694/1985

Var och en skall ha ett släktnamn och ett förnamn.

Den som saknar släktnamn är skyldig att anta ett sådant. Om antagande av släktnamn gäller i tillämpliga delar vad 4 kap. stadgar om ändring av släktnamn till nytt släktnamn.

Den som saknar förnamn är skyldig att anta ett sådant enligt 6 a kap.

Ett barn får vid födelsen det släktnamn som föräldrarna har när barnet föds, om. föräldrarna har gemensamt släktnamn.

Har föräldrarna inte gemensamt släktnamn, får barnet det släktnamn som föräldrarna anmäler såsom barnets släktnamn och som någondera av föräldrarna har när anmälan görs. Har föräldrarna gemensamt vårdnaden om ett gemensamt minderårigt barn, får barnet dock vid födelsen det släktnamn som dess syskon har.

Barns släktnamn skall anmälas till befolkningsdatasystemet inom två månader efter barnets födsel. Är föräldrarna inte gemensamt vårdnadshavare för barnet, har de eller den som har vårdnaden om barnet rätt att besluta vilkendera förälderns namn barnet skall få. (21.8.1998/617)

Barns släktnamn anmäls till den magistrat inom vars verksamhetsområde barnet har sin hemkommun eller folkbokföringskommun. Anmälan kan också göras till den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i ortodoxa kyrkosamfundet där barnet är medlem. Församlingen skall utreda att namnet är lagenligt och utan dröjsmål tillställa befolkningsdatasystemet uppgiften om namnet för registrering. (21.8.1998/617)

Har ett barns släktnamn inte anmälts till befolkningsdatasystemet så som det bestäms i 2 och 3 mom., får barnet det släktnamn som modern har när barnets uppgifter anmäls till befolkningsdatasystemet. (21.8.1998/617)

När domstol fastställer adoption av minderårigt barn, får barnet sin adoptivförälders släktnamn eller adoptivföräldrarnas gemensamma släktnamn. Har adoptivföräldrarna inte gemensamt släktnamn, får barnet det av adoptivföräldrarnas släktnamn som de anmäler till domstolen som barnets släktnamn. Har adoptivföräldrarna gemensamt vårdnaden om ett gemensamt minderårigt barn, får adoptivbarnet dock det släktnamn som detta barn har.

Utan hinder av vad som stadgas i 1 mom. kan domstolen dock besluta att barnet skall behålla sitt eget släktnamn, om detta på grund av barnets ålder, adoptivföräldrarnas önskemål eller andra omständigheter bör anses överensstämma med barnets bästa. Släktnamn som barnet behållit övergår inte till barnets syskon med stöd av 1 mom. eller 2 § 2 mom.

Har vid adoption som skett i en främmande stat för ett minderårigt barn i nämnda stat fastställts eller antecknats ett annat släktnamn än barnet skulle ha fått enligt 1 mom., kan adoptivföräldrarna komma överens om en ändring av barnets släktnamn så att barnet får adoptivföräldrarnas gemensamma släktnamn eller, om adoptivföräldrarna inte har ett gemensamt släktnamn, så att barnet får någondera adoptivförälderns släktnamn. Om adoptivföräldrarna gemensamt har vårdnaden om ett minderårigt barn, kan adoptivbarnet dock få endast det släktnamn som detta barn har. Adoptivbarnets släktnamn kan ändras endast en gång med stöd av detta moment. (11.6.1993/485)

Föräldrarna kan komma överens om en sådan ändring av ett minderårigt barns släktnamn att barnet får sin fars släktnamn, om föräldrarna vid barnets födelse inte hade gemensamt släktnamn och faderskapet inte hade blivit fastställt och antecknat i befolkningsdatasystemet, när barnets släktnamn anmäldes till befolkningsdatasystemet. (21.8.1998/617)

Barnets släktnamn kan dock på grund av fastställt faderskap endast en gång ändras till faderns släktnamn.

