1266/2020

Denna förordning innehåller bestämmelser om foderföretagares anmälnings-, egenkontroll- och journalföringsskyldigheter samt om godkännande av foderföretagare. Denna förordning innehåller också bestämmelser om märkning av foder samt om ansökningsförfarandet för utseende av ett laboratorium i en annan medlemsstat i Europeiska unionen och för användning av icke-godkända fodertillsatser.

Bestämmelser om bedrivande av verksamhet inom foderbranschen finns utöver i denna förordning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien, nedan foderhygienförordningen , och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/4 om tillverkning, utsläppande på marknaden, användning av foder som innehåller läkemedel, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 och om upphävande av rådets direktiv 90/167/EEG, nedan förordningen om foder som innehåller läkemedel . (20.1.2022/71)

Bestämmelser om bedrivande av verksamhet som gäller animaliskt foder finns utöver i denna förordning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002, nedan förordningen om animaliska biprodukter . Bestämmelser om genomförandet av förordningen om animaliska biprodukter finns i kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen, och i lagen om animaliska biprodukter (517/2015) .

Bestämmelser om bedrivande av verksamhet som gäller animaliskt foder finns också i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati, nedan TSE-förordningen .

Bestämmelser om begränsningar av handeln på den inre marknaden, transporter via den inre marknaden samt import och export till följd av förändringar i situationen när det gäller djurens hälsotillstånd finns i Europeiska kommissionens beslut om skyddsåtgärder.

Bestämmelser om obligatorisk märkning av foderråvaror och foderblandningar finns utöver i denna förordning även i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG, nedan förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder . Bestämmelser om märkning av animaliska foder finns också i förordningen om animaliska biprodukter och TSE-förordningen.

Bestämmelser om beräkningsgrunderna för energivärdet i foderblandningar till fjäderfä finns i kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av foder.

Bestämmelser om högst tillåtna halter av skadliga ämnen i foder och åtgärdsgränser för att medlemsstater ska inleda undersökningar finns i kommissionens förordningar om ändring av bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG om främmande ämnen och produkter i djurfoder, nedan förordningarna om främmande ämnen , samt i bilagorna till dem. Bestämmelser om högst tillåtna halter av rester av växtskyddsmedel i foder finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG, samt i bilagorna till den.

Bestämmelser om fodertillsatser finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser. Detaljerade krav om de uppgifter som förutsätts för godkännande av en fodertillsats finns i kommissionens förordning (EG) nr 429/2008 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 avseende utformning och presentation av ansökningar samt bedömning och godkännande av fodertillsatser.

Bestämmelser om tillverkning, utsläppande på marknaden, import och export, tillhandahållande och distribution samt användning och expediering av veterinärmedicinska läkemedel finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG, nedan förordningen om veterinärmedicinska läkemedel . (20.1.2022/71)

Bestämmelser om förskrivning av foder som innehåller läkemedel finns i lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014) . (20.1.2022/71)

I denna förordning tillämpas definitionerna i foderlagen (1263/2020) . Därtill avses i denna förordning med

En foderföretagare ska i registreringsanmälan enligt 19 § i foderlagen, utöver det som föreskrivs i den paragrafen, meddela följande uppgifter:

Foderföretagaren ska informera Livsmedelsverket om permanenta eller andra väsentliga ändringar i uppgifterna i registreringsanmälan på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer.

Ett renbeteslag enligt 6 § i renskötsellagen (848/1990) får lämna anmälan för foderföretagare som idkar renskötsel. Till anmälan ska fogas de uppgifter som avses i 4 § i denna förordning.

Foderföretagaren ska till ansökan om godkännande bifoga de uppgifter som anges i 20 § i foderlagen. Ansökan om godkännande ska göras på en blankett utarbetad för detta ändamål och lämnas till Livsmedelsverket senast två månader innan den planerade verksamheten inleds. En foderföretagare som ansöker om godkännande ska dessutom göra en registreringsanmälan enligt 4 § i denna förordning.

Bestämmelser om återkallande av ett godkännande enligt foderhygienförordningen finns i artiklarna 14 och 15 i foderhygienförordningen.

