719/1984

Kommunalt gymnasium benämns i denna förordning gymnasium och kommunalt gymnasiums kvällslinje benämns kvällslinje.

Om kvällslinje stadgas i förordningen om kvällsgymnasier (721/84) med i denna förordning stadgade undantag.

Ansökan om tillstånd att inrätta gymnasium skall innefatta utredning om att förutsättningarna för inrättandet förefinns samt om förläggningskommunen och undervisningsspråket.

Ansökan om sådan ändring av gymnasiums verksamhetsform som avser inrättande av kvällslinje skall innefatta utredning om att förutsättningarna för inrättandet förefinns samt om förläggningskommunen och undervisningsspråket.

Ansökan om inrättande av gymnasium och om ändring av dess verksamhetsform skall tillställas länsstyrelsen senast under januari månad det år, då inrättandet eller ändringen av verksamhetsformen enligt planerna skall förverkligas. Länsstyrelsen skall tillställa skolstyrelsen ansökan jämte eget utlåtande.

Direktion skall

Har direktion fått kännedom om sådant förfarande eller sådan försummelse från tjänsteinnehavares eller timlärares sida som kan föranleda anmärkning, disciplinärt förfarande eller åtal, skall den omedelbart skriftligen underrätta skolnämnden och länsstyrelsen om saken.

Är inte annorlunda stadgat i lag eller i denna förordning, gäller om direktion och dess medlem i tillämpliga delar vad som är stadgat i kommunallagen (953/76) om nämnd och dess medlem.

Direktion står under skolnämndens tillsyn.

Direktion skall sammankallas utan dröjsmål om skolnämnden, skoldirektören, gymnasiets rektor eller minst en tredjedel av direktionens medlemmar kräver detta.

Vid direktionens möten har företrädare för länsstyrelsen rätt att närvara och yttra sig. Angående rätt för andra att närvara och yttra sig bestäms i instruktion.

Då skolnämnd sammankallar i 6 § 1 mom. gymnasielagen (477/83) avsett möte, förordnar den ordförande för mötet. Rektor är mötets sekreterare.

Vid möte för elevernas vårdnadshavare uppgörs förslag till kommunfullmäktige om de medlemmar som skall väljas till direktionen bland elevernas vårdnadshavare och om deras suppleanter. De föreslagna personerna, som inte placeras i företrädesordning, skall om möjligt uppgå till minst tio.

Lärarkår skall

Lärarkårens möte vid vilket det förestående läsårets arbete planeras skall hållas senast en dag innan elevernas skolarbete börjar.

Då lärarkåren utför i 1 mom. nämnda uppgifter skall den vid behov rådgöra med de vid gymnasiet anställda personer som handhar andra uppgifter än undervisning.

Ordförande för lärarkåren är rektor och vid förfall för honom biträdande rektor eller vice rektor. Lärarkåren utser inom sig en sekreterare.

Lärarkårens möte sammankallas av ordföranden. Möte skall sammankallas utan dröjsmål, om minst en tredjedel av lärarkårens medlemmar kräver detta.

Lärarkårens möte är beslutfört, då mer än hälften av medlemmarna är närvarande. Beslut fattas med enkel röstmajoritet. Faller rösterna lika, avgör ordförandens röst, vid personval dock lotten.

Om sättet för sammankallande av lärarkårens möte och mötesprocedurerna bestäms i instruktion.

Elevkår skall

I syfte att utveckla gymnasiets undervisning och fostran kan elevkåren framlägga förslag och avge yttranden om läroplanen och den därtill hörande arbetsplanen, om läroböckerna samt om undervisningsmaterials- och biblioteksanskaffningarna.

På elevkårens styrelse ankommer att förbereda de ärenden som skall behandlas vid elevkårens möte och att verkställa elevkårens beslut.

Elevkår sammanträder läsårsvis senast före utgången av september för att fatta beslut om de ärenden som omnämns i 10 § 1 mom. 1 och 2 punkten.

Skolstyrelsen utfärdar närmare bestämmelser om elevkårens och dess styrelses möten, om proceduren vid dem, om fattande av beslut och om sammankallande av mötena samt om jäv för deltagarna, varvid de om föreningsmöten gällande stadgandena i tillämpliga delar iakttas.

Vid möte för den personal som i gymnasium och på dess kvällslinje handhar andra uppgifter än undervisning fattas beslut om

Rektor har till uppgift

Har person i gymnasiets tjänst förfarit felaktigt eller på ett sätt som har varit skadligt för gymnasiet eller för någon elev och kan rättelse ej annars vinnas, skall rektor anmäla saken hos direktionen.

Då två gymnasier eller gymnasium och grundskola använder en gemensam fastighet eller gemensamma undervisningslokaliteter eller gemensamt undervisningsmaterial och dessa skolor har olika föreståndare, förordnar skolnämnden en av föreståndarna att handha härav föranledda gemensamma uppgifter.

Då i gymnasium finns minst 15 basgrupper, har gymnasiet en biträdande rektor.

Handhar grundskolas föreståndare även gymnasierektors uppgifter, har gymnasiet en biträdande rektor, såvida gymnasiet och grundskolan sammanlagt har minst 15 basgrupper.

Skolnämnden kan bestämma att de i 13 § 1 mom. 7―15 punkten angivna uppgifterna eller en del av dem ankommer på biträdande rektorn och att denne skall bistå rektor vid uppgörandet av förslag till arbetsplan.

Vid förhinder eller jäv för rektor handhar biträdande rektorn de på rektor ankommande uppgifterna.

I gymnasium där biträdande rektor saknas skall finnas en vice rektor, som vid förhinder eller jäv för rektor handhar dennes uppgifter.

Vid val av biträdande rektor och vice rektor skall, om inte särskild orsak påkallar undantag, ordinarie tjänsteinnehavare ställas framom interimistisk handhavare av tjänst samt en för tjänsten behörig framom en icke behörig.

Skolnämnden skall bereda dem som hör till lärarkåren, envar särskilt för sig eller samtliga gemensamt, samt direktionen tillfälle att föreslå vem som borde utses till biträdande rektor eller vice rektor.

Genom årsskiftet uppdelas gymnasiets läsår i en höst- och en vårtermin.

Elevernas skolarbete begynner i augusti och avslutas, utom i gymnasiets högsta årskurs, senast den 6 juni. Avslutningen av läsårets skolarbete kan förläggas även till en lördag. Skolstyrelsen bestämmer begynnelse- och avslutningsdagen för skolarbetet.

Skolnämnden skall, såvitt möjligt minst en månad på förhand, på lämpligt sätt underrätta eleverna om den tidpunkt då skolarbetet börjar.

Då skolarbetet av tvingande skäl har varit avbrutet eller börjat senare än vid föreskriven tidpunkt och de i läroplanen definierade målen inte annars kan uppnås, skall de förlorade arbetsdagarna ersättas genom att antalet lovdagar i skälig omfattning inskränks och, om detta inte är nog, genom att den tid som skall användas för läsårets skolarbete förlängs med högst sex arbetsdagar.

Såsom arbetsdag i gymnasiet anses dag av bestämd längd i enlighet med arbetsordningen och terminernas avslutningsdagar. Om arbetsdag av tvingande skäl avbryts, skall de återstående timmarna hållas vid annan tidpunkt, dock så att elevernas arbetsdagar inte därför förlängs utöver vad som är stadgat.

Utöver sommarlov hålls i gymnasiet ett jullov. som omfattar minst tio dagar, ett påsklov, som omfattar minst fyra dagar, samt vid av skolstyrelsen regionvis fastställd tidpunkt ett vinterlov, som omfattar högst sex vardagar. Vinterlovet eller en del därav kan sammanslås med påsklovet.

Lördagarna är lovdagar, om inte lördag är avslutningsdag för terminens skolarbete eller skolstyrelsen av särskilt skäl bestämmer annorlunda. Andra lovdagar kan även förekomma under läsåret, och de skall för gymnasiets samtliga klasser förläggas till samma dagar.

Utom villkor ges eleverna inte skoluppgifter för loven.

I varje årskurs i gymnasiet meddelas elev undervisning i läroämnena och elevhandledning i klass under i medeltal 28―32 lektioner per femdagars arbetsvecka. Därutöver kan elev meddelas stödundervisning.

Arbetsdagen för elev får omfatta i allmänhet högst sju lektioner.

Vid undervisning som meddelas utanför gymnasiet kan undantag från stadgandena i denna paragraf göras, i enlighet med vad som bestäms i arbetsplanen.

Dagens arbete inleds med en kort morgonsamling, vid vilken behandlas för personlighetens utveckling betydelsefulla ämnen som ansluter sig till elevernas liv samt till skolan och samhället och vari därtill kan ingå psalmsång eller annan unison sång eller annan musik. Morgonsamlingen skall på ett positivt sätt ansluta sig till den religiösa och etiska fostran som ges i gymnasiet.

Elev som är befriad från i 19 § 1 mom. gymnasielagen avsedd religionsundervisning som meddelas i gymnasiet är befriad även från deltagande i morgonsamlingen.

