53/1998

En präst, en diakon eller en kantor som handlar mot sin tjänsteplikt eller försummar denna eller i tjänstgöring eller utom tjänstgöring uppträder på ett sätt som inte är förenligt med hans tjänsteställning kan påföras tillrättavisningsstraff av tillrättavisningsnämnden.

Tillrättavisningsstraff är

En präst eller en diakon, som avsätts från sin tjänst eller som redan fått avsked från sin tjänst, kan dessutom, sedan han på behörigt sätt har hörts, genom biskopskonferensens beslut skiljas från utförandet av prästerliga förrättningar för en tid av minst en månad och högst två år eller förklaras ha förlorat sin prästerliga värdighet. Förlust av prästerlig värdighet kommer i fråga då en förseelse eller ett beteende som strider mot plikterna visar att vederbörande kanoniskt sett inte är lämplig för den prästerliga värdigheten.

Om en präst eller en diakon, som inte innehar en motsvarande tjänst, handlar mot sina prästerliga plikter eller försummar dem eller uppträder på ett sätt som inte anstår en präst, kan han ges en skriftlig varning eller åtgärder enligt 42 a § vidtas.

Den som skiljts från tjänsteutövning förlorar under strafftiden löneförmånerna i den tjänst från vars handhavande han skiljts.

Den som skiljts från utförandet av prästerliga förrättningar får inte under strafftiden utföra prästerliga förrättningar.

Den som förlorat sin prästerliga värdighet får inte utföra prästerliga förrättningar eller bära prästdräkt.

Tillrättavisningsförfarande får inte inledas om saken är av sådan beskaffenhet att den skall behandlas vid domstol.

Tillrättavisningsförfarande får inte anhängiggöras på basis av en sådan omständighet som utgör grund för ett åtal som är anhängigt vid domstol. Väcks medan tillrättavisningsförfarande pågår åtal vid domstol på grund av en sådan omständighet som har föranlett tillrättavisningsförfarandet, skall tillrättavisningsförfarandet avbrytas för den tid åtalet är anhängigt.

Tillrättavisningsförfarande får inte heller anhängiggöras eller tillrättavisningsstraff på-föras på basis av en sådan omständighet som utgör grund för ett straff som domstol redan har dömt ut eller ifall domstolen på basis av en sådan omständighet har väckt åtal mot svaranden men denne frikänts eller åtalet inte lett till att straff utdömts. Utan hinder av detta kan vederbörande dock med iakttagande av det förfarande som bestäms i detta kapitel avsättas, skiljas från utförandet av prästerliga förrättningar eller förklaras ha förlorat sin prästerliga värdighet.

Tillrättavisningsförfarande behöver inte inledas och tillrättavisningsstraff behöver inte påföras om förseelsen är ringa eller det beteende som strider mot plikterna är av obetydlig art och allmänt intresse inte kräver att tillrättavisningsstraff påförs.

Om domstol har dömt en person som är underställd den kyrkliga tillrättavisningsmakten till straff för brott i tjänsten eller till frihetsstraff för annat brott, skall en kopia av utslaget sändas till kyrkostyrelsen inom trettio dagar från det att utslaget avkunnats eller meddelats.

Tillrättavisningsstraff får inte påföras om inte tillrättavisningsförfarande har anhängiggjorts inom ett år från det att den omständighet som hade kunnat förorsaka tillrättavisningsförfarande blev bekant för kyrkostyrelsen.

Har i de fall som nämns i 45 § 2 eller 3 mom. tillrättavisningsförfarande inte anhängiggjorts eller fortsatts inom sex månader från det att domstolens utslag vann laga kraft, förfaller rätten att anhängiggöra eller fortsätta tillrättavisningsförfarandet.

Kyrkostyrelsen kan avstänga en person som är underställd den kyrkliga tillrättavisningsmakten från tjänsteutövning under tiden för åtal för brott, tillrättavisningsförfarande eller undersökningar som påkallats därav. Avstängning från tjänsteutövning får inte gälla för en längre tid än vad som behövs.

Ett beslut om avstängning från tjänsteutövning skall iakttas trots att besvär anförts över beslutet.

Avstängs en tjänsteinnehavare inom församlingen från tjänsteutövning, skall hälften av hans penninglön innehållas under den ifrågavarande tiden. Om han inte döms eller påförs straff för den gärning, på grund av vilken han avstängts från tjänsteutövning, betalas till honom full lön för nämnda tid.

Om en sådan tjänsteinnehavare inom församlingen som avstängts från tjänsteutövning genom dom eller beslut avsätts från sin tjänst, betalas inte lön till honom, även om avgörandet inte har vunnit laga kraft. Ändras avsättning till ett lindrigare straff, betalas till tjänsteinnehavaren hälften av den penninglön som med stöd av detta moment innehållits hos honom.

Tillrättavisningsstraff påförs av tillrättavisningsnämnden.