Livsmedelsverket ska tilldela en godkänd anläggning ett godkännandenummer i enlighet med det format som fastställs i del A i bilaga 2 till denna förordning, om anläggningen bedriver verksamhet enligt

Livsmedelsverket ska dessutom på begäran tilldela en foderanläggning som avses i artikel 17.1 c i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder ett identifieringsnummer i enlighet med det format som fastställs i del B i bilaga 2 till denna förordning.

Livsmedelsverket publicerar en förteckning över foderföretagare och godkända laboratorier på sin webbplats. Förteckningarna ska hållas uppdaterade.

Livsmedelsverket ska separat för respektive verksamhet och typ av produkt i förteckningen införa de anläggningar som det har registrerat vid förfarandet enligt 4 eller 5 § i denna förordning.

Utöver vad som följer av 2 mom. ska godkännandenumret enligt 7 § i denna förordning införas i förteckningen för varje foderföretagare som godkänts enligt foderhygienförordningen.

För den offentliga salmonellakontrollen av foder ska det i enlighet med kontrollplanen enligt 40 § i foderlagen tas prov på särskilt riskbenägna foder i samband med importen av foderpartiet.

Av särskilt riskbenägna foder som är avsedda för utfodring av livsmedelsproducerande djur, sällskapsdjur och pälsdjur undersöks ett prov för varje påbörjat 50 000 kilogram av foderpartiet.

Utöver vad som föreskrivs i 2 mom. undersöks också ett prov för varje påbörjat 25 000 kilogram av foderpartiet om det är fråga om foder som är avsett för utfordring av livsmedelsproducerande djur och sänds direkt till en mobil blandare eller gårdsbruksenhet utan värmebehandling i Finland.

En inspektör som Livsmedelsverket har auktoriserat ska ta de prover som avses i 2 och 3 mom. i enlighet med anvisningen för myndighetsprovtagning.

Foderföretagaren ska lämna en anmälan om import av särskilt riskbenägna foder senast 24 timmar före foderpartiets ankomst till finskt territorium genom att informera Livsmedelsverket om importen för att en riskbaserad provtagning enligt 9 § i denna förordning ska kunna utföras. Om dagen före importen inte är en vardag, ska förhandsanmälan göras senast föregående vardag.

De fodertillsatser, förblandningar och foderblandningar innehållande dessa som nämns i bilaga 4 får endast importeras från sådana produktionsanläggningar som har en företrädare i Finland. Företrädaren ska lämna en anmälan till Livsmedelsverket i vilken företrädaren åtar sig att garantera att produktionsanläggningen i tredjelandet uppfyller kraven enligt foderhygienförordningen.

Livsmedelsverket för en förteckning över produktionsanläggningar i tredjeländer. I förteckningen införs både produktionsanläggningens och företrädarens namn och adress samt de produkter i bilaga 4 som kräver godkännande och har släppts ut på marknaden i Finland.

En produkt som är avsedd att användas som foder i vilken halten av ett sådant skadligt ämne eller en sådan skadlig produkt som avses i 6 § i foderlagen överskrider den högst tillåtna halten enligt förordningarna om främmande ämnen får inte blandas i ett annat foder i syfte att späda ut de skadliga ämnena eller produkterna.

Om den högsta tillåtna halten av skadliga ämnen eller produkter inte har fastställts för kompletteringsfoder, får kompletteringsfodret, med hänsyn till dagsbehovet enligt fodrets bruksanvisning, inte innehålla sådana halter av skadliga ämnen eller produkter som överskrider den nivå som fastställts för helfoder.

En foderföretagare som av särskilt riskbenägna foder ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3 tillverkar foderråvaror avsedda att släppas ut på marknaden ska ta minst ett produktionsmiljöprov i veckan eller ett prov för varje påbörjat 50 000 kilogram, dock minst tre prover per år.

Om värmebehandling ingår i tillverkningen av foderråvaran, ska produktionsmiljöprover tas i kylsystemet där det är lämpligt.

Utöver vad som följer av 1 mom. ska minst ett prov för varje påbörjat 100 000 kilogram tas från den slutliga produkten. Kravet på tagning av prov från den slutliga produkten gäller inte fuktigt foder.