En lektion pågår 60 minuter, varav minst 45 minuter används till undervisning enligt arbetsordningen och minst do minuter till rast. Då det med hänsyn till undervisningsämnet eller det arbetssätt som tillämpas vid undervisningen eller av annat särskilt skäl är ändamålsenligt, kan den tid som skall användas för undervisning och rasterna enligt skolstyrelsens anvisningar ordnas på annat sätt än vad som ovan är stadgat. Arbetsdagen kan dock förkortas endast om en dubbellektion placerats i slutet av dagen.

En måltidsrast som varar minst 30 minuter skall hållas utan att den tid som skall användas för undervisning förkortas.

Undervisningen i gymnasiet är offentlig. Rektor kan dock vid behov inskränka tillträdet till att åhöra undervisningen.

Skolnämnden skall fastställa ibruktagande av lärobok och därmed jämförbart läromedel.

De läroböcker och därmed jämförbara läromedel som används i undervisningen skall vara godkända av skolstyrelsen.

Skolstyrelsen skall ge kommunerna anvisningar om i vilken ordning en lärobok som är i bruk får utbytas mot en annan samt vilka vid undervisningen använda böcker som inte anses vara läroböcker.

Skolstyrelsen kan godkänna en lärobok och därmed jämförbara läromedel endast om de är av behovet påkallade och i jämförelse med dem som är i bruk innebär en väsentlig förbättring.

I gymnasiet meddelas undervisning i olika läroämnen och ges elevhandledning i klass i form av kurser som omfattar 38 lektioner.

Skolstyrelsen utarbetar för gymnasiet läroplanens grunder, vilka innehåller anvisningar om skolarbetets allmänna organisation, läroämnena, deras lärokurser och antalet kurser, undervisningens periodisering, bedömningen, meddelande av stödundervisning, elevhandledning och undervisning som meddelas utanför skolan.

Kommun utarbetar en läroplan för gymnasiet. De lärokurser som ingår i läroplanen baserar sig läroämnesvis på den riksomfattande lärokurs varom skolstyrelsen har beslutat.

Till den riksomfattande lärokursen hör en allmän del, som ingår i läroplanen för alla kommuner. Till den riksomfattande lärokursen kan även höra delar som i en kommunal läroplan delvis eller helt kan ersättas med sådana delar av lärokursen som utarbetats av kommunen.

Har statsrådet med stöd av 21 § 3 mom. gymnasielagen på ansökan av upprätthållaren förordnat om en särskild uppgift för gymnasiet, skall skolstyrelsen bestämma, till vilka delar gymnasiet i fråga om de basgrupper som handhar denna uppgift får avvika från de lärokurser som fastställts i läroplanens grunder.

Förslag till läroplan, med undantag för den därtill hörande arbetsplanen, utarbetas av en av skolnämnden tillsatt kommission, vari skall såsom medlem ingå åtminstone en gymnasielärare eller -rektor. Läroplanen godkänns av skolnämnden sedan gymnasiernas rektorer vid ett möte, som nämnden sammankallat, har avgett ett utlåtande därom. Läroplanen skall underställas länsstyrelsen för fastställelse. Anser länsstyrelsen, att den inte kan fastställa läroplanen, skall den återsända planen jämte erforderliga direktiv för ny behandling. Fastställer länsstyrelsen inte heller den nya läroplanen, skall den underställa ärendet skolstyrelsens avgörande.

Vad som ovan är stadgat om utarbetande, godkännande och fastställelse av läroplan skall tillämpas även när läroplan ändras.

Anser skolstyrelsen i fall som avses i 1 mom. att läroplan bör ändras, är skolnämnden skyldig att inom fyra månader från den tidpunkt då nämnden har fått del av skolstyrelsens beslut underställa en ny läroplan länsstyrelsens fastställelse.

Till läroplan hör som en särskild del en för varje gymnasium läsårsvis uppgjord arbetsplan med bestämmelser om undervisningens periodisering, om hur de i 39 § avsedda timmarna skall användas för undervisning i olika läroämnen och kurser samt annan med gymnasiets uppgift överensstämmande verksamhet, om lärarnas och timlärarnas arbetsmängd, gymnasiets rektors undervisningstimmar, undervisning som ges utanför skolan samt arbetet inom elevklubbar.

Förslag till arbetsplan uppgörs av rektor i samråd med lärarna. Arbetsplanen godkänns av direktionen och fastställs av skolnämnden. Skolnämnden kan efter att ha hört direktionen göra de ändringar i arbetsplanen den anser erforderliga.

Fastställd arbetsplan skall utan dröjsmål tillställas länsstyrelsen för kännedom.

I läroplanen för gymnasiet skall såsom för alla elever gemensamma ämnen ingå modersmålet, det andra inhemska språket, ett första och ett andra främmande språk, religion, historia, samhällslära, matematik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, hälsokunskap, musik och teckning. Musik och teckning kan vara sinsemellan alternativa ämnen. Lärokursen i ett gemensamt ämne kan till en del vara valfri. I gymnasiets läroplan skall, i enlighet med skolstyrelsens anvisningar, ingå även lektioner som reserverats för elevhandledning.

Såsom i 1 mom. avsett första främmande språk kan en del av eleverna undervisas i engelska, en del i franska, en del i tyska och en del i ryska dock så, att undervisning i samma gymnasium kan meddelas i högst två främmande språk. Såsom andra främmande språk kan en del av eleverna undervisas i engelska, en del i latin, en del i franska, en del i tyska och en del i ryska, dock så, att undervisning i samma gymnasium kan meddelas i engelska och högst två andra främmande språk.

Såsom valfria ämnen skall i läroplanen ingå ett tredje främmande språk, fysik, datateknik, psykologi och filosofi.

I läroplanen kan såsom valfria ämnen ingå uttrycksförmåga och lärokurser i ämnen som nämns i 1 och 3 mom. samt arbetskurser i läroämnena.

Såsom ovan i 3 mom. avsedda tredje främmande språk kan en del av eleverna undervisas i spanska, en del i italienska, en del i franska, en del i tyska och en del i ryska samt en del i latin och en del i grekiska, dock så, att undervisning i samma gymnasium kan meddelas i högst tre språk såsom valfritt ämne. Utöver vad som ovan är stadgat kan i läroplanen ingå samiska som valfritt ämne.

Undervisningen i matematik och fysik ordnas i enlighet med två lärokurser av olika omfattning och undervisningen i det andra främmande språket i enlighet med en lärokurs som har påbörjats i grundskolan och en som börjar i gymnasiet. Undervisningen i svenska såsom det andra inhemska språket samt i engelska som det första främmande språket kan ordnas i enlighet med en lärokurs som börjar på grundskolans lågstadium och en lärokurs som börjar på dess högstadium. För dem som läser den fördjupade lärokursen i matematik är det i 1 mom. avsedda andra främmande språket ett valfritt ämne.

Undervisning i vederbörande språk som andra och tredje främmande språk enligt lärokurs som påbörjas i gymnasiet meddelas inte de elever som har inlett studier i samma språk i grundskolan, såvida direktionen av särskilt skäl inte medger undantag.

Undervisningsministeriet kan av särskilt skäl medge undantag från de stadganden i denna paragraf som gäller antalet främmande språk.

Då statsrådet med stöd av 21 § 3 mom. gymnasielagen förordnar om en särskild uppgift för ett gymnasium, kan det besluta, till vilka delar gymnasiet vid fullgörandet av denna uppgift får avvika från stadgandena i denna paragraf.

Länsstyrelsen kan av särskilt skäl bevilja tillstånd till att studierna för någon elev till en del ordnas på annat sätt än vad som förutsätts i den för gymnasiet fastställda läroplanen, om detta är möjligt utan att det medför tilläggsutgifter för staten. Undantag medges dock inte i fråga om gymnasiets undervisningsspråk.

Rektor för gymnasium kan med stöd av läkarintyg befria elev från studier i något ämne, om deltagande i studierna på grund av sjukdom eller handikapp medför oskäliga svårigheter för eleven. Tillfällig befrielse från undervisning kan av giltigt skäl beviljas av läraren i ifrågavarande ämne.

Då elevs Vårdnadshavare som önskar att eleven med stöd av 8 § religionsfrihetslagen (267/22) skall befrias från den allmänna religionsundervisningen i gymnasiet enligt 6 § förordningen angående verkställighet av religionsfrihetslagen (334/22) har anmält detta hos gymnasiets rektor, skall denne befria eleven från nämnda undervisning och underrätta skolnämnden om saken.

Meddelas i gymnasium i 19 § 2―4 mom. gymnasielagen avsedd undervisning, skall denna undervisning meddelas under lika många veckotimmar som religionsundervisning meddelas.

Elever som önskar att religionsundervisning i enlighet med 19 § 3 mom. gymnasielagen skall anordnas skall skriftligen framföra sitt krav till skolnämnden. Eleverna skall på begäran av skolnämnden förete en utredning om trosbekännelsens innehåll.

Stödundervisning kan med elevens medgivande meddelas gymnasieelev som tillfälligt har blivit efter i sina studier eller av annan orsak behöver sådan undervisning.

Anvisningar om ordnandet av stödundervisning utfärdas av skolstyrelsen. Undervisning kan ges även åt en enda elev.

I gymnasium finns en basgrupp för varje påbörjat antal om 36 elever per årskurs. Med länsstyrelsens tillstånd kan basgrupp även vara större.

