378/1991

På utlänningars inresa och utresa samt på deras vistelse och arbete i Finland tillämpas denna lag och de stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd av den samt de internationella avtal som binder Finland.

Med utlänning avses i denna lag var och en som inte är finsk medborgare.

Vid tillämpningen av lagen får utlänningarnas rättigheter inte begränsas mer än vad som är nödvändigt.

En utlänning har rätt att anlita biträde och tolk i angelägenheter som avses i denna lag.

En utlänning får resa in i Finland och ut ur landet endast genom fastställda passkontrollställen, om inte något annat följer av internationella avtal som binder Finland.

Inrikesministeriet får bevilja tillstånd till inresa och utresa också på någon annan plats än ett passkontrollställe.

En utlänning som reser in i eller vistas i Finland skall ha ett giltigt pass som har utfärdats av en myndighet i hans hem- eller vistelseland.

Genom förordning stadgas på vilka villkor ett identitetsbevis eller någon motsvarande handling godkänns i stället för ett pass.

Inrikesministeriet kan bevilja en utlänning som vistas i Finland främlingspass, om han inte kan få pass av en myndighet i sitt hemland eller om det annars finns särskilda skäl.

Inrikesministeriet beviljar en utlänning främlingspass, om han har beviljats uppehållstillstånd på grund av behov av skydd.

I ett främlingspass får antecknas att innehavarens identitet inte har kunnat styrkas.

Innan ett främlingspass lämnas ut skall utlänningen överlämna de resedokument som han innehar till inrikesministeriet.

För flyktingar som avses i 35 § utfärdar inrikesministeriet resedokument för flykting.

I resedokumentet får antecknas att innehavarens identitet inte har kunnat styrkas.

Innan ett resedokument för flykting lämnas ut, skall utlänningen överlämna de resedokument som han innehar till inrikesministeriet.

Ett främlingspass och ett resedokument för flykting skall återlämnas till inrikesministeriet när innehavaren har

En utlänning som kommer till Finland eller vistas här skall ha visum eller uppehållstillstånd, om inte något annat följer av internationella avtal som binder Finland.

En utlänning som kommer till Finland utan visum får beviljas visum här, om han lägger fram vägande skäl för att han inte har skaffat visum innan han kom till landet.

En utlänning som kommer till Finland utan uppehållstillstånd får beviljas uppehållstillstånd här på de villkor som anges i 20 §.

Om visumfrihet stadgas genom förordning.

En utlänning som har uppehållsrätt enligt denna lag får bo och röra sig fritt i Finland, om inte något annat stadgas eller om inte något annat föreskrivs med stöd av ett särskilt stadgande.

Medborgare i Danmark, Island, Norge och Sverige har rätt att resa in i Finland utan pass direkt från länderna i fråga och att vistas här utan uppehållstillstånd samt att arbeta utan arbetstillstånd, enligt vad som avtalas med dessa stater.

Med visering avses ett inresetillstånd som beviljas en utlänning för turism eller någon därmed jämförbar kortvarig vistelse. Med återkomstvisering avses tillstånd för en utlänning som har erhållit engångsvisum att återkomma till landet.

För att ett visum skall vara giltigt krävs att utlänningen har ett giltigt pass eller något annat giltigt resedokument.

Ett visum kan vara engångsvisum, flergångsvisum, genomresevisum eller återkomstvisum.

Engångsvisum beviljas för högst tre månaders vistelse.

Flergångsvisum beviljas för flera vistelser vilka varje gång får vara högst tre månader.

Genomresevisum beviljas för till antalet begränsade resor genom Finland vilka varje gång får vara högst fem dygn.

Återkomstvisum beviljas för en eller flera återresor till landet.

I visumet antecknas den längsta tid som visumet berättigar innehavaren att vistas i landet samt det högsta antalet inresor till landet. Visum kan ges högst för den tid som passet gäller.

Visum beviljas utomlands av en finsk diplomatisk beskickning eller av ett konsulat som förestås av en utsänd konsul. Visum får också beviljas av någon annan finsk beskickning, om utrikesministeriet har beviljat en namngiven finsk medborgare som tjänstgör där fullmakt till detta.

Utrikesministeriet meddelar efter att ha hört inrikesministeriet beskickningarna anvisningar om förfarandet vid visering.

