Lag om ändring av sjukförsäkringslagen
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i sjukförsäkringslagen av den 4 juli 1963 ( 364/63 ) 60 § 2 mom.,
ändras 19 § 4 mom., 22 § 1 mom. och 23 e § 1 mom., dessa lagrum sådana de lyder, 19 § 4 mom. i lag av den 26 juni 1981 (471/81), 22 § 1 mom. i lag av den 11 januari 1985 (32/85) och 23 e § 1 mom. i lag av den 22 december 1989 (1255//89), samt
fogas till 15 §, sådan den lyder delvis ändrad genom lagar av den 4 juli 1969 och den 7 januari 1982 (464/69 och 19/82), ett nytt 5 mom. och till 18 a §, sådan den lyder i nämnda lag av den 22 december 1989, ett nytt 2 mom. som följer:
15 §
Den försäkrade har inte rätt till dagpenning för en tid under vilken han får rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/91) eller enligt de lagar, det pensionsreglemente och de pensionsstadgor som avses i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller ersättning för inkomstbortfall på basis av en olycksfalls- eller trafikförsäkring eller med stöd av rehabiliteringsstadgandena i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48).
18 a §
Har den försäkrade under de sex månaderna innan dagpenningen börjat löpa fått rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning eller enligt de lagar, det pensionsreglemente och de pensionsstadgor som avses i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller ersättning för inkomstbortfall på basis av olycksfalls- eller trafikförsäkring eller enligt rehabiliteringsstadgandena i lagen om skada, ådragen i militärtjänst, skall dagpenningen uppgå till minst det belopp som den skulle ha uppgått till när rehabiliteringspenningen började löpa, ökat i förhållande till hur mycket det löneindextal som avses i 9 § lagen om pension för arbetstagare och som fastställts för det år då dagpenningen börjar löpa avviker från det löneindextal som fastställts för det år då rehabiliteringspenningen börjar löpa.
19 §
Har den försäkrade, efter att ha fått dagpenning, varit arbetsför under 12 månader, frånsett sådana perioder av arbetsoförmåga för vilka han enligt 1 mom. inte varit berättigad till dagpenning, har han rätt till dagpenning enligt 3 mom. utan att sådan dagpenning beaktas som har betalts för en tid före nämnda tolvmånadersperiod. Den tid, för vilken den försäkrade har fått rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning eller enligt de lagar, det pensionsreglemente eller de pensionsstadgor som avses i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller ersättning för inkomstbortfall på basis av en olycksfalls- eller trafikförsäkring eller enligt rehabiliteringsstadgandena i lagen om skada, ådragen i militärtjänst, skall jämställas med den arbetsförhetstid som avses ovan. En försäkrad som har beviljats invaliditetspension med stöd av 22 § 1 mom. folkpensionslagen eller full invalidpension enligt de lagar, det pensionsreglemente eller de pensionsstadgor som avses i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare anses under den tiden inte vara arbetsför.
22 §
Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen per dag är lika stor som den dagpenning som nämns i 16 och 17 §§ samt i 18 a § 2 mom. Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen är dock minst lika stor som grunddelen enligt lagen om stöd för vård av barn i hemmet (24/85), om rätt till moderskapspenning uppkommer på nytt då den försäkrade får en förmån enligt nämnda lag.
23 e §
Specialvårdspenningen per dag är lika stor som den dagpenning som nämns i 16 och 17 §§ samt i 18 a § 2 mom. Till specialvårdspenningen betalas barnförhöjning enligt 18 §.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.
Regeringens proposition 259/90
Socialutsk. bet. 49/90
Stora utsk. bet. 253/90
Helsingfors den 27 mars 1991
Republikens President MAUNO KOIVISTOSocial- och hälsovårdsminister Mauri Miettinen