694/1985

Var och en skall ha ett släktnamn.

Den som saknar släktnamn är skyldig att anta ett sådant. Om antagande av släktnamn gäller i tillämpliga delar vad som i 4 kap. stadgas om ändring av släktnamn till nytt släktnamn.

Ett barn får vid födelsen det släktnamn som föräldrarna har när barnet föds, om. föräldrarna har gemensamt släktnamn.

Har föräldrarna inte gemensamt släktnamn, får barnet det släktnamn som föräldrarna anmäler såsom barnets släktnamn och som någondera av föräldrarna har när anmälan görs. Har föräldrarna gemensamt vårdnaden om ett gemensamt minderårigt barn, får barnet dock vid födelsen det släktnamn som dess syskon har.

Anmälan om barns släktnamn skall göras hos befolkningsregisterföraren när barnet anmäls till befolkningsregistret. Är föräldrarna inte gemensamt vårdnadshavare för barnet, har de eller den som har vårdnaden om barnet rätt att besluta vilkendera förälderns namn barnet skall få.

Då ett barn anmäls till befolkningsregistret, skall registerföraren fråga vilkendera förälderns släktnamn barnet skall få.

Har ett barns släktnamn inte anmälts till befolkningsregistret så som det stadgas i 2 och 3 mom., får barnet det släktnamn som modern har när barnet anmäls till befolkningsregistret.

När domstol fastställer adoption av minderårigt barn, får barnet sin adoptivförälders släktnamn eller adoptivföräldrarnas gemensamma släktnamn. Har adoptivföräldrarna inte gemensamt släktnamn, får barnet det av adoptivföräldrarnas släktnamn som de anmäler till domstolen som barnets släktnamn. Har adoptivföräldrarna gemensamt vårdnaden om ett gemensamt minderårigt barn, får adoptivbarnet dock det släktnamn som detta barn har.

Utan hinder av vad som stadgas i 1 mom. kan domstolen dock besluta att barnet skall behålla sitt eget släktnamn, om detta på grund av barnets ålder, adoptivföräldrarnas önskemål eller andra omständigheter bör anses överensstämma med barnets bästa. Släktnamn som barnet behållit övergår inte till barnets syskon med stöd av 1 mom. eller 2 § 2 mom.

Föräldrarna kan komma överens om en sådan ändring av ett minderårigt barns släktnamn att barnet får sin fars släktnamn, om föräldrarna vid barnets födelse inte hade gemensamt släktnamn och faderskapet inte hade blivit fastställt när barnet anmäldes till befolkningsregistret.

Barnets släktnamn kan dock på grund av fastställt faderskap endast en gång ändras till faderns släktnamn.

Är föräldrarna inte gemensamt vårdnadshavare för barnet, har de eller den som har vårdnaden om barnet rätt att besluta om ändring av barnets släktnamn till faderns släktnamn.

Ingår minderårigt barns förälder äktenskap med annan än barnets andra förälder och antar de gemensamt släktnamn, kan makarna under äktenskapet komma överens om att barnets namn skall ändras så att barnet får makarnas släktnamn, om föräldern ensam eller tillsammans med sin make är vårdnadshavare för barnet.

Barnets släktnamn kan dock på grund av samma äktenskap endast en gång ändras till det gemensamma släktnamn som makarna har antagit.

Anmälan om ändring av ett barns släktnamn med stöd av 4 och 5 §§ skall göras skriftligen hos behörig befolkningsregisterförare.

De som ämnar ingå äktenskap kan gemensamt besluta att de skall anta ett gemensamt släktnamn. Som gemensamt släktnamn kan antas det släktnamn som någondera av dem senast hade som ogift. Gemensamt släktnamn skall före vigseln anmälas till vigselförrättaren.

Före vigseln skall vigselförrättaren av dem som ämnar ingå äktenskap fråga om de beslutat anta gemensamt släktnamn.

