1174/1987

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Den i 18 § 3 mom. stadgade skyldigheten att ordna möjlighet att arbeta för personer som fortlöpande har varit arbetslösa i 12 månader samt 19 § träder i kraft den 1 januari 1988 i Lapplands läns, Uleåborgs, Kainuu, Norra Karelens läns, Satakunta och Kymmene läns arbetskraftsdistrikt samt i kommunerna Jämsänkoski, Kinnula och Viitasaari, den 1 januari 1989 i Mellersta Finlands läns arbetskraftsdistrikt, med undantag för kommunerna Jämsänkoski, Kinnula och Viitasaari, samt i Kuopio läns, Tavastehus och S:t Michels läns arbetskraftsdistrikt samt den 1 januari 1990 i Vasa läns, Åbo och Nylands läns arbetskraftsdistrikt. För dem som avses i 18 § 2 mom. och som under de två senaste åren har varit arbetslösa i 12 månader skall möjlighet till arbete i enlighet med 18 § 3 mom. ordnas i alla arbetskraftsdistrikt, med undantag för Vasa läns, Åbo och Nylands läns arbetskraftsdistrikt, sedan de efter den 1 januari 1988 har varit arbetslösa i sammanlagt 12 månader. I Vasa läns, Åbo och Nylands läns arbetskraftsdistrikt skall möjlighet att arbeta ordnas för dem som efter den 1 januari 1989 har varit arbetslösa i sammanlagt 12 månader.

När en kommun ordnar möjlighet att arbeta för en sådan långtidsarbetslös som avses i 18 § 2 mom. och som fortlöpande har varit arbetslös i 12 månader, kan till kommunen betalas förhöjd statsandel i enlighet med 21 § 2 mom., även om kommunen inte är skyldig att ordna möjlighet till arbete. Personer som sysselsatts på detta sätt anses höra till de sysselsatta för vilka tilläggsstöd betalas enligt 21 § 4 och 5 mom.

En ung person som inte har fyllt 20 år och som varit arbetslös i tre månader, och den som fortlöpande varit arbetslös i 12 månader och för vilken kommunen före lagens ikraftträdande ordnat möjlighet att arbeta med stöd av förordningen om kommunalt sysselsättningsstöd (1092/81), anses efter den 1 januari 1988 enligt 17 § och 18 § 2 mom. i lagen som sysselsatt så länge de i sex månader fortlöpande varit sysselsatta av kommunen.