Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

595/1993

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om ändring av rättegångsbalken

Typ av författning
Lag
Meddelats

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i rättegångsbalken 24 kap. 4 a § 2 mom. och 18 § 3 mom., sådana de lyder i lag av den 22 juli 1991 (1064/91),

ändras 2 kap. 5 § 1 mom. och 10 §, 5 kap. 2 § 2 mom., 3 och 4 §§, 5 § 1 mom. och 26 §, 6 kap. 17 §, 9 kap. 2 § 2 mom., 11 kap. 3 § 1 mom., 14 kap. 1 §, 25 kap. 9 § 2 mom., 13 §, 14 § 1 mom. 4 punkten och 3 mom., 20 § och 21 § 1 mom. samt 26 kap. 2 §, dessa lagrum sådana de lyder, 2 kap. 5 § 1 mom. och 10 §, 5 kap. 2 § 2 mom., 3 §, 4 §, 5 § 1 mom. och 26 §, 6 kap. 17 §, 9 kap. 2 § 2 mom. och 25 kap. 14 § 3 mom. i lag av den 22 juli 1991 (1052/91), 11 kap. 3 § 1 mom. i lag av den 22 juli 1991 (1056/91), 14 kap. 1 § ändrad genom lag av den 12 augusti 1960 (362/60) och nämnda lag av den 22 juli 1991 (1052/91), 25 kap. 9 § 2 mom., 13 §, 14 § 1 mom. 4 punkten och 26 kap. 2 § i lag av den 31 augusti 1978 (661/78), 25 kap. 20 § ändrad genom sistnämnda lag och genom nämnda lag av den 22 juli 1991 (1052/91) samt 25 kap. 21 § 1 mom. i lag av den 15 december 1978 (968/78), samt

fogas till 2 kap. 8 §, sådan den lyder i nämnda lag av den 22 juli 1991 ( 1052/91 ), ett nytt 2 mom., till 5 kap. 10 §, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., till 12 §, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 2 mom., till 6 kap., sådant det lyder i sistnämnda lag, en ny 2 a §, till 11 kap., sådant det lyder i nämnda lag av den 22 juli 1991 (1056/91), en ny 3 a §, till 25 kap., sådant det lyder i nämnda lag av den 31 augusti 1978, en ny 12 a § och till 26 kap., sådant det lyder i sistnämnda lag, en ny 11 a § och före den en ny mellanrubrik som följer:

2 kap. Om domförhet

5 §

Tingsrätten består av endast ordföranden

1)

vid förberedelse i tvistemål och vid huvudförhandling i samband med förberedelsen,

2)

när den tar upp bevisning utom huvudförhandlingen samt

3)

när den separat behandlar säkringsåtgärder som nämns i 7 kap.


8 §


Om besvär har återtagits helt, kan en medlem fatta avgörande med anledning därav. En medlem kan också efter att vid behov ha förhandlat med de övriga medlemmarna besluta att muntlig förhandling skall hållas och fatta de avgöranden som hänför sig till den muntliga förhandlingen samt även besluta om andra åtgärder i samband med beredningen av målet eller ärendet.

10 §

Om de allmänna domstolarnas domförhet i vissa mål och ärenden stadgas särskilt.

5 kap. Om väckande av talan och förberedelse i tvistemål

2 §


I stämningsansökan skall dessutom uppges domstolens namn, parternas namn, yrken och hemorter, telefonnummer för parterna eller deras lagliga företrädare eller ombud och för vittnen eller andra som skall höras samt den postadress till vilken kallelser, uppmaningar och meddelanden som gäller målet kan sändas. Om käranden inte känner till svarandens adress, skall han meddela vad han har gjort för att få reda på den.


3 §

Om målet gäller

1)

en fordran på ett visst belopp,

2)

återställande av besittning eller ett rubbat förhållande, eller

3)

vräkning

och käranden meddelar att han anser att saken inte är tvistig, behöver som grund för yrkandet nämnas endast de omständigheter som yrkandet omedelbart grundar sig på. Då behöver inte heller uppges sådana bevis som nämns i 2 § 1 mom. 3 punkten. I stämningsansökan skall dock exakt individualiseras det avtal, den förbindelse eller något annat skriftligt bevis som käranden önskar åberopa.

4 §

Till stämningsansökan enligt 2 § skall dessutom fogas det avtal, den förbindelse eller något annat skriftligt bevis som käranden önskar åberopa.

5 §

Är en stämningsansökan bristfällig skall käranden uppmanas att inom en bestämd avhjälpa bristen, om rättelsen är nödvändig för den fortsatta förberedelsen. Käranden skall samtidigt underrättas om på vilket sätt stämningsansökan är bristfällig och om att käromålet kan avvisas eller förkastas såvida han inte följer uppmaningen.


10 §


I stämningen skall svaranden uppmanas att också ange den postadress till vilken kallelser, uppmaningar och meddelanden som gäller målet kan sändas. I stämningen skall meddelas att en handling kan delges parten så att den sänds med posten till den adress han har uppgett i svaromålet.


12 §


De handlingar som har fogats till en stämningsansökan som avses i 3 § behöver dock inte delges svaranden. I stämningen skall då meddelas att handlingarna finns till påseende för svaranden vid domstolens kansli och att de på svarandens begäran sänds till honom med posten.

26 §

I mål där förlikning är tillåten skall domstolen försöka få parterna att ingå förlikning.

Då domstolen anser att det för att främja en förlikning är befogat, kan den med beaktande av parternas vilja, målets art och övriga omständigheter också förelägga parterna sitt förslag till förlikning.

6 kap. Huvudförhandling i tvistemål

2 a §

Domstolen skall övervaka att klarhet och ordning iakttas i behandlingen av målet. Domstolen kan också besluta att fristående frågor i målet eller fristående delar av det skall behandlas separat.