Då i gymnasiets andra årskurs har funnits två basgrupper, får basgrupperna bibehållas i tredje årskursen, såvida elevantalet i denna årskurs är minst 30. För varje följande antal av 30 elever får ytterligare en basgrupp bibehållas.

I gymnasium undervisas flickor och pojkar i gymnastik i allmänhet särskilt för sig.

Det timantal som avses i 21 § 1 mom. gymnasielagen, minskat med två timmar per vecka och basgrupp, skall användas för undervisning i de läroämnen som fastställts i läroplanen, för elevhandledning i klass och för stödundervisning. Minst 0,5 timmar per basgrupp och vecka skall reserveras för stödundervisning. Skolnämnden beslutar om hur dessa två timmar per vecka och basgrupp skall användas för undervisning i läroämnen, elevhandledning i klass och stödundervisning i kommunalt gymnasium. Då skolnämnden fattar sitt beslut, skall den särskilt beakta ordnandet av språkundervisningen och eventuell särskild inriktning av läroplanen i olika skolor.

Då språkundervisningen i gymnasiet har ordnats i enlighet med 21 § 4 mom. gymnasielagen, får det timantal som i kommunens gymnasiet skall användas för undervisning i läroämnen ökas med högst två timmar per vecka för varje i nämnda paragraf avsett språk i varje årskurs där undervisning i vederbörande språk meddelas, ett språk undantaget. I tvåspråkig kommun skall ovannämnda timantal beräknas särskilt för vardera språkgruppen. Finns i kommun som har minst 30 000 invånare med samma språk flera än ett i 47 § avsett elevområde för detta språk, beräknas ovan i denna paragraf nämnda ökningar särskilt för varje sådant elevområde. Skolnämnden beslutar om fördelningen av timantalet på de olika gymnasierna.

Statsrådet beslutar efter att ha hört skolstyrelsen vid behov om det antal timmar som avses i 20 § 1 mom. gymnasielagen och som skall användas för undervisningen i olika läroämnen.

Elevs kunskaper och färdigheter bedöms vid slutet av varje kurs av läraren i vederbörande ämne. Elev som har erhållit ett svagt kursvitsord eller som av godtagbar orsak varit frånvarande så, att hans kunskaper och färdigheter inte har kunnat bedömas har rätt att en gång innan läsårets skolarbete avslutas eller den andra måndagen i juni månad delta i förnyat förhör som gäller kursen. Då eleven i förnyat förhör har erhållit godkänt vitsord, antecknas detta såsom nytt kursvitsord. Skolstyrelsen kan bestämma att anteckning om deltagande är nog som bekräftelse på inhämtad kurs. Vitsord ges inte i ämne från vilket elev är helt befriad.

I elevförteckning, studiebok och betyg antecknas vitsorden och lärokursens omfattning. Vitsorden anges med siffrorna 4―10, varvid vitsordet 4 avser svaga, vitsorden 5 och 6 försvarliga, 7 och 8 nöjaktiga samt 9 och 10 berömliga kunskaper och färdigheter. Godkända vitsord är alla förutom svagt vitsord.

Elev som har blivit godkänd i minst hälften av de till årskursen hörande kurserna i ettvart läroämne har inhämtat årskursens lärokurs, dock inte i det fall att han har erhållit ett svagt vitsord i två på varandra följande kurser i samma ämne.

Elev som har inhämtat årskursens lärokurs uppflyttas vid läsårets utgång till följande årskurs. Elev som i ett eller två ämnen inte har inhämtat årskursens lärokurs erhåller villkor och kan uppflyttas till följande årskurs efter att i dessa ämnen ha avlagt en godkänd examen. Skolstyrelsen bestämmer, när en svag prestation i något ämne eller i någon av ämnets lärokurser inte skall föranleda kvarstannande i årskursen eller utgöra hinder för givande av avgångsbetyg. Likaså bestämmer skolstyrelsen, vilka ämnen som skall bedömas med gemensamt vitsord, i vilka ämnen flera vitsord skall ges och vilka ämnen som vid uppflyttning från årskurs skall anses som ett ämne.

Då läsårets skolarbete avslutas gör klassföreståndaren i elevs studiebok anteckning om uppflyttning från årskurs, kvarstannande i årskurs eller erhållande av villkor. Om elevens vitsord i de kurser som avslutas då läsårets skolarbete avslutas inverkar på kvarstannande i årskursen, fastställs uppflyttning från eller kvarstannande i årskursen efter det sista förnyade förhöret.

På begäran av vårdnadshavare innan läsårets skolarbete avslutats får elev kvarstanna i årskurs, om det bör anses vara ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan. Till elev i gymnasiets tredje årskurs ges härvid ej något avgångsbetyg.

Elev skall beredas tillfälle att undergå villkorsförhör den sista vardagen i juni månad. Då nämnda dag är en lördag, förrättas villkorsförhöret en dag tidigare. Av vägande skäl kan rektor i enskilt fall på begäran av Vårdnadshavare bereda tillfälle att undergå villkorsförhör även vid annan tidpunkt. Elev undergår villkorsförhör endast i de till läroämnena hörande kurser i vilka prestationen varit underkänd. Har eleven vid förhöret erhållit godkänt vitsord, antecknas detta som nytt kursvitsord. Angående godkännande av villkorsförhör beslutar rektor tillsammans med vederbörande lärare.

Om uppflyttning av elev till högre årskurs beslutar gymnasiets rektor och elevens lärare gemensamt.

I gymnasium anordnas i den högsta årskursen under vårterminen i enlighet med skolstyrelsens anvisningar muntliga förhör i modersmålet, det andra inhemska språket, ett främmande språk, religion, filosofi, psykologi, historia och samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi.

Elev skall med godkänt resultat undergå muntligt förhör i fyra ämnen som han själv väljer bland dem i vilka han anmält sig för studentexamen. Elev kan dessutom före proven i studentexamen delta i högst två förhör och efter proven i förhör i sådana läroämnen i gymnasiet som han själv väljer. Förhör, i vilket vid behov kan ingå även skriftliga uppgifter, bedöms enligt gymnasiets allmänna bedömningsgrunder.

I fråga om elev i gymnasiums högsta årskurs bedöms hans kunskaper och färdigheter omedelbart sedan skolgången under vårterminen upphört genom medeltalet av kursvitsorden i varje läroämne. Vitsord kan i enlighet med skolstyrelsens anvisningar ges så att det överstiger nämnda medeltal.

Till elev som har inhämtat gymnasiets hela lärokurs ges ett avgångsbetyg. Beslut härom fattas gemensamt av gymnasiets rektor och de lärare som i högsta årskursen undervisat eleven. Såsom vitsord på avgångsbetyget antecknas det bästa av de vitsord som avses i 2 och 3 mom.

Avgångsbetyg får inte ges till elev som har svagt vitsord i ämne vilket nämns i 1 mom. eller som inte på godkänt sätt har genomgått gymnasiets högsta årskurs. Elev som har blivit godkänd i de obligatoriska proven i studentexamen, men till vilken avgångsbetyg inte ges på grund av ett eller flera svaga vitsord, erhåller avgångsbetyg utan att gå om den högsta årskursen när han har undergått godkänt förhör i det eller de i 1 mom. nämnda ämnen som han har erhållit ett svagt vitsord i.

Avgångsbetyg undertecknas av gymnasiets rektor. En av rektor till riktigheten bestyrkt kopia skall förvaras i gymnasiets arkiv.

Elev som har erhållit avgångsbetyg är berättigad att på egen eller vårdnadshavarens begäran erhålla ett särskilt betyg över sitt deltagande i direktionens och elevkårens arbete samt i elevernas fria aktiviteter eller över endast någon eller några av nämnda omständigheter.

Elev som avgår från gymnasium innan han inhämtat gymnasiets hela lärokurs tilldelas skiljebetyg. På elevens skiljebetyg antecknas läroämnesvis medelvitsordet av de kursvitsord eleven intill sin avgång har erhållit i enlighet med 42 §. Skiljebetyg undertecknas av gymnasiets rektor. En av rektor till riktigheten bestyrkt kopia skall förvaras i gymnasiets arkiv.

Elev som avgår eller har avgått från gymnasium är berättigad att på egen eller vårdnadshavarens begäran erhålla ett särskilt betyg över sitt uppförande i gymnasiet, sitt deltagande i direktionens och elevkårens arbete samt i elevernas fria aktiviteter eller över endast någon eller några av nämnda omständigheter. Betyg över uppförande behöver dock inte utfärdas, om det inte har begärts inom fyra månader från det eleven avgick från gymnasiet. Betyg över uppförande utfärdas av rektor sedan han hört de lärare i gymnasiet som har undervisat eleven.

Är beslut om bedömning eller uppflyttning av elev från årskurs uppenbart oriktigt, kan länsstyrelsen ålägga läraren eller lärarna att företa ny bedömning eller förordna vilket vitsord eleven skall erhålla eller bestämma om elevens uppflyttning från årskursen.

Skolstyrelsen utfärdar närmare anvisningar om bedömning av eleverna, vitsord, förnyande av förhör och anmälan därtill samt vid behov om elevbedömningen även i övrigt.

