56/1994

Allmänna överrätter är Åbo, Vasa, Östra Finlands, Helsingfors och Rovaniemi hovrätter.

Östra Finlands hovrätt har sitt säte i Kuopio. Dessutom har den permanent sammanträdesplats i Kouvola.

Hovrätternas domkretsar bestäms genom förordning av statsrådet.

Hovrätten behandlar besvär och klagan över tingsrättens avgöranden. (1.11.1996/809)

Hovrätten behandlar som första rättsinstans åtal som gäller tjänstebrott vilka begåtts av domare vid de tingsrätter som lyder under hovrätten och, så som bestäms i lag, också tjänstebrott som begåtts av andra tjänstemän inom domstolsväsendet och av allmänna åklagare. Dessutom behandlar hovrätten övriga mål och ärenden som enligt lag skall avgöras av den. (26.8.2005/668)

Hovrätten behandlar justitieförvaltningsärenden som ålagts den samt övervakar verksamheten vid de domstolar som lyder under den och vidtar vid behov åtgärder för att avhjälpa missförhållanden som den observerat. Hovrätten kan ta initiativ som gäller lagskipningen samt utvecklande och ändring av lagstiftningen.

Vid hovrätten finns en president och som övriga ledamöter hovrättsråd.

Bestämmelser om utnämning av hovrättens president och ledamöter samt om behörighetsvillkoren för dem finns i lagen om utnämning av domare (205/2000) .

Presidenten leder hovrätten och svarar för dess resultat.

Vid tvåspråkiga hovrätter kan det finnas ett för tryggande av de språkliga rättigheterna tillräckligt antal sådana tjänster som hovrättsråd, för vilka det krävs språkkunskaper som avses i 12 § 2 mom. i lagen om utnämning av domare.

Bestämmelser om det i 1 mom. avsedda antalet tjänster vid var och en av de tvåspråkiga hovrätterna utfärdas genom förordning av statsrådet. Innan ärendet föredras för statsrådet ska justitieministeriet begära utlåtande från högsta domstolen över behovet av domartjänster som avses i 1 mom.

Vid hovrätten kan det finnas en kanslichef som ska sköta hovrättens förvaltning. Behörighetsvillkor för tjänsten som kanslichef är lämplig högre högskoleexamen. Kanslichefen utnämns av hovrättens president.

5 § har upphävts genom L 25.2.2000/209 .

Föredragande vid hovrätten är assessor och fiskal. Behörighetsvillkor för tjänsterna som assessor och fiskal är juris kandidatexamen samt erfarenhet av domaruppgifter.

För tjänst som föredragande är de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom hovrättens domkrets samt

Även en ledamot av hovrätten kan vara föredragande. I arbetsordningen kan också en annan tjänsteman som uppfyller behörighetsvillkoren i 2 mom. förordnas till föredragande.

Vid hovrätterna kan dessutom finnas tingsnotarier. Tingsnotarierna utnämns av hovrättens president.

Till tingsnotarie vid hovrätten kan utnämnas den som vid sådan domstolspraktik som avses i 14 § i tingsrättslagen (581/1993) har tjänstgjort som tingsnotarie vid en tingsrätt i sex månader. En tingsnotarie ska ha de språkkunskaper som föreskrivs i 6 § 2 mom. i denna lag.

Avdelningschefen kan förordna en tingsnotarie att vara föredragande i enskilda mål eller ärenden.

Hovrätten utser en domare, assessor eller fiskal till handledare för tingsnotarien och utarbetar en praktikplan där innehållet i domstolspraktiken anges.

Närmare bestämmelser om domstolspraktik i hovrätten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Domare som utnämnts för viss tid kan även efter utgången av denna tid delta i behandlingen av ärenden som de varit med om att bereda eller behandla under den tid för vilken de utnämnts.

Hovrätten är indelad i avdelningar. I hovrättens arbetsordning bestäms det om inrättande och indragning av avdelningar samt om indelningen av avdelningarna.

Rättskipningsärenden och rättskipningsmål samt ärenden som gäller ändringssökande och extraordinärt ändringssökande i justitieförvaltningsärenden behandlas och avgörs vid avdelningarnas sammanträden. De domare som utnämnts för två månader eller för en kortare tid än två månader får inte utgöra flertalet av de ledamöter som deltar i sammanträdet. En domare som utnämnts för viss tid får dock ensam verkställa förberedelse och fatta de övriga avgöranden och vidta de övriga åtgärder som avses i 2 kap. 8 § 2 och 3 mom. i rättegångsbalken.

Presidenten förordnar ett hovrättsråd till uppgiften som avdelningschef för högst tre år i sänder. Uppgiften ska förklaras ledig att sökas av dem som har blivit utnämnda till ordinarie domare vid hovrätten före utgången av ansökningstiden för uppgiften. Den som förordnas till uppgiften ska ha de personliga egenskaper som uppgiften kräver samt ledarförmåga.

