348/2007

De statliga och kommunala myndigheterna samt övriga upphandlande enheter ska konkurrensutsätta sin upphandling så som föreskrivs i denna lag. Bestämmelser om elektroniska upphandlingsförfaranden finns dessutom i lagen om elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem (698/2011) . (17.6.2011/699)

Syftet med lagen är att effektivisera användningen av allmänna medel, främja upphandling av hög kvalitet och garantera jämlika möjligheter för företag och andra sammanslutningar att erbjuda varor, tjänster och byggentreprenader vid anbudsförfaranden för offentlig upphandling.

Genom denna lag genomförs

(30.4.2010/321)

Den upphandlande enheten skall utnyttja befintliga konkurrensförhållanden, behandla deltagarna i upphandlingsförfarandet på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara öppet och med beaktande av proportionalitetskraven.

De upphandlande enheterna skall sträva efter att ordna sin upphandling så att den kan genomföras på ett så ekonomiskt och systematiskt sätt som möjligt samt i form av så ändamålsenliga helheter som möjligt med beaktande av miljöaspekterna. För att minska de administrativa uppgifterna i anslutning till upphandlingen kan de upphandlande enheterna utnyttja ramavtal samt genomföra gemensamma upphandlingar eller utnyttja andra samarbetsmöjligheter vid anbudsförfaranden för offentlig upphandling.

Om en anbudssökande eller anbudsgivare i anbudsförfarandet är en sammanslutning eller en inrättning som ägs av den upphandlande enheten eller är en annan upphandlande enhet skall denna behandlas på samma sätt som övriga anbudssökande och anbudsgivare.

Om en upphandlande enhet beviljar någon annan än en upphandlande enhet särskilda rättigheter eller ensamrätt att bedriva offentlig tjänsteverksamhet, skall den bestämma att denna enhet i sin upphandling i samband med nämnda verksamhet skall tillämpa förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet.

Vid upphandling som omfattas av tillämpningsområdet för Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling (FördrS 5/1995) skall på anbudsgivare och anbud från andra avtalsslutande stater tillämpas samma villkor som de som tillämpas på anbudsgivare och anbud från Finland och andra medlemsstater i Europeiska unionen.

I denna lag och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den avses med

Upphandlande enheter som avses i denna lag är

Bestämmelser om tillämpningen av denna lag på evangelisklutherska kyrkans verksamhet finns i kyrkolagen (1054/1993) . Bestämmelser om tillämpningen av denna lag på investeringar och andra åtgärder för vilka stöd har beviljats enligt lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) finns i den lagen. (13.5.2011/500)

Denna lag tillämpas inte på sådan upphandling som avses i 5 § i lagen om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling (1531/2011) och inte heller på upphandling som enligt 6 § 2 mom., 7 § 1 mom. eller 8 eller 13 § i den lagen står utanför dess tillämpningsområde.

Denna lag tillämpas inte heller på upphandling

Med avvikelse från bestämmelserna i 2 mom. 2 punkten underpunkt a tillämpas lagen dock på utrikesförvaltningens upphandlingar, när de grundar sig på utvecklingssamarbetsavtal.

Denna lag tillämpas inte på tjänsteupphandlingar som gäller

Utöver vad som bestäms i 1 mom. tillämpas denna lag på upphandlingskontrakt som avses i 36 § 1 mom. i kollektivtrafiklagen (869/2009) bara till den del som bestäms i nämnda lag. (13.11.2009/873)

Med avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. 1 punkten tillämpas lagen på kontrakt om finansiella tjänster som ingås samtidigt med, före eller efter varje slag av förvärvs- eller hyreskontrakt.

Denna lag tillämpas inte på upphandling för verksamhet i enlighet med lagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (349/2007) , nedan försörjningslagen, med undantag för upphandling inom sektorn för posttjänster i enlighet med 9 § i den lagen till utgången av den övergångsperiod som avses i 87 § i denna lag. Denna lag tillämpas inte heller på sådan upphandling för verksamhet enligt försörjningslagen som i nämnda lag har befriats från lagens tillämpningsområde. Rättsmedel enligt denna lag tillämpas på upphandlingar som omfattas av tillämpningsområdet för försörjningslagen.

Denna lag tillämpas inte på upphandling för verksamhet som avses i försörjningslagen när upphandlingens värde inte överstiger EU-tröskelvärdena enligt 12 § i försörjningslagen.

Denna lag tillämpas inte på upphandling som den upphandlande enheten företar hos enheter som är formellt fristående från den och självständiga med tanke på beslutsfattandet, om den upphandlande enheten ensam eller tillsammans med andra upphandlande enheter övervakar enheten på samma sätt som den övervakar egna verksamhetsställen och om enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med de upphandlande enheter som utövar ett bestämmande inflytande över den.