Kravet på tagning av prov från produktionsmiljön eller den slutliga produkten gäller inte företagare som tillverkar foderråvaror avsedda att användas endast för päls- eller sällskapsdjur eller företagare som enbart mekaniskt bearbetar foderråvaror tillhörande kategorin korn av säd , frön och frukter från oljeväxter eller frön från baljväxter i bilaga 3, utan att ändra deras tillstånd.

En foderföretagare som tillverkar sådana foderblandningar för livsmedelsproducerande djur som ska släppas ut på marknaden ska minst en gång i veckan ta ett produktionsmiljöprov från varje sådan mottagnings- och tillverkningslinje där foderråvaror tas emot eller där foderblandningar tillverkas av särskilt riskbenägna foderråvaror ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3.

Företagare som använder ånga vid värmebehandling av foder ska ta prover från var och en av följande punkter:

Andra företagare än de som avses i 2 mom. ska minst en gång i veckan ta prov från var och en av följande punkter:

Provtagningspunkterna kan ändras anläggningsspecifikt enligt företagarens riskbedömning. Ändringar och grunderna till ändringarna ska meddelas till Livsmedelsverket.

Utöver vad som i 1–3 mom. föreskrivs om tagning av produktionsmiljöprov ska företagaren också ta prover från slutprodukten i samband med lastningen av bulkfoder.

Bestämmelserna i 1–4 mom. gäller dock inte företagare som på gårdsbruksenheten av enbart på enheten producerade särskilt riskbenägna foderråvaror ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3 tillverkar sådana foderblandningar för livsmedelsproducerande djur som är avsedda att släppas ut på marknaden. Företagaren ska ta minst ett produktionsmiljöprov för varje påbörjat 50 000 kilogram, men dock minst tre prov om året.

En mobil blandare som av särskilt riskbenägna foderråvaror ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3 tillverkar sådana foderblandningar för livsmedelsproducerande djur som är avsedda att släppas ut på marknaden ska ta minst ett produktionsmiljöprov i månaden från varje kvarnbil. Proverna ska tas efter fodertillverkningen innan kvarnbilen rengörs.

De transportföretag som transporterar för utfodring av livsmedelsproducerande djur avsedda särskilt riskbenägna foderråvaror ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3 eller foderblandningar av dessa, ska ta ett produktionsmiljöprov från varje bils lastutrymme minst varannan månad. Proverna ska tas innan bilen rengörs.

Kravet på provtagning enligt 1 mom. gäller dock inte företagare som enbart transporterar förpackade foder eller foderråvaror som hör till foderråvarukategorin korn av säd i bilaga 3.

De lagringsföretag som lagrar bulkfoder för livsmedelsproducerande djur ska ta minst ett produktionsmiljöprov från det tomma lagret innan det tar emot följande parti av sådan särskilt riskbenägen foderråvara som hör till foderråvarukategorierna i bilaga 3.

Kravet på provtagning gäller också foderfabriker som lagrar sådana särskilt riskbenägna foderråvaror som hör till foderråvarukategorierna i bilaga 3, innan foderpartierna undersöks och godkänns för import eller utsläppande på marknaden.

Kravet på provtagning gäller emellertid inte företagare som lagrar foderråvaror som hör till foderråvarukategorin korn av säd, frön och frukter från oljeväxter eller frön från baljväxter i bilaga 3.

En foderföretagare som från den inre marknaden för in särskilt riskbenägna foder avsedda för utfodring av livsmedelsproducerande djur, pälsdjur eller sällskapsdjur ska i enlighet med sin riskbaserade kvalitetssäkringsplan ta prov från de foderpartier som förts in.

Från det undersökta foderpartiet ska tas ett prov för varje påbörjat 50 000 kilogram eller om fodret sänds direkt till en mobil blandare eller en gårdsbruksenhet, ett prov för varje påbörjat 25 000 kilogram.

Provet ska tas i samband med foderpartiets ankomst med en lämplig mekanisk provtagare eller någon annan lämplig provtagningsmetod. Provet ska vara representativt och bestå av flera stickprov tagna på olika punkter i foderpartiet. Provtagaren ska ha en tillräcklig kompetens för uppgiften.