Den som kommer till Finland utan visum beviljas visum av inrikesministeriet eller enligt ministeriets anvisningar av passkontrollmyndigheten på inresestället.

Återkomstvisum beviljas av den lokala polisen.

Visum får återkallas, om en utlänning när han söker visum avsiktligt har lämnat oriktiga upplysningar om sin identitet eller andra oriktiga upplysningar som har påverkat beslutet eller om han har hemlighållit något som hade kunnat inverka på beslutets innehåll.

Visum återkallas av inrikesministeriet. Om utlänningen inte ännu har kommit till Finland, får visumet återkallas också av den beskickning som beviljade det.

Visumet upphör att gälla, om utlänningen utvisas.

Med uppehållstillstånd avses tillstånd för en utlänning att i något annat syfte än turism eller någon därmed jämförbar kortvarig vistelse upprepade gånger resa in i landet och vistas här.

För att ett uppehållstillstånd skall vara giltigt måste utlänningen ha ett giltigt pass eller något annat giltigt resedokument.

Ett uppehållstillstånd är antingen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eller ett permanent uppehållstillstånd.

Tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas för minst ett år, om inte något annat följer av syftet med utlänningens vistelse här eller om han inte ansöker om uppehållstillstånd för en kortare tid.

En utlänning som har varit finsk medborgare eller av vars föräldrar åtminstone den ena är eller har varit finsk medborgare beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd för två år, om han inte ansöker om uppehållstillstånd för en kortare tid.

Permanent uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har vistats i Finland två år utan avbrott, om inte något annat följer av syftet med hans vistelse här eller om det inte finns särskilda skäl som talar mot att tillstånd beviljas.

Uppehållstillstånd beviljas utomlands av en finsk diplomatisk beskickning eller av ett konsulat som förestås av en utsänd konsul. Uppehållstillstånd får också beviljas av någon annan finsk beskickning, om utrikesministeriet har beviljat en namngiven finsk medborgare som tjänstgör där fullmakt till detta.

Utrikesministeriet meddelar, efter att ha hört inrikesministeriet, beskickningarna anvisningar om förfarandet när uppehållstillstånd beviljas.

Tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas, om

En utlänning som kommer till Finland utan uppehållstillstånd beviljas uppehållstillstånd av inrikesministeriet.

En utlänning som vistats i Finland beviljas nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd och permanent uppehållstillstånd av den lokala polisen. Om den lokala polisen av särskilda skäl inte anser sig kunna bevilja permanent uppehållstillstånd, skall den hänskjuta saken till inrikesministeriet.

De som hör till personalen vid en diplomatisk beskickning i Finland eller till ett konsulat som förestås av en utsänd konsul samt medlemmarna av deras familjer beviljas uppehållstillstånd av utrikesministeriet. Medborgare i en tredje stat som hör till personalen och deras familjer samt den som är i privat tjänst hos personalen beviljas dock uppehållstillstånd av inrikesministeriet eller den lokala polisen.

Den som kommer till Finland utan uppehållstillstånd får beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd här, om

Den som har fått asyl i Finland och andra i 35 § nämnda flyktingar beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Om beviljande av permanent uppehållstillstånd stadgas i 16 § 4 mom.

Ett uppehållstillstånd får återkallas, om en utlänning när han söker tillståndet avsiktligt har lämnat oriktiga upplysningar om sin identitet eller andra oriktiga upplysningar som har påverkat beslutet eller om han har hemlighållit något som hade kunnat inverka på beslutets innehåll. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får återkallas också av andra vägande skäl.

Uppehållstillståndet återkallas av den myndighet som beviljade det. Om utlänningen redan har kommit till landet, får ett uppehållstillstånd som har beviljats av en beskickning dock endast återkallas av inrikesministeriet.

Ett uppehållstillstånd upphör att gälla, om utlänningen

Inrikesministeriet får på ansökan besluta att uppehållstillståndet inte skall upphöra att gälla i de fall som avses i 1 mom. 3 punkten.

Med arbetstillstånd avses rätt att förvärvsarbeta i Finland.

Om utlänningars rätt att idka näring stadgas särskilt.

En utlänning som har för avsikt att börja förvärvsarbeta i Finland skall ha arbetstillstånd, om inte något annat följer av 25 §.

En utlänning som i Finland anställs för tjänstgöring på ett finskt fartyg skall ha arbetstillstånd, om inte arbetsministeriet bestämmer något annat.