Är föräldrarna inte gemensamt vårdnadshavare för barnet, har de eller den som har vårdnaden om barnet rätt att besluta om ändring av barnets släktnamn till faderns släktnamn.

Barnets släktnamn kan ändras till faderns släktnamn efter barnets död, om faderskapet har fastställts på grundval av erkännande först efter det att barnet avlidit. (13.1.2015/13)

Ingår ett minderårigt barns föräldrar äktenskap med varandra och antar de gemensamt släktnamn, kan föräldrarna, om de tillsammans är vårdnadshavare för barnet, komma överens om en sådan ändring av barnets släktnamn att barnet får deras gemensamma släktnamn.

Ingår ett minderårigt barns förälder äktenskap med någon annan än barnets andra förälder och antar de gemensamt släktnamn, kan makarna under äktenskapet komma överens om att barnets namn skall ändras så att barnet får makarnas släktnamn, om föräldern ensam eller tillsammans med sin make är vårdnadshavare för barnet. Om barnets båda föräldrar tillsammans är vårdnadshavare för barnet, förutsätter ändring av barnets släktnamn på det sätt som avses ovan att föräldrarna är överens om detta. (8.2.1991/253)

Barnets släktnamn kan dock på grund av samma äktenskap endast en gång ändras till det gemensamma släktnamn som makarna har antagit.

Anmälan om ändring av ett barns släktnamn med stöd av 3 § 3 mom., 4, 4 a och 5 § skall göras skriftligen hos den magistrat inom vars verksamhetsområde barnet har sin hemkommun eller folkbokföringskommun.

De som ämnar ingå äktenskap kan gemensamt besluta att de skall anta ett gemensamt släktnamn. Som gemensamt släktnamn kan antas det släktnamn som någondera av dem senast hade som ogift. Gemensamt släktnamn skall före vigseln anmälas till vigselförrättaren.

Före vigseln skall vigselförrättaren av dem som ämnar ingå äktenskap fråga om de beslutat anta gemensamt släktnamn.

Den som ämnar ingå äktenskap och vars släktnamn kommer att ändras till följd av att makarna antar gemensamt släktnamn, kan före vigseln anmäla till vigselförrättaren att han framför det gemensamma släktnamnet personligen kommer att använda det släktnamn som han senast hade som ogift eller det släktnamn som han har vid äktenskapets ingående.

Har makarna inte vid äktenskapets ingående antagit gemensamt släktnamn, behåller vardera maken det släktnamn som han hade när äktenskapet ingicks.

Om en make, vars släktnamn har ändrats av den anledning att makarna när de ingick äktenskap antog gemensamt släktnamn, inte före vigseln till vigselförrättaren har anmält att han personligen kommer att använda ett släktnamn som avses i 7 § 3 mom. framför det gemensamma släktnamnet, kan han under äktenskapet göra en anmälan om detta till den magistrat inom vars verksamhetsområde han har sin hemkommun eller folkbokföringskommun.

En make, som när äktenskapet ingicks har anmält till vigselförrättaren att han personligen framför det gemensamma släktnamnet kommer att använda ett släktnamn som avses i 7 § 3 mom., kan under äktenskapet avstå från det namn han personligen använder genom att anmäla detta till den magistrat som avses i 1 mom.

Maken kan dock endast en gång under samma äktenskap göra antingen en i 1 eller 2 mom. nämnd anmälan. Anmälan skall göras skriftligen till den magistrat som avses i 1 mom.

Make kan efter äktenskapets upplösning ändra det släktnamn han genom äktenskapet fått av den andra maken genom att anta det släktnamn han senast hade såsom ogift.

Har en make enligt 7 § 3 mom. eller 8 a § 1 mom. anmält att han framför det gemensamma släktnamnet kommer att använda det släktnamn som han hade när äktenskapet ingicks, kan han efter äktenskapets upplösning också anta detta namn som sitt släktnamn. (8.2.1991/253)

Anmälan om ändring av makes släktnamn skall göras skriftligen till den magistrat inom vars verksamhetsområde han har sin hemkommun eller folkbokföringskommun. (21.8.1998/617)

Släktnamn kan ändras till nytt släktnamn, om sökanden utreder att

Såsom nytt släktnamn kan inte godkännas namn som är olämpligt eller vars användning annars kan medföra uppenbar olägenhet.