Ett förordnande till avdelningschef kan återkallas, om det finns vägande skäl.

Avdelningschefen leder arbetet inom avdelningen. Han eller hon ska särskilt sörja för den allmänna planeringen och organiseringen av arbetet inom avdelningen och för arbetets resultat. Avdelningschefen ska övervaka att rättsprinciperna tillämpas och lagen tolkas på ett enhetligt sätt i avdelningens avgöranden.

När presidenten är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av den tjänstgörande avdelningschef som är äldst i uppgiften. Om även avdelningscheferna är förhindrade, sköts presidentens uppgifter av den tjänstgörande hovrättsdomare som är äldst i tjänsten.

När en avdelningschef är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av den tjänstgörande domare som är äldst i tjänsten vid avdelningen.

Hovrättens president får överföra ett rättskipningsmål eller rättskipningsärende i behövlig omfattning till plenum eller förstärkt sammanträde för avgörande, om det vid överläggningen om avgörandet i målet eller ärendet eller en del därav visar sig att sammansättningen kommer att avvika från den ståndpunkt som högsta domstolen eller hovrätten eller en annan hovrätt tidigare har intagit. Även ett mål eller ärende som annars är av vidsträckt eller principiell betydelse kan i sin helhet eller till vissa delar överföras till plenum eller förstärkt sammanträde för avgörande. Ett mål eller ärende i vilket muntlig förhandling har förrättats eller ska förrättas får inte utan särskild anledning överföras till avgörande vid förstärkt sammanträde eller i plenum.

I hovrättens plenum deltar presidenten, de ordinarie hovrättsråden och de hovrättsråd som utnämnts för viss tid som är längre än ett år. Plenum är domfört när minst hälften av de ledamöter som är i tjänst är närvarande.

Till sammansättningen vid ett förstärkt sammanträde vid hovrätten hör sju ledamöter. I ett förstärkt sammanträde är presidenten ordförande och ledamöterna är de ledamöter som tidigare behandlat saken och som ännu är i tjänst samt ett behövligt antal extra ledamöter utsedda bland de ordinarie ledamöterna genom lottning.

Hovrätten är domför också i en sammansättning med tre ledamöter, till vilken hör två ledamöter och föredraganden i målet eller ärendet, som skall uppfylla behörighetsvillkoren i 4 mom.,

Hovrätten är dock inte domför i en sammansättning enligt 1 mom. när den behandlar mål eller ärenden som tingsrätten har avgjort i en sammansättning enligt 2 kap. 3 § rättegångsbalken.

Om det till sammansättningen enligt 1 mom. hör en för viss tid utnämnd domare, skall denne ha minst tre månaders erfarenhet av uppdraget som hovrättsledamot eller vara utnämnd till hovrättsledamot för en längre tid än två månader.

Den i 1 mom. avsedda föredraganden skall vara assessor eller fiskal vid hovrätten eller en föredragande vid hovrätten som skött en tjänst som assessor, fiskal eller tingsdomare i minst tre år. Föredraganden har under den tid som han eller hon enligt denna paragraf är ledamot av hovrätten samma rätt att kvarstå i tjänsten som en domare har enligt grundlagen.

När det i 1 mom. 1 punkten avsedda beloppet räknas ut beaktas inte ränta som uppstått efter det talan väcktes eller rättegångskostnader. Beloppet omvandlas på basis av förändringen i levnadskostnadsindex till närmaste hela 1 000 euro, enligt vad som bestäms genom förordning av justitieministeriet.

En kanslichef, assessor, fiskal och tingsnotarie vid hovrätten åtalas för tjänstebrott i Helsingfors hovrätt. Motsvarande tjänstemän vid Helsingsfors hovrätt åtalas för tjänstebrott i Åbo hovrätt.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

I hovrättens arbetsordning stadgas närmare om hur arbetet skall ordnas vid hovrätten. Hovrättens president fastställer arbetsordningen efter att ha hört samtliga personalgrupper.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1994.

Genom lagen upphävs lagen den 18 januari 1952 om inrättande av Helsingfors hovrätt (18/52) samt lagarna den 14 april 1976 om inrättande av två nya hovrätter och om tjänster vid hovrätterna (318 och 319/76) jämte ändringar.

Tjänstebenämningen för hovrättsråd av högre löneklass såsom ordförande för en division, hovrättsråd av högre löneklass och hovrättsråd av lägre löneklass ändras till hovrättsråd när denna lag träder i kraft. (22.4.1994/296)

Ett tjänsteåtal som drivs mot en innehavare av en tjänst eller befattning och som enligt särskilda stadganden eller föreskrifter som har utfärdats före den 1 oktober 1952 skall behandlas av Åbo hovrätt såsom första instans, skall behandlas vid Helsingfors hovrätt, med undantag för tjänsteåtal mot Ålands lantråd eller en ledamot av Ålands landskapsstyrelse.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.