antecknas en registeransvarig, en utländsk värdepapperscentral, en av värdeandelsföreningen godkänd utländsk bank eller ett av föreningen godkänt värdepappersförmedlingsföretag eller någon annan av föreningen godkänd sammanslutning, om den ansvarige, centralen, banken, företaget eller sammanslutningen på uppdrag av ägaren förvaltar värdeandelarna ( förvaltarregistrering ). Sådana aktier och övriga värdeandelar som nämns i 4 § 1 mom. och för vilka internationella depåbevis har utfärdats skall förvaltarregistreras. Handels- och industriministeriet kan begränsa rätten att förvaltarregistrera värdeandelar som inte är föremål för offentlig handel utomlands.

Med stöd av förvaltarregistrerade aktier eller andra värdeandelar kan inga andra rättigheter som ägaren har i egenskap av värdeandelsägare göras gällande mot emittenten än rätten att lyfta medel, omvandla eller byta ut värdeandelarna och ta del i aktieemission eller annan värdeandelsemission.

Den som förvaltar förvaltarregistrerade aktier eller andra värdeandelar är på begäran skyldig att meddela bankinspektionen och emittenten den verkliga ägarens namn, om det är känt, och hur många aktier eller andra värdeandelar ägaren har.

Den som är medlem i ett organ hos den registeransvarige eller i värdeandelsföreningen, i det andelslag som sköter aktiecentralregistret eller i rättelsenämnden eller som är anställd hos någon eller något av dem får inte yppa eller på något annat sätt röja vad han i sitt uppdrag har fått veta om en värdeandelsägares, emittents eller någon annans ekonomiska ställning eller enskilda förhållanden. Beträffande uppgifter som nämns i 28 § 3 mom. och andra sådana uppgifter som värdeandelsemittenten i denna egenskap har fått gäller tystnadsplikten även den som är medlem i ett organ eller anställd hos emittenten. Uppgiften får dock röjas, om den är offentliggjord eller om den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke eller om det har stadgats eller i behörig ordning bestämts att en sådan uppgift får yppas.

Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 29 § 1 mom. skall för brott mot tystnadsplikt som gäller värdeandelssystemet dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte strängare straff stadgas i någon annan lag.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för brott som avses i 1 mom., om brottet endast har kränkt ett enskilt intresse och den till vars förmån tystnadsplikten gäller inte har anmält brottet till åtal.

Om hantering och kontoföring av standardiserade optioner och terminer stadgas i lagen om handel med standardiserade optioner och terminer (772/88).

Har ett börsbolag inte enligt 25 § 1 mom. beslutat överföra sina aktier till värdeandelssystemet, kan bankinspektionen vid vite förplikta bolaget att före en viss dag besluta om övergång till värdeandelssystemet. Vitet döms ut av länsstyrelsen på bolagets hemort.

Närmare stadganden om värdeandelsföreningens och aktiecentralregistrets verksamhet och inbördes förhållande samt om annan verkställighet av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.