Lag om ändring av strafflagen
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i strafflagen 16 kap. 19 § 1 mom. och 32 kap. 4 §, sådana de lyder i lag av den 24 augusti 1990 ( 769/90 ), samt
fogas till 32 kap. 1 §, sådan den lyder i nämnda lag av den 24 augusti 1990, ett nytt 2 mom. och till kapitlet en ny 6 a § samt till lagen ett nytt 50 kap. som följer:
16 kap.Om brott emot offentlig myndighet och allmän ordning
19 §
Den som vet att högförräderi, landsförräderi, mord, dråp, grov misshandel, rån, grovt rån, brott som nämns i 25 kap. 1 eller 9 a §, penningförfalskning, grov penningförfalskning, i 34 kap. nämnt brott som äventyrar annans liv eller hälsa eller grovt narkotikabrott är på färde, men underlåter att i tid medan brottet ännu kan förhindras varsko myndigheterna eller den som hotas av brottet, skall, om brottet eller ett straffbart försök därtill sker, för underlåtenhet att anmäla grovt brott dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
32 kap.Om häleribrott
1 §Häleri
För häleri döms också den som
tar emot, omvandlar, överlåter eller överför tillgångar eller annan egendom som han vet att har förvärvats genom brott eller som kommit i stället för dessa tillgångar eller denna egendom, för att dölja eller maskera deras olagliga ursprung eller för att hjälpa gärningsmannen att undandra sig de rättsliga följderna av brottet, eller
döljer eller maskerar i 1 punkten angiven egendoms rätta karaktär, ursprung eller belägenhet eller förfogandet över den eller de rättigheter som är knutna till den, eller hemlighåller sådana uppgifter om dessa omständigheter som han enligt lag är skyldig att lämna.
4 §Häleri av oaktsamhet
Den som anskaffar, omhändertar eller förmedlar egendom som har frånhänts någon annan genom brott som avses i 1 § 1 mom. eller på annat sätt tar befattning med sådan egendom, trots att han har skäl att misstänka att egendomen har åtkommits på detta sätt, skall för häleri av oaktsamhet dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
6 a §Förverkandepåföljd
Egendom som har varit föremål för ett brott som nämns i 1 § 2 mom. skall dömas förverkad till staten. På förverkandepåföljd tillämpas 2 kap. 16 § 4 mom.
50 kap.Om narkotikabrott
1 §Narkotikabrott
Den som dagligen
tillverkar eller försöker tillverka narkotika eller odlar opiumvallmo, kokabuske eller hampa för att användas som narkotika eller råvara för narkotika,
för eller försöker föra narkotika in i eller ut ur landet eller transporterar eller låter transportera narkotika,
säljer, förmedlar, till någon annan överlåter eller på annat sätt sprider eller försöker sprida narkotika, eller
innehar, försöker anskaffa eller bruka narkotika,
skall för narkotikabrott dömas till böter elle fängelse i högst två år.
2 §Grovt narkotikabrott
Om vid narkotikabrott
föremålet för brottet är synnerligen farlig narkotika eller en stor mängd narkotika,
eftersträvas avsevärd ekonomisk vinning,
gärningsmannen verkar som medlem i en grupp som organiserats särskilt för att begå sådana brott i stor omfattning,
flera människor utsätts för allvarlig fara till liv eller hälsa, eller
narkotika sprids till minderåriga eller annars på ett hänsynslöst sätt,
och narkotikabrottet även bedömt som en helhet är grovt, skall gärningsmannen för grovt narkotikabrott dömas till fängelse i minst ett och högst tio år.
3 §Förberedelse till narkotikabrott
Den som för att begå ett brott som avses i 1 § 1–3 punkten tillverkar, i landet inför, anskaffar eller tar emot redskap, tillbehör eller ämnen som lämpar sig för att begå sådana brott, skall för förberedelse till narkotikabrott dömas till böter eller fängelse i högst två år.
4 §Främjande av narkotikabrott
Den som
för olaglig tillverkning, odling, införsel eller utförsel av narkotika tillverkar, transporterar, överlåter eller förmedlar redskap, tillbehör eller ämnen med vetskap om deras användningssyfte, eller
genom att låna ut pengar eller genom annan finansiering främjar narkotikabrott eller förberedelse till narkotikabrott eller i 1 punkten nämnd verksamhet med vetskap om att finansieringen används för detta ändamål,
skall, om gärningen inte utgör delaktighet i narkotikabrott eller grovt narkotikabrott, för främjande av narkotikabrott dömas till böter eller fängelse i högst två år.
5 §Definitioner
Med narkotika avses i detta kapitel narkotika enligt narkotikalagen (1289/93).
Med synnerligen farlig narkotika avses narkotika vars bruk medför livsfara vid felaktig dosering, fara för allvarlig hälsoskada även vid kortvarigt bruk eller starka avvänjningssymptom.
6 §Förverkandepåföljd
Narkotika som har varit föremål för brott som avses i detta kapitel skall dömas förverkad till staten. Om narkotika inte kan dömas förverkad till staten på grund av att den för undvikande av påverkandeföljd har dolts eller förstörts kan gärningsmannen och den som är delaktig i brottet dömas att i stället för narkotikan förverka dess värde, antingen helt eller delvis.
Förverkade skall också dömas
redskap, tillbehör eller ämnen vilka har använts för begående av brott som nämns i detta kapitel eller vilka anskaffats för detta ändamål och
tillgångar som avses i 4 § 2 punkten, även om gärningen utgör narkotikabrott eller grovt narkotikabrott; finansiären, den som mottagit tillgångarna eller vardera solidariskt kan dömas att förverka tillgångarna.
På förverkandepåföljd enligt 2 mom. tillämpas på motsvarande sätt 46 kap. 9–11 §§.
Om förverkande av ekonomisk fördel av brott stadgas i 2 kap. 16 §.
7 §Åtgärdseftergift
För bruk av narkotika och andra brott enligt detta kapitel som har samband med bruk av narkotika får, utöver vad förordningen om införande av strafflagen eller denna lag stadgar, eftergift ske i fråga om åtal eller straff, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna har varit ägnad att försvaga den allmänna laglydnaden. Eftergift i fråga om åtal eller straff får även ske om gärningsmannen visar att han har förbundit sig att genomgå vård som godkänts av social- och hälsovårdsministeriet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
RP 180/92
LaUB 17/93
Helsingfors den 17 december 1993
Republikens President MAUNO KOIVISTOJustitieminister Hannele Pokka