Den som ämnar ingå äktenskap och vars släktnamn kommer att ändras till följd av att makarna antar gemensamt släktnamn, kan före vigseln anmäla till vigselförrättaren att han framför det gemensamma släktnamnet personligen kommer att använda det släktnamn som han senast hade som ogift eller det släktnamn som han har vid äktenskapets ingående.

Har makarna inte vid äktenskapets ingående antagit gemensamt släktnamn, behåller vardera maken det släktnamn som han hade när äktenskapet ingicks.

Ändring av släktnamn efter upplösning av äktenskap

Make kan efter äktenskapets upplösning ändra det släktnamn han genom äktenskapet fått av den andra maken genom att anta det släktnamn han senast hade såsom ogift.

Har make på det sätt som stadgas i 7 § 3 mom. anmält att han framför det gemensamma släktnamnet kommer att använda det släktnamn som han hade när äktenskapet ingicks, kan han efter äktenskapets upplösning också anta detta namn som sitt släktnamn.

Anmälan om ändring av makes släktnamn skall göras skriftligen till behörig befolkningsregisterförare.

Släktnamn kan ändras till nytt släktnamn, om sökanden utreder att

Såsom nytt släktnamn kan inte godkännas namn som är olämpligt eller vars användning annars kan medföra uppenbar olägenhet.

Såsom nytt släktnamn kan inte utan synnerliga skäl godkännas namn som

Såsom nytt släktnamn kan inte godkännas namn som enligt vad som är allmänt känt är vedertaget i viss inhemsk eller utländsk släkt, om det inte finns synnerliga skäl till godkännande.

Utan synnerliga skäl kan såsom nytt släktnamn inte godkännas namn som kan identifieras med

Nytt släktnamn som inte uppfyller kraven i 11 § 2 mom. 1 punkten kan godkännas, om sökanden har ett släktnamn av främmande ursprung och ibruktagande av det nya namnet bör anses ändamålsenligt med beaktande av den utredning som företetts i saken.

Nytt släktnamn som inte motsvarar kraven i 11 § 2 mom. eller 12 § kan godkännas, om

Ärenden som gäller ändring av släktnamn behandlas av länsstyrelsen.

Nämnden för namnärenden utgör särskild sakkunnigmyndighet i frågor som gäller lagens tillämpning. Om nämndens sammansättning, tillsättande och uppgifter stadgas närmare genom förordning.

Ansökan om ändring av släktnamn skall göras hos länsstyrelsen i det län där sökanden är införd i befolkningsregistret.

Ansökan skall göras skriftligen. I ansökan skall nämnas de omständigheter som ligger till grund för att ändring av släktnamn söks samt det av sökanden föreslagna nya släktnamnet.

Är ansökan om ändring av släktnamn bristfällig, skall sökanden beredas tillfälle att inom skälig tid komplettera den.

Såvida ansökan inte skall hänskjutas till annan myndighet, avvisas utan prövning eller genast avslås, skall länsstyrelsen begära utlåtande av nämnden för namnärenden om ändringen av släktnamnet och om det nya släktnamn som sökanden föreslår.

Har nämnden för namnärenden funnit att ändringen av släktnamnet inte enligt 10 § kan anses vara motiverad eller att det av sökanden föreslagna nya släktnamnet inte enligt 11―13 §§ kan godkännas, skall länsstyrelsen bereda sökanden tillfälle att inom skälig tid skriftligen bemöta utlåtandet.

Finner länsstyrelsen, sedan nämnden för namnärenden avgivit utlåtande i saken, att det inte med beaktande av vad som stadgas i 10―13 §§ finns hinder för ändring av släktnamn, skall länsstyrelsen på sökandens bekostnad kungöra ansökan i den officiella tidningen.

Den som anser att sökandens nya släktnamn skulle stå i strid med stadgandena i 12 § och att ett godkännande av ansökan skulle kränka hans rätt, får framställa anmärkning mot ansökan.

Anmärkning skall framföras skriftligen till länsstyrelsen inom 30 dagar räknat från den dag då ansökan kungjordes genom publicering i den officiella tidningen. Anmärkning som framförs efter utgången av nämnda tid kan dock beaktas, om ärendet ännu inte är avgjort.