En upphandlande enhet som anskaffar varor, tjänster eller byggentreprenader via en inköpscentral anses ha följt denna lag, under förutsättning att inköpscentralen har följt den.

Med inköpscentral avses en upphandlande enhet som anskaffar varor eller tjänster åt de upphandlande enheter som direkt eller indirekt äger den eller som sluter upphandlingskontrakt eller ramavtal om varor, tjänster eller byggentreprenader för dessa. Det förutsätts då att inköpscentralen utför de ovan nämnda uppgifterna och att den uttryckligen har grundats för att utföra dessa uppgifter eller att skötseln av dessa uppgifter har bestämts eller fastställts som centralens verksamhetsområde.

En inköpscentrals verksamhet kan även gälla Europeiska unionens kontor och byråer med säte i Finland.

Denna lag tillämpas inte på tjänsteupphandling hos en annan upphandlande enhet på grundval av en ensamrätt för produktion av tjänster som denna beviljats genom en lag, förordning eller administrativ bestämmelse i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

I ett beslut om statsbidrag kan förutsättas att den upphandlande enheten inte får utföra byggentreprenad som får statsbidrag som eget arbete utan anbudsförfarande.

En upphandlande enhet kan reservera rätten att delta i en upphandling för arbetscentraler eller motsvarande enheter eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning, om majoriteten av de berörda arbetstagarna är personer med funktionshinder som på grund av funktionshindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på normala villkor. Av upphandlingsannonsen skall framgå att kontraktet är reserverat för arbetscentraler eller för fullgörande inom ramen för program för skyddad anställning.

Denna lag tillämpas inte

De EU-tröskelvärden som baserar sig på kommissionens förordning (EG) nr 2083/2005 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG och 2004/18/EG avseende de tröskelvärden som skall tillämpas vid upphandlingsförfaranden är

Europeiska gemenskapernas kommission reviderar tröskelvärdena vartannat år genom en förordning i enlighet med förfarandet i artikel 78 i upphandlingsdirektivet och offentliggör de reviderade tröskelvärdena i Europeiska unionens officiella tidning, varvid värdena i 1 mom. ersätts med de reviderade värden som Europeiska gemenskapernas kommission har beslutat om. Handels- och industriministeriet skall utan dröjsmål i den officiella tidningen informera om ändringar av EU-tröskelvärdena i enlighet med de revideringar som Europeiska gemenskapernas kommission har gjort.

Bestämmelser om vilka myndigheter som i Finland är sådana statliga centralförvaltningsmyndigheter enligt bilaga IV till upphandlingsdirektivet som avses i 1 mom. 1 punkten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Grund för beräkningen av det uppskattade värdet av en upphandling skall vara den största totala ersättning som skall betalas, exklusive mervärdesskatt. Vid beräkningen av värdet skall även beaktas möjliga alternativa sätt för genomförande av upphandlingen och options- och förlängningsklausuler som ingår i upphandlingskontraktet samt provisioner eller avgifter som skall betalas till anbudssökande eller anbudsgivare. Vid beräkningen av det uppskattade värdet av en gemensam upphandling som avses i 15 § 2 punkten beaktas den andel av upphandlingen som arbetskraftsmyndigheterna finansierar.

Vid beräkningen av det uppskattade värdet av en byggentreprenad skall hänsyn tas till entreprenadens värde samt till det uppskattade totala värdet av de varor som är nödvändiga för att entreprenaden skall kunna utföras och som den upphandlande enheten tillhandahåller entreprenören.

Om en upphandling genomförs samtidigt i form av delkontrakt, skall det uppskattade totala värdet av samtliga motsvarande delkontrakt beaktas då det uppskattade värdet av upphandlingskontraktet beräknas. Om det sammanlagda värdet av delkontrakten överstiger det nationella tröskelvärde som avses i 15 § eller det EU-tröskelvärde som avses i 16 §, skall vid upphandlingen av varje del de bestämmelser som gäller upphandling som överstiger tröskelvärdet i fråga iakttas så som i 4 kap. föreskrivs.

I fråga om sådana delkontrakt i anslutning till varu- eller tjänsteupphandling vars uppskattade värde understiger 80 000 euro samt i fråga om sådana delkontrakt i anslutning till byggentreprenader vars uppskattade värde understiger 1 miljon euro tillämpas inte denna lag på det sätt som föreskrivs i 21 § 1 mom., om det sammanlagda värdet av dessa delar inte överstiger 20 procent av det sammanlagda värdet av samtliga delar. Om delens uppskattade värde överstiger det nationella tröskelvärde som avses i 15 § skall den upphandlande enheten dock iaktta bestämmelserna i denna lag på det sätt som föreskrivs i 21 § 2 mom.