Formulär för avgångsbetyg, skiljebetyg samt i 42 § 7 mom. och 43 § 2 mom. avsett betyg fastställs av skolstyrelsen.

Förutsättning för intagning i gymnasiums första årskurs är att den som söker inträde har genomgått grundskolan eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs.

I enlighet med skolstyrelsens anvisningar kan som elev i gymnasium även intas den som på grund av vistelse utomlands eller av annan jämförbar orsak inte har inhämtat i 1 mom. avsedd lärokurs. För intagning av i detta moment avsedda elever i gymnasium anordnar rektor vid behov förhör.

Anmälan till gymnasiums första årskurs görs samtidigt som till övriga läroanstalter på mellanstadiet vilka deltar i den gemensamma elevantagningen. Av särskild orsak kan elev anmäla sig hos rektor även vid annan tidpunkt.

Skolnämnd intar elever till gymnasiums första årskurs sedan vårterminens skolarbete i grundskolan avslutats sålunda, att en del av elevplatserna lämnas för att besättas senare. Om de som har anmält sig till gymnasiet är flera än det antal elevplatser som skall besättas, intas eleverna i den företrädesordning som avgångsbetygets medeltal av vitsorden i modersmålet, det andra inhemska språket, det främmande språket, religion, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi anger.

Till de elevplatser som lämnats obesatta intas elever den förhörsdag som avses i 41 § 5 mom. i den ordning som anges i 4 mom.

Då statsrådet med stöd av 21 § 3 mom. gymnasielagen förordnar om en särskild uppgift för ett gymnasium, kan det besluta till vilka delar gymnasiet vid fullgörandet av denna uppgift får avvika från den företrädesordning som är stadgad i 4 mom.

Finns inom kommun eller annat av länsstyrelse vid behov bestämt elevområde minst två gymnasier med samma undervisningsspråk, skall de vid besättandet av elevplatserna i gymnasiets första årskurs samverka med varandra. I tvåspråkig kommun finns särskilda elevområden för vardera språkgruppen.

Eleverna intas till elevområdes gymnasier i den företrädesordning för inträdessökande som utformats i enlighet med 46 §. Den som intagits i första årskursen i gymnasium skall placeras i sådant gymnasium, där undervisning meddelas i det språk som han på grundskolans lågstadium studerat som gemensamt ämne, om det inom området finns ett sådant gymnasium. Har den som söker inträde inte fått plats i gymnasium inom ett elevområde, kan skolnämnd ge sitt medgivande till att han intas i annat elevområdes gymnasium.

Skolnämnden i kommun där gymnasium är förlagt tillsätter för elevområde en placeringskommission som uppgör förslag om de elever som skall intas i elevområdets gymnasiet. Placeringskommissionen består av medlemmar som årligen väljs av skolnämnden, varvid skolnämnden bland dessa medlemmar utser ordförande och vice ordförande, samt av gymnasiernas rektorer. Om till ett elevområde hör flera kommuner med gymnasium, väljer var och en av kommunernas skolnämnder lika många medlemmar och placeringskommissionen utser inom sig ordförande och vice ordförande bland de medlemmar som valts av nämnderna.

De av skolnämnden utsedda medlemmarna har personliga suppleanter. Som rektorernas personliga suppleanter fungerar de biträdande rektorerna eller vice rektorerna.

Vid placeringskommissionens verksamhet, procedurer och beslutsfattande iakttas i tillämpliga delar kommunallagens stadganden om nämnder.

Elev som söker inträde i gymnasiums andra eller tredje årskurs skall inneha betyg över inhämtande av lärokursen i föregående årskurs. Om ett sådant betyg saknas, anordnar rektor vid behov förhör i gymnasiet.

Skolstyrelsen utfärdar vid behov närmare bestämmelser om i 46―48 §§ avsedd anmälan och intagning av gymnasieelever samt om samverkan mellan gymnasier.

Elev som då läsårets skolarbete börjar inte har infunnit sig i gymnasiet eller för rektor anmält giltigt skäl till sin frånvaro anses ha avgått från gymnasiet. Om likväl underlåtenheten att anmäla frånvaro har berott på oöverstigligt hinder och eleven omedelbart då hindret upphört har infunnit sig i gymnasiet eller anmält orsaken till sin frånvaro, behåller han sin plats i gymnasiet.

Iakttar elev inte ordningen i gymnasiet, uppför han sig olämpligt eller är vårdslös i sina uppgifter gör han sig skyldig till förseelse. För att tillrättavisa elev

De i 1 mom. 4―7 punkten avsedda åtgärderna är disciplinära straff. Elev får utvisas ur klassen endast om han stör undervisningen.

Lärare skall bringa till rektors kännedom förseelse som elev har begått, om han anser att de metoder att tillrättavisa eleven som står honom till buds är otillräckliga. På motsvarande sätt skall rektor bringa saken till direktionens kännedom och direktionen saken jämte eget utlåtande till skolnämndens kännedom.

Innan disciplinärt straff bestäms skall eleven höras samt förseelsen i detalj preciseras och erforderlig utredning inhämtas. I fråga om avstängning av elev för en viss tid skall direktionen och i fråga om avstängning för alltid skolnämnden höra även elevens vårdnadshavare. Disciplinärt straff och dess orsak skall antecknas i en straffbok, som skall föras enligt ett av skolstyrelsen fastställt formulär. Om straff som tilldelats elev skall vårdnadshavaren underrättas.

Elev som har avstängts från skolan för en viss tid har rätt att under sagda tid delta i skriftliga prov.

Under den tid då åtal mot elev är anhängigt vid allmän domstol, får av en och samma orsak disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas mot honom.

Har domstol befriat elev från åtal, får disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas av samma orsak i annat fall än då det är fråga om omständighet som ej bör anses såsom brott, men som kan föranleda disciplinärt straff.

Har domstol dömt elev till straff, får disciplinärt straff inte tilldelas honom för samma sak.

Elev får dock avstängas för en viss tid eller för alltid, om detta med hänsyn till brott som eleven begått eller därtill anknutna omständigheter är motiverat.

Är elev på grund av brott föremål för undersökning, kan skolnämnden avhålla honom från skolgång. Beslut om avhållande skall anmälas hos länsstyrelsen. Beslutet kan omedelbart verkställas, såvida länsstyrelsen inte förbjuder detta.

Då elevs uppförande upprepade gånger medför störningar i arbetsron, skall gymnasiets rektor eller den som han förordnat därtill genom att samtala med eleven, hans vårdnadshavare, lärarna samt vid behov med andra elever försöka utreda vilken orsaken till bristen på disciplin är och vilka åtgärder som borde vidtas för att avhjälpa saken.

Om det är sannolikt att elev som för alltid har avstängts från skolan kunde nå framgång i annan skolmiljö, skall hans bemödanden att vinna inträde vid annan läroanstalt i mån av möjlighet stödjas.

Elev har rätt att vara frånvarande från skolan på grund av havandeskap och förlossning under den tid som föreskrivs av läkare. Orsaken till frånvaron skall styrkas genom läkarintyg. Hon kan dock under denna tid delta i muntliga och skriftliga prov.

Elev är skyldig att på tid som bestäms av rektor för klassföreståndaren förete studieboken, där vårdnadshavarens namnteckning bör finnas.

Har elev inte under två läsår gjort sådana framsteg att han kan uppflyttas till följande årskurs, eller har han under samma tid efter att ha flyttats till högsta årskursen inte inhämtat lärokursen för denna årskurs, är han skyldig att avgå från gymnasiet, såvida direktionen inte på grund av elevens sjukdom eller av annan särskild orsak medger undantag.

Ordföranden i direktionen, rektor, den lärare som är elevkårens handledare, elevkårens ordförande och sekreterare samt en företrädare för den personal som handhar andra uppgifter än undervisning skall minst en gång per termin sammanträda till skolsamarbetsmöte för att behandla samarbetet inom gymnasiet samt mellan gymnasium och hem, främjandet av gymnasiets uppgift i fråga om fostran och undervisning samt ordnandet och utvecklandet av gymnasiets arbete. De skall också sammanträda under den senare hälften av vårterminen för att behandla grunderna för uppgörande av arbetsplanen för följande läsår.

Ordförande för skolsamarbetsmötet är direktionens ordförande. Möte skall sammankallas inom en månad, om någon av de i 1 mom. nämnda personerna kräver detta av rektor för behandling av angivet ärende.

Varje basgrupp har en klassföreståndare, som förordnas av direktionen och om vars uppgifter skolstyrelsen utfärdar föreskrifter. Till klassföreståndare skall i första hand utses en lärare som i betydande omfattning undervisar elever i ifrågavarande basgrupp.

Även en timlärare kan utses till klassföreståndare, om ett ändamålsenligt handhavande av uppgiften förutsätter detta.

Eleverna i varje basgrupp skall bland sig välja ett elevombud för gruppen och en ställföreträdare för denne.

Den lärare som är elevkårens handledare skall stödja och främja elevkårens verksamhet och elevernas övriga fria aktiviteter.

Då samarbetet mellan hem och gymnasium ordnas skall man sörja för att elevernas vårdnadshavare minst en gång per läsår ges tillfälle att med gymnasiets rektor och elevens lärare samtala om gymnasiets undervisning och fostran.

