Statsrådets förordning om luftkvaliteten
UppdateradI enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av miljöskyddslagen (527/2014) :
1 §Syfte
För genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa föreskrivs i denna förordning om behövliga bestämmelser som kompletterar miljöskyddslagen (527/2014) .
2 §Definitioner
I denna förordning avses med
luft utomhusluften i troposfären med undantag för i rådets direktiv 89/654/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen definierade arbetsplatser, där bestämmelser om hälsa och säkerhet på arbetsplatser tillämpas och dit allmänheten normalt inte har tillträde,
förorening ämne i luften som kan ha olägenheter för människors hälsa och miljö,
uppföljning av luftkvaliteten metoder med vars hjälp koncentrationerna av föroreningar i luften kan mätas, räknas ut, förutses eller på annat sätt uppskattas,
gränsvärde en på vetenskaplig grund i syfte att förebygga eller minska olägenheter för hälsan fastställd koncentration av luftförorening som ska underskridas inom en viss tid och som inte får överskridas efter det att gränsvärdet har nåtts,
kritisk nivå en på vetenskaplig grund fastställd koncentration av föroreningar i luft eller nedfall under viss tid som när den överskrids kan leda till direkta olägenheter för växtlighet eller för ekosystem,
målvärde en koncentration eller belastning av luftförorening som såvitt möjligt ska underskridas inom en bestämd tid och genom vilken man strävar efter att minska olägenheter för människors hälsa och miljö,
långsiktigt mål en koncentration eller belastning av luftförorening som ska underskridas på lång sikt i syfte att ge ett effektivt skydd av människors hälsa och av miljön, utom i de fall detta inte kan ske genom proportionerliga åtgärder,
indikator för genomsnittlig exponering en koncentration av fina partiklar som definierats utgående från mätresultaten på en urban bakgrundsplats i huvudstadsregionen som avses i 143 § 2 mom. i miljöskyddslagen (527/2014) och som används vid uppföljningen av koncentrationstaket för exponering och vid beräkningen och uppföljningen av exponeringsminskningsmålet,
nationellt koncentrationstak för exponering den högsta koncentrationen för befolkningens genomsnittliga exponering för fina partiklar som fastställts i syfte att minska olägenheter för hälsan och som ska underskridas inom en viss tid,
nationellt exponeringsminskningsmål en procentuell minskning av befolkningens genomsnittliga exponering för fina partiklar som fastställts i syfte att minska olägenheter för hälsan och som om möjligt ska uppnås inom en viss tid,
tröskelvärde för larm en koncentration av luftförorening över vilken även en kortvarig exponering kan utgöra en allmän hälsorisk,
tröskelvärde för information en koncentration av luftförorening över vilken även en kortvarig exponering kan utgöra en hälsorisk för befolkningsgrupper som är känsliga för luftföroreningar,
uppföljningsområde en eller flera närings-, trafik- och miljöcentralers verksamhetsområde samt en befolkningskoncentration, som anges i bilaga 1,
befolkningskoncentration en eller flera kommuner eller ett annat tätbebyggt område vars invånarantal är minst 250 000,
urban bakgrundsplats plats i stadsmiljö där koncentrationerna av luftföroreningar är representativa för stadsbefolkningens allmänna exponering,
koncentration av kväveoxider (NOx) summan av koncentrationen av kvävedioxid (NO 2 ) och kväveoxid (NO) uttryckt som kvävedioxid,
inandningsbara partiklar (PM10) partiklar som passerar genom ett selektivt intag enligt standarden EN 12341, som med 50 % effektivitet skiljer av partiklar med en aerodynamisk diameter av 10 µm,
fina partiklar (PM2,5) partiklar som passerar genom ett selektivt intag enligt standarden EN 12341, som med 50 % effektivitet skiljer av partiklar med en aerodynamisk diameter av 2,5 µm,
ozonbildande föreningar ämnen som nämns i bilaga 6 och andra sådana ämnen som bidrar till bildandet av marknära ozon,
flyktiga organiska föreningar alla organiska föreningar från antropogena eller biogena källor, som kan bilda fotokemiska oxidanter genom reaktioner med kväveoxider i närvaro av solljus, dock ej metan,
AOT40 (µg/m3h) en ozonbelastning som beräknas som den kumulativa summan av skillnaden mellan timkoncentrationerna över 80 µg/m 3 och 80 µg/m 3 under en given tid, varvid man använder de dagliga värdena per timme,
övre utvärderingströskel en koncentration av luftförorening över vilken kontinuerliga mätningar är den primära uppföljningsmetoden i fråga om luftkvaliteten på uppföljningsområdet och under vilken behovet av kontinuerliga mätningar är mindre och en kombination av kontinuerliga mätningar och antingen beräkningsmodeller eller indikativa mätningar kan användas vid utvärderingen av luftkvaliteten,
nedre utvärderingströskel koncentration av luftförorening under vilken det är tillräckligt att på uppföljningsområdet använda enbart beräkningsmodeller eller andra metoder, såsom utsläppsinventeringar, för att utvärdera luftkvaliteten,
kontinuerliga mätningar mätningar som utförs på fasta mätstationer, kontinuerligt eller genom stickprover, och som uppfyller kvalitetsmålen i bilaga 8,
indikativa mätningar sådana mätningar som uppfyller kvalitetsmålen i bilaga 8 som i allmänhet är kortvariga eller baserar sig på stickprov och som utförs vid fasta eller flyttbara mätstationer,
referensmetod provtagnings- och analysmetoder enligt bilaga 10.
3 §Myndigheterna och deras uppgifter vid uppföljningen av luftkvaliteten
Bestämmelser om kommunernas skyldighet att följa luftkvaliteten på det sätt som de lokala förhållandena kräver och att följa luftkvaliteten i huvudstadsregionen finns i 143 § i miljöskyddslagen.
Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska ha kännedom om luftkvaliteten och se till att uppföljningen av luftkvaliteten har ordnats väl inom det egna området. Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska också säkerställa att nödvändig regional information om uppföljningen förs in i luftkvalitetsdelen i datasystemet för miljövårdsinformation.
Meteorologiska institutet sörjer för uppföljningen av de föroreningar som anges i denna förordning på mätstationer som är belägna på bakgrundsplatser på landsbygden ( bakgrundsstation på landsbygden ). Meteorologiska institutet är dessutom det nationella referenslaboratorium för luftkvaliteten som utsetts med stöd av 25 § i miljöskyddslagen och upprätthåller luftkvalitetsdelen i det datasystem för miljövårdsinformation som avses i 222 § i miljöskyddslagen.
4 §Gränsvärden för luftförorening
För förebyggande och minskande av olägenheter för hälsan får koncentrationerna av svaveldioxid, kvävedioxid, kolmonoxid, bensen, bly och partiklar i utomhusluften, utvärderade i enlighet med bilaga 3, inte överskrida följande gränsvärden:
Ämne | Genomsnittsperiod 1) | Gränsvärde 2) µg/m 3 | Antalet tillåtna överskridanden per kalenderår (referensperiod) | Tidpunkt då gränsvärdena trätt i kraft |
Svaveldioxid (SO 2 ) | 1 timme | 350 | 24 | 1.1.2005 |
24 timmar | 125 | 3 | 1.1.2005 | |
Kvävedioxid (NO 2 ) | 1 timme | 200 | 18 | 1.1.2010 |
kalenderår | 40 | – | 1.1.2010 | |
Kolmonoxid (CO) | 8 timmar 3) | 10 000 | – | 1.1.2005 |
Bensen (C 6 H 6 ) | kalenderår | 5 | – | 1.1.2010 |
Bly (Pb) | kalenderår | 0,5 | – | 15.8.2001 |
Inandningsbara partiklar (PM 10 ) | 24 timmar | 50 | 35 | 1.1.2005 |
kalenderår | 40 | – | 1.1.2005 | |
Fina partiklar (PM 10 ) | kalenderår | 25 | – | 1.1.2010 |
1) Vid sammanställning av data och beräkning av statistiska parametrar ska kriterierna i bilaga 9 iakttas. | ||||
2) I fråga om gasformiga föreningar anges resultaten vid en temperatur på 293 K och ett tryck på 101,3 kPa. I fråga om bly och partiklar anges resultaten vid utomhusluftens temperatur och tryck. | ||||
3) Dygnets högsta åttatimmarsmedelvärde väljs ut genom att de glidande åttatimmarsmedelvärdena granskas. Varje åttatimmarsperiod tillskrivs den dag då perioden slutar. (30.3.2023/619) |
När koncentrationerna underskrider de gränsvärden som avses i 1 mom. ska koncentrationerna hållas under gränsvärdena och det ska i den utsträckning det är möjligt förhindras att koncentrationerna stiger.