Det uppskattade värdet skall gälla då den upphandlande enheten skickar ut upphandlingsannonsen för publicering eller på annat sätt inleder upphandlingsförfarandet.

Vid beräkning av det uppskattade värdet av en upphandling skall som utgångspunkt när det gäller

Om ett varuupphandlingskontrakt avser leasing, hyra eller upphandling på avbetalning, skall beräkningen av det uppskattade värdet av kontraktet grunda sig på

I fråga om varu- eller tjänsteupphandlingskontrakt som regelbundet återkommer eller som skall förnyas inom en viss period skall beräkningen av det uppskattade värdet grunda sig på

När det gäller tjänsteupphandlingskontrakt som inte innehåller något totalpris skall grunden för beräkning av det uppskattade värdet vara

När det gäller ramavtal skall det uppskattade värdet av upphandlingen beräknas utifrån det uppskattade totala värdet av samtliga planerade upphandlingskontrakt under ramavtalets löptid.

En upphandling får inte delas upp eller beräknas med exceptionella metoder i syfte att undgå tillämpning av bestämmelserna i denna lag. En varuupphandling eller en tjänsteupphandling får inte heller kombineras med en byggentreprenad eller upphandlingar annars kombineras på ett artificiellt sätt i syfte att undgå tillämpning av bestämmelserna i denna lag.

På de varuupphandlingar, tjänsteupphandlingar enligt bilaga A och byggentreprenader som överstiger det EU-tröskelvärde som avses i 16 § 1 mom. 1 eller 2 punkten tillämpas bestämmelserna i denna lag, med undantag för bestämmelserna i 9 kap. Bestämmelserna i denna lag tillämpas även på upphandling av tjänster enligt bilaga A tillsammans med tjänster enligt bilaga B, om värdet av tjänsterna enligt bilaga A överstiger värdet av tjänsterna enligt bilaga B och upphandlingens totala värde överstiger nämnda tröskelvärde.

På tjänsteupphandlingar enligt bilaga B, koncessioner samt utrikesförvaltningens upphandlingar, när de grundar sig på utvecklingssamarbetsavtal som avses i 7 § 1 mom. 3 a-punkten och 7 § 2 mom., liksom på de tjänsteupphandlingar, varuupphandlingar och byggentreprenader enligt bilaga A som underskrider det EU-tröskelvärde som avses i 16 § 1 mom. tillämpas bestämmelserna i del I, III och IV. På dessa upphandlingar tillämpas dessutom det som i 60 § sägs om anbudssökandes och anbudsgivares juridiska form, i 61 § om deltagande i anbudsförfarandet i grupp, i 63 § om onormalt låga anbud och i 64 § om beaktande av stöd som ges av den upphandlande enheten vid jämförelse av anbud.

När tjänsteupphandlingar enligt bilaga B överstiger EU-tröskelvärden som anges i 16 § 1 mom. 1 eller 2 punkten tillämpas dessutom det som föreskrivs i 35 § om annonseringsskyldighet i efterhand och annonsering om direktupphandling, i 44–46 § om tekniska specifikationer, tekniska specifikationer som gäller miljöegenskaper och bevis som anbudsgivaren lägger fram, i 77 § om väntetid, i 78 § om undantag från bestämmelserna om väntetid och i 79 § om annonsering om direktupphandling och slutande av upphandlingskontrakt. (30.4.2010/321)

Denna lag tillämpas på projekttävlingar som anordnas inom ramen för tilldelning av ett tjänsteupphandlingskontrakt samt på projekttävlingar där priser eller ersättningar betalas till deltagarna.

På projekttävlingar tillämpas bestämmelserna i del I och IV. På projekttävlingar tillämpas dessutom det som i 33 och 34 § sägs om projekttävlingars jury och beslutsfattandet, i 60 § om anbudssökandes och anbudsgivares juridiska form, i 61 § om deltagande i anbudsförfarandet i grupp, i 63 § om onormalt låga anbud och i 64 § om beaktande av stöd som ges av den upphandlande enheten vid jämförelse av anbud. Information om de projekttävlingar som överstiger det EU-tröskelvärde som avses i 16 § 1 mom. 1 eller 2 punkten skall ges i enlighet med 35 § och om projekttävlingar som understiger EU-tröskelvärdet i enlighet med 68 §.