Tillrättavisningsnämndens ordförande är biskopen i det stift till vilket svaranden hör. Dessutom har tillrättavisningsnämnden två prästerliga medlemmar och två lekmannamedlemmar, som skall vara valbara till medlemmar av kyrkomötet. Åtminstone den ena lekmannamedlemmen skall ha avlagt sådan examen som krävs för innehav av domarämbete. Medlemmarna på viss tid är desamma oberoende av stift.

Tillrättavisningsnämndens medlemmar på viss tid väljs av kyrkomötet för tre kalenderår i sänder. I samma ordning väljs två personliga suppleanter för varje medlem på viss tid.

I tillrättavisningsnämnden åtalar tillrättavisningsombudet, som också i egenskap av åklagare för självständig talan.

Tillrättavisningsombudet förordnas av kyrkostyrelsen för tre kalenderår i sänder. Tillrättavisningsombudet skall ha avlagt sådan examen som krävs för innehav av domarämbete och vara valbar till medlem av kyrkomötet.

Om kyrkostyrelsen har befogad anledning att förmoda att en präst, en diakon eller en kantor har gjort sig skyldig till brott i tjänsten eller till sådant förfarande som kan leda till tillrättavisningsstraff, skall den se till att förberedande undersökningar företas i saken. Därefter skall kyrkostyrelsen sända undersökningsmaterialet till allmänna åklagaren eller tillrättavisningsombudet, om undersökningen ger anledning därtill.

Sedan tillrättavisningsombudet inhämtat den tilläggsutredning som eventuellt behövs för avgörande av ärendet beslutar tillrättavisningsombudet om huruvida tillrättavisningsförfarande skall inledas. Tillrättavisningsförfarande anhängiggörs genom att svaranden delges yrkandet på tillrättavisningsstraff samt det material, på grundval av vilket tillrättavisningsstraff yrkas. Tillrättavisningsombudet skall sända dessa handlingar även till tillrättavisningsnämnden.

Svaranden skall beredas tillfälle att avge förklaring.

Svaranden har rätt att anlita biträde och ombud vid tillrättavisningsförfarandet.

Tillrättavisningsnämnden skall verkställa muntlig förhandling om svaranden eller tillrättavisningsombudet det begär eller om nämnden i övrigt anser det vara nödvändigt. Svaranden skall bevisligen kallas till muntlig förhandling. Han kan kallas till en förhandling vid äventyr att hans frånvaro inte utgör hinder för att ärendet avgörs. Tillrättavisningsombudet skall närvara vid den muntliga förhandlingen.

Vid muntlig förhandling kan tillrättavisningsnämnden höra vittnen och sakkunniga. Tillrättavisningsnämnden kan även förordna att muntligt förhör med vittne eller sakkunnig skall hållas vid den länsrätt som är lämpligast. Tillrättavisningsombudet och svaranden har rätt att ställa frågor till vittnen och sakkunniga.

Muntlig förhandling är offentlig. Den myndighet som verkställer förhandlingen kan dock vägra pressen eller allmänheten tillträde till förhandlingen eller till en del därav, om det är nödvändigt för att skydda moralen, den allmänna ordningen, den nationella säkerheten eller privatlivet för parterna eller personer som inte fyllt 21 år.

Tillrättavisningsnämnden är beslutför när alla medlemmar är närvarande. Vid förhinder för ordföranden är den biskop i ett stift som är äldst i tjänsten ordförande för nämnden. Om en annan medlem är frånvarande vid ett sammanträde eller konstateras vara jävig, träder en suppleant i hans ställe.

Om det förekommer avvikande åsikter i tillrättavisningsnämnden avgörs ärendet genom omröstning med iakttagande av samma förfarande som vid kollegiala domstolar.

Medlemmarna i tillrättavisningsnämnden handlar under domaransvar. En medlem som inte tidigare har avlagt domared eller avgett domarförsäkran skall innan han påbörjar sitt uppdrag göra det vid en allmän domstol, kyrkliga överdomstolen eller kyrkostyrelsen.

Tillrättavisningsnämndens beslut uppgörs som en separat expedition. Beslutet skall innehålla grunderna för avgörandet och de lagrum som tillämpats.

Beslutet delges i den ordning som bestäms för delgivning i förvaltningsärenden. Delgivningen handhas av kyrkostyrelsen.

Tillrättavisningsombudet anses ha fått del av beslutet den dag beslutet fattades.

Om en biskop gör sig skyldig till en sådan förseelse som nämns i 42 §, kan biskopskonferensen påföra honom tillrättavisningsstraff enligt samma paragraf. Biskopskonferensen kan förordna en särskild åklagare, om den anser det vara nödvändigt.

I ärenden som avses i denna paragraf skall iakttas vad som bestäms i 45―49 §. Om avstängning av biskop från tjänsteutövning beslutar dock biskopskonferensen.

Om ersättning av skada som åstadkommits i tjänsten gäller vad som särskilt bestäms. Ersättningsanspråk behandlas särskilt oberoende av tillrättavisningsförfarande som anhängiggörs enligt denna lag.