Vid gymnasium kan inrättas äldre lektors, yngre lektors och ämneslärares samt studiehandledares tjänster i enlighet med vad timantalen i läroämnena förutsätter. Vid inrättande av äldre eller yngre lektors eller ämneslärares tjänst i något ämne kan för elevhandledning avsedda timmar beaktas.

Skolstyrelsen kan utfärda anvisningar om kombinationer av ämnen som hör till en tjänst.

Vid gymnasium skall rinnas så många äldre lektorstjänster som antalet undervisningstimmar i de i 42 § 1 mom. nämnda ämnena varaktigt förutsätter.

Av lärartjänsterna vid gymnasium skall i första hand sådan tjänst indras vars indragande orsakar minst förfång för ett ändamålsenligt ordnande av skolarbetet.

Finns vid gymnasium två eller flera lärartjänster, av vilka en kan indras, skall följande ordning iakttas:

Meddelar sig flera lärare i enlighet med 2 mom. 2 punkten önska att deras egen tjänst skall indras, iakttas i tillämpliga delar stadgandena i 2 mom. 3―6 punkten, dock så. att i första hand indras den lärares tjänst som är till tjänsteåren eller åldern den äldste eller den som har varit anställd den längsta tiden. Vid fastställande med stöd av 2 mom. 3 punkten av den tidpunkt då en lärare har tillträtt sin tjänst beaktas även den tid läraren har varit anställd i ifrågavarande kommun, om han har förflyttats till den tjänst som borde indras.

Med länsstyrelsens tillstånd får avvikelse från i denna paragraf stadgad indragningsordning göras.

Vad som är stadgat ovan i denna paragraf gäller i tillämpliga delar tjänster vid gymnasium vilka har inrättats som tjänster inom kommunens skolväsen.

Innan kommunfullmäktige beslutar indra rektors eller lärares tjänst skall fullmäktige bereda skolnämnden tillfälle att avge yttrande i saken, såvida inte nämnden har gjort framställningen om indragningen.

Beslut om indragning av med ordinarie innehavare besatt tjänst vilket har vunnit laga kraft skall meddelas skolstyrelsen till kännedom.

Beslut om indragning av tjänst träder i kraft den 1 augusti efter det att beslutet har vunnit laga kraft.

Gör stadgande i lag eller förordning, ökning eller minskning av elevantalet eller annan orsak ombildning av tjänst erforderlig, beslutar kommunfullmäktige därom, sedan skolnämnden, såvida denna inte har gjort framställningen i saken, har avgett sitt yttrande rörande ombildningen.

Ordinarie tjänsteinnehavare vars tjänst har indragits förflyttas av kommunstyrelsen till annan tjänst i samma kommun. Av synnerligen vägande skäl kan skolstyrelsen förflytta lärare vars tjänst har indragits till tjänst i annan kommun, ehuru vakant tjänst finns i den egna kommunen. Företar skolstyrelsen inte förflyttningen, skall den underrätta kommunstyrelsen härom.

Tjänsteinnehavare får inte förflyttas till tjänst för vilken han inte uppfyller behörighetsvillkoren, såvida inte annorlunda är stadgat.

Önskar flera behöriga lärare vid ombildning av tjänster erhålla samma tjänst, avgör kommunstyrelsen, med beaktande av vad skolans fördel och billigheten kräver, vem som skall erhålla tjänsten. Då vid ombildning lärare bör förflyttas till annan skola eller till lärartjänst vid annan skola, skall i tillämpliga delar iakttas, vad som är stadgat i 65 § 1―4 mom.

Då hos skolstyrelsen har gjorts anmälan om ordinarie tjänsteinnehavare som skall förflyttas till tjänst i annan kommun, skall skolstyrelsen förordna om att någon eller några vakanta tjänster inte skall besättas innan det har utretts, huruvida vederbörande kan förflyttas till någon av dessa. Skolstyrelsen kan även förordna att tjänster av visst slag vid gymnasium i någon kommun eller inom något annat område inte får besättas under pågående läsår.

Tjänsteinnehavare och timlärare skall ha fyllt 18 år.

Tjänsteinnehavare och timlärare får inte vara behäftad med sådant handikapp eller sådan sjukdom som gör honom olämplig för tjänsten eller uppgiften.

Av innehavare av rektors- och lärartjänst och av timlärare krävs att han på skolans undervisningsspråk har fullgjort de till utbildningen hörande undervisningsövningarna eller att han genom betyg som har erhållits vid lärarutbildningsenhet eller anstalt för lärarutbildning har ådagalagt att han fullständigt behärskar skolans undervisningsspråk.

Verkar innehavare av rektors- eller lärartjänst eller timlärare vid såväl finsk- som svenskspråkiga skolor, skall han uppfylla i 1 mom. stadgade krav i fråga om vartdera undervisningsspråket.

Av ordinarie innehavare av rektors- och lärartjänst krävs att han har avlagt examen i skolförvaltning. Denna examen krävs dock inte av den innehavare av lärartjänst som har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller som har slutfört de pedagogiska studierna för ämneslärare eller tidigare har avlagt examen i folkskolförvaltning eller läroverkslagstiftning, inte heller av den innehavare av lärartjänst av vilken nämnda examina inte har fordrats för tillträde till lärartjänst eller -befattning vid folkskola eller läroverk.

Vid examen i skolförvaltning, för vilken fordringarna fastställs av skolstyrelsen, kan avläggas lägsta, mellersta och högsta vitsord. Examinatorerna förordnas av skolstyrelsen. Om den avgift som skall avläggas för examen stadgas särskilt.

Behörig för rektorstjänst är den som har behörighet för lärartjänst i gymnasium.

Behörig för ämneslärartjänst är den som har avlagt högre högskoleexamen och i examen eller fristående har slutfört de pedagogiska studierna för ämneslärare samt de till utbildningsprogrammet eller inriktningsalternativet för ämneslärare hörande studierna i undervisningsämnet eller motsvarande studier i ämne som hör till tjänsten. Motsvarigheten skall påvisas genom intyg som utfärdas av högskolan.

Hör till ämneslärares tjänst tre eller flera ämnen, krävs i 1 mom. avsedd behörighet i minst två till tjänsten hörande ämnen och i de övriga ämnena studier på mot ämnet svarande vetenskapsområde eller -områden eller studieområde, omfattande minst 15 studieveckor, eller vitsordet approbatur eller sådana specialiseringsstudier i ämnet som hör till utbildningsprogrammet för klasslärare. Skolstyrelsen utfärdar vid behov bestämmelser om vilket vetenskapsområde, vilka vetenskapsområden eller vilket studieområde som skall anses motsvara till tjänsten hörande ämne.

Har en person avlagt högskoleexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen, är behörighetsvillkoret, i stället för pedagogiska studier för ämneslärare, undervisningsövningar omfattande minst 9 studieveckor och därtill anslutna studier i didaktik.

Behörig för ämneslärartjänst är även den som i ifrågavarande ämne har avlagt examen för ämneslärare vid grundskola eller som då denna förordning träder i kraft har behörighet för motsvarande lärartjänst vid statens läroverk.

Behörig för studiehandledartjänst är den som har behörighet för lärartjänst vid gymnasium och som har slutfört av undervisningsministeriet godkända studier. Behörig för studiehandledartjänst är även den som har slutfört fristående studier för studiehandledare eller som har avlagt examen för studiehandledare vid grundskola och slutfört av undervisningsministeriet godkända studier.

Har studiehandledares uppgifter kombinerats med ämneslärares tjänst eller yngre eller äldre lektorstjänst, krävs som behörighetsvillkor i 1 mom. nämnda studier eller där nämnd examen.

Behörig för ämneslärartjänst i gymnastik är även den som har avlagt kandidatexamen i fysisk fostran och därvid eller särskilt för sig minst vitsordet cum laude approbatur i kroppsövningarnas pedagogik samt minst vitsordet approbatur i kroppsövningarnas fysiologi och hygien eller som har avlagt gymnastiklärarexamen.

Behörig för ämneslärartjänst i teckning är även den som har avlagt teckningslärarexamen vid konstindustrien läroanstalt eller motsvarande slutexamen vid konstindustriella högskolan.

Behörig för ämneslärartjänst i musik är även den som har avlagt musiklärarexamen vid Sibelius-Akademin.

Är i 1―3 mom. avsedd person inte klasslärare vid grundskola eller folkskollärare, krävs utöver ovan stadgade behörighetsvillkor pedagogiska studier för ämneslärare eller vid sidan av två terminers undervisningsövningar pedagogisk ämbetsexamen eller vitsord i pedagogik eller pedagogik och didaktik eller studier i pedagogik omfattande minst 15 studieveckor. Undervisningsövningarna kan ha fullgjorts vid anstalt för utbildning av grund- eller folkskollärare eller på sätt som är stadgat angående auskultering för läroverkslärare.

Behörig för ämneslärartjänst i det andra inhemska språket eller i främmande språk är även den som har avlagt kandidatexamen i de humanistiska vetenskaperna och därvid eller särskilt för sig vitsordet cum laude approbatur i det språk vari undervisning meddelas samt som har fullgjort två terminers undervisningsövningar i det andra inhemska språket eller något främmande språk vid anstalt för utbildning av grund- eller folkskollärare eller på sätt som är stadgat angående auskultering för läroverkslärare.