Ärende som gäller ansökan om ändring av släktnamn skäll efter utgången av den i 19 § 2 mom. stadgade tiden utan dröjsmål upptas till avgörande.

Avslås ansökan, skall i beslutet nämnas grunderna för att ändring av släktnamnet eller det av sökanden föreslagna nya släktnamnet inte har kunnat godkännas.

Länsstyrelsens beslut i ärende som angår ändring av släktnamn skall delges sökanden samt den som med anledning av ansökan har framställt i 19 § nämnd anmärkning.

Sökanden samt den som med anledning av ansökan har framställt i 19 § nämnd anmärkning har rätt att söka ändring i länsstyrelsens beslut på det sätt som är stadgat i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Har faderskap upphävts, kan domstolen på yrkande av mannen besluta att barnet skall vara skyldigt att anta det släktnamn som dess mor hade när barnet föddes, såvida det inte med tanke på barnets bästa bör anses viktigt att barnet behåller sitt släktnamn. Talan om ändring av barns släktnamn skall väckas inom ett år från det att faderskapet har upphävts.

Har någon på ansökan erhållit nytt släktnamn och kränker användningen av namnet i väsentlig mån sådan rätt till skyddat namn eller kännetecken som avses i 12 §, kan innehavaren av namnet eller kännetecknet vid domstolen på svarandens hemort föra talan om att släktnamnet skall förklaras förverkat.

Talan om förverkande av släktnamn skall väckas inom fem år från den dag då det nya släktnamnet blev infört i befolkningsregistret. Den som med stöd av 1 mom. har förklarats ha förverkat sin rätt till släktnamn är skyldig att återta sitt tidigare släktnamn.

Med förvärv av släktnamn avses i detta kapitel erhållande av släktnamn eller ändring av släktnamn genom födsel, ingående eller upplösning av äktenskap eller fastställande eller upphävande av faderskap eller adoption eller annars på grundval av familjeförhållanden, då erhållandet eller ändringen direkt grundar sig på stadgande i lag eller på anmälan till behörig myndighet.

Har den som skall förvärva släktnamn hemvist i Finland när grunden för förvärvet av släktnamn uppkommer eller när anmälan om släktnamn görs, skall finsk lag tillämpas på förvärvet av släktnamn.

Har den som skall förvärva släktnamn inte hemvist i Finland vid den tidpunkt som avses i 1 mom., förvärvas släktnamn enligt den lag angående släktnamn som skall tillämpas av behörig myndighet i den stat där den som saken gäller vid nämnda tidpunkt har hemvist.

Finsk medborgare som har hemvist i annan stat än Finland, Danmark, Norge eller Sverige har utan hinder av 2 mom. rätt att yrka att finsk lag skall tillämpas på förvärvet av släktnamn. Genom förordning stadgas närmare om begagnande av denna rätt.

Då finsk domstol fastställer adoption, förvärvar minderårigt barn släktnamn enligt finsk lag.

Släktnamn kan i Finland på ansökan ändras till nytt släktnamn genom beslut av länsstyrelsen, om sökanden har hemvist i Finland.

Har finsk medborgare hemvist i annan stat än Finland, Danmark, Norge eller Sverige, kan ansökan om ändring av släktnamn prövas i Finland, om i Finland givet beslut erkänns som giltigt i den stat där sökanden har hemvist. Ansökan skall riktas till länsstyrelsen i det län där sökanden senast har haft hemvist eller, om sökanden inte har haft hemvist i Finland, till länsstyrelsen i Nylands län.

Talan om förverkande av släktnamn kan prövas av finsk domstol, om svaranden har hemvist här.

Då finsk domstol fastställer adoption, kan domstolen fatta beslut om minderårigt barns släktnamn.

I ärende, som gäller ändring av släktnamn till nytt släktnamn eller förverkande av släktnamn eller släktnamn vid adoption som fastställs i Finland, skall tillämpas finsk lag.