5 §Målvärden för ozon
För förebyggande och minskande av olägenheter för hälsan och för skydd av växtligheten är målvärdena för ozon, utvärderade i enlighet med bilaga 4, följande:
Kriterium | Genomsnittsperiod eller statistisk parameter 1) | Målvärde för år 2010 2) |
Förebyggande och minskande av olägenheter för hälsan | 8 timmar 3) | 120 µg/m 3 , vilket får överskridas under högst 25 dagar per kalenderår bestämt som ett medelvärde under en treårsperiod |
Skydd av växtligheten | AOT40 4) | 18 000 µg/m 3 h bestämt som ett medelvärde under en femårsperiod |
1) Vid sammanställning av data och beräkning av statistiska parametrar ska kriterierna i bilaga 9 iakttas. | ||
2) Resultaten anges vid en temperatur på 293 K och ett tryck på 101,3 kPa. | ||
3) Dygnets högsta åttatimmarsmedelvärde väljs ut genom att de glidande åttatimmarsmedelvärdena granskas. Varje åttatimmarsperiod tillskrivs den dag då perioden slutar. | ||
4) AOT40 beräknas enligt timvärdena 1.5–31.7 uppmätta kl. 9.00–21.00 finsk normaltid, vilket motsvarar kl. 10.00–22.00 finsk sommartid |
Hur målvärdena för 2010 uppnås beräknas på basis av ett material där första året är 2010. Om det inte finns tillräckligt med giltiga data för på varandra följande år för att de i tabellen avsedda genomsnittliga värdena under en tre- eller femårsperiod ska kunna räknas ut, räcker det att målvärdet för förebyggande och minskande av olägenheter för hälsan kontrolleras på basis av uppgifter om koncentrationen under ett år, och att målvärdet för skydd av växtligheten kontrolleras på basis av uppgifter om koncentrationen under tre år.
När koncentrationerna underskrider de målvärden för ozon som avses i 1 mom. ska ozonkoncentrationerna hållas under målvärdena och det ska i den utsträckning det är möjligt förhindras att koncentrationerna stiger.
6 §Långsiktiga mål för ozon
För förebyggande och minskande av olägenheter för hälsan och för skydd av växtligheten är de långsiktiga målen för ozon, utvärderade i enlighet med bilaga 4, följande:
Kriterium | Genomsnittsperiod eller statistisk parameter 1) | Långsiktigt mål 2) |
Förebyggande och minskande av olägenheter för hälsan | 8 timmar 3) | 120 µg/m 3 under ett kalenderår |
Skydd av växtligheten | AOT40 4) | 6 000 µg/m 3 h |
1) Vid sammanställning av data och beräkning av statistiska parametrar ska kriterierna i bilaga 9 iakttas. | ||
2) Resultaten anges vid en temperatur på 293 K och ett tryck på 101,3 kPa. | ||
3) Dygnets högsta åttatimmarsmedelvärde väljs ut genom att de glidande åttatimmarsmedelvärdena granskas. Varje åttatimmarsperiod tillskrivs den dag då perioden slutar. | ||
4) AOT40 beräknas enligt timvärdena 1.5–31.7 uppmätta kl. 9.00–21.00 finsk normaltid, vilket motsvarar kl. 10.00–22.00 finsk sommartid |
När koncentrationerna underskrider de långsiktiga mål för ozon som avses i 1 mom. ska ozonkoncentrationerna hållas under de långsiktiga målen och den bästa luftkvalitet som är förenlig med en hållbar utveckling och en hög miljö- och hälsoskyddsnivå bevaras genom proportionerliga åtgärder samtidigt som det i mån av möjlighet ska förhindras att koncentrationerna stiger med hänsyn till faktorer som ozonföreningarnas gränsöverskridande karaktär och de meteorologiska förhållandena. (30.3.2023/619)
7 §Kritiska nivåer för svaveldioxid och kväveoxider
För skydd av växtligheten och ekosystemen får koncentrationerna av svaveldioxid eller kväveoxider i utomhusluften, utvärderade i enlighet med bilaga 3, inte överskrida följande kritiska nivåer:
Ämne | Genomsnittsperiod 1) | Kritisk nivå 2) | Tidpunkt då de kritiska nivåerna trätt i kraft |
Svaveldioxid (SO 2 ) | kalenderår och vinterperiod (1.10–31.3) | 20 µg/m 3 | 15.8.2001 |
Kväveoxider (NO x ) | kalenderår | 30 µg/m 3 | 15.8.2001 |
1) Vid sammanställning av data och beräkning av statistiska parametrar ska kriterierna i bilaga 9 iakttas. | |||
2) Resultaten anges vid en temperatur på 293 K och ett tryck på 101,3 kPa. |
8 §Tröskelvärden för information och larm
Tröskelvärdet för larm om svaveldioxid är 500 µg/m 3 (293 K, 101,3 kPa) mätt under tre timmar i följd.
Tröskelvärdet för larm om kvävedioxid är 400 µg/m 3 (293 K, 101,3 kPa) mätt under tre timmar i följd.
Tröskelvärdet för information om ozon är 180 µg/m 3 (293 K, 101,3 kPa) och tröskelvärdet för larm 240 µg/m 3 (293 K, 101,3 kPa) som ett medelvärde under en timme.
8 a § (30.3.2023/619)Minsta antal mätstationer för utvärdering av den nationella exponeringen för fina partiklar
Antalet urbana bakgrundsstationer för utvärdering av den nationella exponeringen för fina partiklar enligt 9 § ska vara minst en station per en miljon invånare i de befolkningskoncentrationer och andra urbana bakgrundsplatser med över 100 000 invånare som finns i de angivna uppföljningsområdena.
9 § (30.3.2023/619)Nationellt koncentrationstak för exponering och exponeringsminskningsmål i fråga om fina partiklar
Den indikator för genomsnittlig exponering som används vid uppföljningen av genomförandet av det nationella koncentrationstaket för exponering och vid beräkningen och uppföljningen av exponeringsminskningsmålet i fråga om fina partiklar bestäms med stöd av 143 § 2 mom. i miljöskyddslagen som ett glidande medelvärde av mätresultaten vid en urban bakgrundsstation i huvudstadsregionen under tre kalenderår, så att
indikatorn för genomsnittlig exponering för 2010 är medelkoncentrationen för 2009–2011,
indikatorn för genomsnittlig exponering för 2015 är medelkoncentrationen för 2013–2015,
indikatorn för genomsnittlig exponering för 2020 är medelkoncentrationen för 2018–2020.
Det nationella koncentrationstaket för exponering för fina partiklar, utvärderat i enlighet med bilaga 3, är 20 µg/m 3 från och med den 31 december 2015.
Det nationella exponeringsminskningsmålet i fråga om fina partiklar för 2010–2020, utvärderat i enlighet med bilaga 3, är noll procent. Den indikator för genomsnittlig exponering för 2020 som används vid utvärderingen av exponeringsminskningsmålet, utvärderad i enlighet med bilaga 3, får dock vara högst 8,5 µg/m 3 .
10 §Uppföljningsområden för luftkvalitet
Uppföljningsområdena för luftkvalitet anges i bilaga 1.
11 §Organisering av uppföljningen av luftkvaliteten
När uppföljningen av luftkvaliteten i uppföljningsområdena planeras ska utvärderingströsklarna för luftkvaliteten i bilaga 2, kriterierna för val av mätområden och placering av mätstationer i bilaga 3 och 4 samt kvalitetsmålen för uppföljningsmetoderna i bilaga 8 beaktas.
Kontinuerliga mätningar av svaveldioxid, kvävedioxid, inandningsbara partiklar och fina partiklar, bly, kolmonoxid och bensen ska göras i den omfattning som krävs i bilaga 5 avsnitt I på uppföljningsområden där den övre utvärderingströskeln överskrids och på uppföljningsområden där koncentrationerna av luftförorening ligger mellan den övre och den nedre utvärderingströskeln. När koncentrationerna av luftförorening underskrider den nedre utvärderingströskeln räcker det att luftkvaliteten följs enbart med hjälp av indikativa mätningar, modellberäkningar, utsläppsinventeringar eller övriga motsvarande metoder. Kontinuerliga mätningar av ozon ska göras i den omfattning som krävs i bilaga 5 avsnitt II på alla uppföljningsområden oavsett koncentration. (30.3.2023/619)
För att tillräcklig information om den regionala fördelningen av luftkvaliteten ska erhållas får uppgifterna från kontinuerliga mätningar kompletteras med indikativa mätningar och beräkningsmodeller. I de uppföljningsområden där informationen från mätningarna kompletteras med information från andra utvärderingsmetoder eller där enbart andra metoder än mätningar används vid utvärderingen av luftkvaliteten, ska den information som nämns i bilaga 8 avsnitt II insamlas. Resultaten från mätningarna av luftkvaliteten eller från modellberäkningar kan även användas vid utvärderingen av luftkvaliteten i områden med likartade förhållanden.