När kyrkostyrelsen behandlar sådana ärenden som nämns i 49 § 1 mom., 52 § 2 mom. och 53 § 1 mom. är den prästerliga medlemmen i kyrkostyrelsen ordförande. De biskopar som är medlemmar i kyrkostyrelsen deltar inte i ärendenas behandling.

En biskop får tillrättavisa dem som i tjänsten står under hans tillsyn och i sådant syfte kalla vederbörande till sig. På begäran skall skriftligt bevis utfärdas över tillrättavisningen.

Kyrkliga överdomstolen behandlar besvär över tillrättavisningsnämndens beslut.

I behandlingen av ärenden i kyrkliga överdomstolen deltar de av stiftens biskopar som är ojäviga samt två prästerliga medlemmar och tre lekmannamedlemmar. Ordförande i kyrkliga överdomstolen är ärkebiskopen eller vid förhinder för honom den biskop i ett stift som är äldst i tjänsten.

De prästerliga medlemmarna och lekmannamedlemmarna samt två prästerliga suppleanter och tre lekmannasuppleanter i kyrkliga överdomstolen väljs av kyrkomötet för tre kalenderår i sänder. Åtminstone en lekmannamedlem och en lekmannasuppleant skall ha avlagt sådan examen som krävs för innehav av domarämbete. Han är samtidigt domstolens sekreterare.

De prästerliga medlemmarna och de prästerliga suppleanterna skall kunna väljas till prästerliga medlemmar av kyrkomötet. Lekmannamedlemmarna och lekmannasuppleanterna skall kunna väljas till lekmannamedlemmar av kyrkomötet.

Kyrkliga överdomstolen är beslutför då ordföranden samt två prästerliga medlemmar och två lekmannamedlemmar är närvarande, om åtminstone den ena av lekmannamedlemmarna har avlagt sådan examen som krävs för innehav av domarämbete.

Om behandlingen av ärenden samt avfattande och delgivning av beslut gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 54 och 56 §.

Innan församlingsfullmäktiges beslut får verkställas skall det underställas kyrkostyrelsen för prövning och fastställelse, om beslutet gäller

Om ett beslut inte underställs inom ett år efter att det fattats, förfaller beslutet.

Om underställning bestäms även i en förordning som givits med stöd av denna lag.

En församlingsmedlem får hos kyrkostyrelsen anföra besvär över valet av medlemmar i församlingsfullmäktige inom 30 dagar efter att valresultatet offentliggjorts.

Ett beslut av tillrättavisningsnämnden får överklagas hos kyrkliga överdomstolen inom 30 dagar efter delfåendet av beslutet. Ett beslut av kyrkliga överdomstolen får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter delfåendet av beslutet. Svaranden och tillrättavisningsombudet har besvärsrätt.

Ändring i kyrkostyrelsens och en biskops administrativa beslut får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter att beslutet delgivits. Besvär över att valet av en präst, en diakon eller en kantor inte har fastställts efter prövotiden anförs dock hos biskopskonferensen.

Besvär får inte anföras över ett i 1 mom. avsett beslut som gäller fastställande av reglemente, upprättande av tjänsteförslag och godkännande av en extra kandidat, interimistisk skötsel av tjänster och befattningar, bisysslor och tjänstledighet enligt prövning, rätt för präst, diakon eller kantor att kvarstå i tjänsten efter uppnådd avgångsålder, anstånd med besättandet av kantorstjänst eller val av ombud vid kyrkomötet.

Om inte något annat bestäms i denna lag, skall i fråga om ändringssökande och beslut därom gälla vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Vad som i allmän lag bestäms om rätt att sända in handlingar till statliga förvaltningsmyndigheter även i andra fall än sådana som avses i 75 § 3 mom. och att få handlingar från sådana myndigheter, tillämpas även på församlingsmyndigheter, stiftsbiskopar, kyrkostyrelsen och tillrättavisningsnämnden.

Kyrkosamfundets ämbetsspråk är finska. Var och en har rätt att få ämbetsbetyg på sitt eget språk, antingen på finska eller på svenska.

Om användningen av samiska hos myndigheter inom kyrkosamfundet och församlingen bestäms särskilt.

De offentliga gudstjänsternas språk är finska.

Offentliga gudstjänster och andra kyrkliga förrättningar kan, i enlighet med anvisningar som stiftets biskop utfärdar, i mån av möjlighet även förrättas på andra språk.

För ämbetsbetyg och andra handlingar som utges av kyrkoherdeämbetet, föreståndaren för ett kloster och centralarkivet vid kyrkostyrelsen skall uppbäras lösen enligt vad undervisningsministeriet på framställning av kyrkostyrelsen bestämmer.

När ett förvaltningsärende behandlas vid myndigheter inom kyrkosamfundet, en församling eller ett kloster gäller det som bestäms i lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) om inte något annat följer av denna lag.