Såsom nytt släktnamn kan inte utan synnerliga skäl godkännas namn som

(8.2.1991/253)

Såsom nytt släktnamn kan inte godkännas släktnamn som i Finland finns antecknade i befolkningsdatasystemet, och inte heller namn som enligt vad som är allmänt känt är vedertagna i en viss inhemsk eller utländsk släkt, om det inte finns synnerliga skäl till godkännande. (21.8.1998/617)

Utan synnerliga skäl kan såsom nytt släktnamn inte godkännas namn som kan identifieras med

Nytt släktnamn som inte uppfyller kraven i 11 § 2 mom. 1 punkten kan godkännas, om sökanden har ett släktnamn av främmande ursprung och ibruktagande av det nya namnet bör anses ändamålsenligt med beaktande av den utredning som företetts i saken.

Nytt släktnamn som inte motsvarar kraven i 11 § 2 mom. eller 12 § kan godkännas, om

Ärenden som gäller ändring av släktnamn behandlas av magistraten. Om det i syfte att effektivisera magistraternas verksamhet eller att främja en balanserad regional utveckling är nödvändigt att behandlingen av ärenden som gäller ändring av släktnamn koncentreras till en eller flera magistrater, kan genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om vilka magistrater som är behöriga att meddela beslut i ärenden som gäller ändring av släktnamn, samt om grunderna för kompetensfördelningen mellan dessa. (9.11.2007/1010)

Nämnden för namnärenden utgör särskild sakkunnigmyndighet i frågor som gäller lagens tillämpning. Om nämndens sammansättning, tillsättande och uppgifter stadgas närmare genom förordning.

Ansökan om ändring av släktnamn kan lämnas in till vilken magistrat som helst. Om ansökan tagits emot av en annan magistrat än den som är behörig enligt 14 § 1 mom., skall ansökan utan dröjsmål överföras till den behöriga magistraten. Sökanden skall underrättas om överföringen. (10.11.2006/958)

Ansökan skall göras skriftligen. I ansökan skall nämnas de omständigheter som ligger till grund för att ändring av släktnamn söks samt det av sökanden föreslagna nya släktnamnet.

Är ansökan om ändring av släktnamn bristfällig, skall sökanden beredas tillfälle att inom skälig tid komplettera den.

Om ansökan om ändring av släktnamn gäller ett barn som har omhändertagits med stöd av 40 § i barnskyddslagen, skall ett yttrande om förutsättningarna för ändringen av släktnamnet begäras från det organ som ansvarar för socialvården i den kommun där barnet omhändertagits.

Om ansökan inte skall hänskjutas till en annan myndighet, avvisas utan prövning eller genast avslås, skall magistraten begära utlåtande av nämnden för namnärenden om ändringen av släktnamnet och om det nya släktnamn som sökanden föreslår. Genom förordning kan dock föreskrivas att utlåtande av nämnden för namnärenden inte skall begäras om ansökningar som nämns i förordningen.

Har nämnden för namnärenden funnit att ändringen av släktnamnet inte enligt 10 § kan anses vara motiverad eller att det av sökanden föreslagna nya släktnamnet inte enligt 11–13 § kan godkännas, skall magistraten bereda sökanden tillfälle att inom skälig tid bemöta utlåtandet skriftligen.

Finner magistraten, sedan nämnden för namnärenden avgivit utlåtande i saken, att det inte med beaktande av 10–13 § finns hinder för ändring av släktnamn, skall magistraten på sökandens bekostnad kungöra ansökan i den officiella tidningen. (22.1.1999/69)

Ansökan kungörs dock inte i den officiella tidningen, om det genom förordning stadgas att utlåtande av nämnden för namnärenden inte skall begäras om ansökan. (8.2.1991/253)

Den som anser att sökandens nya släktnamn skulle stå i strid med stadgandena i 12 § och att ett godkännande av ansökan skulle kränka hans rätt, får framställa anmärkning mot ansökan.