Arbetstillstånd skall skaffas före ankomsten till landet. En utlänning som har kommit till landet utan arbetstillstånd får dock beviljas arbetstillstånd, om han inte tidigare har varit skyldig att skaffa arbetstillstånd eller om det vore uppenbart oskäligt att vägra tillstånd.

Arbetstillstånd krävs inte av en utlänning

En studerande som har fått uppehållstillstånd behöver inte arbetstillstånd för deltidsarbete eller arbete under ferierna.

Genom förordning stadgas i vilka yrken, befattningar och uppgifter arbetstillstånd inte krävs av utlänningar.

Utomlands beviljas arbetstillstånd av de beskickningar som anges i 17 § 1 mom. Beskickningen skall innan tillståndet beviljas inhämta utlåtande av arbetsmyndigheten. Om beskickningen begär utlåtande av inrikesministeriet om ett uppehållstillstånd, inhämtar ministeriet utlåtande av arbetsmyndigheten.

En utlänning som vistas i Finland och som har tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas arbetstillstånd av arbetsmyndigheten.

En utlänning som vistas i Finland men som inte har uppehållstillstånd beviljas arbetstillstånd av inrikesministeriet eller av den lokala polisen i samband med uppehållstillståndet. Innan arbetstillstånd beviljas skall utlåtande av arbetsmyndigheten inhämtas.

Arbetstillstånd beviljas för minst ett år, om inte något annat följer av arbetets natur eller varaktighet eller av syftet med utlänningens vistelse här och om det inte med beaktande av arbetsmyndighetens ståndpunkt finns andra vägande skäl att bevilja tillståndet för en kortare tid.

Arbetstillstånd beviljas för en bestämd bransch, men tillståndet får förenas med begränsningar som gäller arbetsgivaren, regional giltighet för tillståndet eller arbetets natur.

Arbetstillstånd kan beviljas också utan de begränsningar som anges i 2 mom., om det finns någon särskild orsak till detta med hänsyn till arbetsmyndighetens åsikt.

Arbetstillståndet förfaller, om uppehållstillståndet upphör att gälla.

Det får krävas att till ansökan om arbetstillstånd fogas utredning om sökandens hälsotillstånd, yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet samt uppgift om han har dömts till frihetsstraff eller inte.

Arbetsgivaren skall innan en utlännings arbetsförhållande börjar förvissa sig om att utlänningen har arbetstillstånd eller att han inte behöver arbetstillstånd. Om arbetstillstånd har beviljats för en bestämd tid, skall arbetsgivaren medan arbetsförhållandet varar förvissa sig om att utlänningen har beviljats nytt arbetstillstånd.

Arbetsgivaren skall ge arbetsmyndigheten en försäkran om att den lön som betalas till utlänningen och övriga arbetsvillkor stämmer överens med de gällande kollektivavtalen eller, om det inte finns något kollektivavtal i branschen, om att de svarar mot den praxis som gäller finska arbetstagare.

På ett arbetsförhållande som har anknytning till flera stater tillämpas vad som stadgas särskilt.

En utlänning kan beviljas asyl, om han till följd av att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning uppehåller sig utanför den stat där han är medborgare eller där han vistas stadigvarande, och om han på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av denna stats skydd.

Asyl kan vägras i synnerhet om

En utlänning som inte beviljas asyl, men som inte anses kunna återvända tryggt till sitt hemland eller det land där han är stadigvarande bosatt, kan av inrikesministeriet beviljas uppehållstillstånd i Finland på grund av behov av skydd.

Asylansökan skall lämnas till polisen, passkontrollanten, utlänningscentralen eller utlänningsombudsmannen. Om ansökan har lämnats till passkontrollanten eller till utlänningsombudsmannen, skall denne utan dröjsmål sända ansökan till utlänningscentralen eller polisen.

Ansökan om asyl skall göras vid ankomsten till landet eller snart därefter. Asyl kan också beviljas på ansökan som görs senare, om förhållandena medan utlänningen befinner sig här har förändrats i hans hemland eller det land där han stadigvarande bor så att det är motiverat att asyl beviljas.

Asylansökningar avgörs av inrikesministeriet.

Utlänningsombudsmannen skall beredas tillfälle att bli hörd vid behandlingen av asylansökningar, om detta inte är uppenbart onödigt.