Koncentrationerna av svaveldioxid, kväveoxider, ozon och fina partiklar ska på de bakgrundsplatser på landsbygden som avses i 3 § 3 mom. mätas åtminstone i den omfattning som krävs i bilaga 5 avsnitt III, IV och V och den kemiska sammansättningen av fina partiklar ska mätas i enlighet med bilaga 7. (30.3.2023/619)
Kontinuerliga mätningar av kvävedioxid ska göras på minst varannan ozonmätstation, med undantag av de i bilaga 4 avsnitt I avsedda bakgrundsstationerna på landsbygden, där indikativa mätmetoder kan användas.
De ozonbildande föreningarna ska mätas i enlighet med bilaga 6 på minst en ozonmätstation.
Huruvida uppföljningen är tillräcklig ska kontrolleras i enlighet med bilaga 2 avsnitt II med minst fem års mellanrum. Kontrollerna ska göras oftare om det sker betydande förändringar i koncentrationerna av luftföroreningar eller i de funktioner som påverkar koncentrationerna.
12 §Referensmetoder och styrkande av mätningarnas likvärdighet
Vid bestämningen av de koncentrationer av luftföroreningar som avses i denna förordning ska den referensmetod som avses i bilaga 10 avsnitt I tillämpas och kraven i avsnitt III och IV iakttas.
Någon annan metod som ger likvärdiga resultat som referensmetoden får användas, om likvärdigheten har styrkts i enlighet med kraven i bilaga 10 avsnitt II och IV.
13 §Innehållet i en luftvårdsplan
I den luftvårdsplan som avses i 145 § i miljöskyddslagen ska finnas de uppgifter som avses i bilaga 12 avsnitt I vid behov kompletterade med de uppgifter som avses i bilaga 12 avsnitt II.
14 §Innehållet i en handlingsplan på kort sikt
I den handlingsplan på kort sikt som avses i 146 § i miljöskyddslagen ska i tillämpliga delar finnas de uppgifter som avses i bilaga 12 avsnitt I.
Handlingsplanen på kort sikt kan göras upp separat eller så att de nödvändiga åtgärderna inkluderas i luftvårdsplanen.
15 §Innehållet i utredningen om överskridning av gränsvärden på grund av sandning och saltning
Den utredning om överskridning av gränsvärdena på grund av sandning och saltning i samband med vinterunderhåll av gator och vägar som avses i 148 § ska innehålla så detaljerade uppgifter som möjligt om
omfattningen av de områden där gränsvärdena överskridits,
uppskattade eller uppmätta koncentrationer av inandningsbara partiklar,
partiklarnas storleksfördelning,
partikelkällor,
hur sandning och saltning påverkar koncentrationerna,
planerade och genomförda åtgärder för att minska koncentrationerna och en uppskattning av hur dessa åtgärder påverkar koncentrationerna.
16 §Hur målvärdena för ozon och de långsiktiga målen för ozon ska uppnås
Målvärdena för ozon ska i första hand eftersträvas genom åtgärderna i det riksomfattande luftvårdsprogram enligt 204 § i miljöskyddslagen som baserar sig på Europeiska unionens lagstiftning.
För att de långsiktiga målen för ozon ska nås ska det utöver det riksomfattande luftvårdsprogram som avses i 1 mom. utarbetas och genomföras kostnadseffektiva åtgärder, utom i de fall detta inte kan ske genom proportionerliga åtgärder. Åtgärderna får inte strida mot det program som avses i 1 mom.
Bestämmelser om kommunernas skyldigheter när det gäller att nå målvärdena för ozon finns i 144 §, 145 § 1 mom. och 146 § 1 mom. i miljöskyddslagen.
17 § Genomförande av det nationella koncentrationstaket och minskningsmålet för exponering i fråga om fina partiklar (30.3.2023/619)
Koncentrationstaket för exponering och exponeringsminskningsmålet eftersträvas genom proportionerliga nationella åtgärder som baserar sig på Europeiska unionens lagstiftning och genom internationella åtgärder.
18 § (30.3.2023/619)Uppföljningsbaserad information om luftkvaliteten
Den uppföljning av luftkvaliteten som ordnats i enlighet med denna förordning ska ge information som uppfyller kraven i 2–5 mom. i fråga om koncentrationerna av luftföroreningar för åtgärder enligt 19 §.
Informationen om de uppmätta koncentrationerna av svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar, ozon och kolmonoxid vid mätstationer som verkställigheten av 4–6 och 8 § förutsätter ska uppdateras åtminstone dagligen, och om möjligt varje timme. Informationen om koncentrationerna av bly och bensen i form av ett medelvärde för de tolv senaste månaderna ska uppdateras åtminstone en gång i kvartalet och om möjligt varje månad.
Informationen om de uppmätta koncentrationerna av svaveldioxid och kväveoxider vid mätstationer som verkställigheten av 7 § förutsätter ska uppdateras åtminstone en gång om året.
Den information som avses i 2 och 3 mom. ska innehålla ett kort referat av de uppmätta koncentrationerna i förhållande till de föreskrivna bindande och eftersträvade högsta koncentrationerna och relevant information om luftföroreningarnas hälsoeffekter eller, i förekommande fall, effekter på växtligheten.
En redogörelse för de uppmätta föroreningarna ska årligen utarbetas med uppgifter om uppmätta koncentrationer av luftförororeningar och om eventuella överskridanden av gränsvärden för luftförororeningar, målvärden, långsiktiga mål, tröskelvärden för information eller tröskelvärden för larm samt en sammanfattande utvärdering av överskridandenas effekter på hälsan och miljön. Redogörelsen kan innehålla ytterligare information som gäller skogsskydd och information om ozonbildande föreningar.
19 § (30.3.2023/619)Publicering av uppgifter om luftkvaliteten och information om höga koncentrationer av föroreningar
Den information som avses i 18 § 2 och 3 mom. ska göras tillgänglig för allmänheten med hjälp av det allmänna datanätet, luftkvalitetstelefon, tidningar, radio, tv eller informationstavlor.
De årliga redogörelser för uppmätta luftförororeningar som avses i 18 § 5 mom. ska bringas till allmänhetens kännedom genom att de publiceras, antingen i tryck eller i elektronisk form i det allmänna datanätet.
Om det numeriska värdet för de i 4 § avsedda gränsvärdena för tim- och dygnskoncentrationerna eller åttatimmarsgränsvärdena överskrids, ska informationen om detta omedelbart göras tillgänglig för allmänheten. I informationen ska de uppmätta koncentrationerna med avseende på gränsvärdena samt föroreningarnas effekter på hälsan nämnas.
Om tröskelvärdena för information eller larm enligt 8 § överskrids, eller om man förutser att de kan överskridas, ska allmänheten omedelbart informeras. Informationen ska innehålla åtminstone de uppgifter som anges i bilaga 11.
Den information som enligt 3 och 4 mom. ska göras tillgänglig för allmänheten ska ges med hjälp av det allmänna datanätet och vid behov via radio, tv eller tidningar.
20 §Införande av information i luftkvalitetsdelen i datasystemet för miljövårdsinformation
Information som hänför sig till verkställigheten av denna förordning och som ska föras in i luftkvalitetsdelen i datasystemet för miljövårdsinformation är information om nätverk för mätning av de föroreningar som avses i 4–6, 8 och 9 §, om mätmetoder, mätningarnas ändamål, uppmätta koncentrationer, överskridanden av gränsvärden, målvärden, långsiktiga mål, tröskelvärden för information och tröskelvärden för larm samt om orsaker till överskridandena och annan nödvändig information.
Den information som avses i 1 mom. ska lämnas för införande i luftkvalitetsdelen i datasystemet för miljövårdsinformation senast den 15 mars det kalenderår som följer efter referensperioden.
Preliminär information om överskridande av de i 8 § föreskrivna tröskelvärdena för information och larm, om uppmätta koncentrationer och om överskridandets varaktighet ska lämnas för införande i luftkvalitetsdelen i datasystemet för miljövårdsinformation inom en månad efter att gränsvärdena överskridits.
21 §Tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008
I fråga om hur heltäckande ackrediteringen av organ för bedömning av överensstämmelse är ska bestämmelserna i denna förordning tillämpas tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 är primära i förhållande till bestämmelserna i denna förordning.
22 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 10 februari 2017.
Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om luftkvaliteten (38/2011) .
En hänvisning till förordningen (38/2011) i någon annan lag eller förordning eller till statsrådets förordning om luftkvaliteten (711/2001) och statsrådets förordning om marknära ozon (783/2003) , som upphävdes genom förordning (38/2011) , avser efter denna förordnings ikraftträdande en hänvisning till denna förordning.