Vid en byggkoncession som överstiger det EU-tröskelvärde som avses i 16 § 1 mom. 3 punkten iakttas bestämmelserna i del I och IV samt bestämmelserna om upphandlingsförfaranden i 5 kap., om upphandlingsannonser i 35 §, om tidsfrister i 36 § 3 mom. och 38 § 2 mom. samt om underentreprenad i 48 §.

Vid en byggkoncession som understiger det EU-tröskelvärde som avses i 16 § 1 mom. 3 punkten iakttas bestämmelserna i del I och IV samt bestämmelserna om upphandlingsförfarande i 65 och 66 § samt om annonsering om upphandling i 68 §.

Om koncessionshavaren är en upphandlande enhet skall den iaktta bestämmelserna i denna lag i enlighet med 21 § när den sluter ett byggentreprenadkontrakt som anknyter till en byggkoncession med en tredje part.

Om koncessionshavaren inte är en upphandlande enhet skall den iaktta bestämmelserna i del I och IV samt bestämmelserna om upphandlingsförfarandets tidsfrister i 36 § 3 mom., 38 § 2 och 3 mom. och 39 § samt bestämmelserna om annonseringsskyldighet i 35 § när den sluter ett byggentreprenadkontrakt med en tredje part, om kontraktet anknyter till en byggkoncession och som överstiger det EU-tröskelvärde som avses i 16 § 1 mom. 3 punkten.

Som tredje part enligt 4 mom. betraktas inte en grupp som inrättats för en byggkoncession eller dess anknutna företag. Med anknutet företag avses varje företag över vilket koncessionshavaren, direkt eller indirekt, kan utöva ett bestämmande inflytande, varje företag som kan utöva ett sådant inflytande över koncessionshavaren och varje företag som tillsammans med koncessionshavaren står under sådant inflytande av något annat företag på grund av ägande eller finansiellt deltagande eller på grund av de regler som företaget lyder under. Ett bestämmande inflytande från ett företag skall antas föreligga om företaget

En uttömmande förteckning över anknutna företag skall bifogas ansökan om byggkoncession. I förteckningen skall göras de ändringar som följer av förändringar i förhållandena mellan företagen.

De konkurrensutsättningsförfaranden som används vid upphandlingar definieras i 5 § 10–16 punkten. Vid upphandling ska i första hand öppet eller selektivt förfarande tillämpas. Förhandlat förfarande, direktupphandling, konkurrenspräglad dialog och ramavtal kan användas under de förutsättningar som anges i 25–32 §. Vid upphandling kan också elektroniska upphandlingsförfaranden användas. (17.6.2011/699)

Vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog kan den upphandlande enheten på förhand begränsa antalet anbudssökande som inbjuds att delta i anbudsförfarandet. Det lägsta antal anbudssökande som inbjuds att delta i förfarandet samt vid behov det högsta antalet anbudssökande skall uppges i upphandlingsannonsen. De anbudssökande som godkänns som anbudsgivare skall väljas utifrån de minimikrav på anbudssökandenas lämplighet som anges i upphandlingsannonsen samt utifrån objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

Det antal anbudssökande som inbjuds att delta i anbudsförfarandet skall med hänsyn till upphandlingens omfattning och art vara tillräckligt stort för att säkerställa verklig konkurrens. Vid selektivt förfarande skall minst fem anbudssökande inbjudas att delta i anbudsförfarandet, om inte antalet lämpliga sökande är lägre. Vid förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog skall minst tre anbudssökande inbjudas, om inte antalet lämpliga sökande är lägre.

Vid förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog skall det i förfarandets sista skede finnas ett tillräckligt antal anbudssökande för att säkerställa verklig konkurrens, om det finns tillräckligt med sökande eller lösningar som uppfyller kraven.

Till anbudsförfarandet skall inbjudas minst så många anbudssökande som den upphandlande enheten fastställt på förhand. Om antalet lämpliga sökande är lägre kan den upphandlande enheten fortsätta upphandlingsförfarandet genom att be lämpliga sökande lämna anbud eller inleda förhandlingar. Endast de anbudssökande som uppfyller minimikraven och som har inlämnat en anbudsansökan får delta i anbudsförfarandet.

Den upphandlande enheten kan välja förhandlat förfarande, om det vid öppet förfarande, selektivt förfarande eller konkurrenspräglad dialog har erhållits sådana anbud som till innehållet inte motsvarar anbudsförfrågan eller om anbuden på basis av 47, 48, 50 eller 52–60 § inte kan godkännas. Det förutsätts dessutom att kontraktsvillkoren i anbudsförfrågan inte ändras i väsentlig grad. Någon ny upphandlingsannons behöver inte publiceras, om man i det förhandlade förfarandet tar med alla de anbudsgivare som uppfyller minimikraven enligt 52–60 § och som i det föregående förfarandet har lämnat ett anbud som uppfyller formkraven för anbudsförfarandet.