Konstaterar inrikesministeriet i sitt beslut genom vilket asylansökan avslås att sökanden innan han gav in sin ansökan har vistats i ett säkert land som han kan återvända till eller att ansökan annars är uppenbart ogrundad, skall ministeriet av ordföranden eller en vice ordförande i den i 56 § nämnda asylnämnden begära utlåtande om ansökan är uppenbart ogrundad eller inte.

Ordföranden eller vice ordföranden skall avge sitt utlåtande i brådskande ordning. Om ansökan också i utlåtandet anses vara uppenbart ogrundad, får ändring i inrikesministeriets beslut inte sökas genom besvär.

Med flykting avses en utlänning som

En flykting ges på begäran ett intyg om att han är flykting ( flyktingförklaring ).

En flykting upphör att vara flykting, om han

Inrikesministeriet beslutar om när flyktingskap upphör.

En utlänning får avvisas,

En utlänning som har meddelats inreseförbud i Finland eller något annat nordiskt land skall avvisas.

Avvisning skall ske utan dröjsmål på passkontrollstället eller någon annanstans så snart det har varit möjligt att undersöka om utlänningens inresa kan tillåtas.

Ingen får avvisas till ett område där han kan bli utsatt för omänsklig behandling eller förföljelse som nämns i 30 § eller till ett område från vilket han kan bli sänd till ett sådant område.

Beslut om avvisning fattas av passkontrollmyndigheten enligt inrikesministeriets anvisningar. Har utlänningen ansökt om asyl i Finland, skall beslut om avvisning dock fattas av inrikesministeriet.

Om ett avvisningsärende som behandlas av passkontrollmyndigheten har betydelse för tillämpningen av 37 § i andra liknande fall, får passkontrollmyndigheten hänskjuta saken till inrikesministeriet.

Beslut om avvisning måste fattas inom tre månader från det utlänningen kom till landet. Har utlänningen ansökt om asyl i Finland, får beslutet dock inte fattas förrän asylansökan har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

En utlänning får utvisas ur Finland,

En flykting får utvisas endast

När utvisning övervägs skall hänsyn tas till alla omständigheter och förhållanden i sin helhet som verkar på saken. Sådana är åtminstone hur länge utlänningen har vistats i Finland, förhållandet mellan barn och förälder, familjeband och andra band till Finland, samt i det fall som anges i 40 § 1 mom. 3 punkten också brottets eller brottens art.

Ingen får utvisas till ett område där han kan bli utsatt för omänsklig behandling eller förföljelse som nämns i 30 §, eller till ett område från vilket han kan bli sänd till ett sådant område.

Beslut om utvisning fattas av inrikesministeriet på framställning av polisen. Inrikesministeriet får också utan framställning av polisen besluta om utvisning, om orsaken är verksamhet som äventyrar statens säkerhet eller Finlands förhållanden till en främmande stat.

Utlänningen och utlänningsombudsmannen skall alltid ges tillfälle att bli hörda i ett utvisningsärende.

I ett utvisningsbeslut får utlänningen meddelas inreseförbud för högst fem år eller tills vidare.

Ett inreseförbud får återkallas helt eller för en bestämd tid på grund av förändrade förhållanden eller av någon viktig personlig anledning. Inrikesministeriet beslutar om återkallandet.

Om en utlänning avvisas, är den trafikidkare som har transporterat hit honom skyldig att föra honom tillbaka till den plats där han medtogs för transporten.

Har utlänningen inte medel för återresan, är trafikidkaren skyldig att sköta transporten på egen bekostnad. Om avvisningen har berott på att utlänningen saknade pass, visum, uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller medel och utlänningen behöver en följeslagare, är trafikidkaren också skyldig att betala kostnaderna för följeslagaren. Trafikidkaren har inte rätt till ersättning av staten för transportkostnaderna.

Om en utlänning har lämnat ett fartyg och stannat i land utan sådant pass, visum eller uppehållstillstånd som krävs, är fartygets befälhavare, redaren och den speditionsrörelse som redaren har anlitat skyldiga att solidariskt ersätta statens kostnader för utlänningens vistelse här och för avvisningen eller utvisningen.

Vad som stadgas i 3 mom. skall ha motsvarande tillämpning, om en utlänning utan sådant pass, visum eller uppehållstillstånd som krävs har stannat i landet efter ett luftfartyg.