Kravet på provtagning gäller inte införsel av små fodermängder avsedda för utfodring av djur som foderföretagaren äger eller innehar.

Foderföretagaren ska utan dröjsmål sända alla produktionsmiljöprover och foderprover enligt 12–17 § i denna förordning till ett enligt 34 § i foderlagen godkänt eller ett enligt 32 eller 37 § i foderlagen utsett laboratorium för salmonellaundersökning.

Oberoende av vad som föreskrivs i 1 mom. ska de prover i samband med lastningen som avses i 13 § i denna förordning sändas till ett kvalitetssäkringslaboratorium för undersökning endast om salmonellabakterier påträffas i produktionsmiljöprover. Lastningsproverna från bulkfoder ska förvaras i minst fyra månader och proverna av fuktigt foder under hela den angivna hållbarhetstiden.

Varje produktionsmiljöprov och foderprov ska undersökas separat i laboratoriet.

Om salmonellabakterier påträffas i produktionsmiljöprover som har tagits vid mottagning, tillverkning, lagring eller lastning av foder eller vid annan motsvarande verksamhet, ska foderföretagaren utöver vad som föreskrivs i 25 § i denna förordning se till att följande åtgärder vidtas i tillämpliga delar:

En foderföretagare som tillverkar foderblandningar för höns, slaktkycklingar och kalkoner samt svin och nötkreatur ska förvissa sig om att foderblandningarnas temperatur vid granuleringen eller någon annan värmebehandling är minst 81 °C eller att foderblandningen har värmebehandlats vid minst 75 °C i tio minuter.

Kravet att genomföra en värmebehandling gäller inte företagare vars årsproduktion är högst sex miljoner kilogram, eller mobila blandare. Kravet gäller inte heller för kompletteringsfoder med mineraler eller vitaminer, flytande eller fuktiga foder.

Utöver vad som bestäms i 2 mom. kan Livsmedelsverket på ansökan bevilja undantag från den värmebehandling som avses i 1 mom., om det är fråga om specialfoder med en sådan struktur eller egenskap som gör att värmebehandling inte lämpar sig för fodret.

Ansökan för att utse ett laboratorium som avses i 37 § i foderlagen ska innehålla följande uppgifter:

Till ansökan ska bifogas en redogörelse över att förutsättningarna för att utse laboratoriet uppfylls.

Vid märkning av foderråvaror i foderblandningar för sällskapsdjur kan foderråvarans särskilda namn ersättas med namnet på den kategori foderråvaran tillhör.

De kategorier av foderråvaror som avses i 1 mom. ska anges enligt bilaga 5 till denna förordning.

Naturresursinstitutet publicerar beräkningsgrunderna för energi- och proteinvärden samt fodertabellerna på sin webbplats.

Som energi- och proteinvärden för en foderråvara får anges de värden som ingår i fodertabellen eller de värden som har beräknats enligt foderråvarans fastställda näringssammansättning. Vid beräkningen tillämpas grunderna i fodertabellen och när det gäller proteinvärdet för idisslarfoder (det protein som absorberas i tunntarmen) den mängd nedbrytbart protein som anges i fodertabellen. Energivärdet för grovfoder för idisslare och hästar får också beräknas utgående från halten smältbara organiska ämnen (D-värdet).

Energivärdet för en foderblandning ska fastställas och anges på följande sätt:

Proteinvärdena för foderblandningar för svin, idisslare, hästar och pälsdjur är kalkylerade värden och de baserar sig på summan av proteinvärdena för foderråvarorna i foderblandningarna.

Foderföretagaren ska föra register över de fastställda näringssammansättningarna hos foderråvaror och på begäran lämna uppgifterna till Livsmedelsverket, om företagaren vid beräkningen tillämpar fastställda näringssammansättningar i stället för fodertabellens värden.

Det är frivilligt att ange energi- och proteinvärden i foder.

Enligt 21 § i foderlagen ska foderföretagaren föra journal över uppgifter som har att göra med verksamheten. Journalen ska föras skriftligen eller med hjälp av ett system för automatisk databehandling eller på något annat därmed jämförbart sätt.