Anmärkning skall framställas skriftligen till magistraten inom 30 dagar räknat från den dag då ansökan kungjordes genom publicering i den officiella tidningen. Anmärkning som framställs efter utgången av nämnda tid kan dock beaktas, om ärendet ännu inte är avgjort. (22.1.1999/69)

Ärende som gäller ansökan om ändring av släktnamn skäll efter utgången av den i 19 § 2 mom. stadgade tiden utan dröjsmål upptas till avgörande.

Avslås ansökan, skall i beslutet nämnas grunderna för att ändring av släktnamnet eller det av sökanden föreslagna nya släktnamnet inte har kunnat godkännas.

Magistratens beslut i ett ärende som gäller ändring av släktnamn skall delges sökanden samt den som med anledning av ansökan har framställt anmärkning enligt 19 §.

Sökanden och den som har framställt anmärkning enligt 19 § får överklaga magistratens beslut genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Har faderskap upphävts, kan domstolen på yrkande av mannen besluta att barnet skall vara skyldigt att anta det släktnamn som dess mor hade när barnet föddes, såvida det inte med tanke på barnets bästa bör anses viktigt att barnet behåller sitt släktnamn. Talan om ändring av barns släktnamn skall väckas inom ett år från det att faderskapet har upphävts.

Om någon på ansökan har fått ett nytt släktnamn och användningen av namnet i väsentlig mån kränker en sådan rätt till skyddat namn eller kännetecken som avses i 12 §, kan innehavaren av namnet eller kännetecknet i tingsrätten föra talan om att släktnamnet ska förklaras förverkat. (13.3.2009/153)

Talan om förverkande av släktnamn skall väckas inom fem år från den dag då det nya släktnamnet blev infört i befolkningsdatasystemet. Den som med stöd av 1 mom. har förklarats ha förverkat sin rätt till släktnamn är skyldig att återta sitt tidigare släktnamn. (21.8.1998/617)

Med förvärv av släktnamn avses i detta kapitel erhållande av släktnamn eller ändring av släktnamn genom födsel, ingående eller upplösning av äktenskap eller fastställande eller upphävande av faderskap eller adoption eller annars på grundval av familjeförhållanden, då erhållandet eller ändringen direkt grundar sig på stadgande i lag eller på anmälan till behörig myndighet.

Har den som skall förvärva släktnamn hemvist i Finland när grunden för förvärvet av släktnamn uppkommer eller när anmälan om släktnamn görs, skall finsk lag tillämpas på förvärvet av släktnamn. En isländsk medborgare som har hemvist i Finland har dock rätt att kräva att hans namn bestäms enligt namnsystemet på Island på det sätt som isländsk lag stadgar. (8.2.1991/253)

Har den som skall förvärva släktnamn inte hemvist i Finland vid den tidpunkt som avses i 1 mom., förvärvas släktnamn enligt den lag angående släktnamn som skall tillämpas av behörig myndighet i den stat där den som saken gäller vid nämnda tidpunkt har hemvist.

Finsk medborgare som har hemvist i annan stat än Finland, Danmark, Norge eller Sverige har utan hinder av 2 mom. rätt att yrka att finsk lag skall tillämpas på förvärvet av släktnamn. Genom förordning stadgas närmare om begagnande av denna rätt.

Då finsk domstol fastställer adoption, förvärvar minderårigt barn släktnamn enligt finsk lag.

Ett släktnamn kan i Finland på ansökan ändras till ett nytt släktnamn genom beslut av magistraten, om sökanden har hemvist i Finland. (22.1.1999/69)

Har en finsk medborgare hemvist i någon annan stat än Finland, Danmark, Norge eller Sverige, kan ansökan om ändring av släktnamn prövas i Finland, om ett i Finland givet beslut erkänns som giltigt i den stat där sökanden har hemvist. (10.11.2006/958)

Talan om förverkande av släktnamn kan prövas av finsk domstol, om svaranden har hemvist här.