Kommissionens direktiv (EU) 2015/1480 (32015L1480); EUT L 226, 29.8.2015, s. 4
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG (32008L0050); EUT L 152, 11.6.2008, s. 1
Bilaga 1
UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN FÖR LUFTKVALITET
I Förebyggande av olägenheter för hälsan
I denna förordning avsedda uppföljningsområden för luftkvalitet när det gäller utvärdering av koncentrationerna av svaveldioxid, kvävedioxid, inandningsbara partiklar och fina partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) samt bly och kolmonoxid är (30.3.2023/619)
1. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, med undantag av området i punkt 14,
2. Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Egentliga Finland och Satakunta,
3. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland,
4. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland,
5. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland,
6. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland,
7. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax,
8. Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Södra Österbotten och Österbotten,
9. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Savolax,
10. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen,
11. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten,
12. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland,
13. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland,
14. Huvudstadsregionen (HRM-området).
I denna förordning avsedda uppföljningsområden för luftkvalitet när det gäller utvärdering av koncentrationerna av bensen är
1. Uppföljningsområdet i Södra Finland:
a. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, med undantag av området i punkt 3,
b. Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Egentliga Finland och Satakunta,
c. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland,
d. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland,
e. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland,
f. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland,
g. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax,
h. Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Södra Österbotten och Österbotten,
2. Uppföljningsområdet i Norra Finland:
a. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Savolax,
b. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen,
c. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten,
d. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland,
e. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland,
3. Huvudstadsregionen (HRM-området).
I denna förordning avsedda uppföljningsområden för luftkvalitet när det gäller utvärdering av koncentrationerna av ozon är
1. Huvudstadsregionen (HRM-området),
2. övriga Finland.
II Skydd av växtlighet och ekosystem
I denna förordning avsett uppföljningsområde för luftkvalitet när det gäller utvärdering av koncentrationerna av svaveldioxid och kväveoxider är hela Finland.
Bilaga 2
3) Inandningsbara partiklar (PM</ku><a>10</a><ku>) och fina partiklar (PM</ku><a>2,5</a><ku>) (30.3.2023/619)
KLASSIFICERING AV UPPFÖLJNINGSOMRÅDENA FÖR UTVÄRDERING AV LUFTKVALITETEN
I Övre och nedre utvärderingströsklar
1) Svaveldioxid
Förebyggande av olägenheter för hälsan | Skydd av växtlighet och ekosystem | |
Övre utvärderingströskel | 60 % av gränsvärdet för 24 timmar (75 µg/m 3 , får överskridas 3 gånger per kalenderår) | 60 % av gränsvärdet för vinterperioden (12 µg/m 3 ) |
Nedre utvärderingströskel | 40 % av gränsvärdet för 24 timmar (50 µg/m 3 , får överskridas 3 gånger per kalenderår) | 40 % av gränsvärdet för vinterperioden (8 µg/m 3 ) |
2) Kvävedioxid och kväveoxider
Förebyggande av olägenheter för hälsan (NO 2 ) | Skydd av växtlighet och ekosystem (NO x ) | |
Övre utvärderingströskel | 70 % av timgränsvärdet (140 µg/m 3 , får överskridas 18 gånger per kalenderår) och 80 % av årsgränsvärdet (32 µg/m 3 ) | 80 % av den kritiska nivån (24 µg/m 3 ) |
Nedre utvärderingströskel | 50 % av timgränsvärdet (100 µg/m 3 , får överskridas 18 gånger per kalenderår) och 65 % av årsgränsvärdet (26 µg/m 3 ) | 65 % av den kritiska nivån (19,5 µg/m 3 ) |
Förebyggande av olägenheter för hälsan (PM 10 ) | Förebyggande av olägenheter för hälsan (PM 2,5 ) 1) | |
Övre utvärderingströskel | 70 % av gränsvärdet för 24 timmar (35 µg/m 3 , får överskridas 35 gånger per kalenderår) och 70 % av årsgränsvärdet (28 µg/m 3 ) | 70 % av årsgränsvärdet (17 µg/m 3 ) |
Nedre utvärderingströskel | 50 % av gränsvärdet för 24 timmar (25 µg/m 3 , får överskridas 35 gånger per kalenderår) och 50 % av årsgränsvärdet (20 µg/m 3 ) | 50 % av årsgränsvärdet (12 µg/m 3 ) |
1) Utvärderingströsklarna tillämpas inte vid val av platser för mätstationer när det gäller utvärderingen av exponeringsminskningsmålet för fina partiklar |
4) Bly
Förebyggande av olägenheter för hälsan | |
Övre utvärderingströskel | 70 % av årsgränsvärdet (0,35 µg/m 3 ) |
Nedre utvärderingströskel | 50 % av årsgränsvärdet (0,25 µg/m 3 ) |
5) Kolmonoxid
Förebyggande av olägenheter för hälsan | |
Övre utvärderingströskel | 70 % av gränsvärdet för 8 timmar (7 mg/m 3 ) |
Nedre utvärderingströskel | 50 % av gränsvärdet för 8 timmar (5 mg/m 3 ) |
6) Bensen
Förebyggande av olägenheter för hälsan | |
Övre utvärderingströskel | 70 % av årsgränsvärdet (3,5 µg/m 3 ) |
Nedre utvärderingströskel | 40 % av årsgränsvärdet (2 µg/m 3 ) |
II Fastställande av övre och nedre utvärderingströsklar
Huruvida de övre och nedre utvärderingströsklarna har överskridits fastställs på basis av koncentrationerna under de föregående fem åren. En utvärderingströskel anses ha överskridits när den har överskridits under minst tre år av fem.
Om det inte finns tillgängliga uppgifter om koncentrationerna under en femårsperiod, kan uppgifter från kortare mätperioder i kombination med uppgifter från utsläppsinventeringar och modellberäkningar användas. Mätdata ska vara representativa för sådana områden och årstider som är typiska för de högsta koncentrationerna.
Bilaga 3
VAL AV MÄTOMRÅDEN OCH PLACERING AV MÄTSTATIONER
Svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxider, partiklar, bly, kolmonoxid och bensen i luften
I Allmänna kriterier
Luftkvaliteten ska utvärderas på uppföljningsområdena i enlighet med kriterierna för val av mätområden i avsnitt II och kriterierna för placering av mätstationer i avsnitt III. Dessa kriterier används vid kontinuerliga mätningar och i tillämpliga delar också när luftkvaliteten utvärderas genom indikativa mätningar eller beräkningsmodeller.
Iakttagandet av gränsvärdena för förebyggande av olägenheter för hälsan utvärderas inte
– på områden dit allmänheten inte har fritt tillträde och där det inte finns någon fast befolkning,
– på arbetsplatsområden, såsom fabriker eller industrianläggningar, där bestämmelser om hälsa och säkerhet i arbetet tillämpas, och
– på vägars körbana och mittremsa, utom om allmänheten har normalt tillträde till mittremsan.
II Kriterier för val av mätområden
1) Förebyggande av olägenheter för hälsan
Mätområdet ska väljas så att information fås om
– koncentrationerna i områden där befolkningen direkt eller indirekt utsätts för den högsta exponeringen för luftföroreningar och där exponeringstiden är betydande i förhållande till den period som gränsvärdena avser, och
– koncentrationerna i områden som är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet utsätts för.
Mätområdet ska vara tillräckligt representativt. Vid utvärdering av trafikens inverkan ska mätområdet (station för trafikmiljön) väljas så att det är representativt för luftkvaliteten i ett omgivande område på ett minst 100 meter långt gatuavsnitt.
Vid utvärdering av luftkvaliteten i industriområden och effekterna av industrianläggningar ska mätområdet (station för industrimiljön) väljas så att det om möjligt är representativt för luftkvaliteten i ett omgivande område på minst 250 x 250 meter. Vid utvärderingen av effekterna av industrianläggningar på koncentrationerna ska åtminstone en mätstation placeras i närmaste bostadsområde i den förhärskande vindriktningen från källan. Om bakgrundskoncentrationen är okänd ska ytterligare en mätstation placeras på lovart sidan om källan.
Vid utvärdering av den allmänna luftkvaliteten i städer ska mätområdet (urban bakgrundsstation) väljas så att det generellt sett representerar luftkvaliteten i ett omgivande område på flera kvadratkilometer och så att koncentrationerna i området är representativa för samtliga utsläppskällors samfällda effekt i omgivningen. Inverkan av en enskild källa på koncentrationerna i mätområdet får inte vara dominerande, om situationen inte är typisk för ett vidsträckt tätortsområde.
Vid utvärdering av bakgrundskoncentrationerna på landsbygden ska mätområdet (station på landsbygdden och bakgrundsstation på landsbygden) väljas så att det ligger minst fem kilometer från befolkningskoncentrationer och annan betydande tätbebyggelse eller andra betydande industrianläggningar som kan påverka bakgrundskoncentrationerna.
Mätområdena ska om möjligt väljas så att de representerar till omgivning och förhållanden likartade områden som dock inte är belägna i mätområdets omedelbara närhet.
När mätområdena väljs ska dessutom behovet av att utvärdera luftkvaliteten på sådana öar där det är nödvändigt för att skydda människors hälsa beaktas.