Den upphandlande enheten kan välja förhandlat förfarande även

Den upphandlande enheten skall förhandla med anbudsgivarna i syfte att anpassa anbuden till de krav som angetts i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan. Syftet med förhandlingarna är att välja det bästa anbudet enligt 62 §.

Förhandlingarna kan ske i successiva steg så att antalet anbud som deltar i förhandlingarna under förhandlingen minskas på grundval av kriterier för valet av anbud. En förutsättning för detta är att det i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan har angetts att förhandlingen sker i successiva steg och vilka kriterier som tillämpas vid förhandlingarna.

Den upphandlande enheten skall behandla anbudssökande och anbudsgivare likvärdigt i förhandlingarna. Den upphandlande enheten får inte lämna ut information på ett sätt som äventyrar den likvärdiga behandlingen av anbudsförfarandets deltagare.

Den upphandlande enheten kan välja direktupphandling om

Den upphandlande enheten kan göra en direktupphandling när varuupphandlingen hos den ursprungliga leverantören är en tilläggsbeställning vars syfte är att delvis ersätta eller utvidga en tidigare leverans eller utrustning. En förutsättning för detta är att ett byte av leverantör skulle leda till upphandling av material med annorlunda tekniska egenskaper, vilket skulle medföra oförenlighet eller oproportionerligt stora tekniska svårigheter vid användning och underhåll. Giltighetstiden för dylika kontrakt och för kontrakt som skall förnyas får endast undantagsvis överstiga tre år.

Den upphandlande enheten kan utöver vad som föreskrivs i 1 mom. göra en direktupphandling när det är fråga om en sådan tilläggstjänst eller tilläggsentreprenad utanför det ursprungliga upphandlingskontraktet som anskaffas av den ursprungliga leverantören och som av skäl som inte kunde förutses har visat sig nödvändig för att tjänsten skall kunna utföras eller entreprenaden genomföras i enlighet med vad som ursprungligen fastställts. En förutsättning för detta är att tilläggstjänsten eller tilläggsentreprenaden av tekniska eller ekonomiska skäl inte kan avskiljas från huvudkontraktet utan stora olägenheter för den upphandlande enheten, eller att tilläggstjänsten eller tilläggsentreprenaden, också om den kan avskiljas från genomförandet av det ursprungliga kontraktet, är absolut nödvändig för att slutföra det ursprungliga kontraktet. Dessutom förutsätts att det totala värdet av tilläggstjänsterna eller tilläggsentreprenaderna är högst 50 procent av den ursprungliga upphandlingens värde. Den upphandlande enheten kan under samma förutsättningar göra en direktupphandling med den ursprungliga koncessionshavaren också när det är fråga om en tilläggsentreprenad i anknytning till den ursprungliga byggkoncessionen.

Den upphandlande enheten kan utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. göra en direktupphandling när det är fråga om ett nytt byggentreprenadskontrakt eller en ny tjänsteupphandling som sluts med den ursprungliga leverantören och som motsvarar en tidigare entreprenad eller tjänsteupphandling genom öppet eller selektivt förfarande. En förutsättning är att en eventuell senare direktupphandling har nämnts i den ursprungliga upphandlingsannonsen och att det uppskattade värdet av en tilläggstjänst eller en ny byggentreprenad har beaktats vid beräkning av det totala värdet av det ursprungliga kontraktet. En direktupphandling skall göras inom tre år efter det att det ursprungliga kontraktet ingicks.

Den upphandlande enheten kan tillämpa konkurrenspräglad dialog vid särskilt komplicerad upphandling där

Den upphandlande enheten skall behandla anbudssökande och anbudsgivare likvärdigt vid förfarandet. Den upphandlande enheten får inte lämna ut information på ett sätt som äventyrar den likvärdiga behandlingen av anbudsförfarandets deltagare.

Den upphandlande enheten får inte utan anbudssökandens eller anbudsgivarens samtycke under anbudsförfarandets gång för de övriga anbudsgivarna röja lösningar som en annan anbudsgivare har föreslagit eller konfidentiell information som lämnats vid dialogen.

Den upphandlande enheten får dela ut pengar eller andra arvoden eller pris till deltagarna i den konkurrenspräglade dialogen.

