Lag om ändring av lagen om länsrätterna
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 31 december 1974 om länsrätterna ( 1021/74 ) 1 § 1 mom., 2 § 1 mom., 3-8 §§, 10 § 2 och 3 mom., 11 §, 15 § 1 och 2 mom. samt 30 § 1 mom., av dessa lagrum 4 och 8 §§ sådana de lyder i lag av den 12 juni 1980 (418/80), 6 och 11 §§ sådana de lyder delvis ändrade genom sistnämnda lag samt 10 § 3 mom. sådant det lyder i lag av den 22 december 1978 (1022/78), samt
fogas till 1 § ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., samt till lagen nya 6 a och 11 a §§ som följer:
1 §
Länsrätterna är allmänna regionala förvaltningsdomstolar.
Länsrättens domkrets är länet.
2 §
Länsrätten handlägger
de förvaltningsrättsliga besvärsärenden som den enligt särskilda stadganden skall avgöra,
undanröjande av beslut med anledning av klagan i ärenden där länsrätten är besvärsinstans,
sådana förvaltningstvistemål som inte enligt särskilda stadganden skall avgöras av någon annan myndighet samt
övriga ärenden som den enligt särskilda stadganden skall handlägga och avgöra.
3 §
Förvaltningstvistemål handläggs av länsrätten i den domkrets där den part mot vilken ett yrkande riktas har sin hemort. Riktas ett yrkande mot staten, en kommun eller ett annat offentligt samfund eller en självständig offentligrättslig anstalt, skall målet handläggas av länsrätten i den domkrets där den myndighet som för samfundets eller anstaltens talan är förlagd eller där samfundet eller anstalten finns.
Är sökanden en enskild person och riktas yrkandet mot staten, får målet även väckas i den länsrätt inom vars domkrets sökanden har sin hemort.
Om ingen länsrätt enligt 1 och 2 mom. är behörig i ett förvaltningstvistemål, men målet skall avgöras i Finland, skall det handläggas av länsrätten i Nylands län.
4 §
Vid länsrätten finns en länsrättsöverdomare som är ordförande och såsom övriga ledamöter länsrättsdomare.
För att minska antalet oavgjorda ärenden eller av andra särskilda skäl kan såsom ledamöter i länsrätten även finnas extraordinarie länsrättsdomare som utnämns för en viss tid.
I handläggningen av ärenden som nämns i 11 § deltar sakkunnigledamöter eller extra ledamöter med uppgiften som bisyssla.
För beredning och föredragning av ärenden finns vid länsrätten länsrättssekreterare.
5 §
Länsrättsöverdomarna och länsrättsdomarna skall ha avlagt juris kandidatexamen. Dessutom fordras av dem att de genom sin tidigare verksamhet har visat sådan skicklighet och förmåga som krävs för att tjänsten skall kunna skötas med framgång.
Behörighetsvillkoren för extraordinarie länsrättsdomare är desamma som för ordinarie länsrättsdomare.
Länsrättssekreterarna skall ha avlagt juris kandidatexamen.
6 §
Länsrättsöverdomarna utnämns av republikens president på framställning av högsta förvaltningsdomstolen utan att tjänsten förklaras ledig.
Länsrättsdomarna utnämns av republikens president. Tjänsten söks hos länsrätten sedan denna har förklarat den ledig. Länsrätten sänder ansökningarna till justitieministeriet, som skall inhämta högsta förvaltningsdomstolens utlåtande i ärendet.
Extraordinarie länsrättsdomare utnämns i samma ordning som ordinarie länsrättsdomare. För den tid de har utnämnts har de samma rätt att kvarstå i tjänsten som domare har enligt regeringsformen.
Länsrättssekreterarna utnämns av länsrätten.
6 a §
Tjänstledighet för länsrättsöverdomare beviljas av högsta förvaltningsdomstolen.
Tjänstledighet för länsrättsdomare beviljas av länsrätten. Annan tjänstledighet för en längre tid än tre månader än sådan som tjänstemannen har rätt till med stöd av lag eller tjänstekollektivavtal beviljas dock av högsta förvaltningsdomstolen.
Om skötseln av en överdomar- eller länsrättsdomartjänst under tiden för tjänstledighet beslutar den myndighet som har beviljat tjänstledigheten.
Högsta förvaltningsdomstolen beslutar om anställning av någon att sköta en vakant överdomar- eller länsrättsdomartjänst interimistiskt. Om anställning av någon att sköta en länsrättsdomartjänst interimistiskt för högst tre månader beslutar dock länsrätten.
7 §
En ledamot i länsrätten samt en sakkunnigledamot och extra ledamot skall, om han inte har gjort det tidigare, avlägga domared eller avge domarförsäkran inför länsrätten på det sätt som stadgas i 1 kap. 6 a och 7 §§ rättegångsbalken.
8 §
Länsrättsöverdomaren svarar för att länsrättens uppgifter sköts behörigen och snabbt samt för utvecklandet av länsrättens verksamhet. Överdomaren skall i detta syfte se till att länsrättens övriga ledamöter samt föredragandena och de andra tjänstemännen fullgör sina åligganden.
Länsrättsöverdomaren skall även se till att rättsprinciperna tillämpas och att lagtolkningen i länsrättens avgöranden är enhetlig.
10 §
Ordförande för en sektion är överdomaren eller en länsrättsdomare och övriga ledamöter minst två länsrättsdomare. Ordföranden skall för sektionens vidkommande sköta de uppgifter som nämns i 8 §.