2) Skydd av växtlighet och ekosystem
Ett mätområde där i huvudsak växtlighetens och ekosystemens exponering följs, ska väljas så att det ligger minst 20 kilometer från en befolkningskoncentration eller minst 5 kilometer från andra bebyggda områden eller från industrianläggningar, motorvägar eller livligt trafikerade riksvägar med en trafikmängd på över 50 000 fordon per dygn, och så att det är representativt för luftkvaliteten i ett område på minst tusen kvadratkilometer (bakgrundsstation på landsbygden). Med beaktande av behovet av skydd för särskilt känsliga områden eller geografiska förhållanden kan mätområdet vara representativt för ett område som är mindre än tusen kvadratkilometer.
När mätområdena väljs ska dessutom behovet av att utvärdera luftkvaliteten på sådana öar där det är nödvändigt för att skydda växtligheten och ekosystemen beaktas.
III Kriterier för placering av mätstationerna
Följande kriterier ska iakttas så väl som möjligt:
1) Alla stationer
Flödet runt intaget till provtagningsutrustningen (sond) bör vara fritt (i allmänhet i en båge på minst 270 grader eller 180 grader för provtagningspunkter i närheten av byggnader) utan några hinder som påverkar luftflödet i närheten provtagningsplatsen. Provtagningsutrustningen bör därmed i allmänhet placeras minst några meter från byggnader, balkonger, träd och andra hinder och minst 0,5 meter från närmaste byggnad, om provtagningspunkten representerar luftkvaliteten i närheten av byggnadens fasad.
Intaget till provtagningsutrustningen ska i allmänhet vara placerat minst 1,5 m (andningszonen) och högst 4,0 m över marknivån. En högre placering kan vara befogad om mätstationen representerar ett vidsträckt område. I detta fall ska undantagen dokumenteras på ett heltäckande sätt.
Intagssonden får inte placeras i omedelbar närhet av en föroreningskälla.
Provtagningsutrustningens luftutsläpp bör placeras så att frånluften inte kommer in i intagssonden.
2) Stationer för trafikmiljön
Provtagningsutrustningen ska ligga minst 25 meter från större vägkorsningar och högst 10 meter från körfältets kant. En större vägkorsning är en korsning som avbryter trafikflödet och orsakar avvikande utsläpp (stopp och acceleration) från vägen i övrigt.
3) Övriga faktorer som bör iakttas
Övriga faktorer som ska iakttas är
– eventuella störande källor,
– säkerhet och faktorer som inverkar på funktionsdugligheten,
– tillgänglighet och vägförbindelser,
– tillgång till elektricitet och telekommunikationer,
– platsens synlighet och hur väl stationen smälter in i omgivningen,
– befolkningens och mätpersonalens säkerhet,
– samordning av mätningar (grundande av flerkomponentsstationer), och
– övriga planeringskrav.
Varje avvikelse från de kriterier som anges i detta avsnitt ska dokumenteras på ett heltäckande sätt i enlighet med avsnitt IV.
IV Dokumentation och kontroll av provtagningspunkten
De myndigheter som ansvarar för uppföljningen av luftkvaliteten på uppföljningsområdena ska dokumentera förfarandet vid val av provtagningspunkt och registrera information till stöd för utformningen av nätverk för mätning och valet av plats för provtagningspunkterna. Dokumentationen ska innehålla fotografier av omgivningarna kring mätstationerna med angivelse av kompassriktningen och detaljerade kartor. Om kompletterande metoder används inom ett uppföljningsområde ska dokumentationen innehålla detaljerade uppgifter om dessa metoder. Dokumentationen ska uppdateras efter behov och ses över minst vart femte år för att säkerställa att urvalskriterierna fortfarande uppfylls och att nätverksutformningen och platserna för mätstationer på sikt förblir optimala.
När Europeiska kommissionen begär dokumentationen för översyn ska den lämnas till kommissionen inom 3 månader efter det att den har begärts.
Bilaga 4
VAL AV MÄTOMRÅDEN OCH PLACERING AV MÄTSTATIONER
Ozon
I Kriterier för val av mätområden
Typ av station | Mätningarnas syfte | Mätningarnas representativitet | Kriterier för val av mätområden |
Tätort | Förebyggande av olägenheter för hälsan: Att utvärdera stadsbefolkningens exponering för ozon i områden där befolkningstätheten är relativt hög och ozonkoncentrationen representerar den exponering allmänheten utsätts för. | Några kvadratkilometer | På tillräckligt avstånd från påverkan från lokala utsläppskällor som trafik, bensinstationer osv. Platser med god luftcirkulation. Platser som bostads- och affärsområden i städer, parker (på tillräckligt avstånd från träd), större gator eller torg med mycket gles eller ingen trafik, öppna områden av den typ som brukar förekomma vid skolor, idrottsanläggningar eller fritidsområden. |
Förort | Förebyggande av olägenheter för hälsan och skydd av växtligheten: Att utvärdera befolkningens och växtlighetens exponering för ozon i stora städers och tätbebyggelsens utkanter, där ozonkoncentrationerna i allmänhet är större än i innerstäder och representerar den högsta exponering allmänheten och växtligheten utsätts för. | Några tiotals kvadratkilometer | På tillräckligt avstånd från det område där de största utsläppen uppträder, på läsidan med beaktande av de vanligaste vindarna under perioder som gynnar ozonbildning. I områden där befolkningen, känsliga grödor eller ekosystem som befinner sig i utkanten av en stad eller tätbebyggelse utsätts för höga ozonnivåer och stor ozonbelastning. Vid behov ska några provtagningsstationer även placeras på lovartsidan om det område där de största utsläppen uppträder för bedömning av regionala bakgrundskoncentrationer och regional bakgrundsbelastning av ozon. |
Landsbygd | Förebyggande av olägenheter för hälsan och skydd av växtligheten: Att utvärdera befolkningens, grödors och naturliga ekosystems exponering för ozonkoncentrationer på subregional nivå. | Subregionala nivåer (några hundra kvadratkilometer) | I mindre bostadscentrum eller i områden med naturliga ekosystem, skogar eller grödor. De ska vara representativa för ozonkoncentrationer eller ozonbelastning som inte påverkas av lokala utsläppskällor, såsom industrianläggningar och vägar. I öppna områden, men inte på högre bergstoppar |
Bakgrundsplatser på landsbygden | Skydd av växtligheten och förebyggande av olägenheter för hälsan: Att utvärdera grödors och naturliga ekosystems samt befolkningens exponering för ozon på regional nivå. | Regionala/nationella/ kontinentala nivåer (1 000–10 000 km 2 ) | Områden med låg befolkningstäthet, t.ex. områden med naturliga ekosystem och skogar, som är belägna långt från tätbebyggelse och industriområden och tillräckligt långt från lokala utsläppskällor. Placeringar där lokalt förstärkta marknära inversionsförhållanden kan uppstå ska undvikas, liksom högre bergstoppar. Kustnära placeringar på platser med påtagliga dagliga vindcykler av lokal karaktär rekommenderas inte. |
Mätområdena ska om möjligt väljas så att de representerar till omgivning och förhållanden likartade områden som dock inte är belägna i mätområdets omedelbara närhet. |
II Kriterier för placering av mätstationerna
Om möjligt ska kriterierna enligt bilaga 3 avsnitt III iakttas. Dessutom ska det säkerställas att provtagningsutrustningen placeras på tillräckligt långt avstånd från förbrännings- och värmeanläggningar och andra liknande utsläppskällor och minst 10 meter från närmaste väg. Avståndet ska ökas i förhållande till ökade trafikmängder.
III Dokumentation och kontroll av provtagningspunkten
Vid dokumentation och kontroll av provtagningspunkten iakttas bilaga 3 avsnitt IV. Detta kräver adekvat genomgång och tolkning av övervakningsdata mot bakgrund av de meteorologiska och fotokemiska processer som påverkar de ozonkoncentrationer som mäts på berörda platser.