Den upphandlande enheten skall i upphandlingsannonsen definiera sina behov och krav beträffande upphandlingen. Den upphandlande enheten kan dessutom utarbeta en beskrivning som preciserar målen och innehållet i upphandlingen.

Den upphandlande enheten inleder en dialog med de anbudssökande som valts ut enligt 52–59 §. Syftet med dialogen är att fastställa en eller flera alternativa lösningar för genomförande av upphandlingen. Den upphandlande enheten får förhandla med anbudssökandena om alla aspekter av upphandlingskontraktet.

Dialogen kan ske i successiva steg så att antalet lösningar som inkluderas i dialogen begränsas under dialogen på grundval av kriterierna för valet av anbud. I upphandlingsannonsen eller beskrivningen skall anges att dialogen sker i successiva steg och vilka kriterier som tillämpas.

Den upphandlande enheten skall avsluta dialogen när den har valt de lösningsalternativ med vilka upphandlingen kan genomföras. Deltagarna skall underrättas om att dialogen har avslutats.

Den upphandlande enheten skall av anbudssökandena begära slutliga anbud på grundval av de lösningar som lagts fram och specificerats under dialogen. Anbuden skall följa i anbudsförfrågan angivna krav som ställs på föremålet för projektet.

Vid valet av anbud tillämpas de jämförelsegrunder som meddelats i upphandlingsannonsen eller beskrivningen. Vid fastställandet av jämförelsegrunder och valet av anbud iakttas 62 §.

Anbud kan på begäran av den upphandlande enheten preciseras och förtydligas, förutsatt att detta inte leder till ändringar av väsentliga delar av anbudet eller anbudsförfrågan på ett sätt som leder till diskriminering eller snedvriden konkurrens. Under samma förutsättningar kan även det anbud som vunnit ett anbudsförfarande preciseras eller förtydligas eller åtaganden som ingår i det bekräftas.

Den upphandlande enheten skall välja leverantörer för ramavtal genom öppet eller selektivt förfarande. Den upphandlande enheten kan även välja leverantörer för ramavtal genom förhandlat förfarande under de förutsättningar som föreskrivs i 25 § eller genom direktupphandling under de förutsättningar som föreskrivs i 27 §. Vid valet av leverantörer som skall inkluderas i ramavtal iakttas 8 kap. Minst tre leverantörer skall utses för ramavtal som ingås med flera leverantörer, om inte antalet anbudsgivare som uppfyller villkoren och antalet godtagbara anbud är lägre.

Upphandlingskontrakt som grundar sig på ramavtal skall slutas mellan ramavtalets ursprungliga parter. I villkoren för ramavtalet får inte några betydande ändringar göras under dess giltighetstid. Ramavtal får inte användas på ett sådant sätt att konkurrensen snedvrids, begränsas eller förhindras.

Ett ramavtal kan gälla högst fyra år. Om föremålet för upphandlingen nödvändigtvis kräver det kan ramavtalet i undantagsfall löpa under längre tid.

Om den upphandlande enheten har slutit ett ramavtal med en enda leverantör, skall den upphandling som bygger på det göras i enlighet med villkoren i ramavtalet. Den upphandlande enheten kan uppmana leverantören att vid behov skriftligen precisera eller komplettera sitt anbud.

Om den upphandlande enheten har slutit ett ramavtal med flera leverantörer, skall den upphandling som bygger på detta ramavtal göras antingen i enlighet med villkoren i ramavtalet utan konkurrensutsättning eller, om inte alla villkor är fastställda i ramavtalet, genom att konkurrensutsätta leverantörerna inom ramavtalet i enlighet med villkoren för ramavtalet och vid behov i enlighet med villkoren för anbudsförfrågan. Vid behov kan villkoren för ramavtal preciseras eller klarläggas.

Den upphandlande enheten skall vid konkurrensutsättning av upphandling som grundar sig på ramavtal be om ett skriftligt anbud av de leverantörer som omfattas av ramavtalet och som har förutsättningar att fullgöra kontraktet. Den upphandlande enheten skall fastställa en anbudstid som skall vara tillräcklig med beaktande av upphandlingens art, den tid som utarbetandet av anbud kräver och andra motsvarande omständigheter. Innehållet i anbuden skall vara hemligt tills anbudsförfarandet avslutats. Den upphandlande enheten skall välja det bästa anbudet med iakttagande av det kriterium för valet av anbud och de jämförelsegrunder som angetts i anbudsförfrågan.

Reglerna för en projekttävling skall finnas tillgängliga för dem som är intresserade av att delta i tävlingen. Möjligheterna att delta i en projekttävling får inte begränsas geografiskt eller med hänvisning till att deltagarna skall vara antingen fysiska eller juridiska personer.

