460/1988

Med avseende på riksdagens ekonomi och bokföring gäller denna räkenskapsstadga.

Ämbetsverk och inrättningar vid riksdagen är riksdagens kansli, statsrevisorernas kansli, riksdagens justitieombudsmans kansli och kansliet för Finlands delegation i Nordiska rådet samt Riksdagsbiblioteket.

I fråga riksdagens budget, bokföring, betalningsrörelse och bokslut gäller i tillämpliga delar förordningen om statsbudgeten (424/88), om inte annat föreskrivs i denna räkenskapsstadga.

För riksdagens utgifter tas behövliga anslag in i den årliga statsbudgeten.

Förslaget till budget för riksdagen jämte motivering utarbetas i tillämpliga delar i enlighet med stadgandena och bestämmelserna om statsbudgeten.

Riksdagens kansli, statsrevisorernas kansli, riksdagens justitieombudsmans kansli, kansliet för Finlands delegation i Nordiska rådet och Riksdagsbiblioteket skall varje år till kanslikommissionen lämna in sina motiverade förslag till behövliga anslag.

Kanslikommissionen skall till finansministeriet sända sitt förslag till budget för riksdagen.

Om ändringar måste göras i den fastställda budgeten gäller på motsvarande sätt vad som stadgas om utarbetande av budgetförslaget.

Sedan statsbudgeten har undertecknats fastställer kanslikommissionen riksdagens specialbudget.

Om riksdagens budget har ändrats skall specialbudgeten utan dröjsmål ändras.

Sedan specialbudgeten har fastställts skickas den till statskontoret för publicering. En ändring av specialbudgeten skall sändas till statskontoret för kännedom.

Tillstånd att överskrida ett förslagsanslag skall sökas hos kanslikommissionen senast den 15 februari året efter finansåret. När tillståndet har beviljats skall beslutet i saken sändas till statskontoret för kännedom.

Tillstånd som avses i 19 § 1 mom. lagen om statsbudgeten skall begäras hos kanslikommissionen senast den 15 februari året efter finansåret och tillstånd som avses i lagens 20 § före finansårets utgång.

Ämbetsverken och inrättningarna vid riksdagen skall planera sin verksamhet och ekonomi på flera års sikt så att planeringen utgör grund för det årliga uppgörandet av budgeten, ledningen, ett effektivt utnyttjande av resurserna och utvecklandet av förvaltningen.

Riksdagens kanslis ekonomi sköts av förvaltningsavdelningen vid riksdagens kansli under kanslikommissionens ledning och uppsikt. Statsrevisorernas, riksdagens justitieombudsmans, Finlands delegations i Nordiska rådet och Riksdagsbibliotekets betalningsrörelse och bokföring sköts av räkenskapsbyrån vid förvaltningsavdelningen.

Kanslikommissionen kan mot redovisning som skall ges till räkenskapsbyrån överföra betalningen av utgifter eller uppbörden av inkomster på ett ämbetsverk eller en inrättning vid riksdagen.

Riksdagens betalningsrörelse och bokföring sköts i tillämpliga delar enligt statens enhetliga system för betalningsrörelsen och bokföringen på det sätt som närmare anges i räkenskapsreglementet för riksdagen.

För betalningsrörelsen har riksdagen ett särskilt postgiroinbetalningskonto och ett särskilt postgiroutbetalningskonto samt andra postgirokonton i enlighet med vad som föreskrivs i räkenskapsreglementet.

Postgiroinbetalningskontot töms genom att medlen överförs till statens allmänna postgiroinbetalningskonto.

Från statens allmänna postgiroutbetalningskonto överförs täckning till postgiroutbetalningskontot.

Riksdagens generalsekreterare bestämmer vilka som har rätt att använda kontona.

Löner och arvoden betalas genom förmedling av postgiro till den penninginrättning som mottagaren har angivit, om inte något annat förfarande är motiverat.

Ett register skall föras över den lösa egendom som är i riksdagens besittning. Närmare bestämmelser om registreringen och granskningen av egendomen meddelas i räkenskapsreglementet för riksdagen.

Riksdagens konton avslutas årligen före utgången av februari året efter finansåret. I räkenskapsreglementet för riksdagen anges hur bokslutet skall undertecknas.

För varje finansår väljer riksdagens elektorer tre revisorer och för var och en av dem en personlig suppleant. De på detta sätt valda tre revisorerna utser tillsammans en fjärde revisor och en suppleant för honom, som båda skall vara av Centralhandelskammaren godkända revisorer. Revisorerna skall granska riksdagens bokslut och bokföring samt förvaltning.

Revisionsberättelsen skall överlämnas till riksdagen senast den 30 april året efter finansåret.

Om revisorernas arvoden beslutar kanslikommissionen.

Förvaltningsdirektören skall granska riksdagens kassa minst en gång per halvår. Chefen för räkenskapsbyrån skall granska kassan månatligen.

Granskningarna skall utföras med oregelbundna intervaller utan att tidpunkten meddelas på förhand.

Om granskningen görs en anteckning i kassaboken, och vid behov uppgörs en berättelse.

Om det vid granskningen observeras ett underskott som kan medföra skada för staten eller någon annan omständighet som påkallar omedelbara åtgärder, skall talmannen och generalsekreteraren utan dröjsmål underrättas om saken. Berättelsen över granskningen skall så snart det är möjligt överlämnas till kanslikommissionen.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna räkenskapsstadga meddelas i det räkenskapsreglemente för riksdagen som kanslikommissionen skall godkänna.

Denna räkenskapsstadga träder i kraft den 1 juni 1988.

Genom denna räkenskapsstadga upphävs räkenskapsstadgan av den 18 februari 1983 (378/83).