Bilaga 5
1) Stationer för uppföljning av den belastning som föranleds av diffusa källor (30.3.2023/619)
V Hälsorelaterade gränsvärden i fråga om fina partiklar (30.3.2023/619)
MINSTA ANTAL MÄTSTATIONER PÅ UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN
I Hälsorelaterade gränsvärden och tröskelvärden för larm i fråga om svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar, bly, kolmonoxid och bensen
Uppföljningsområdets befolkning (x 1 000) | De högsta koncentrationerna på uppföljningsområdet överskrider den övre utvärderingströskeln 1) | De högsta koncentrationerna på uppföljningsområdet ligger mellan den övre och nedre utvärderingströskeln | ||
Föroreningar förutom PM | Partiklar 2) (PM 10 och PM 2,5 ) | Föroreningar förutom PM | Partiklar 2) (PM 10 och PM 2,5 ) | |
0–249 | 1 | 2 | 1 | 1 |
250–499 | 2 | 3 | 1 | 2 |
500–749 | 2 | 3 | 1 | 2 |
750–999 | 3 | 4 | 1 | 2 |
1 000–1 499 | 4 | 6 | 2 | 3 |
1 500–1 999 | 5 | 7 | 2 | 3 |
2 000–2 749 | 6 | 8 | 3 | 4 |
2 750–3 749 | 7 | 10 | 3 | 4 |
3 750–4 749 | 8 | 11 | 3 | 6 |
4 750–5 999 | 9 | 13 | 4 | 6 |
≥ 6 000 | 10 | 15 | 4 | 7 |
1) För kvävedioxid, partiklar, kolmonoxid och bensen ska minst en urban bakgrundsstation och en station i trafikmiljö ingå, förutsatt att detta inte ökar antalet provtagningspunkter. I hela landet när det gäller dessa föroreningar får skillnaden mellan det totala antalet urbana bakgrundsstationer och det totala antalet stationer i trafikmiljö inte vara större än en faktor två. Kraven gäller minimiantalet mätstationer beräknat enligt tabellen. Fasta kontinuerliga mätstationer där gränsvärdet för inandningsbara partiklar (PM 10 ) har överskridits under de tre senaste åren ska bevaras. | ||||
2) Om fina partiklar och inandningsbara partiklar mäts vid samma mätstation, ska dessa räknas som två separata provtagningspunkter. I hela landet får skillnaden mellan det totala antalet provtagningspunkter för PM 2,5 och det totala antalet provtagningspunkter för PM 10 inte vara större än en faktor två. Kraven gäller minimiantalet provtagningspunkter beräknat enligt tabellen. |
2) Stationer för uppföljning av den belastning som föranleds av punktkällor
Antalet mätstationer som behövs för kontinuerlig uppföljning av den belastning som orsakas av punktkällor fastställs från fall till fall med beaktande av utsläppsmängderna, spridningen av föroreningar i närheten av utsläppskällan samt befolkningens potentiella exponering.
II Hälsorelaterade målvärden, långsiktiga mål och tröskelvärden för information och larm i fråga om ozon
Uppföljningsområdets befolkning (x 1 000) | Befolkningskoncentrationer1) | Övriga uppföljningsområden 1) |
< 250 | 1 | |
< 500 | 1 | 2 |
< 1 000 | 2 | 2 |
< 1 500 | 3 | 3 |
< 2 000 | 3 | 4 |
< 2 750 | 4 | 5 |
< 3 750 | 5 | 6 |
> 3 750 | en ytterligare station per två miljoner invånare | en ytterligare station per två miljoner invånare |
1) Minst en station i områden, där befolkningen troligen utsätts för den högsta exponeringen för ozon. I befolkningskoncentrationer ska minst 50 % av stationerna ligga i förortsområden. |
III Miljörelaterade kritiska nivåer för svaveldioxid och kväveoxider
Uppföljningsområde | De högsta koncentrationerna på uppföljningsområdet överskrider den övre utvärderingströskeln | De högsta koncentrationerna på uppföljningsområdet ligger mellan den övre och nedre utvärderingströskeln |
Hela Finland (Bakgrundsplatser på landsbygden) | minst en station per 20 000 kvadratkilometer | minst en station per 40 000 kvadratkilometer |
IV Miljörelaterade målvärden, långsiktiga mål och tröskelvärden för information och larm i fråga om ozon
Uppföljningsområde | De högsta koncentrationerna på uppföljningsområdet |
Hela Finland (Bakgrundsplatser på landsbygden) | oavsett koncentration minst en station per 50 000 kvadratkilometer |
Uppföljningsområde | De högsta koncentrationerna på uppföljningsområdet |
Hela Finland (Bakgrundsplatser på landsbygden) | oavsett koncentration minst en station per 100 000 kvadratkilometer |
Bilaga 6
MÄTNINGAR AV OZONBILDANDE ÄMNEN
I Mål
Huvudsyftet med dessa mätningar är att analysera tendenserna i fråga om ozonbildande ämnen, kontrollera hur effektiva strategierna för utsläppsminskning är, kontrollera utsläppsinventeringars samstämmighet och bidra till att koppla utsläpp av föroreningar till deras källor.
Ett ytterligare syfte är att öka kunskapen om hur ozon uppstår och hur ozonbildande ämnen sprids samt fotokemiska modeller kan tillämpas.
II Föreningar
Mätning av ozonbildande ämnen ska åtminstone omfatta kväveoxider (NO och NO 2 ) och lämpliga flyktiga organiska föreningar (VOC). Flyktiga organiska föreningar som rekommenderas för mätningar är
1-buten | Isopren | Etylbensen | |
Etan | trans-2-buten | n-hexan | m+p-xylen |
Etylen | cis-2-buten | i-hexan | o-xylen |
Acetylen | 1,3-butadien | n-heptan | 1,2,4-trimetylibensen |
Propan | n-pentan | n-oktan | 1,2,3-trimetylibensen |
Propen | i-pentan | i-oktan | 1,3,5-trimetylibensen |
n-butan | 1-penten | Bensen | Formaldehyd |
i-butan | 2-penten | Toluen | Totalkolväte utom metan |
III Mätområden
Mätningarna ska främst genomföras i tätorts- eller förortsområden i enlighet med bilaga 4 avsnitt I, II och III på mätstationer som anses vara lämpliga med tanke på de uppföljningsmål som avses i avsnitt I.
Bilaga 7
MÄTNINGAR AV FINA PARTIKLAR OAVSETT KONCENTRATION PÅ BAKGRUNDSPLATSER PÅ LANDSBYGDEN (30.3.2023/619)
I Mål
Det främsta syftet med mätningarna är att ge tillräcklig information om bakgrundskoncentrationerna. Denna information är viktig för att man ska kunna bedöma förhöjda koncentrationer i mer förorenade områden (till exempel urbana bakgrundsplatser samt industri- och trafikmiljöer), utvärdera det möjliga bidraget från långväga transport av luftföroreningar, få underlag för analysen av olika källors bidrag och få kunskaper om särskilda föroreningar såsom partiklar. Informationen kan också användas vid modellering av luftkvaliteten.
II Föreningar
Mätningarna av PM 2,5 ska omfatta åtminstone följande ämnen och föreningar som beskriver partiklarnas massakoncentration och kemiska sammansättning:
SO 42− | Na + | NH 4+ | Ca 2+ | elementärt kol (EC) |
NO 3− | K + | Cl − | Mg 2+ | organiskt kol (OC) |
III Mätområden
Mätningar ska göras särskilt på bakgrundsplatser på landsbygden i enlighet med bilaga 3 avsnitt II, III och IV.
Bilaga 8
III Kvalitetssäkring vid utvärdering av luftkvaliteten: datavalidering (30.3.2023/619)
KVALITETSMÅL FÖR UPPFÖLJNINGSMETODERNA
I Kvalitetsmål
Kvalitetsmålen för tillåten osäkerhet, tidstäckning och lägsta godtagbara datafångst i metoderna för utvärdering av luftkvaliteten är
Svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxider, kolmonoxid | Partiklar, bly | Bensen | Ozon samt kvävedioxid och kväveoxider i samband med ozon | |
Kontinuerliga mätningar 1) | ||||
Tillåten osäkerhet | 15 % | 25 % | 25 % | 15 % |
Lägsta godtagbara datafångst | 90 % | 90 % | 90 % | 90 % på sommaren |
75 % på vintern | ||||
Lägsta godtagbara tidstäckning | ||||
– urbana bakgrundsstationer och stationer för trafikmiljön | 100 % | 100 % | 35 % 2) | 100 % |
– stationer för industrimiljön | 100 % | 100 % | 90 % | 100 % |
Indikativa mätningar | ||||
Tillåten osäkerhet | 25 % | 50 % | 30 % | 30 % |
Lägsta godtagbara datafångst | 90 % | 90 % | 90 % | 90 % |
Lägsta godtagbara tidstäckning | 14 % 3) | 14 % 3) | 14 % 3) | över 10 % på sommaren |
Beräkningsmodeller | ||||
Tillåten osäkerhet | ||||
– värdet för 1 timme | 50– 60 % | – | – | 50 % |
– värdet för 8 timmar | – | – | – | 50 % |
– värdet för 24 timmar | 50 % | – | – | – |
– årsvärde | 30 % | 50 % | 50 % | – |
Övrig utvärdering | ||||
Tillåten osäkerhet | 75 % | 100 % | 100 % | 75 % |
1) För bensen, bly och partiklar får slumpvisa mätningar i stället för kontinuerliga mätningar användas, om osäkerheten, inklusive den osäkerhet som beror på stickprov, uppfyller kvalitetskravet på 25 procent och om tidstäckningen är större än den lägsta godtagbara tidstäckningen för indikativa mätningar. För att undvika snedvridning av resultatet måste mätningarna fördelas jämnt över året. Den osäkerhet som beror på stickprov får bestämmas med den metod som anges i ISO 11222:2002: "Air Quality - Determination of the Uncertainty of the Time Average of Air Quality Measurements". Om slumpvisa mätningar används för att utvärdera kraven på gränsvärde för PM 10 bör 90,4-percentilen (som ska vara lägre än eller lika med 50 µg/m 3) utvärderas i stället för antalet överskridanden, som påverkas kraftigt av datatäckningen.