Domstolen skall också övervaka att målet blir grundligt behandlat och att sådant som inte hör till målet inte inblandas i det. Om en parts framställning befinns vara oklar eller ofullständig, skall domstolen ställa honom de frågor som behövs för att klarlägga tvistepunkterna.

17 §

Vid en huvudförhandling som hålls i samband med beredningen skall beaktas allt det som har ägt rum vid den sista muntliga förberedelsen, om inte domstolen bestämmer något annat.

9 kap Rättegångsskrifter

2 §


Lämnar en part inte domstolen de kopior som nämns i 1 mom., skall domstolen se till att handlingen kopieras på partens bekostnad.

11 kap. Om delgivning i rättegång och stämning i brottmål

3 §

Då domstolen har hand om delgivningen verkställs delgivningen i tvistemål genom att handlingen sänds till parten

1)

med posten mot mottagningsbevis eller

2)

som tjänstebrev, om det kan antas att mottagaren får del av handlingen och inom utsatt tid återsänder delgivningskvittot.


3 a §

Då domstolen har hand om delgivningen kan i ett tvistemål annat än stämningen också delges så att handlingen sänds till en part med posten till den adress som han har meddelat domstolen.

En part anses ha fått del av en handling den sjunde dagen efter det att den postades. På handlingen skall antecknas vilken dag den har postats.

14 kap. Om handläggning av mål inför rätta

1 §

I ett tvistemål skall parterna hålla sig till sanningen då de redogör för de omständigheter som de åberopar i målet och då de uttalar sig om de omständigheter som motparten anför samt då de besvarar frågor.

25 kap. Fullföljd av talan från underrätt till hovrätt

9 §


Om godkännande av missnöjesanmälan beslutar underrättens ordförande. Är han förhindrad, avgörs frågan av en annan lagfaren medlem av underrätten. Har missnöjesanmälan inte godkänts, skall vederbörande omedelbart skriftligen underrättas om saken.


12 a §

Beslut om att besvär skall avvisas på grund av försening fattas i underrätten av en lagfaren medlem. Om motparten har yrkat ersättning för rättegångskostnaderna, skall i avgörandet också ingå en utsaga om detta yrkande.

Parterna skall i god tid innan avgörandet ges skriftligen meddelas vilken dag ett avgörande enligt 1 mom. kommer att ges.

13 §

Kan en part som anmält missnöje, på grund av laga förfall eller av något annat godtagbart skäl inte inom föreskriven tid söka ändring, utsätter underrätten på ansökan en ny tid för anförande av besvär.

Om ny tid skall innan besvärstiden gått ut ansökas skriftligen hos underrätten. Till ansökan skall fogas en utredning om det förfall som drabbat sökanden eller om annat skäl för ansökan.

Beslut om utsättande av ny tid fattas i underrätten av en lagfaren medlem. Om ansökan förkastas, skall sökanden i god tid innan avgörandet ges skriftligen meddelas vilken dag avgörandet kommer att ges.

14 §

I besvärsskrift, som skall riktas till vederbörande hovrätt, skall uppges:


4)

grunderna för yrkandena och till vilka delar ändringssökanden anser motiveringen för underrättens avgörande vara felaktig.


I besvärsskriften skall ändringssökanden också uppge de bevis på vilka han önskar stöda sig och vad han vill styrka med vart och ett av dem. Om ett skriftligt bevis inte tidigare har lagts fram, skall det fogas till besvärsskriften.

20 §

I sitt bemötande skall den som bemöter besvären uppge

1)

den sak i vilken bemötandet avges,

2)

om han medger eller bestrider ändringsyrkandet samt

3)

sin åsikt om grunderna för ändringssökandens yrkanden och om de omständigheter på vilka han önskar stöda sig.

På bemötandet och den som avgivit det tillämpas vad 14 § 2 och 3 mom. stadgar om besvär och ändringssökanden. Vad 15 § stadgar om besvärsskrift gäller också bemötande.

21 §

Har en besvärsskrift eller ett bemötande som skall sändas till underrättens kansli inkommit till hovrätten inom utsatt tid, förlorar parten inte sin talan på grund av detta. Skrivelsen skall ofördröjligen sändas från hovrätten till underrättens kansli.


26 kap. Om handläggning av besvärsmål i hovrätt

2 §

Om besvär som inlämnats inom stadgad tid är bristfälliga och en komplettering är nödvändig för att rättegången skall kunna föras vidare, skall ändringssökanden uppmanas att avhjälpa bristen inom en av hovrätten utsatt tid. Samtidigt skall påföljden för försummelse av uppmaningen meddelas.

Av särskilda skäl får en part vars besvär också efter komplettering är bristfälliga beredas ett nytt tillfälle att komplettera dem.

Om ändringssökanden inte iakttar uppmaningen och besvären är så bristfälliga att de inte kan läggas till grund för rättegång i hovrätten, skall besvären avvisas.

Prövningsskyldighet

11 a §

Hovrätten prövar inte utan särskilda skäl riktigheten av underrättens avgörande till andra delar än de grunder och omständigheter som framlagts i besvären och bemötandet.

Om ändring i underrättens dom i brottmål söks endast i fråga om straffpåföljden, får hovrätten inte utan särskilda skäl pröva om svaranden i brottmålet har gjort sig skyldig till den gärning som tillräknats honom.


Denna lag träder i kraft den 1 december 1993.

Stadgandena i 25 och 26 kap. tillämpas på mål där underrättens dom avkunnats eller givits efter att lagen har trätt i kraft.

RP 79/93

LaUB 11/93

Helsingfors den 28 juni 1993

Republikens President MAUNO KOIVISTOJustitieminister Hannele Pokka

Till början av sidan