1086/1992

Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården är sakkunnigmyndighet för mentalvårdsarbetet. Om forsknings- och utvecklingscentralens uppgifter och rätt att få upplysningar som är nödvändiga för skötseln av uppgifterna stadgas i lagen om forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (1073/92).

Beslut som gäller intagning av en åtalad på ett statligt sinnessjukhus, avslutande av vården och utskrivning från sjukhuset fattas av rättsskyddscentralen för hälsovården så som stadgas i 17 §. I annat fall fattas beslutet om intagning på ett statligt sinnessjukhus samt beslutet om avslutande av vården och utskrivning från sjukhuset av överläkaren för det statliga sinnessjukhuset.

När domstolen har beslutat om sinnesundersökning av en åtalad skall den utan dröjsmål sända handlingarna till rättsskyddscentralen för hälsovården. Denna bestämmer var undersökningen skall utföras och, om den utförs någon annanstans än på ett sjukhus, vem som skall utföra den.

Sinnesundersökningen skall utföras och utlåtandet om den åtalades sinnestillstånd tillställas rättsskyddscentralen senast två månader efter att undersökningen inleddes. Rättsskyddscentralen kan av grundad anledning förlänga undersökningstiden med högst två månader.

På basis av utlåtandet ger rättsskyddscentralen ett eget utlåtande till domstolen om den åtalades sinnestillstånd.

Om det när sinnesundersökningen har utförts finns förutsättningar för att bestämma att den åtalade skall tas in för vård oberoende av sin vilja, skall rättsskyddscentralen för hälsovården oberoende av den åtalades vilja bestämma att han skall tas in för vård.

Med stöd av ett beslut av rättsskyddscentralen får den som beslutet gäller oberoende av sin vilja kvarhållas för vård högst sex månader. Om det före utgången av denna tid förefaller uppenbart att det är nödvändigt att vården fortgår även därefter, men samförstånd om detta inte uppnås med patienten, skall om patienten ges ett observationsutlåtande för klarläggande av om det fortfarande finns förutsättningar för beslut om vård oberoende av patientens vilja. Frågan om vården skall fortsätta eller avslutas skall innan vården har varat sex månader avgöras genom ett skriftligt beslut av den läkare som avses i 11 §. Beslutet skall genast underställas rättsskyddscentralen.

Med stöd av ett beslut om fortsatt vård får patienten oberoende av sin vilja hållas intagen för vård högst sex månader. Därefter skall det på nytt undersökas om det finns förutsättningar för beslut om vård oberoende av patientens vilja. Beslut om förlängning eller avslutande av vården fattas av rättsskyddscentralen.

Är det på basis av sinnesundersökningen uppenbart att det inte finns förutsättningar för beslut om vård oberoende av den åtalades vilja, får han med samtycke av rättsskyddscentralen för hälsovården redan innan rättsskyddscentralens utlåtande har getts utskrivas från sjukhuset, om han så önskar.

Om rättsskyddscentralen i det utlåtande som avses i 16 § 3 mom. konstaterar att det inte finns förutsättningar att bestämma att en åtalad skall tas in för vård oberoende av sin vilja, skall den åtalade utan dröjsmål skrivas ut från sjukhuset, om han så önskar.

Om rättsskyddscentralen för hälsovården i ett fall som avses i 18 § 2 mom. konstaterar att de förutsättningar för specialomsorger mot vederbörandes egen vilja som nämns i 32 § 1 mom. lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/77) föreligger, skall rättsskyddscentralen besluta om specialomsorger mot vederbörandes egen vilja. Rättsskyddscentralens beslut motsvarar härvid ett sådant beslut av ledargruppen för specialomsorger som avses i 33 § 3 mom. lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Beslutet skall dock inte underställas länsrätten.

Anser rättsskyddscentralen för hälsovården på framställning av ledargruppen för specialomsorger att de förutsättningar för specialomsorger mot vederbörandes egen vilja som nämns i 32 § 1 mom. lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda inte längre föreligger, skall specialomsorgerna genast avslutas och patienten, om han så önskar, utskrivas från den verksamhetsenhet som meddelar specialomsorger.

Om en domstol på grund av en åtalads sinnestillstånd inte dömer ut straff, kan den hänskjuta frågan om hans behov av psykiatrisk sjukvård till rättsskyddscentralen för hälsovården. Domstolen kan samtidigt bestämma att han skall hållas i fängelse tills rättsskyddscentralen har meddelat sitt beslut.

Är det för att klarlägga behovet av psykiatrisk sjukhusvård för någon som inte dömts till straff nödvändigt, kan rättsskyddscentralen för hälsovården bestämma att han för högst 30 dagar skall tas in på sjukhus för undersökning.

Om rättsskyddscentralen för hälsovården konstaterar att det finns förutsättningar att bestämma att en person som på grund av sitt sinnestillstånd inte dömts till straff skall tas in för vård oberoende av sin vilja, skall rättsskyddscentralen bestämma att han skall tas in för sådan vård. Om kvarhållande i vård och fortsatt vård gäller 17 §.

Konstaterar rättsskyddscentralen att det inte finns förutsättningar att bestämma att en person som på grund av sitt sinnestillstånd inte dömts till straff skall tas in för vård oberoende av sin vilja, skall denne utan dröjsmål skrivas ut från sjukhuset, om han så önskar, eller friges från fängelset.

Om rättsskyddscentralen i ett fall som avses i 2 mom. konstaterar att de förutsättningar för specialomsorger mot vederbörandes egen vilja som nämns i 32 § 1 mom. lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda föreligger, skall rättsskyddscentralen besluta om specialomsorgerna så som sägs i 19 §.

Ett beslut av en sjukhusläkare om att någon oberoende av sin vilja skall tas in för vård eller att vården skall förlängas får överklagas genom besvär hos länsrätten inom 14 dagar från delfåendet. Ett beslut som en sjukhusläkare har fattat i ett fall som avses i 17 § 2 mom. och som gäller förlängning av vården oberoende av patientens vilja överklagas dock genom besvär hos rättsskyddscentralen för hälsovården inom 14 dagar från delfåendet. Om sökande av ändring gäller i övrigt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Ett beslut av rättsskyddscentralen om att någon oberoende av sin vilja skall tas in för vård eller om fortsatt vård eller i de fall som avses i 21 § om att någon skall tas in på sjukhus för undersökning samt rättsskyddscentralens beslut som gäller meddelande av specialomsorger oberoende av patientens vilja, liksom även ett beslut av länsrätten och rättsskyddscentralen i ärenden som avses i 1 mom. får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.