Är en ledamot i länsrätten tillfälligt förhindrad att sköta sina tjänsteåligganden eller har han semester, kan såsom en av ledamöterna i länsrätten eller dess sektion tjänstgöra en länsrättssekreterare som uppfyller behörighetsvillkoren för en länsrättsdomartjänst.
11 §
I stället för en lagfaren ledamot deltar en sakkunnigledamot i handläggningen och avgörandet av ärenden som gäller
omhändertagande av barn, placering i vård utom hemmet och upphörande av omhändertagande enligt barnskyddslagen (683/83),
meddelande av specialomsorger och fortsatta specialomsorger mot den berördas egen vilja enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/77),
besvär över beslut som nämns i 53 § 1 mom. sinnessjuklagen,
beslut enligt vilket någon i enlighet med 11 eller 12 § lagen om missbrukarvård (41/86) oberoende av sin vilja förordnas bli intagen för vård och frågor som avses i 13 § i den nämnda lagen, samt
lagen om smittsamma sjukdomar (583/86).
I 30 § beskattningslagen finns stadganden om när extra ledamöter skall delta i handläggningen och avgörandet av ett ärende i länsrätten.
I ärenden som nämns i 1 och 2 mom. kan länsrätten dock utan någon sakkunnigledamot eller extra ledamot besluta om andra åtgärder än sådana som innebär ett slutligt avgörande i huvudsaken.
En länsrättssekreterare kan inte på det sätt som nämns i 10 § 3 mom. vara ledamot vid slutligt avgörande av huvudsaken i ärenden som anges i 1 mom.
11 a §
Statsrådet utnämner för tre år för de ärenden som nämns i 11 § 1 mom. ett tillräckligt antal sakkunnigledamöter i länsrätten och suppleanter för dem. Blir en ledamots eller suppleants plats ledig under mandatperioden, skall en efterträdare utses för återstoden av denna. Om ledamöternas och suppleanternas rätt att kvarstå i uppdraget gäller i övrigt vad som stadgas om innehavare av domartjänst. Vid förhinder eller jäv för en sakkunnigledamot skall länsrätten, om ingen suppleant finns att tillgå, kalla en kompetent person i hans ställe.
En sakkunnigledamot och en suppleant skall,
vid handläggning av ärenden som nämns i 11 § 1 mom. 1 punkten, ha avlagt för uppgiften lämplig högre högskoleexamen samt vara väl förtrogen med barnskydd,
vid handläggning av ärenden som nämns i 11 § 1 mom. 2 punkten, ha avlagt för uppgiften lämplig högre högskoleexamen samt vara väl förtrogen med specialomsorger om utvecklingsstörda,
vid handläggning av ärenden som nämns i 11 § 1 mom. 3 punkten, vara legitimerad läkare som är väl förtrogen med psykiatri,
vid handläggning av ärenden som nämns i 11 § 1 mom. 4 punkten, ha avlagt för uppgiften lämplig högre högskoleexamen samt vara väl förtrogen med missbrukarvård, samt
vid handläggning av ärenden som nämns i 11 § 1 mom. 5 punkten, vara specialist på smittsamma sjukdomar.
15 §
Föredragningen i länsrätten sköts av en lagfaren ledamot av länsrätten, en länsrättssekreterare, en tillfällig föredragande eller en föredragande med uppgiften som bisyssla, i enlighet med vad som närmare stadgas eller bestäms. En notarie kan förordnas att föredra enkla ärenden.
Föredraganden kan på länsrättens vägnar utan att föredra ärendet fordra bemötanden och förklaringar samt akten och ett utlåtande av den myndighet som tidigare har avgjort ärendet liksom även annan motsvarande utredning som behövs för att ärendet skall kunna avgöras. Föredraganden kan likaså sätta ut en i 14 § 3 mom. nämnd tid för bemötande eller förklaring. En biträdande tjänsteman, som kan anses tillräckligt kompetent, kan förordnas att i föredragandens ställe vidta sådana åtgärder som avses i detta moment.
30 §
Vid länsstyrelsen i landskapet Åland består länsrätten av landshövdingen, länsrådet och äldre landssekreteraren. Ordföranden för länsrätten är landshövdingen och övriga ledamöter länsrådet och äldre landssekreteraren, vilka även sköter uppgifterna som föredragande.
Denna lag träder i kraft den 1 november 1989. Genom den upphävs lagen den 3 december 1954 om forum i vissa förvaltningstvistemål (446/54) samt 72 § statstjänstemannalagen av den 24 oktober 1986 (755/86).
Stadgandena i denna lag skall även tillämpas på ärenden som är anhängiga vid länsrätten vid den tidpunkt då lagen träder i kraft. Ärenden som avses i 2 § 1 mom. 5 punkten lagen om länsrätterna, sådant lagrummet har lytt hittills, samt andra ärenden, som efter ikraftträdandet skall ankomma på länsstyrelsen men är anhängiga vid länsrätten då lagen träder ikraft, överförs till länsstyrelsen.
Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan den träder i kraft. Före ikraftträdandet sköter den tidigare länsrätten och dess ordförande de uppgifter som enligt denna lag och den med stöd av lagen utfärdade förordningen ankommer på länsrätten och länsrättsöverdomaren, och som behövs för att besätta tjänster i länsrätten eller för skötseln av andra personalärenden.
Förordnandet för de extra ledamöter och suppleanter som nämns i 30 § beskattningslagen och vilkas mandatperiod pågår då denna lag träder i kraft, gäller även i fråga om de länsrätter som avses i denna lag.
Regeringens proposition 65/88
Andra lagutsk. bet. 12/88
Stora utsk. bet. 157/88
Helsingfors den 10 mars 1989
Republikens President Mauno KoivistoJustitieminister Matti Louekoski