Om det särskilt behövs för att undersöka om en utlännings inresa kan tillåtas eller inte, om beslut har fattats om att utlänningen skall avvisas eller utvisas eller om ett sådant beslut bereds, får han åläggas att med bestämda mellanrum anmäla sig hos polisen tills det har klarlagts om inresan kan tillåtas eller tills han har avvisats eller utvisats eller saken annars har avgjorts.

I de fall som anges i 1 mom. får det bestämmas att utlänningen skall överlämna sitt pass eller sin biljett till polisen, ställa en säkerhet som polisen bestämmer eller meddela polisen var han är anträffbar.

Om det under förhållanden som avses i 45 § 1 mom. med hänsyn till utlänningens personliga och andra förhållanden finns motiverad orsak att anta att han håller sig undan eller begår brott i Finland, eller om hans identitet inte har kunnat klarläggas, får han tas i förvar i stället för att bli föremål för övervakning enligt 45 §.

Den som inte har fyllt 18 år får inte tas i förvar utan att socialmyndigheten eller utlänningsombudsmannen hörs.

Det ärende som gäller en utlänning som har tagits i förvar skall behandlas skyndsamt.

Beslut om förvar fattas av den polisman inom befälet vid den lokala polisen, centralkriminalpolisen, skyddspolisen eller rörliga polisen som skall handlägga ärendet.

En utlänning som har tagits i förvar skall sändas till en plats som har reserverats särskilt för ändamålet eller som annars är lämplig. I fråga om behandlingen av dem som har tagits i förvar gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om behandling av rannsakningsfångar.

Den polisman som har beslutat om tagande i förvar skall utan dröjsmål och senast dagen efter förvarstagandet anmäla saken till underrätten på den ort där förvaret sker, eller i brådskande fall till någon annan underrätt enligt vad justitieministeriet bestämmer närmare. Anmälan får även göras per telefon. En telefonanmälan skall utan dröjsmål bekräftas skriftligen.

Ett ärende som gäller förvar skall utan dröjsmål och senast inom fyra dygn från åtgärden tas upp i domstolen i den ordning som gäller för behandling av häktningsyrkanden.

Ett ärende som gäller förvar kan i häradsrätten behandlas utan nämnd och i rådstuvurätten med en lagfaren medlem. Sammanträdet kan också hållas på någon annan tid och plats än vad som stadgas om allmän underrätts sammanträde.

Vid beräkningen av de frister som avses i 1 och 2 mom. tillämpas inte 5 § lagen om beräknande av laga tid (150/30).

Saknas förutsättningar för förvar, skall domstolen bestämma att den som har tagits i förvar omedelbart skall friges.

Om domstolen bestämmer att den som har tagits i förvar fortfarande skall hållas i förvar, skall den besluta att han skall förpassas till en plats som nämns i 47 §.

Fattas beslutet att utlänningen fortfarande skall hållas i förvar av någon annan underrätt än underrätten på förvaringsorten, skall den domstol som fattar beslutet utan dröjsmål underrätta domstolen på förvaringsorten om sitt beslut.

Den polisman som har beslutat om förvaret skall besluta att den som har tagits i förvar genast skall friges när det inte längre finns förutsättningar för förvaret.

Har en domstol beslutat att den som har tagits i förvar fortfarande skall hållas i förvar, skall polismannen utan dröjsmål göra anmälan om frigivningen till underrätten på förvaringsorten. Anmälan får också göras per telefon. En telefonanmälan skall utan dröjsmål bekräftas skriftligen.

Har det inte beslutats att den som har tagits i förvar skall friges, skall underrätten på förvaringsorten på eget initiativ ta upp ärendet på nytt senast två veckor efter varje beslut genom vilket domstolen har bestämt att utlänningen fortfarande skall hållas i förvar.

Då en utlänning har tagits i förvar, skall han ges tillfälle att ta kontakt med en nära anförvant, en representant för sitt hemland, ett rättsbiträde, utlänningsombudsmannen och sin mottagare i Finland.

En utlänning skall på uppmaning av polisen eller någon annan myndighet som behandlar hans ärende visa upp sitt pass eller på något annat tillförlitligt sätt styrka sin identitet.

En utlänning skall på kallelse infinna sig hos polisen för att lämna behövliga upplysningar om sin vistelse.