Behörig för yngre lektorstjänst är den som har avlagt högre högskoleexamen och i examen eller fristående har slutfört de pedagogiska studierna for ämneslärare samt de till utbildningsprogrammet eller inriktningsalternativet för ämneslärare hörande studierna i undervisningsämnet eller motsvarande studier i ämne som hör till tjänsten. Motsvarigheten skall påvisas genom intyg som utfärdas av högskolan.

Hör till yngre lektorstjänst tre eller flera ämnen, krävs i 1 mom. avsedd behörighet i minst två till tjänsten hörande ämnen och i de övriga ämnena studier på mot ämnet svarande vetenskapsområde eller -områden eller studieområde, omfattande minst 15 studieveckor, eller vitsordet approbatur eller sådana specialiseringsstudier i ämnet som hör till utbildningsprogrammet för klasslärare. Skolstyrelsen utfärdar vid behov bestämmelser om vilket vetenskapsområde, vilka vetenskapsområden eller vilket studieområde som anses motsvara till tjänsten hörande ämne.

Har en person avlagt högskoleexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen, är behörighetsvillkoret, i stället för pedagogiska studier för ämneslärare, undervisningsövningar omfattande minst 9 studieveckor och därtill anslutna studier i didaktik.

Behörig för yngre lektorstjänst är även den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för tjänst som yngre lektor vid statens läroverk. Auskultering vid normallyceum krävs inte av sökande som vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort två terminers undervisningsövningar i något främmande språk eller i det andra inhemska språket eller som har avlagt examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen och dessutom vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare fullgjort en termins undervisningsövningar i något främmande språk eller i det andra inhemska språket.

Behörig för äldre lektorstjänst är den som har avlagt högre högskoleexamen och i examen eller fristående har slutfört de pedagogiska studierna för ämneslärare samt de till utbildningsprogrammet eller inriktningsalternativet för ämneslärare hörande studierna i undervisningsämnet eller motsvarande studier i ämne som hör till tjänsten. Motsvarigheten skall påvisas genom intyg som utfärdas av högskolan. I ett av de ämnen som hör till tjänsten skall studierna omfatta minst 55 studieveckor.

Har en person avlagt högskoleexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare vid grundskola eller examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen, är behörighetsvillkoret, i stället för pedagogiska studier för ämneslärare, undervisningsövningar omfattande minst 9 studieveckor och därtill anslutna studier i didaktik.

Behörig för äldre lektorstjänst är även den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för tjänst som äldre lektor vid statens läroverk. Auskultering vid normallyceum krävs inte av sökande som vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort två terminers undervisningsövningar i något främmande språk eller det andra inhemska språket eller som har avlagt examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen och dessutom vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort en termins Undervisningsövningar i något främmande språk eller det andra inhemska språket.

Den som har erhållit dispens eller med stöd av förordning behörighet för lärartjänst vid läroverk eller grundskola är behörig för lärar- och rektorstjänst vid gymnasium för vilken motsvarande behörighet krävs.

Behörig som timlärare är den som har behörighet som lärare eller lektor i ifrågavarande ämne.

Behörighet för timlärares uppgift ger även intyg som utfärdats av anstalt eller person som godkänts av skolstyrelsen och som utvisar att vederbörande har erforderliga kunskaper och färdigheter samt förmåga att meddela undervisning.

Såsom interimistisk handhavare av tjänst och timlärare kan för högst ett läsår i sänder anställas den som, även om han inte uppfyller de behörighetsvillkor som är stadgade ovan i detta kapitel, dock har tillräckligt kunskap och förmåga för att sköta tjänsten eller uppgiften.

Tjänst som har blivit vakant besätts med ordinarie innehavare räknat från och med den 1 augusti.

Tjänst som skall besättas med ordinarie innehavare skall av skolnämnden förklaras ledig i den officiella tidningen samt i någon annan på skolans undervisningsspråk utkommande, bland ifrågavarande tjänsteinnehavare allmänt spridd tidning. Ansökningstiden är minst 20 och högst 30 dagar. Kungörelsen skall ingå i vardera tidningen minst 15 dagar före ansökningstidens utgång, dagen för tidningens utkommande medräknad. Skall tjänsteinnehavare verka i såväl finsk- som svenskspråkiga skolor, skall kungörelsen ingå i den officiella tidningen på båda språken samt i såväl finsk- som svenskspråkig ovan avsedd annan tidning.

Vakant tjänst som skall besättas interimistiskt kan förklaras ledig även på annat ändamålsenligt sätt.

Sökande skall till sin ansökan foga betyg som utvisar hans behörighet och matrikelutdrag eller, om matrikel inte har förts över sökanden, ämbetsbetyg och meritförteckning i enlighet med av skolstyrelsen fastställt formulär. Sökande skall till sin ansökan dessutom foga i kraft varande, på undersökning baserat läkarintyg över att han inte lider av smittfarlig tuberkulos. På yrkande av skolnämnden skall sökande även förete fullständigare utredning om sitt hälsotillstånd.

Föreligger bilagorna till ansökan inte i original, skall deras riktighet vara styrkt av notarius publicus eller av två ojäviga personer. Då skolnämnden, länsstyrelsen eller skolstyrelsen så fordrar, är sökande skyldig att förete originalbetyg till påseende. Ämbetsbetyg och matrikelutdrag får inte vara utfärdat och meritförteckning inte uppgjord tidigare än sex månader före ansökningstidens utgång.

Ansökan skall tillställas skolnämnden. Ansökan kan insändas per post, såsom därom är stadgat särskilt.

Över sökandena skall i enlighet med skolstyrelsens anvisningar uppgöras en förteckning, vilken i god tid före valförrättningen skall sändas till medlemmarna i skolnämnden.

Efter ansökningstidens utgång skall skolnämnden ofördröjligen förrätta val. I brist på sökande som har behörighet för tjänsten samt om gymnasiets fördel det kräver, skall tjänsten på nytt förklaras ledig. För den händelse att den sökande som blivit vald inte tar emot tjänsten kan skolnämnden i reserv välja en eller två sökande för varje vakant tjänst.

Sökande som önskar att valbeslut skall underställas länsstyrelsen skall inom stadgad tid anmäla detta hos skolnämnden. Gör ingen av sökandena nämnda anmälan, kallar skolnämnden den som utnämnts att handha tjänsten och utfärdar, om han tar emot tjänsten, till honom ett utnämningsbrev samt underrättar länsstyrelsen om beslutet och, om den valde är i annan kommuns tjänst, skolnämnden i denna kommun.

Önskar sökande återta sin ansökan, skall han anmäla detta till skolnämnden. Återtagen ansökan får inte beaktas vid besättandet av tjänst.

Då beslut som fattats vid val skall underställas länsstyrelsen för fastställelse, skall därtill fogas utdrag ur protokollet från skolnämndens möte. Ytterligare fogas till underställandet kungörelsen om ledigförklarandet med anteckning om den dag då den har offentliggjorts och i vilka tidningar eller hur tjänsten annars har ledigförklarats, samt i 85 § 1 mom. nämnd förteckning och samtliga ansökningar jämte bilagor. Beslut som fattats vid val skall utan dröjsmål underställas, dock inte förrän 14 dagar förflutit sedan beslutet tillkännagavs.

Länsstyrelsen skall avgöra valärende utan dröjsmål. Sedan länsstyrelsen fastställt valet underrättar den valförrättaren om sitt beslut. Har i valförfarandet skett sådant fel att valet inte kan fastställas eller har den skickligaste och lämpligaste bland sökandena förbigåtts vid valet, skall länsstyrelsen upphäva valet till den del det är felaktigt och återförvisa ärendet för att handläggas på nytt, helt eller till någon del och, allt efter sakens natur, föreslå antingen att nytt val förrättas, att tjänsten på nytt förklaras ledig, att besättandet av tjänsten skall förfalla eller att annan, för felets rättande nödig åtgärd vidtas.

Avviker skolnämndens nya beslut från länsstyrelsens förslag, skall det i detalj motiveras. Kan länsstyrelsen inte heller nu omfatta skolnämndens nya eller förnyade beslut, skall den underställa saken skolstyrelsens avgörande. Länsstyrelsen skall motivera sitt negativa beslut.

Då valbeslut ha vunnit laga kraft, kallar skolnämnden den som valts att handha tjänsten och utfärdar, om han tar emot tjänsten, till honom ett utnämningsbrev samt underrättar länsstyrelsen om saken och. om den valde är i annan kommuns tjänst, skolnämnden i denna kommun.

Då den som blivit vald inom 14 dagar sedan han fått kännedom om beslut om utnämningen, vilket vunnit laga kraft, meddelar att han inte tar emot tjänsten, kallar skolnämnden den som av skolnämnden valts eller av länsstyrelsen fastställts såsom vald på första reservplats att handha tjänsten. Då inte heller den som blivit vald på första reservplats i enlighet med ovan angivna förfarande tar emot tjänsten, kallar skolnämnden i stället den som valts på andra reservplats att handha tjänsten och, om inte heller denne tar emot tjänsten, i stället dem som valts på följande reservplatser. Om den som valts på reservplats tar emot tjänsten, skall skolnämnden göra i 85 eller 87 § nämnd anmälan.