Då finsk domstol fastställer adoption, kan domstolen fatta beslut om minderårigt barns släktnamn.

I ärende, som gäller ändring av släktnamn till nytt släktnamn eller förverkande av släktnamn eller släktnamn vid adoption som fastställs i Finland, skall tillämpas finsk lag.

Har ett nytt släktnamn tagits i bruk i främmande stat utan beslut av myndighet, kan ibruktagandet erkännas som giltigt i Finland, om det var tillåtet i den stat där den som saken gäller hade hemvist vid den tidpunkt då namnet togs i bruk.

I främmande stat givet laga kraft vunnet beslut, genom vilket släktnamn har ändrats till nytt släktnamn eller förklarats förverkat, erkänns utan särskilt fastställande som giltigt i Finland, om beslutet har fattats av myndighet i den stat där den som saken gäller vid tidpunkten för beslutet hade hemvist, eller om beslutet erkänns som giltigt i denna stat.

Beslut erkänns också som giltigt i Finland då det har givits av myndighet i den stat vars medborgare den som saken gäller var vid tidpunkten för beslutet.

Ett beslut rörande släktnamn som givits i främmande stat erkänns inte som giltigt i Finland,

Främmande stats lag som rör förvärv av släktnamn utan att myndighet fattar beslut därom tillämpas inte, om tillämpningen av lagen skulle leda till ett resultat som strider mot grunderna för Finlands rättsordning.

Varje barn skall efter födseln ges ett förnamn. Högst tre förnamn får ges. De givna förnamnen skall anmälas till befolkningsdatasystemet inom två månader efter barnets födsel. Barnets förnamn anmäls till den magistrat inom vars verksamhetsområde barnet har sin hemkommun eller folkbokföringskommun. Anmälan kan också göras till den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i ortodoxa kyrkosamfundet där barnet är medlem. Församlingen skall utreda att namnet är lagenligt och utan dröjsmål tillställa befolkningsdatasystemet uppgiften om namnet för registrering.

Om någon vars födelse inte är antecknad i befolkningsdatasystemet inte har ett förnamn när han i Finland antecknas i befolkningsdatasystemet, skall han anmäla till den magistrat inom vars verksamhetsområde han har sin hemkommun eller folkbokföringskommun vilket förnamn han antar. Högst tre förnamn får antas.

Ett förnamn som har antecknats i befolkningsdatasystemet får ändras endast så som anges nedan.

Såsom förnamn kan inte godkännas namn som är olämpliga eller vilkas användning annars kan medföra uppenbar olägenhet.

Såsom förnamn kan inte utan skäl som nämns i 3 mom. godkännas

Ett förnamn som inte uppfyller kraven i 2 mom. kan dock godkännas

Förnamn kan ändras genom en skriftlig anmälan till den magistrat inom vars verksamhetsområde den som ändrar sitt förnamn har sin hemkommun eller folkbokföringskommun, om förnamnet inte tidigare har ändrats. En ändring med stöd av denna paragraf får göras endast en gång. (21.8.1998/617)

Vid ändring av förnamn gäller vad som i 32 a och 32 b §§ stadgas om antalet förnamn och deras lämplighet.

Ett förnamn kan ändras till ett nytt förnamn, om namnet står i strid med 32 b § eller om sökanden anför något annat giltigt skäl för att ändra namnet och det inte finns något hinder för att godkänna det nya förnamn som sökanden föreslår.

