177/1991

Direktionen skall

Elevernas skolarbete inleds i augusti och avslutas den sista vardagen vecka 22. I gymnasiets högsta årskurs avslutas det likväl torsdagen vecka 7.

I den tidpunkt då skolarbetet inleds skall meddelas innan föregående läsårs skolarbete avslutas.

I gymnasiet hålls sommarlov och ett jullov som omfattar minst tio dagar.

Lördagarna är lovdagar, om inte kommunen beslutar annorlunda. Andra lovdagar kan även förekomma under läsåret.

Dagens arbete inleds med en kort morgonsamling som på ett positivt sätt skall ansluta sig till den religiösa och etiska fostran som ges i gymnasiet.

En lektion pågår 60 minuter, varav minst 45 minuter används till undervisning enligt arbetsordningen och minst 10 minuter till rast. Den tid som skall användas för undervisning och raster kan ordnas på annat sätt än vad som här stadgas, om det är ändamålsenligt på grund av undervisningsämnet eller det arbetssätt som tillämpas vid undervisningen eller av något annat särskilt skäl. Arbetsdagen kan dock förkortas endast om en dubbellektion har placerats i slutet av dagen.

Läroböcker och därmed jämförbara läromedel som används vid undervisningen skall godkännas av skolstyrelsen. Direktionen beslutar om införande av läroböcker och därmed jämförbara läromedel.

Arbetsplanen skall innehålla föreskrifter om

Förslag till arbetsplan uppgörs av skolans rektor tillsammans med lärarna.

I läroplanen för gymnasiet skall såsom för alla elever gemensamma ämnen ingå modersmålet, det andra inhemska språket, ett första och ett andra främmande språk, religion, historia, samhällslära, matematik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, hälsokunskap, musik och teckning. Musik och teckning kan vara valbara sinsemellan. Lärokursen i ett gemensamt ämne kan till en del vara valfri. I gymnasiets läroplan skall även ingå elevhandledning.

Innan ett beslut som avses i 18 § 4 mom. gymnasielagen fattas skall direktionen utreda om eleven skall beviljas befrielse enligt 3 a § förordningen angående studentexamen.

Gymnasiets rektor kan befria en elev från studier i något ämne, om deltagande i studierna på grund av sjukdom eller handikapp medför oskäliga svårigheter för eleven. Tillfällig befrielse från undervisning kan av något giltigt skäl medges av läraren i ämnet.

Gymnasiets rektor kan med stöd av 8 § religionsfrihetslagen (267/22) befria en elev från den allmänna religionsundervisningen i gymnasiet.

Om vårdnadshavaren önskar att religionsundervisning skall ordnas för en elev enligt 19 § 3 mom. gymnasielagen skall han framföra sitt krav till rektorn. Eleven skall på begäran lämna upplysningar om trosbekännelsens innehåll.

I gymnasiet finns en basgrupp för varje antal om 36 elever per årskurs. ^[1] Av särskilda skäl får basgruppen vara större än vad som här sägs.

Det timantal som avses i 21 § 1 mom. gymnasielagen, minskat med två timmar per vecka och basgrupp, skall användas för undervisning i de läroämnen som fastställs i läroplanen, för elevhandledning i klass och för stödundervisning. Skolnämnden beslutar om hur dessa två timmar per vecka och basgrupp skall användas för undervisning i läroämnen, elevhandledning i klass och stödundervisning vid kommunens gymnasier. Då skolnämnden fattar sitt beslut, skall den särskilt beakta ordnandet av språkundervisningen och en eventuell särskild inriktning av läroplanen i olika skolor.

En elevs kunskaper och färdigheter bedöms vid slutet av varje kurs av läraren i ämnet. En elev, som har fått ett svagt kursvitsord eller som av någon godtagbar orsak har varit frånvarande så att hans kunskaper och färdigheter inte har kunnat bedömas, har rätt att en gång delta i förhör som gäller kursen. ^[2] Eleven skall ges möjlighet att delta i förhöret två skilda dagar. Vid bedömning av elevens prestationer skall följas samma principer som vid bedömning av den egentliga kursen. Skolstyrelsen kan bestämma att anteckning om deltagande är nog som bevis för att kursen har inhämtats.

En elev som har inhämtat årskursens lärokurs uppflyttas vid läsårets utgång till följande årskurs. En elev som i ett eller två ämnen inte har inhämtat årskursens lärokurs får villkor och kan uppflyttas till följande årskurs efter att i dessa ämnen ha avlagt en godkänd examen. Skolstyrelsen bestämmer när en svag prestation i något ämne eller i någon av ämnets lärokurser inte skall medföra kvarstannande i årskursen eller utgöra hinder för avgångsbetyg.

