1021/1974

Vid varje länsstyrelse finnes en länsrätt.

Beträffande Ålands länsrätt gäller, vad därom nedan i denna lag stadgas.

Länsrätten handlägger och avgör förutom de ärenden, vilkas handläggning och avgörande enligt beskattningslagen eller annan lag ankommer på den, till länsstyrelsens verksamhetsområde hörande

Förvaltningstvistemål är i 10 kap. 26 § rättegångsbalken avsedda mål, i vilka annorledes än i besvärsväg sökes myndighets avgörande i sådan tvist mellan parter, som angår offentligträttslig betalningsskyldighet eller försörjningsplikt eller av offentligträttsligt rättsförhållande härflytande annan skyldighet eller rättighet.

Länsrätten handlägger och avgör likväl icke till länsstyrelsens verksamhetsområde hörande besvärsärenden, vilka angår besättande av tjänst vid magistrat eller ordningsrätt, anordnande av offentliga nöjen, beviljande av tillstånd att idka beställningstrafik eller ock beviljande av understöd eller annat stöd av statens medel, ej heller besvär i andra än i 2 § 1 mom. 3 punkten avsedda underställda ärenden. Länsrätten handlägger och avgör icke heller sådana till länsstyrelsens verksamhetsområde hörande, i 2 § avsedda ärenden, i vilka ändring i länsstyrelsens utslag kan sökas hos rådstuvurätt eller häradsrätt.

Ledamöter i länsrätten är vid varje länsstyrelse länsråden, med undantag av det länsråd som är kanslichef, samt äldre och yngre länsassessorerna.

Vid varje länsstyrelse finnes minst en tjänst såsom länsråd vid länsrätten samt sammanlagt minst tre äldre och yngre länsassessorstjänster, samtliga med grundlön.

Vid länsstyrelse kan för handhavandet av uppgifter vid länsrätten även finnas länsrättssekreterartjänster och -befattningar.

I syfte att minska antalet oavgjorda ärenden eller av annan sådan anledning kan såsom ledamöter i länsrätt även finnas extraordinarie länsråd samt extraordinarie äldre och yngre länsassessorer.

I handläggningen av särskilda ärenden i länsrätten kan även extra ledamöter deltaga i enlighet med vad i lag särskilt stadgas.

Kompetensvillkor för länsråd vid länsrätt samt för äldre länsassessor och yngre länsassessor bör vara juris kandidatexamen eller därmed likställd tidigare examen. Av dem kräves därjämte att de genom tidigare verksamhet ådagalagt sådan skicklighet och förmåga som ett framgångsrikt handhavande av tjänsten förutsätter.

Av extraordinarie länsråd samt extraordinarie äldre och yngre länsassessor fordras samma kompetens som av innehavare av motsvarande ordinarie tjänst.

Sådan ledamot och extra ledamot i länsrätt, som icke tidigare avlagt domared, skall innan han börjar utöva sitt uppdrag, inför länsrätten avlägga eden.

Ordförande i länsrätt är det i tjänsten äldsta länsrådet vid länsrätten.

Ordföranden svarar för att de på länsrätten ankommande uppgifterna handhas sakenligt och snabbt. Ordföranden skall i detta syfte övervaka, att länsrättens ledamöter och de andra tjänstemän som handhar på länsrätten ankommande ärenden fullgör dem i länsrätten anförtrodda uppgifter.

Ordföranden skall jämväl övervaka enhetligheten i rättsprincipernas tillämpning och i lagtolkningen i länsrättens avgöranden.

Länsrätten är beslutför med tre ledamöter, såframt icke för vissa slags ärenden ett större antal ledamöter föreskrivits i lag.

Länsrätt kan vara uppdelad på sektioner.

Såsom ordförande för sektion fungerar länsråd eller äldre länsassessor samt såsom dess övriga ledamöter minst två länsassessorer.

När ledamot av länsrätt tillfälligt är förhindrad att handha sitt värv eller åtnjuter semester, kan såsom en av ledamöterna i länsrätt eller sektion tjänstgöra länsrättssekreterare eller landssekreterare, som uppfyller de i 6 § för innehavare av yngre länsassessors tjänst stadgade kompetens villkoren.

Statsrådet kan förordna länsråd, som tjänstgör vid länsrätten, eller äldre länsassessor att vara ställföreträdare för kanslichefen vid länsstyrelsen och chefen för allmänna avdelningen.

Ministeriet för inrikesärendena kan efter att i saken ha inhämtat utlåtande av justitieministeriet förordna ledamot av länsrätt att handlägga och avgöra utsökningsärenden samt av synnerliga skäl även andra ärenden.

I andra än ovan i 1 och 2 mom. nämnda fall är ledamot av länsrätt icke förpliktad att vid länsstyrelsen utföra andra åligganden än sådana som hänför sig till länsrättens verksamhet.

Ärende anhängiggöres i länsrätt skriftligen genom besvär, klagan, underställning eller ansökan eller genom framställning av myndighet.