Lärare vid gymnasium skall

För att kunna utföra ovannämnda uppgifter är lärare även skyldig att delta i rådplägningar och möten som gäller utvecklande och planering av skolarbetet samt i samarbetet mellan hem och skola.

Skolnämnden befriar efter anmälan lärare som inte hör till religionssamfund som avses i 19 § 1 mom. gymnasielagen från deltagande i morgonsamlingar och religiösa sammankomster. Befriad lärare är dock vid behov skyldig att hålla en del av morgonsamlingarna.

Vad som är stadgat ovan i denna paragraf om lärares uppgifter gäller i tillämpliga delar även uppgifter som ankommer på timlärare och annan person som meddelar undervisning.

Lärare får inte motta avlönad bisyssla, om han inte har erhållit tillstånd därtill.

Lärare är skyldig att undervisa även vid annan skola med samma språk vilken hör till kommunens skolväsen, om ett timantal som motsvarar hans undervisningsskyldighet inte finns vid hans eget gymnasium.

Lärare eller timlärare vid gymnasium skall i enlighet med skolstyrelsens anvisningar utföra de uppgifter i fråga om handledning av undervisningen, skötsel av skolbibliotek, samlingar och undervisningsmaterial och ordnande av skolans gemensamma musikframträdanden och av konstfostran som har ålagts honom.

Om förfarandet vid beviljande av tjänstetillägg åt tjänsteinnehavare och timlärare vid gymnasium gäller vad som är bestämt i kommunens tjänstestadga.

Vad som är stadgat i 1 mom. gäller i tillämpliga delar om beviljande av tidsbestämd höjning.

Tjänsteinnehavare skall på grund av havandeskap och barnsbörd skriftligen ansöka om tjänstledighet senast 70 dagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Till ansökningen skall för ansökan om sådan moderskapspenning som enligt 28 § sjukförsäkringslagen skall utbetalas till, arbetsgivaren fogas av kommunal rådgivningsbyrå för mödravård eller av läkare utfärdat intyg angående tiden för havandeskapet.

Tjänsteinnehavare som har beviljats tjänstledighet på grund av havandeskap och barnsbörd skall även, omedelbart efter att ha undergått sådan efterundersökning som förutsätts i 30 § sjukförsäkringslagen, tillställa myndighet som har beviljat tjänstledigheten intyg över att hon har blivit undersökt.

Vad som är stadgat i 1 och 2 mom. gäller i tillämpliga delar även timlärare.

Tjänsteinnehavare som anhåller om tjänstledighet på grund av sjukdom skall styrka sin sjukdom, såvida inte annorlunda är bestämt i vederbörande kommuns tjänstestadga beträffande sjukdom som räcker högst fem dygn, med läkarintyg, utfärdat i enlighet med formulär som har fastställts för ansökan om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller med intyg, utfärdat av hälsovårdare. Har sjukdomen likväl pågått längre tid än fem dygn, skall den styrkas med läkarintyg enligt vad som ovan är sagt. Undervisningsministeriet har rätt att av särskilt skäl förordna om undantag från det ovan sagda för viss tid eller visst område eller för på annat sätt begränsade fall.

Förfogar myndighet inte över erforderliga uppgifter och utredningar för ansökan om dag- eller moderskapspenning som enligt 28 § sjukförsäkringslagen skall utbetalas till arbetsgivaren, skall tjänsteinnehavaren tillställa myndigheten dessa.

Vad som är stadgat i 1 och 2 mom. gäller i tillämpliga delar även timlärare.

Skolnämnd ger på begäran tjänsteinnehavare och timlärare betyg över hans handhavande av tjänsten eller uppgiften och hans uppförande.

Har tjänsteinnehavare eller timlärare gjort sig skyldig till fel eller försummelse som inte påkallar disciplinära åtgärder, kan skolnämnden efter att ha hört vederbörande tilldela honom skriftlig anmärkning, varom anteckning skall göras i skolnämndens protokoll.

Över undersökning som har verkställts i disciplinärt ärende skall uppgöras protokoll. Förhör skall hållas i närvaro av ojävig person.

Straffyrkande skall föreläggas skolnämnden skriftligen.

Skolnämnd skall, innan den fattar beslut, bereda vederbörande tillfälle att avge skriftlig förklaring samt, om skäl därtill föreligger, höra honom även muntligt.

Skolnämnds beslut skall bevisligen genom protokollsutdrag delges vederbörande och den tjänsteinnehavare som har utfört undersökningen. Nämnden skall även underrätta vederbörande länsstyrelse och direktion om sitt beslut.

Tjänsteinnehavare och timlärare som önskar avgå från tjänst eller uppgift skall skriftligen anhålla om avsked. Avsked beviljas i allmänhet från och med den 1 augusti. Av vägande skäl skall avsked dock beviljas även från annan tidpunkt.

Tjänsteinnehavare och timlärare beviljas avsked och tilldelas avskedsbrev av skolnämnden.

I avskedsbrevet antecknas tjänstgöringstiden, tjänstledigheter och orsakerna till dem. Vad som i detta moment är stadgat gäller i tillämpliga delar även timlärare.

Pension och familjepension beviljas av statskontoret. Ansökan skall göras på blankett som fastställts av statskontoret och till densamma skall fogas av statskontoret föreskriven utredning.

Över tjänsteinnehavare och timlärare skall uppgöras matrikel enligt fastställt formulär.

Skolstyrelsen fastställer formuläret för i 84 § avsedd meritförteckning och iakttar därvid i tillämpliga delar vad som är stadgat och bestämt om matrikel.

Till förläggningsplats för gymnasium skall utses ett område som med tanke på elevernas skolresor är så fördelaktigt som möjligt och tillräckligt stort, där byggnader kan placeras ändamålsenligt med hänsyn till byggnadsplats, vattentillgång och dränering och som är hälso- samt och lugnt. Även trafiksäkerheten och ekonomiska synpunkter skall beaktas.

Gymnasiums lokaliteter skall såvitt möjligt förläggas så nära annan läroanstalt med samma språk, att den ena skolans lärare och lokaliteter om så erfordras kan utnyttjas för den andra skolans behov.

Gymnasiums byggnader och tomt skall hållas i ett med hänsyn till gymnasiets verksamhet samt trygghet och trevnad ändamålsenligt skick.

Ändamålet för användningen av gymnasiums egna lokaliteter och tomt eller del därav får inte förändras varaktigt utan skolstyrelsens tillstånd.

Gymnasiums fastighet, undervisningslokaliteter, inventarier, bibliotek och undervisningsmaterial får utan ersättning användas för annan kommunal läroanstalts och allmänt biblioteks behov, om detta inte medför nämnvärd olägenhet för gymnasiets verksamhet. Härom beslutar skolnämnden.

I skolbyggnad vilken med stöd av 18 § 2 mom. lagen om statsandelar och -understöd samt lån åt grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek (1112/78) har överlåtits för annan användning får kommun på sin bekostnad utföra sådana ändrings- och grundförbättringsarbeten som är erforderliga för byggnadens användning för ändamål som nämns i sagda lagrum, under förutsättning att kommunen på egen bekostnad försätter byggnaden i ett skick som är ändamålsenligt för skolverksamhet i händelse den på nytt behövs för skolbruk.

Tillstånd att använda gymnasiefastighet eller -lokalitet för annat ändamål än vad som är stadgat i 102 § 2 mom. denna förordning eller i 18 § 2 mom. lagen om statsandelar och -understöd samt lån åt grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek skall i god tid sökas hos direktionen, såvida beviljandet av tillstånd inte på grund av bestämmelse i instruktionen ankommer på skolnämnden. Meddelande om ansökan skall lämnas till gymnasiets rektor samt meddelande om beslutet till sökanden och gymnasiets rektor.

Gymnasiums inventarier, bibliotek och undervisningsmaterial skall kompletteras så, att de alltid motsvarar de krav som skolväsendet ställer.

Skolstyrelsen ger vid behov kommunerna anvisningar om anskaffning, vård och användning av inventarier, undervisningsmaterial och skolbibliotek.

I beslut av tjänsteinnehavare och timlärare samt av annat förvaltningsorgan vid gymnasium än direktionen får ändring inte sökas genom besvär, utom i det fall att skolnämndens uppgifter har överförts på tjänsteinnehavaren och ändring i skolnämndens beslut får sökas genom besvär. I beslut av rektor som gäller i 13 § 1 mom. 10 punkten eller i 34 § avsett ärende, får ändring dock sökas genom skriftliga besvär hos skolnämnden inom 14 dagar efter delfåendet av beslutet.

Besvär får inte anföras över direktions beslut genom vilket besvär över rektors beslut har avgjorts.

I direktions beslut söks ändring genom skriftliga besvär hos skolnämnden inom 14 dagar räknat från den dag då beslutet offentliggjorts på gymnasiets anslagstavla eller, om beslutet skall delges vederbörande, sedan denne fått del av beslutet.

I direktions beslut som gäller godkännande av arbetsplan, arbetsordning, ibruktagande av ny lärobok eller skriftlig varning som tilldelas elev får ändring inte sökas genom besvär.

