Lag om ändring av 17 kap. rättegångsbalken.
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med Riksdagens beslut
ändras 17 kap. 40 § och 53 § 1 mom. rättegångsbalken, sådana dessa lagrum lyder i lagen den 29 juli 1948 ( 571/48 ), som följer:
40 §.
Vittne äger rätt att utfå skälig ersättning för nödiga kostnader för resa och för uppehälle samt för ekonomisk förlust.
Enskild part skall betala ersättning till vittne, som han åberopat. Har domstolen i tvistemål självmant inkallat vittne, skall ersättning till vittnet erläggas av parterna solidariskt.
Angående ersättning, som utgår till vittne av statens medel, är stadgat särskilt.
Vittne, som enskild part låtit instämma, har rätt att i förskott utfå ersättning för kostnader för resa och för uppehälle. Förskottet skall erläggas av den, som enligt 2 mom. skall betala ersättning till vittnet. I samband med stämning skall meddelande om rätten att erhålla förskott givas. Domstolen prövar, huruvida förskottet är tillräckligt.
Underlåter part, som är skyldig att utgiva förskott, att på begäran erlägga sådant till vittne, är vittnet icke skyldigt att inställa sig vid domstolen. Part har ej heller därefter rätt att yrka att vittnet skall höras, om målet därigenom skulle fördröjas.
53 §.
Sakkunnig äger rätt till skäligt arvode för arbete och tidsspillan samt till ersättning för nödiga kostnader. Har utlåtande avgivits av myndighet eller av innehavare av offentlig tjänst eller befattning eller av någon som förordnats att avgiva utlåtanden på ifrågavarande område, utgår arvode och ersättning endast såvitt därom är särskilt stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.
Helsingfors den 15 september 1972.
Republikens President Urho KekkonenJustitieminister Matti Louekoski