Statens talan föres i länsrätt av den myndighet, till vars verksamhetsområde det föreliggande ärendet hör. Finnes ej sådan myndighet eller ankommer det på länsstyrelsen att bevaka det offentligas intresse, föres statens talan av ett av länsstyrelsen förordnat länsombud.

Länsombud och i beskattningslagen avsett prövningsombud får ej vara ledamot eller extra ledamot av länsrätten, ej heller föredraga ärenden i länsrätten. Detsamma gäller suppleanter för länsombud och prövningsombud.

Såframt ärende i länsrätt icke avvisas eller yrkande av den som anhängiggjort ärendet icke omedelbart förkastas, skall annan part beredas tillfälle att skriftligen avgiva bemötande eller förklaring.

Med anledning av yrkande som avser förordnande till intagning i arbets- eller vårdanstalt skall den, som yrkandet avser, eller dennes förmyndare eller lagligen förordnad annan företrädare för honom samtidigt beredas tillfälle att skriftligen anmäla, huruvida han med anledning av yrkandet önskar bli muntligen hörd i länsrätten.

Länsrätten kan utsätta viss tid, inom vilken bemötande, förklaring, i 2 mom. avsedd anmälan eller genmäle skall avgivas, vid äventyr att underlåtenhet att avgiva dessa icke utgör hinder för att ärendet handlägges och avgöres.

Föredragning i länsrätt handhas av ledamot, länsrättssekreterare, landssekreterare eller extraordinarie föredragande i enlighet med vad därom närmare stadgas eller bestämmes. Notarie kan förordnas att föredraga enkla ärenden.

Föredragande får utan att föredraga ärende på länsrättens vägnar infordra bemötanden och förklaringar samt akten och utlåtande av myndighet som tidigare avgjort ärendet samt annan motsvarande, för ärendets avgörande erforderlig utredning. Föredraganden får även utsätta i 14 § 3 mom. avsedd tid för avgivande av bemötande eller förklaring. Notarie kan förordnas att vidtaga i detta moment avsedda åtgärder i föredragandens ställe.

Föredragande skall före föredragningen bereda i beskattningslagen avsett prövningsombud tillfälle att göra sig förtroget med handlingarna i de ärenden, i vilka prövningsombudet enligt lag bevakar statens, kommunernas, församlingarnas eller folkpensionsanstaltens rätt.

Länsrätt kan för sakens utredande anställa muntlig förhandling. Vid muntlig förhandling kan part även höras under sanningsförsäkran samt vittnen och sakkunniga höras på ed.

Parterna skall skriftligen kallas till muntlig förhandling. Part kan kallas därtill vid äventyr, att hans frånvaro icke utgör hinder för ärendets handläggning och avgörande.

Har i 14 § 2 mom. avsedd part inom av länsrätten utsatt tid anmält, att han önskar bli muntligen hörd, skall muntlig förhandling anställas. Kan kallelse till muntlig förhandling icke genom enskild delgivning meddelas part, som gjort dylik anmälan, kan ärendet likväl avgöras utan muntlig förhandling.

Är vittnes eller sakkunnigs boningsort belägen i annat län eller kan de av annan dylik anledning icke utan svårighet infinna sig i länsrätt, kan länsrätten förordna, att muntligt förhör med vittnen eller sakkuniga skall anställas vid annan länsrätt eller ock vid den rådstuvurätt eller häradsrätt, där detta lämpligast kan ske.

Parterna skall av den länsrätt, rådstuvurätt eller häradsrätt som anställer muntligt förhör, på förhand underrättas om förhöret i den ordning, som är stadgad för delgivning i förvaltningsärenden. Part äger rätt att närvara vid förhöret och ställa frågor till vittnen och sakkunniga.

Länsrätt kan för sakens utredande förrätta syn eller förordna en eller två av sina ledamöter att förrätta synen. Länsrätten kan även till syneförrättningen kalla en eller flera sakkunniga.

Parterna skall beredas tillfälle att närvara vid syn, vid vilken de även äger rätt att förete muntlig och skriftlig utredning.

Åt person, som på förordnande av länsrätt infunnit sig för att vittna, erlägges av statens medel ersättning för erforderliga kostnader för resa och utkomst samt för ekonomisk förlust i enlighet med vad som är stadgat i lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel (666/72) och förordningen med samma rubrik (813/72).

Åt person, som på förordnande av länsrätt infunnit sig för att höras såsom sakkunnig eller för att deltaga i förrättande av syn, erlägges av statens medel arvode och ersättning i enlighet med vad i 17 kap. 53 § rättegångsbalken är stadgat.

Då behandlingen av ärende avslutas, skall länsrätten avgiva utlåtande om, huruvida de i 1 och 2 mom. avsedda, till utbetalning förordnade ersättningarna och arvodena stannar staten till last eller huruvida part eller någon av parterna helt eller delvis skall ersätta dem till staten.