Har ett nytt släktnamn tagits i bruk i främmande stat utan beslut av myndighet, kan ibruktagandet erkännas som giltigt i Finland, om det var tillåtet i den stat där den som saken gäller hade hemvist vid den tidpunkt då namnet togs i bruk.

I främmande stat givet laga kraft vunnet beslut, genom vilket släktnamn har ändrats till nytt släktnamn eller förklarats förverkat, erkänns utan särskilt fastställande som giltigt i Finland, om beslutet har fattats av myndighet i den stat där den som saken gäller vid tidpunkten för beslutet hade hemvist, eller om beslutet erkänns som giltigt i denna stat.

Beslut erkänns också som giltigt i Finland då det har givits av myndighet i den stat vars medborgare den som saken gäller var vid tidpunkten för beslutet.

Ett beslut rörande släktnamn som givits i främmande stat erkänns inte som giltigt i Finland,

Främmande stats lag som rör förvärv av släktnamn utan att myndighet fattar beslut därom tillämpas inte, om tillämpningen av lagen skulle leda till ett resultat som strider mot grunderna för Finlands rättsordning.

Minderårigt barns släktnamn kan inte utan barnets samtycke ändras enligt 2 eller 4 kap., om det har fyllt 12 år. Samtycke krävs dock inte, om barnet till följd av sjukdom eller handikapp inte kan uttrycka sin vilja. Släktnamnet för barn som är yngre än 12 år kan ej heller mot dess vilja ändras enligt 4 kap., om barnet är så utvecklat att avseende kan fästas vid dess vilja.

Minderårig som ämnar ingå äktenskap har rätt att själv besluta om sitt släktnamn vid äktenskapets ingående.

I fråga om förande av omyndigs talan i ärenden som avses i 4 kap. gäller i övrigt vad som är stadgat i 12 kap. 1, 3, 4 och 5 §§ rättegångsbalken.

Närmare stadganden om tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

Justitieministeriet utfärdar vid behov närmare anvisningar om hur lagstiftningen och namnskicket i främmande stat skall beaktas vid tillämpningen av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Genom denna lag upphävs lagen den 23 december 1920 om släktnamn (328/20) jämte senare ändringar, 32 och 84 §§ äktenskapslagen av den 13 juni 1929 (234/29), sistnämnda paragraf sådan den lyder i lag av den 23 september 1948 (681/48), samt 3 § 2 mom. lagen den 5 september 1975 angående införande av lagen om faderskap (701/75).

Stadgandena i denna lag föranleder inte ändring av släktnamn som har införts i befolkningsregistret före lagens ikraftträdande.

Har släktnamn inte innan denna lag trätt i kraft blivit infört i befolkningsregistret och har nedan nämnt laga kraft vunnet utslag givits före lagens ikraftträdande, skall tidigare lag tillämpas,

Vid ändring av släktnamn skall stadgandena i 2, 3, 4 och 5 kap. tillämpas även när släktnamnet har införts i befolkningsregistret innan denna lag trätt i kraft samt då släktnamn som avses i 36 § 2 mom. blivit infört i befolkningsregistret efter denna lags ikraftträdande.

Har makar vigts till äktenskap före denna lags ikraftträdande, har hustrun rätt att under äktenskapet anta det släktnamn hon hade såsom ogift genom att göra skriftlig anmälan därom till behörig befolkningsregisterförare.

Stadgandena i 6 kap. om förvärv av släktnamn och erkännande av ett i främmande stat givet beslut skall tillämpas också då grunden för bestämmande av släktnamn har uppkommit, anmälan har gjorts eller beslut givits innan denna lag trätt i kraft och den som saken gäller inte vid den tidpunkt då grunden uppkom eller beslutet gavs och ej heller därefter före denna lags ikraftträdande har haft hemvist i Finland.

Stadgandena i 6 kap. om domstols och länsstyrelses behörighet skall också tillämpas i ärende som har anhängiggjorts innan denna lag trätt i kraft och i vilket beslut inte har givits vid lagens ikraftträdande.