Om en utlänning misstänks eller är åtalad för ett brott eller om han har dömts till ett straff som inte har avtjänats eller om någon annan synnerligen viktig orsak kräver det, får inrikesministeriet på framställning av polisen eller någon annan myndighet förbjuda utlänningen att lämna landet. Förbudet gäller den tid som ministeriet har bestämt, om det inte återkallas tidigare.

I brådskande fall får polisen förbjuda utlänningen att lämna landet. Polisen skall utan dröjsmål underrätta inrikesministeriet om beslutet. Ministeriet skall besluta om förbudet skall bestå eller inte.

Ett utreseförbud skall återkallas så snart det inte längre finns något hinder för utresan.

En utlänning, som är missnöjd med passkontrollmyndighetens beslut om avvisning eller polisens beslut om återkallande av uppehållstillstånd, får anföra besvär över beslutet hos länsrätten inom 14 dagar efter det han fick del av beslutet. Länsrättens beslut får inte överklagas genom besvär.

I frågor som gäller asyl och flyktingskap som upphör är asylnämnden besvärsinstans. Nämnden arbetar i anslutning till justitieministeriet.

Nämnden skall ha en ordförande samt minst två vice ordförande och fem andra medlemmar. Medlemmarna handlar under domaransvar. De kan inneha sin uppgift som huvudsyssla. Ordföranden och vice ordförandena skall ha avlagt juris kandidatexamen och vara förtrogna med domaruppgifter. De övriga medlemmarna skall vara förtrogna med folkrätt, flyktingfrågor eller utlänningsärenden.

Statsrådet skall utnämna eller anställa medlemmarna för en mandatperiod om fem år i sänder. Blir en medlemsplats ledig i nämnden eller utökas antalet medlemmar i nämnden under mandatperioden, skall den nya medlemmen utnämnas eller anställas för återstoden av perioden. Om medlemmarnas rätt att stå kvar i sitt uppdrag gäller i övrigt vad som stadgas om innehavare av domartjänst. Är den som utnämnts eller anställts till medlem i huvudsyssla sedan tidigare utnämnd eller förflyttad till en statstjänst, är han tjänstledig från denna tjänst under den tid han är medlem.

Nämnden är beslutför när minst hälften av medlemmarna är närvarande och ordföranden eller en vice ordförande i nämnden är ordförande. Nämnden kan vara uppdelad på sektioner. En sektion är beslutför när minst tre medlemmar är närvarande och ordföranden eller en vice ordförande i nämnden är ordförande.

För utredning av ett ärende kan nämnden hålla muntlig förhandling där parterna, vittnen och sakkunniga kan höras samt annan utredning tas emot. Vid behandlingen av ett ärende i nämnden iakttas i övrigt i tillämpliga delar laga rättegångsordning.

Asylnämnden har en sekreterare i huvudsyssla som skall ha avlagt juris kandidatexamen. Sekreteraren utnämns eller anställs av justitieministeriet.

Närmare stadganden om asylnämnden utfärdas genom förordning.

En utlänning som är missnöjd med inrikesministeriets beslut om asyl eller om när flyktingskap upphör får enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50) anföra besvär över beslutet hos asylnämnden inom 14 dagar från det han fick del av beslutet. Om förbud mot att söka ändring i vissa asylbeslut stadgas i 34 §.

En utlänning, som anser att inrikesministeriets beslut om avvisning, utvisning, inreseförbud, utreseförbud, återkallande av visum eller uppehållstillstånd eller vägran att bevilja permanent uppehållstillstånd kränker hans rätt, får enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden anföra besvär över beslutet hos högsta förvaltningsdomstolen inom 14 dagar från det han fick del av beslutet. Besvär får dock inte anföras över beslut genom vilka visum eller uppehållstillstånd har återkallats innan utlänningen har kommit till Finland.

Besvärsundervisning skall fogas till sådana beslut av inrikesministeriet som får överklagas.

I andra fall än de som anges i 55, 57 och 59 §§ får ändring inte sökas genom besvär i beslut som har meddelats med stöd av denna lag.

Besvärsskriften skall ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Denna skall utan dröjsmål sända in de handlingar som legat till grund för avgörandet med eget utlåtande till besvärsmyndigheten. Utomlands får besvärsskriften också ges till en finsk beskickning, som utan dröjsmål skall sända den till besvärsmyndigheten. Den som har tagits i förvar får också ge besvärsskriften till förmannen för förvaringsstället eller till anstaltens direktör, som skall sända den vidare till den myndighet som har meddelat beslutet.