Antalet deltagare i en projekttävling kan begränsas med på förhand fastställda icke-diskriminerande kriterier. Antalet deltagare som inbjuds till projekttävlingen skall dock alltid vara så stort att verklig konkurrens säkerställs.

En projekttävling skall ha en jury som skall bestå av fysiska personer som är oberoende i förhållande till deltagarna i projekttävlingen. Om det krävs särskilda yrkeskvalifikationer av tävlingsdeltagarna, skall minst en tredjedel av jurymedlemmarna ha dessa eller likvärdiga kvalifikationer.

Juryn skall vara självständig i sina beslut och yttranden. Deltagarnas förslag skall bedömas anonymt och uteslutande utifrån de kriterier som anges i annonsen om projekttävlingen. Anonymiteten skall bevaras tills juryn har avgett sitt yttrande eller meddelat sitt beslut.

Deltagarna kan vid behov uppmanas att besvara frågor som juryn har noterat i protokollet i syfte att klargöra aspekterna i anslutning till planerna. Över dialogen mellan jurymedlemmarna och deltagarna skall upprättas detaljerade protokoll. Juryn skall över bedömningen av planerna upprätta ett protokoll som undertecknas av samtliga medlemmar och som innehåller en rangordning av planerna och deras förtjänster, juryns kommentarer och eventuella punkter som kan behöva klargöras.

En upphandlande enhet ska sända en förhandsannons, en upphandlingsannons, en annons om projekttävling, en annons om byggkoncession och en annons i efterhand för publicering. En upphandlande enhet kan också sända en annons om direktupphandling för publicering. Om koncessionshavaren inte är en upphandlande enhet, ska koncessionshavaren dessutom sända en upphandlingsannons om byggentreprenad som grundar sig på en byggkoncession för publicering.

Arbets- och näringsministeriet bestämmer vem upphandlingsannonserna ska sändas till för publicering.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om annonsskyldigheten enligt 1 mom., de kommunikationsmedier som används för att sända annonserna, innehållet i och publiceringen av annonserna samt sådana övriga omständigheter i samband med annonseringen av upphandling som förutsätts i upphandlingsdirektivet, i rättsskyddsdirektivet och nationellt.

När tidsfristerna för upphandlingsförfarandet fastställs skall hänsyn tas till upphandlingens art och till hur komplex den är samt hur lång tid som behövs för att utarbeta och sända anbuden. Tidsfristerna beräknas från den dag som följer på den då upphandlingsannonsen skickades för publicering. Vid selektivt förfarande räknas anbudstiden från den dag då anbudsförfrågan skickades.

Vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog skall minst 37 dagar reserveras för inlämnande av anbudsansökan. Vid öppet förfarande skall anbudstiden vara minst 52 dagar och vid selektivt förfarande minst 40 dagar.

Vid ett anbudsförfarande som gäller en byggkoncession skall för inlämnandet av anbudsansökningar reserveras minst 52 dagar. Om koncessionshavaren inte är en upphandlande enhet skall man vid anbudsförfarandet för en byggentreprenad som grundar sig på en byggkoncession reservera minst 37 dagar för inlämnandet av anbudsansökningar. Anbudstiden skall vara minst 40 dagar från den dag då anbudsförfrågan skickades.

Tidsfristerna enligt 36 § kan förkortas, om det vid selektivt förfarande eller förhandlat förfarande är omöjligt att tillämpa dem på grund av brådska. För inlämnande av anbudsansökan skall dock reserveras minst 15 dagar, om inte upphandlingsannonsen sänds med elektroniska medel, då minst 10 dagar skall reserveras för inlämnande av anbudsansökan. Vid selektivt förfarande skall anbudstiden vara minst 10 dagar.

Anbudstiden vid öppet och selektivt förfarande kan förkortas till minst 22 dagar, om den upphandlande enheten har skickat en förhandsannons för publicering minst 52 dagar och högst 12 månader innan upphandlingsannonsen skickades för publicering.

Anbudstiden vid öppet förfarande samt tidsfristerna för lämnande av anbudsansökningar vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog får förkortas med sju dagar, om upphandlingsannonserna skickas för publicering med elektroniska medel.

Utöver vad som nämns i 2 mom. kan anbudstiden vid öppet och selektivt förfarande förkortas med fem dagar, om den upphandlande enheten med elektroniska medel samma dag som upphandlingsannonsen publiceras ger fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget samt i annonsen anger den Internetadress där denna dokumentation finns tillgänglig.