Besvär får inte anföras över skolnämnds beslut genom vilket besvär över direktions beslut har avgjorts.

Stadgas inte annorlunda nedan, söks ändring i beslut av skolnämnd eller länsstyrelse genom besvär hos skolstyrelsen, i enlighet med vad som är stadgat i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Då beslut skall fastställas av länsstyrelsen, börjar besvärstiden den dag då beslutet har blivit fastställt.

I ärende rörande gymnasiums läroplan har även skolnämnd besvärsrätt i fråga om länsstyrelsens beslut.

Tjänsteinnehavare som utfört undersökning i disciplinärt ärende tillkommer besvärsrätt i fråga om beslut i disciplinärt ärende som berör tjänsteinnehavare och timlärare.

Ändring i skolnämnds beslut får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller

Ändring i länsstyrelses beslut får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller fastställande av val av handhavare av vakant tjänst eller beslut varmed länsstyrelsen har förordnat handhavare av vakant tjänst. Besvär får inte heller anföras över länsstyrelsens beslut som gäller elevbedömning, uppflyttning från årskurs eller antagning av privatelev.

Ändring i skolstyrelsens beslut söks i den ordning som är stadgad i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

I skolstyrelsens beslut om förflyttning av tjänsteinnehavare vid gymnasium till annan tjänst får ändring inte sökas genom besvär.

I beslut av skolstyrelsen genom vilket avgörande har träffats angående besvär över beslut som har fattats av länsstyrelse får ändring inte sökas genom besvär, om beslutet gäller läroplan eller utnämning av tjänsteinnehavare.

I beslut av skolstyrelsen genom vilket avgörande har träffats i ärende som av länsstyrelse har underställts skolstyrelsens avgörande får ändring inte sökas genom besvär.

I beslut av skolstyrelsen genom vilket avgörande har träffats angående besvär över beslut som har fattats av skolnämnd får ändring inte sökas genom besvär, utom om beslutet gäller disciplinärt ärende som berör tjänsteinnehavare eller timlärare och tjänsteinnehavaren eller timläraren däri har tilldelats strängare straff än varning.

Oaktat besvär anförts kan annat beslut än sådant som gäller disciplinär bestraffning av tjänsteinnehavare, timlärare eller elev gå i verkställighet, såvida inte sökande av ändring blir onödigt till följd av att beslutet verkställts eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten. Om beslut skall underställas statlig myndighets fastställelse, får det inte verkställas förrän det har blivit fastställt, såvida ej annorlunda är stadgat.

I beslut av skolnämnd söks ändring hos kommunstyrelsen genom kommunala besvär, om beslutet gäller

Ankommer beviljandet av tillstånd i ärende som nämns i 1 mom. 2 punkten med stöd av instruktionen på skoldirektören, söks ändring i skoldirektörens beslut hos kommunstyrelsen genom kommunala besvär.

Vad som i detta kapitel är stadgat om skolnämnd äger motsvarande tillämpning på avdelning av tvåspråkig kommuns skolnämnd.

I beslut av länsrätt genom vilket avgörande har träffats angående besvär över kommunfullmäktiges beslut som gäller indragning eller omreglering av tjänst får ändring inte sökas genom besvär.

I beslut av statsrådet och undervisningsministeriet som utfärdats med stöd av gymnasielagen eller denna förordning får ändring inte sökas genom besvär.

Den som anser att kommunal myndighet inte har gett honom av hans tjänsteförhållande härflytande ekonomisk förmån på det sätt som denna förmån borde ha getts honom får, såvida annorlunda ej stadgas i lag eller förordning, skriftligen av vederbörande myndighet kräva rättelse häri. Myndigheten skall meddela beslut i saken. Rättelseyrkande får inte framföras i sak som hör till arbetsdomstolens befogenheter, såvida arbetsdomstolen inte med stöd av 1 § 2 mom. lagen om densamma (646/74) har beslutat att inte avgöra saken.

Har rättelseyrkande inte framställts inom tre år efter utgången av det kalenderår under vilket förmånen borde ha getts, har rätten därtill gått förlorad.

I kommunal myndighets beslut rörande rättelseyrkande kan ändring sökas genom kommunala besvär.

Då höstterminens skolarbete slutar hålls en julfest, och då vårterminens skolarbete slutar hålls läsårets avslutning.

För gymnasiums elever vilkas dagliga arbetstid har avslutats eller vilka inte har någon i arbetsordningen angiven sysselsättning kan på grunder som undervisningsministeriet bestämmer inrättas frivilliga klubbar som främjar gymnasiets arbete och i vilka även elever vid annat än ifrågavarande gymnasium samt grundskoleelever kan delta.

Önskar någon som inte är elev i gymnasium i särskild examen som privatelev avlägga prov över gymnasiets lärokurs eller del därav och med stöd härav erhålla betyg, skall han anmäla sig hos gymnasiets rektor. Förhöret förrättas av de lärare eller timlärare som rektor förordnat härtill. Om den förhördes kunskaper och färdigheter motsvarar gymnasiets lärokurser, utfärdar rektor åt honom ett betyg häröver eller ett avgångsbetyg enligt formulär som fastställts av skolstyrelsen.

Gymnasiums rektor kan av giltigt skäl tillåta att elev i gymnasiet i särskild examen som privatelev avlägger prov över mera omfattande lärokurs i ämne som han studerat eller över lärokurs i ämne som ingår i gymnasiets läroplan men som han inte har fått undervisning i. Om sådan examen gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat i 1 mom.

Om avgifter för ovan avsedda examina beslutar kommunfullmäktige.

Om bedömning av ovan avsedda examina gäller i tillämpliga delar vad som i denna förordning är stadgat om bedömning.

Skolnämnd kan såsom undervisningspraktikant vid gymnasium anta person som utbildar sig till lärare vid gymnasium eller grundskola. Undervisningspraktikant får inte utan orsak undervisa annat än i lärares närvaro. Dock kan för honom inrättas grupp som under lärares överinseende undervisas skilt.

Kommun kan med tillstånd av undervisningsministeriet anordna sådan försöksverksamhet som erfordras för det allmänna utvecklandet av gymnasiet. Vid försöksverksamheten kan avvikelser från gymnasielagens och denna förordnings stadganden göras. Villkor för beviljande av tillstånd är ett av skolstyrelsen godkänt försöksprogram. Tillstånd beviljas för den tid försöksverksamheten pågår eller för ett läsår i sänder.

Försöksverksamheten skall ordnas enligt försöksprogrammet och skolstyrelsens anvisningar.

Kommun kan med statsrådets tillstånd grunda ett försöksgymnasium.

Gymnasium som har inrättats med stöd av tillstånd som nämns i 4 § gymnasielagen eller som med stöd av tidigare stadganden har beviljats rätt att utge betyg har rätt att ge betyg i enlighet med denna förordning.

Yppar sig missförhållande i fråga om verksamheten vid gymnasium, skall länsstyrelsen vidta erforderliga åtgärder för att avhjälpa det. Skolstyrelsen kan, om inte rättelse på annat sätt fås till stånd, för viss tid eller tills vidare återkalla rätten att ge betyg.

De skriftliga provuppgifter som förelagts eleverna skall överlåtas till gymnasiets arkiv för förvaring.

Har i denna förordning eller i förordningen om kvällsgymnasier antalet basgrupper stadgats som grund för ordnandet av gymnasiums eller dess kvällslinjes förvaltning eller övriga verksamhet, beräknas antalet basgrupper för gymnasiet och dess kvällslinje särskilt för sig, såvida ej annorlunda är stadgat.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1985.

Genom denna förordning upphävs följande förordningar jämte i dem senare företagna ändringar:

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

Utan hinder av vad som är stadgat i 32 § meddelas gymnasiets elever språkundervisning i enlighet med de stadganden och bestämmelser som är gällande då denna förordning träder i kraft, till dess kommunens språkprogram har fastställts.

Med hänsyn till undervisningen i livsåskådningskunskap samt den religionsundervisning som nämns i 19 § 2 och 3 mom. gymnasielagen beslutar skolnämnden om frågor som hör till läroplanen, till dess den läroplan som har uppgjorts med stöd av 20 § gymnasielagen har fastställts.

Har någon med stöd av förordningen om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina (299/78), förordningen om teologiska examina

(527/78), förordningen om pedagogiska examina och studier (530/78), förordningen om konstindustriella högskoleexamina (948/78), förordningen om humanistiska examina (1080/78), förordningen om naturvetenskapliga examina (1081/78), förordningen om högskoleexamina på musikområdet (563/80) eller förordningen om temporärt anordnande av studier för musiklärarexamen vid Sibelius-Akademin (314/83) rätt att studera i enlighet med tidigare gällande stadganden, innehar han efter avlagd examen behörighet för ifrågavarande tjänst som ämneslärare samt äldre och yngre lektor vid gymnasium såsom i förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor (620/48) är stadgat.

Den som innan i 1 mom. nämnd examensförordning trätt i kraft har avlagt högskoleexamen på ifrågavarande område eller som har avlagt teckningslärarexamen, examen för lärare i huslig ekonomi eller musiklärarexamen, innehar på motsvarande sätt behörighet i enlighet med 1 mom.