Besvären skall behandlas i brådskande ordning.

Beslut om avvisning och utreseförbud får verkställas trots att ändring har sökts.

Inrikesministeriets beslut om utvisning får verkställas innan det har vunnit laga kraft, om utlänningen i två ojäviga vittnens närvaro meddelar att han samtycker till att beslutet verkställs och undertecknar en anteckning därom i beslutet.

En utlänning som

skall för utlänningsförseelse dömas till böter.

En arbetsgivare eller dennes företrädare som anställer eller i sin tjänst håller en utlänning som saknar behövligt arbetstillstånd skall för utlänningsförseelse av arbetsgivare dömas till böter.

Uppgifter som kommit fram vid behandlingen av ett ärende som gäller asyl, flyktingskap som upphör eller tagande i förvar av en asylsökande skall, utöver vad som i övrigt stadgas om sekretess, hållas hemliga, om det kan äventyra den asylsökandes eller en närstående persons säkerhet att uppgiften offentliggörs.

Om ett beslut enligt denna lag skall delges en utlänning, iakttas i tillämpliga delar lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/66).

Delgivningen får också verkställas genom att beslutet sänds med posten till den adress som utlänningen har uppgett eller, om utlänningen inte har uppgett någon adress för delgivningen, genom att beslutet genom utrikesministeriets förmedling sänds till den stats beskickning vars medborgare utlänningen är eller där han stadigvarande vistas. Det anses då, om inte något annat visas, att delgivningen har skett den trettionde dagen efter att handlingen postades eller sändes till beskickningen.

Har en utlänning fått allmän rättshjälp i ett asylärende, ersätts kommunen av statens medel för kostnaderna för rättshjälpen. Ersättningen räknas ut enligt de debiteringsgrunder som justitieministeriet har fastställt med stöd av 27 a § lagen om allmän rättshjälpsverksamhet.

Myndigheten skall ombesörja tolkning, om en utlänning i ett asylärende eller ett ärende enligt denna lag, som kan göras anhängigt på initiativ av myndigheten, inte behärskar det språk som enligt språklagen (148/22) skall användas vid myndigheten eller om han på grund av hörsel-, syn- eller talskada inte kan göra sig förstådd.

Av särskilda skäl kan myndigheten ombesörja tolkning även i ett annat ärende enligt denna lag än ett sådant som avses i 1 mom.

En utlänning har rätt att på ett främmande språk få del av ett beslut som gäller honom, enligt vad som närmare stadgas genom förordning.

I samband med social- och hälsovårdsministeriet finns en utlänningsombudsman. Om ombudsmannens uppgifter och hur verksamheten skall ordnas stadgas särskilt.

Om utvecklande av samarbetet mellan myndigheterna i ärenden som anges i denna lag stadgas genom förordning.

Beslut som nämns i 31, 33, 34, 39, 42, 43, 47, 49, 51, 54, 55, 57 och 58 §§ skall utan dröjsmål delges utlänningsombudsmannen.

På begäran av utlänningsombudsmannen skall också beslut som nämns i 21, 26, 63 och 64 §§ delges honom.

Inrikesministeriet meddelar efter att ha hört social- och hälsovårdsministeriet anvisningar om hur utlänningsombudsmannen skall delges besluten.

Utöver vad som stadgas i lagen om befolkningsböcker (141/69) och förordningen om inkvarterings- och förplägnadsrörelser (502/69) får inrikesministeriet meddela föreskrifter om anmälningar om att utlänningar har inkvarterats eller flyttat.

Statsrådet har under krig eller krigshot eller även annars när det prövas vara behövligt på grund av rikets säkerhet eller exceptionella förhållanden rätt att meddela sådana föreskrifter om utlänningars inresa till Finland, deras vistelse och arbete här samt deras utresa som avviker från denna lag eller från stadganden och bestämmelser som meddelas med stöd av den.

Inrikesministeriets utlänningscentral och polisen övervakar att denna lag och de stadganden och bestämmelser som utfärdas med stöd av den iakttas. Också passkontrollanterna övervakar att stadgandena och bestämmelserna om utlänningars inresa och utresa följs.

Om gränsbevakningsväsendets, tullverkets och andra myndigheters åligganden vid övervakningen av stadgandena och bestämmelserna om utlänningar stadgas särskilt.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.