56/1994

Allmänna överrätter är Åbo, Vasa, Östra Finlands, Helsingfors, Kouvola och Rovaniemi hovrätter.

Hovrätternas domkretsar bestäms genom beslut av statsrådet.

Hovrätten behandlar besvär och klagan över tingsrättens avgöranden samt besvär över överexekutors beslut.

Hovrätten behandlar såsom första rättsinstans mål som gäller högförräderi och landsförräderi samt tjänsteåtal som hör till dess behörighet. Dessutom behandlar hovrätten övriga mål och ärenden som enligt särskilda stadganden skall avgöras av den.

Hovrätten behandlar justitieförvaltningsärenden som ålagts den samt övervakar verksamheten vid de domstolar som lyder under den och vidtar vid behov åtgärder för att avhjälpa missförhållanden som den observerat. Hovrätten kan ta initiativ som gäller lagskipningen samt utvecklande och ändring av lagstiftningen.

Vid hovrätten finns en president och som övriga ledamöter hovrättslagmän och hovrättsråd.

Presidenten, hovrättslagmännen och hovrättsråden skall ha avlagt juris kandidatexamen och ha den skicklighet som behövs för att sköta uppgiften samt erfarenhet av domaruppgifter.

Presidenten leder hovrätten och svarar för att dess verksamhet är resultatrik.

Presidenten i en hovrätt utnämns enligt 87 § 3 punkten regeringsformen utan att tjänsten förklaras ledig. Hovrättens ledamöter utnämns i den ordning som anges i 87 § 4 punkten och 89 § 1 mom. regeringsformen.

På grund av antalet eller arten av de mål och ärenden som skall behandlas eller av något annat särskilt skäl kan till hovrätten förordnas extraordinarie hovrättsråd för viss tid. Ett extraordinarie hovrättsråd skall ha den behörighet som anges i 3 § 2 mom.

Ett extraordinarie hovrättsråd utnämns i samma ordning som en ordinarie hovrättsledamot. Ett extraordinarie hovrättsråd har under den tid för vilken han har utnämnts samma rätt att kvarstå i tjänsten som regeringsformen stadgar för domare.

Ett extraordinarie hovrättsråd har rätt till lön på samma grunder som innehavare av hovrättsrådstjänst.

Föredragande vid hovrätten är assessor och fiskal. Behörighetsvillkor för tjänsterna som assessor och fiskal är juris kandidatexamen samt erfarenhet av domaruppgifter.

Även ledamot av hovrätten kan vara föredragande. I arbetsordningen kan också någon annan tjänsteman förordnas till föredragande.

Vid förhinder för ett hovrättsråd kan en assessor, en fiskal, en föredragande som har skött fiskalsuppgifter under minst tre år eller en tingsdomare eller någon annan person med sådan behörighet som anges i 6 § förordnas till ställföreträdande ledamot i hans ställe så som närmare stadgas genom förordning.

En ställföreträdande ledamot har i regeringsformen för domare stadgad rätt att kvarstå i tjänsten under den tid för vilken han har förordnats till ställföreträdande ledamot.

Lagskipningsärenden samt justitieförvaltningsärenden som gäller ändringssökande och extraordinärt ändringssökande avgörs på föredragning eller vid muntlig förhandling, såvida inte något annat stadgas om något ärende. Om behandlingen av lagskipningsärenden stadgas i övrigt i rättegångsbalken.

Hovrätten är indelad i avdelningar. Lagskipningsärenden samt ärenden som gäller ändringssökande och extraordinärt ändringssökande i justitieförvaltningsärenden behandlas och avgörs vid avdelningarnas sammanträden. De ställföreträdande ledamöterna får inte utgöra flertalet av dem som deltar i sammanträdet.

Hovrättens president kan överföra ett mål eller ärende eller en därtill hörande fråga till behandling vid ett förstärkt sammanträde eller i plenum så som närmare stadgas genom förordning. Till sammansättningen vid ett förstärkt sammanträde hör presidenten som ordförande samt de ledamöter som tidigare behandlat saken och tre andra ledamöter utsedda bland de ordinarie ledamöterna genom lottning.

I hovrättens plenum deltar presidenten, hovrättslagmännen samt de ordinarie och extraordinarie hovrättsråden. Plenum är beslutfört när minst hälften av de ledamöter som är i tjänst är närvarande.

I övrigt stadgas särskilt om domfört antal ledamöter vid hovrätten.

Assessor och fiskal vid hovrätten åtalas för tjänstefel i hovrätten.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

I hovrättens arbetsordning stadgas närmare om hur arbetet skall ordnas vid hovrätten. Hovrättens president fastställer arbetsordningen efter att ha hört samtliga personalgrupper.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1994.

Genom lagen upphävs lagen den 18 januari 1952 om inrättande av Helsingfors hovrätt (18/52) samt lagarna den 14 april 1976 om inrättande av två nya hovrätter och om tjänster vid hovrätterna (318 och 319/76) jämte ändringar.

Ett tjänsteåtal som drivs mot en innehavare av en tjänst eller befattning och som enligt särskilda stadganden eller föreskrifter som har utfärdats före den 1 oktober 1952 skall behandlas av Åbo hovrätt såsom första instans, skall behandlas vid Helsingfors hovrätt, med undantag för tjänsteåtal mot Ålands lantråd eller en ledamot av Ålands landskapsstyrelse.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.