En primärproducent av foder ska i tillämpliga delar föra journal över de omständigheter som anges i bilaga 6 till denna förordning. Bestämmelser om kraven på journalföring när det gäller foder som innehåller läkemedel för dem som håller livsmedelsproducerande djur finns dessutom i artikel 108 i förordningen om veterinärmedicinska läkemedel.

Bestämmelser om kravet på journalföring för andra än primärproducenter av foder finns i bilaga II till foderhygienförordningen. Bestämmelser om kravet på journalföring för företagare som sänder, transporterar eller tar emot animaliska biprodukter finns i förordningen om animaliska biprodukter. Bestämmelser om kravet på journalföring för foderföretagare som överlåter mjölkprodukter för att användas vid utfodring av livsmedelsproducerande djur finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning om animaliska biprodukter (783/2015) . Bestämmelser om kraven på journalföring för foderföretagare som tillverkar, lagrar, transporterar eller släpper ut på marknaden foder som innehåller läkemedel finns i avsnitt 6 i bilaga I till förordningen om foder som innehåller läkemedel.

Foderföretagaren ska bevara den journal som avses i bilaga 6 till denna förordning, artikel 108 i förordningen om veterinärmedicinska läkemedel, bilaga II till foderhygienförordningen och avsnitt 6 i bilaga I till förordningen om foder som innehåller läkemedel i minst fem år. Med avvikelse från detta ska journalförda uppgifter som gäller användningen av biocider bevaras i minst ett år. Separata bestämmelser om att bevara journaler över användningen av växtskyddsmedel finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG.

Foderföretagaren ska vidta lämpliga åtgärder och samarbeta med Livsmedelsverket för att undvika risker med fodret i situationer där det finns skäl att misstänka att fodret eller fodrets produktions-, tillverknings- och distributionskedja inte uppfyller kraven på fodersäkerhet.

Företagaren ska samarbeta med Livsmedelsverket när de gränsvärden som fastställts för korskontaminering av aktiva substanser i foder som innehåller läkemedel överskrids i foder som läkemedlet inte är avsett för samt i syfte att utreda källorna till skadliga ämnen, produkter och organismer då man konstaterar överskridning av de högsta tillåtna halterna i foder enligt bilaga I eller förhöjda halter enligt bilaga II till förordningarna om främmande ämnen eller då man påträffar salmonellabakterier i fodret. (20.1.2022/71)

Foderföretagaren ska lämna en redogörelse till Livsmedelsverket för förvaring, identifiering, ny bearbetning och förstörande av varje foderparti som inte uppfyller kraven på fodersäkerhet samt i fall av kontamination en redogörelse för åtgärderna.

Företagaren ska se till att fodret vid behov oskadliggörs på ett förfaringssätt som har godkänts av Livsmedelsverket och att det oskadliggjorda fodret inte innehåller salmonellabakterier och att det är förenligt med bilaga I till förordningarna om främmande ämnen.

Det tillstånd som avses i 23 § i foderlagen ska sökas senast två månader innan det planerade experimentet inleds.

Ansökan om tillstånd ska innehålla följande uppgifter:

Detaljerade krav på undersökning av tillsatsens effekt ges i kapitel IV i bilaga II och i bilaga III till förordningen om ansökningsanvisningar.

Livsmedelsverket kan av grundad anledning från fall till fall kräva att också andra uppgifter än de som avses i 2 mom. lämnas.

Foderföretagare som tillverkar foder eller importerar foder från den inre marknaden eller från tredjeländer samt fodercentraler på gård ska i enlighet med 19 § i foderlagen lämna en årlig anmälan om foder till Livsmedelsverket.

Den anmälan om foder som innehåller läkemedel som foderföretagare och fodercentraler på gård ska lämna ska utöver uppgifter om foder även innehålla uppgifter om de veterinärmedicinska läkemedel som har använts vid tillverkningen av foder som innehåller läkemedlet samt om läkemedelsmängden. Uppgifterna om de läkemedel som har använts ska lämnas i form av mängden aktiv substans.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om bedrivande av verksamhet inom foderbranschen (548/2012) .