2) Mätningarna ska på ett omfattande sätt vara representativa för den belastning som orsakas av trafiken och de ska fördelas jämnt över hela året.
3) En dags stickprov per vecka, jämnt fördelat över året, eller åtta perioder på en vecka jämnt fördelade över året.
Utvärderingsmetodernas osäkerhet (vid en konfidensnivå på 95 %) ska bedömas i enlighet med CEN:s vägledning "Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement" ENV 13005–1999), standarden ISO 5725:1994 och CEN-rapporten "Air Quality - Approach to Uncertainty Estimation for Ambient Air Reference Measurement Methods (CR 14377:2002E)”. Procentsatsen för osäkerhet i tabellen avser medelvärdet av enskilda mätningar under den period som gränsvärdet (eller målvärdet) avser för ett konfidensintervall på 95 %. Osäkerheten i de kontinuerliga mätningarna ska anses gälla för det koncentrationsområde som berörs av det relevanta gräns- eller målvärdet.
Beräkningsmodellens osäkerhet definieras som den största avvikelsen mellan de uppmätta och beräknade koncentrationerna för 90 % av enskilda övervakningspunkter, under den period som gränsvärdet eller målvärdet avser utan hänsyn till tidpunkten för händelserna. Osäkerheten i beräkningsmodellerna ska anses gälla för det koncentrationsområde som berörs av det relevanta gräns- eller målvärdet. De mätresultat som används för att definiera osäkerheten i modellresultaten ska vara representativa för det koncentrationsområde som modellen omfattar.
Osäkerheten i de objektiva skattningarna definieras som den största avvikelsen mellan de uppmätta och beräknade koncentrationerna under den period som gränsvärdet eller målvärdet avser utan hänsyn till tidpunkten för händelserna.
Kraven på lägsta godtagbara datafångst och tidstäckning omfattar inte förlust av data på grund av regelbunden kalibrering eller normalt underhåll av instrument.
II Insamling av resultat när utvärderingsmetoder som baserar sig på annat än mätningar används
I områden där beräkningsmodeller eller andra metoder än mätningar av luftkvaliteten används vid utvärderingen av luftkvaliteten ska följande information insamlas:
– en allmän beskrivning av hur uppföljningen ordnas,
– information om de metoder som används och hänvisningar till noggrannare beskrivningar av metoden,
– andra informationskällor som använts,
– en beskrivning av resultaten, inklusive osäkerheter, och framför allt en uppskattning av storleken (km2) på de områden eller eventuellt längden (km) på de vägavsnitt där gränsvärdena, målvärdena eller de långsiktiga målen överskrids samt på de områden där de övre utvärderingströsklarna eller nedre utvärderingströsklarna överskrids,
– information om den befolkning som kan utsättas för koncentrationer som överskrider gränsvärdena för förebyggande av olägenheter för hälsan.
För att mätnoggrannhet och överensstämmelse med de kvalitetsmål som anges i avsnitt I ska uppnås
– ska de myndigheter som ansvarar för mätningen av luftkvaliteten säkerställa att alla mätningar enligt 11 § kan spåras i enlighet med de krav som anges i den harmoniserade standarden för provnings- och kalibreringslaboratorier,
– ska de myndigheter som ansvarar för mätningen av luftkvaliteten säkerställa att mätningsnätverk och enskilda mätstationer har ett system för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, som omfattar en beskrivning av regelbundet underhåll av mätutrustningen för att garantera dess fortsatta noggrannhet; kvalitetssystemet ses över vid behov och minst vart femte år av det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten,
– ska de myndigheter som ansvarar för mätningen av luftkvaliteten se till att förfarandet för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll tillämpas också vid sammanställning av data och rapportering; Meteorologiska institutet medverkar i unionsomfattande kvalitetssäkringsprogram,
– är det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten ackrediterat för de referensmetoder som avses i bilaga 10, åtminstone för de föroreningar för vilka koncentrationerna ligger över den nedre utvärderingströskeln; ackrediteringen ska göras i enlighet med den harmoniserade standarden för provnings- och kalibreringslaboratorier, för vilken referensen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll,
– bör det nationella referenslaboratoriet för luftkvalitet också vara ackrediterat enligt den harmoniserade standarden för kvalifikationsprövning för interkalibrering på nationell nivå,
– sörjer det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten i Finland för samordningen av unionsomfattande kvalitetssäkringsprogram som kommissionens gemensamma forskningscentrum organiserar,
– samordnar det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten på nationell nivå en behörig användning av referensmetoderna och ser till att likvärdigheten styrks när någon annan metod än en referensmetod används,
– deltar det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten åtminstone vart tredje år i unionsomfattande kvalitetssäkringsprogram som kommissionens gemensamma forskningscentrum organiserar; om resultat av jämförelsen är otillfredsställande, ska laboratoriet nästa gång det deltar i interkalibrering uppvisa tillfredsställande avhjälpande åtgärder; en rapport om de avhjälpande åtgärderna ska utarbetas för det gemensamma forskningscentrumet,
– deltar det nationella referenslaboratoriet för luftkvaliteten i det arbete som utförs av det europeiska nätverk av nationella referenslaboratorier som upprättats av kommissionen.
Alla uppdaterade data som lämnats till allmänheten i enlighet med 19 § och alla data som rapporterats till datasystemet för miljövårdsinformation enligt 20 § ska betraktas som giltiga, med undantag av data som har angivits som preliminära.
Bilaga 9
SAMMANSTÄLLNING AV DATA OCH BERÄKNING AV STATISTISKA PARAMETRAR
I Svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxider, partiklar, bly, kolmonoxid och bensen
Vid sammanställning av data och beräkning av statistiska parametrar ska följande kriterier användas utan att det påverkar tillämpningen av bilaga 8:
Lägsta godtagbara datafångst för giltiga data | |
1 timme | 75 % av värdena (45 minuter) |
8 timmar | 75 % av timvärdena (6 timmar) |
Dygnets högsta 8-timmarsmedelvärde | 75 % av de glidande 8-timmarsmedelvärdena (18 stycken 8-timmarsmedelvärden per dag) |
24 timmar | 75 % av timmedelvärdena (minst 18 timmedelvärden) |
Årsmedelvärde | 90 % 1) av timvärdena eller (om de inte är tillgängliga) av 24-timmarsvärdena under året |
1) Kraven rörande beräkningar av årsmedelvärdet omfattar inte förlust av data på grund av regelbunden kalibrering eller normalt underhåll av instrumenten. |
II Ozon
Vid sammanställning av data och beräkning av statistiska parametrar ska följande kriterier användas utan att det påverkar tillämpningen av bilaga 8:
Lägsta godtagbara datafångst för giltiga data | |
1 timme | 75 % av värdena (45 minuter) |
8 timmar | 75 % av timvärdena (6 timmar) |
Dygnets högsta 8-timmarsmedelvärde | 75 % av de glidande 8-timmarsmedelvärdena (18 stycken 8-timmarsmedelvärden per dag) |
AOT40 | 90 % av timvärdena under den tidsperiod som har använts vid beräkning av AOT40 1) |
Årsmedelvärde | 75 % av timvärdena under sommaren (april-september) och 75 % under vintern (januari-mars, oktober-december) |
Antal överskridanden och maximivärden per månad | 90 % av dygnets högsta åttatimmarsmedelvärden (27 tillgängliga dygnsvärden per månad) 90 % av timvärdena |
Antal överskridanden och maximivärden per år | fem av de sex sommarmånaderna (april-september) |
1) Om inte alla mätdata är tillgängliga ska följande faktor användas för beräkning av AOT40:
*) Antal timmar under den tidsperiod som har använts för att beräkna AOT40. Tidsperioden för beräkning av AOT40 för skydd av växtligheten är 1.5–31.7. Tidsperioden för beräkning av AOT40 för skogsskydd 1.4–30.9. Vid beräkningen av AOT40 beaktas de koncentrationer som uppmätts kl. 9.00–21.00 finsk normaltid, vilket motsvarar kl. 10.00–22.00 finsk sommartid.
Bilaga 10
4. Referensmetod för provtagning och analys av fina partiklar (30.3.2023/619)
REFERENSMETODER OCH PRINCIPERNA FÖR STYRKANDE AV LIKVÄRDIGHET
I Referensmetoder
1. Referensmetod för analys av svaveldioxid
EN 14212:2012 (Ambient air - Standard method for the measurement of the concentration of sulphur dioxide by ultraviolet fluorescence)
2. Referensmetod för analys av kvävedioxid och kväveoxider
EN 14211:2012 (Ambient air - Standard method for the measurement of the concentration of nitrogen dioxide and nitrogen monoxide by chemiluminescence)
3. Referensmetod för provtagning och analys av inandningsbara partiklar
EN 12341:2014 (Ambient air - Standard gravimetric measurement method for the determination of the PM 10 or PM 2,5 mass concentration of suspended particulate matter)
EN 12341:2014 (Ambient air - Standard gravimetric measurement method for the determination of the PM 10 or PM 2,5 mass concentration of suspended particulate matter)
5. Referensmetod för provtagning och analys av bly
Referensmetoden för provtagning av bly är densamma som referensmetoden för provtagning av inandningsbara partiklar.