I fråga om ansökan om ändring av förnamn gäller i tillämpliga delar det som föreskrivs i 14–16, 16 a och 20–22 §. (13.4.2007/421)

Om ansökan inte skall hänskjutas till en annan myndighet, avvisas utan prövning eller genast avslås, skall magistraten begära utlåtande av nämnden för namnärenden om det nya förnamn som sökanden föreslår. Genom förordning kan dock föreskrivas om de fall då utlåtande av nämnden för namnärenden inte skall begäras. Om nämnden för namnärenden har ansett att det föreslagna förnamnet inte kan godkännas, skall magistraten ge sökanden tillfälle att skriftligen bemöta utlåtandet. (22.1.1999/69)

Har den vars förnamn det är fråga om hemvist i Finland eller är han finsk medborgare, skall 25-28 §§ på motsvarande sätt tillämpas på anmälan, tagande och ändring av förnamn.

Har ett nytt förnamn tagits i bruk eller ett förnamn ändrats i en främmande stat utan beslut av en myndighet eller har ett förnamn ändrats genom en myndighets beslut, skall 29-31 §§ på motsvarande sätt tillämpas på förnamnet.

Ett minderårigt barns släktnamn eller förnamn kan inte utan barnets samtycke ändras enligt 2, 4 eller 6 a kap., om barnet har fyllt 12 år. Samtycke krävs dock inte, om barnet till följd av sjukdom eller handikapp inte kan uttrycka sin vilja. Släktnamnet eller förnamn för barn som är yngre än 12 år kan inte heller mot barnets vilja ändras enligt 4 eller 6 a kap., om barnet är så utvecklat att avseende kan fästas vid dess vilja. (8.2.1991/253)

Minderårig som ämnar ingå äktenskap har rätt att själv besluta om sitt släktnamn vid äktenskapets ingående.

I fråga om förande av den omyndiges talan i ärenden som avses i 4 och 6 a kap. gäller i övrigt 12 kap. 1, 3, 4 och 5 §§ rättegångsbalken. (8.2.1991/253)

Vad som i denna lag bestäms om magistraten, gäller i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland.

Närmare stadganden om tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

Justitieministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om hur lagstiftningen och namnskicket i främmande stater skall beaktas vid tillämpningen av denna lag. (8.2.1991/253)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Genom denna lag upphävs lagen den 23 december 1920 om släktnamn (328/20) jämte senare ändringar, 32 och 84 §§ äktenskapslagen av den 13 juni 1929 (234/29) , sistnämnda paragraf sådan den lyder i lag av den 23 september 1948 (681/48) , samt 3 § 2 mom. lagen den 5 september 1975 angående införande av lagen om faderskap (701/75) .

Stadgandena i denna lag föranleder inte ändring av släktnamn som har införts i befolkningsregistret före lagens ikraftträdande.

Har släktnamn inte innan denna lag trätt i kraft blivit infört i befolkningsregistret och har nedan nämnt laga kraft vunnet utslag givits före lagens ikraftträdande, skall tidigare lag tillämpas,

Vid ändring av släktnamn skall stadgandena i 2, 3, 4 och 5 kap. tillämpas även när släktnamnet har införts i befolkningsregistret innan denna lag trätt i kraft samt då släktnamn som avses i 36 § 2 mom. blivit infört i befolkningsregistret efter denna lags ikraftträdande.

Har makar vigts till äktenskap före denna lags ikraftträdande, har hustrun rätt att under äktenskapet anta det släktnamn hon hade såsom ogift genom att göra skriftlig anmälan därom till den magistrat inom vars verksamhetsområde hon har sin hemkommun eller folkbokföringskommun.

Stadgandena i 6 kap. om förvärv av släktnamn och erkännande av ett i främmande stat givet beslut skall tillämpas också då grunden för bestämmande av släktnamn har uppkommit, anmälan har gjorts eller beslut givits innan denna lag trätt i kraft och den som saken gäller inte vid den tidpunkt då grunden uppkom eller beslutet gavs och ej heller därefter före denna lags ikraftträdande har haft hemvist i Finland.

Stadgandena i 6 kap. om domstols och länsstyrelses behörighet skall också tillämpas i ärende som har anhängiggjorts innan denna lag trätt i kraft och i vilket beslut inte har givits vid lagens ikraftträdande.