Ovan i 16 § avsedd muntlig förhandling och i 17 § avsett muntligt förhör skall hållas inom slutna dörrar i ärenden angående skatt eller offentlig avgift samt i de andra ärenden, i vilka plikt att hemlighålla är stadgad. Länsrätt kan förordna, att ärende skall handläggas inom slutna dörrar, såframt offentlig handläggning skulle medföra särskild olägenhet för part.

Vid muntlig förhandling och muntligt förhör skall stadgandena i lagen om offentlighet i rättsskipningen (26/26) i övrigt i tillämpliga delar iakttagas.

Länsrätt kan, när den finner sakens natur eller synnerligt skäl det påkalla, ålägga part eller ombud, som för offentligt samfunds talan i länsrätten, att vid vite inställa sig till ovan i 16 § avsedd muntlig förhandling.

Erfordras för avgörandet av ärende tilläggsutredning utöver den, som erhållits i saken enligt 12, 14, 15, 16, 17 och 18 §§, införskaffas sådan av länsrätten på tjänstens vägnar.

Part skall beredas tillfälle att avgiva förklaring beträffande tilläggsutredning som införskaffats på tjänstens vägnar, såframt länsrätten anser att utredningen kan inverka på sakens avgörande.

Om jäv för ordförande och övriga ledamöter i länsrätt gäller vad om domarjäv är stadgat.

Yppar sig meningsskiljaktighet, avgöres ärende i länsrätt genom omröstning med iakttagande av samma förfarande som i kollegial domstol.

Utan hinder av vad ovan är stadgat tillämpas vid handläggningen av ärende i länsrätten i annan lag ingående stadganden om förfarandet i särskilda ärenden.

Vid handläggningen av ärende i länsrätten iakttages eljest i tillämpliga delar laga rättegångsordning.

Länsrätts eller sektions ordförande kan hänskjuta ärende till länsrättens plenum för avgörande, om avgörandet kan vara av principiell betydelse med avseende på lagens tillämpning eller om avgörande av ärendet i sektion skulle komma att avvika från tidigare praxis.

Plenum får ej hållas i ärende, som avses i 1 mom., såframt mer än en tredjedel av länsrättens ledamöter härvid har förfall.

Länsrätts utslag och beslut avfattas skriftligen i form av särskild expedition. Utslaget eller beslutet skall innehålla motivering till avgörandet och de lagrum som tillämpas.

Utslag eller beslut delgives i den ordning som är stadgad för delgivning i förvaltningsärenden.

Länsombud anses ha fått del av utslag eller beslut den dag det fattades.

Ändring i utslag eller beslut av länsrätt sökes hos högsta förvaltningsdomstolen. Härvid skall iakttagas vad i annan lag är stadgat angående ärenden, vilka skall handläggas av länsrätt. Därjämte gäller i fråga om ändringssökande vad om ändringssökande i förvaltningsärenden är stadgat.

Den, som enligt 13 § för statens talan i länsrätt, för sådan talan även när ändring sökes i länsrättens utslag eller beslut.

Angående verkan av ändringssökande på verkställbarheten av utslag eller beslut gäller vad i 14 § lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50) stadgas.

Länsrätts ledamot och föredragande vid länsrätt åtalas för tjänstebrott i hovrätt.

Länsrätten vid Ålands länsstyrelse består av landshövdingen, länsrådet och äldre landssekreteraren. Ordförande för länsrätten är landshövdingen och övriga ledamöter länsrådet och äldre landssekreteraren, vilka även handhar länsassessors och föredragandes åligganden.

Ålands länsrätt är beslutför när den är fulltalig. Stadgandena i 2 och 3 §§, 12―14 §§, 16―25 §§ samt 27 och 28 §§ i denna lag tillämpas på Ålands länsrätt.

Vid förfall för landshövdingen är länsrådet ordförande för Ålands länsrätt. När länsrådet är ordförande eller då han eller äldre landssekreteraren har förfall, är av länsstyrelsen förordnad suppleant ledamot av länsrätten. Suppleanten bor utses bland de personer med juris kandidatexamen eller motsvarande tidigare examen, som ministeriet för inrikesärendena på framställning av länsstyrelsen godkänt för uppgiften. Grunderna för suppleants arvode fastställes av statsrådet.

Statlig och kommunal samt annat offentligt samfunds myndighet är skyldig att på begäran giva länsrätt uppgifter och lämna denna annan handräckning.

Närmare stadganden angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1975. Genom densamma upphäves lagen den 29 januari 1955 om länsrätt (52/55), sådan den lyder ändrad genom lagen den 6 maj 1960 (221/60).

Stadgandena i denna lag skall även tillämpas på de i 2 och 3 §§ avsedda ärenden, som är anhängiga i länsstyrelse när denna lag träder i kraft.

Erforderliga åtgärder för verkställighet och tillämpning av denna lag kan vidtagas redan före lagens ikraftträdande.

Genom förordning kan länsassessorstjänst omblldas till äldre länsassessors tjänst och äldre landssekreterares tjänst tlli yngre länsassessors tjänst, varvid samtidigt kan förordnas, att ordinarie innehavare av tjänst som indrages, överföres till innehavare av sålunda inrättad ny tjänst.