Referensmetoden för analys av bly är EN 14902:2005 (Standard method for the measurement of Pb, Cd, As and Ni in the PM 10 fraction of suspended particulate matter).
6. Referensmetod för analys av kolmonoxid
EN 14626:2012 (Ambient air - Standard method for the measurement of the concentration of carbon monoxide by nondispersive infrared spectroscopy)
7. Referensmetod för provtagning och analys av bensen
EN 14662:2005 (Ambient air quality - Standard method for measurement of benzene concentrations; parts 1–3)
8. Referensmetod för analys av ozon
EN 14625:2012 (Ambient air - Standard method for the measurement of the concentration of ozone by ultraviolet photometry)
II Styrkande av likvärdighet
Vid mätningarna kan vilken annan metod som helst användas som ger likvärdiga resultat som de metoder som avses i avsnitt I eller, i fråga om partiklar, vilken annan metod som helst som uppvisar ett stabilt samband i förhållande till referensmetoden. I så fall ska resultaten från denna metod vid behov korrigeras för att ge resultat som är likvärdiga med dem som skulle ha erhållits med referensmetoden.
För att underlätta jämförelser av data ska ändringar vid behov få retroaktiv verkan så att även tidigare mätdata korrigeras.
III Angivande av mätresultat
För gasformiga föroreningar ska volymen standardiseras vid en temperatur på 293 K och ett atmosfärstryck på 101,3 kPa. För partiklar och ämnen som ska analyseras i partikelform (t.ex. bly) ska provtagningsvolymen avse omgivningsförhållanden när det gäller temperatur och atmosfäriskt tryck vid tidpunkten för mätningarna.
IV Ömsesidigt erkännande av data
Provningsrapporter om mätutrustningen som har publicerats i andra medlemsstater ska godtas när det påvisas att utrustningen uppfyller prestandakraven i de referensmetoder som förtecknas i avsnitt I i denna bilaga, under förutsättning att det laboratorium som har testat utrustningen är ackrediterat enligt den harmoniserade standard som gäller för provnings- och kalibreringslaboratorier. Meteorologiska institutet svarar för granskningen och godkännandet av provningsrapporterna.
De detaljerade provningsrapporterna och alla resultat av provningarna ska vara tillgängliga för alla de myndigheter i medlemsstaterna som godtar de provningsrapporter som hänför sig till prestandakraven i referensmetoderna. Provningsrapporterna ska visa att utrustningen uppfyller alla prestandakrav, även då vissa förhållanden med avseende på miljö och plats är specifika för en medlemsstat och inte motsvarar de förhållanden för vilka utrustningen redan har provats och typgodkänts i en annan medlemsstat.
Bilaga 11
INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN NÄR TRÖSKELVÄRDENA FÖR INFORMATION ELLER LARM ÖVERSKRIDS
Den information som enligt 19 § 4 mom. ska lämnas till allmänheten ska innehålla minst följande uppgifter: (30.3.2023/619)
1. uppgifter om iakttagna överskridanden:
– plats eller område där överskridandet inträffat,
– vilken typ av tröskelvärde som överskridits (tröskelvärde för information eller för larm),
– överskridandets starttid och varaktighet,
– det högsta timmedelvärdet och i fråga om ozon även det högsta åttatimmarsmedelvärdet,
2. prognos för följande eftermiddag eller för ett eller flera dygn:
– område där tröskelvärdet för information eller tröskelvärdet för larm förväntas överskridas,
– förväntade förändringar i koncentrationerna (förbättring, stabilisering eller försämring) och orsakerna till de förväntade förändringarna,
3. information om vilka delar av befolkningen som berörs, möjliga hälsoeffekter och rekommenderade försiktighetsåtgärder:
– information om befolkningsgrupper som kan uppleva olägenheter för hälsa på grund av överskridanden,
– beskrivning av sannolika symptom,
– rekommenderade försiktighetsåtgärder som de berörda befolkningsgrupperna bör vidta,
– uppgift om vem som ger ytterligare information,
4. information om förebyggande åtgärder för att minska koncentrationen eller exponeringen för den:
– uppgifter om de funktioner och sektorer som svarar för de största direkta utsläppen eller för de största utsläpp som påverkar ozonbildningen och rekommenderade åtgärder för att minska utsläppen.
Bilaga 12
INFORMATION SOM SKA INGÅ I LUFTVÅRDSPLANERNA
I Obligatorisk information som ska ingå i den luftvårdsplan som avses i 145 § i miljöskyddslagen
Planen ska innehålla åtminstone följande uppgifter:
1. den eller de föroreningar som planen gäller,
2. det område där gränsvärdena överskrids eller där det finns risk för att gränsvärdena överskrids:
– uppföljningsområdet för luftkvalitet och områdets kod:
– områdets kodort (karta),
– mätstation (karta, longitud och latitud) och stationens kod,
3. allmän information:
– typ av område (tätort, förort, industriområde eller landsbygdsområde),
– uppskattning av arealen (km2) av det område som berörs av överskridandet,
– uppskattad befolkningsmängd på det område där överskridandet har inträffat,
– tillgängliga meteorologiska uppgifter,
– nödvändig information om områdets topografi,
– nödvändig information om känsliga objekt som kräver skydd,
4. de ansvariga myndigheterna:
– kontaktinformation för de myndigheter och personer som gjort upp planen,
– de myndigheter och personer som är ansvariga för genomförandet av planen och kontaktinformation för dem,
5. uppskattning av luftföroreningarna och information om uppföljningsmetoderna:
– koncentrationerna före genomförandet av planen,
– koncentrationerna efter att planen genomförts,
– metoder som använts vid utvärderingen,
6. utsläpp och utsläppskällor:
– förteckning över de viktigaste utsläppskällorna (karta),
– om möjligt utsläppsmängderna per källa (ton/år),
– information om utsläpp från andra områden och deras inverkan på områdets luftkvalitet,
7. bedömning av orsakerna till överskridandet:
– detaljerad information om de faktorer som har förorsakat överskridandet (regional belastning, luftburna föroreningar, bildning av sekundära föroreningar i atmosfären osv.),
– detaljerad information om eventuella luftvårdsåtgärder,
8. information om åtgärder som redan har genomförts:
– lokala, regionala, nationella och internationella åtgärder,
– konstaterade effekter av dessa åtgärder,
9. information om nya åtgärder:
– en beskrivning av alla åtgärder som ingår i planen,
– tidtabell för genomförande av åtgärderna och ansvariga myndigheter,
– en bedömning av åtgärdernas effekter på luftkvaliteten inklusive tidtabell,
10. information om långsiktiga åtgärder, och
11. en förteckning över publikationer, dokument, arbeten osv. som kompletterar de upplysningar som nämns i punkterna 1–10.
II Information som kompletterar luftvårdsplanen
Luftvårdsplanen ska utöver den information som avses i avsnitt I vid behov och i tilllämpliga delar kompletteras med information om åtgärder som man övervägt att genomföra på lokal, regional eller nationell nivå inklusive
– förnyande av små och medelstora förbränningsanläggningar och/eller förbränningsapparater eller ombyggnad av dem med utsläppsminskande tekniker,
– ibruktagande av tekniker för utsläppsbegränsning i befintliga fordon (eftermontering) och främjande av användningen av sådana med hjälp av ekonomiska styrmedel,
– beaktande av miljöaspekterna vid upphandling i enlighet med 2 § i lagen om offentlig upphandling (348/2007) , inklusive upphandling av fordon och transporttjänster samt av bränslen och förbränningsapparater,
– övriga åtgärder som stöder användningen av utsläppssnåla bränslen,
– utvecklande av trafikplaneringen och trafikstyrningen inklusive inrättande av miljözoner, trängselavgifter, differentierade parkeringsavgifter och annan ekonomisk styrning,
– övriga åtgärder för att främja övergången till mindre förorenande transportmedel,
– utsläppsbegränsning genom ett miljötillståndsförfarande, nationella planer i fråga om stora förbränningsanläggningar och ekonomiska styrmedel såsom skatter, avgifter och utsläppshandel, och
– vid behov åtgärder för skydd av barns och andra känsliga befolkningsgruppers hälsa.
Ikraftträdelsestadganden
30.3.2023/619:
Denna förordning träder i kraft den 4 april 2023.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG (32008L0050); EUT L 152, 11.6.2008, s. 1