En elev skall i juni efter det nya förhöret beredas tillfälle att delta i villkorsförhör på den dag som anges i arbetsplanen. Av vägande skäl kan rektorn i ett enskilt fall göra det möjligt för eleven att delta i villkorsförhör även vid någon annan tidpunkt. Villkors förhör sker endast i de kurser inom läroämnet i vilka eleven har blivit underkänd. Har eleven härvid erhållit godkänt vitsord, antecknas detta som nytt kursvitsord. Om godkännande av villkorsförhör beslutar respektive lärare.

Av särskilda skäl kan gymnasiets rektor tillåta att en gymnasieelev får genomgå förhör i en kurs eller lärokurs som hör till gymnasiets läroplan utan att delta i undervisningen.

I gymnasiet anordnas i den högsta årskursen under vårterminen muntliga förhör i gymnasiets läroämnen.

En elev skall med godkänt resultat delta i muntligt förhör i fyra ämnen som han själv väljer bland dem i vilka han anmält sig för studentexamen. Eleven kan dessutom efter proven i studentexamen delta förhör i högst fyra av gymnasiets läroämnen. Förhören, i vilka vid behov även kan ingå skriftliga uppgifter, bedöms enligt gymnasiets allmänna bedömningsgrunder.

Kunskaperna och färdigheterna hos en elev i gymnasiets högsta årskurs bedöms omedelbart efter det sedan skolgången under vårterminen har avslutats.

En elev som avgår från gymnasiet innan han inhämtat gymnasiets hela lärokurs skall ges ett betyg över fullföljda studier.

Som elev i gymnasiet kan även intas den som på grund av vistelse utomlands eller av någon annan jämförbar orsak inte har inhämtat i 1 mom. nämnd lärokurs. För intagning av elever som avses i detta moment anordnar rektorn vid behov förhör.

Till frånvaro från gymnasiet skall tillstånd för eleven begäras.

Tillstånd till högst tre dagars frånvaro beviljas av klassföreståndaren och annars av gymnasiets rektor.

Har tillstånd inte kunnat begäras på förhand, skall eleven så snart som möjligt underrätta klassförståndaren om frånvaron.

En elev som inte iakttar ordningen i gymnasiet eller som uppför sig olämpligt kan tillrättavisas genom disciplinärt straff.

För att tillrättavisa en elev får

Innan en elev avstängs för viss tid eller ges en skriftlig varning skall han höras och den handling eller försummelse som straffet grundar sig på preciseras och behövlig utredning skaffas. En utvisning ur klassen skall registreras.

Har domstolen dömt eleven till straff, får disciplinärt straff inte påföras honom av samma orsak. Eleven får dock avstängas för viss tid, om detta är motiverat med hänsyn till brott som eleven har begått eller därtill anknutna omständigheter.

Är en elev föremål för brottsundersökning, kan direktionen avstänga honom från skolgång.

Gymnasiet skall ha ett tillräckligt antal klassföreståndare.

Av en ordinarie innehavare av rektorstjänst krävs mellersta vitsordet i examen i skolförvaltning. En innehavare av rektorstjänst som vid sin utnämning var behörig för tjänsten är fortfarande behörig för den även om han inte har avlagt nämnda vitsord.

En ordinarie innehavare av lärartjänst skall har avlagt det lägsta vitsordet i examen i skolförvaltning. Denna examen krävs dock inte av innehavaren av en lärartjänst som har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller som har slutfört pedagogiska studier för ämneslärare eller tidigare har avlagt examen i folkskoleförvaltning eller läroverkslagstiftning, inte heller av innehavaren av en lärartjänst av vilken nämnda examina inte har fordrats för tillträde till en lärartjänst eller lärarbefattning vid folkskola eller läroverk.

Vid examen i skolförvaltning, för vilken fordringarna fastställs av skolstyrelsen, kan avläggas lägsta, mellersta och högsta vitsord. Examinatorerna förordnas av skolstyrelsen. Om den avgift som skall erläggas för examen stadgas särskilt.

Behörig för en yngre eller äldre lektorstjänst i studiehandledning är den som har behörighet för lärartjänst vid gymnasium och som har slutfört av undervisningsministeriet godkända studier. Behörig för tjänsten är även den som har slutfört separata studier för studiehandledare eller som har avlagt examen för studiehandledare vid grundskola och slutfört av undervisningsministeriet godkända studier.

Har studiehandledningsuppgifter kombinerats med en yngre eller äldre lektorstjänst, är behörighetsvillkoret i 1 mom. nämnda studier eller där nämnd examen.

Behörig för en yngre eller äldre lektorstjänst är också den som undervisningsministeriet har gett ett behörighetsintyg som avses i denna paragraf på grund av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i ett i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst treåriga studier är behörig i respektive land för en lärartjänst i ^[3] gymnastik, musik eller teckning, kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva tilläggsstudier.

Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i ett i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst fyraåriga studier är behörig i respektive land för andra lärartjänster än de som nämns i 2 mom., kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva tilläggsstudier. ^[4]

Behörig som timlärare är den som har behörighet som lektor i ämnet.

89 §

96 §

98 a §

106 §

119 §

120 §