Anbudstiden skall förlängas så att alla anbudsgivare kan få tillgång till den information som behövs för att utarbeta anbud, om förfrågningsunderlaget eller tilläggsuppgifter som begärts i tillräckligt god tid inte tillhandahålls inom de föreskrivna tidsfristerna eller om anbud inte kan lämnas annat än efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av de handlingar som hänför sig till anbudsförfrågan.

Anbudsförfrågan skall utarbetas skriftligen och så tydligt att det utifrån den är möjligt att lämna anbud som kan mätas med samma mått och som är jämförbara. Leverantörerna ombes i anbudsförfrågan eller upphandlingsannonsen att lämna sina anbud skriftligen och inom utsatt tid.

Om anbudsförfrågan och upphandlingsannonsen avviker från varandra i fråga om innehåll följs det som anges i upphandlingsannonsen.

Den upphandlande enheten kan ta ut en skälig ersättning för förfrågningsunderlaget för att täcka kostnader för särskild omfattning, material eller andra motsvarande faktorer.

Anbudsförfrågan eller i tillämpliga delar upphandlingsannonsen skall innehålla

Anbudsförfrågan eller upphandlingsannonsen skall innehålla också andra upplysningar som är av väsentlig betydelse med tanke på upphandlingsförfarandet och utarbetandet av anbud.

Den upphandlande enheten skall vid öppet förfarande skicka anbudsförfrågan till de anbudsgivare som bett om detta inom sex dagar efter det att begäran mottagits, om begäran lämnats i tillräckligt god tid före utgången av anbudstiden. Den upphandlande enheten kan alternativt med elektroniska medel från och med den dag då upphandlingsannonsen publiceras ge fullständig tillgång till anbudsförfrågan på den Internetadress som anges i annonsen.

Vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog skickas anbudsförfrågan endast till de anbudssökande som av den upphandlande enheten valts ut för anbudsförfarandet. Anbudsförfrågan skall sändas samtidigt till alla sökande.

Den upphandlande enheten skall vid öppet förfarande ge in tilläggsuppgifter i anslutning till anbudsförfrågan senast sex dagar innan anbudstiden går ut. Vid påskyndat förfarande, selektivt förfarande och förhandlat förfarande skall tilläggsuppgifterna ges in senast fyra dagar innan anbudstiden går ut, om tilläggsuppgifterna har begärts i tillräckligt god tid.

Vid förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog skall den inbjudan att förhandla som sänds till anbudssökandena innehålla anbudsförfrågan, det eventuella beskrivande dokumentet eller en uppgift om var dessa handlingar finns tillgängliga, tidsfristen för begäran av handlingarna samt beloppet och sättet för betalning av en avgift som eventuellt tas ut för handlingarna.

Inbjudan att förhandla skall innehålla de uppgifter som avses i 41 § 1 mom. Vid konkurrenspräglad dialog behöver inbjudan att förhandla dock inte innehålla någon uppgift om anbudstiden, men däremot en uppgift om när förhandlingarna inleds, var förhandlingarna förs och vilket språk som skall användas.

De tekniska specifikationer som beskriver upphandlingens innehåll skall ingå i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan. De tekniska specifikationerna skall tillåta att anbudsgivarna deltar i anbudsförfarandet på lika villkor. De tekniska specifikationerna får inte medföra omotiverade hinder för konkurrens inom offentlig upphandling. I de tekniska specifikationerna skall i mån av möjlighet hänsyn tas till funktionshindrade användares behov.

De tekniska specifikationerna skall utarbetas

I tekniska specifikationer får en viss tillverkare eller varor av ett visst ursprung inte nämnas. En teknisk specifikation får inte heller innehålla en hänvisning till varumärke, patent, produkttyp, ursprung, specifik metod eller produktion, om hänvisningen gynnar eller missgynnar vissa anbudsgivare eller varor. En sådan hänvisning får undantagsvis göras endast om föremålet för upphandlingen inte på annat sätt kan beskrivas tillräckligt exakt och tydligt. Hänvisningen skall följas av orden "eller likvärdigt".

I prestanda- eller funktionskraven enligt 44 § 2 mom. 2 punkten kan även ingå krav som gäller miljöegenskaper. En upphandlande enhet kan för fastställande av krav använda detaljerade specifikationer, eller vid behov delar av dessa, som fastställts för europeiska, multinationella eller andra miljömärken.

Specifikationer för miljömärken eller delar av dessa får användas förutsatt att

Den upphandlande enheten kan meddela att en produkt eller tjänst som är försedd med ett visst miljömärke anses uppfylla kraven på miljöegenskaper. Den upphandlande enheten skall dock också godta annat bevis som anbudsgivaren lägger fram, såsom teknisk dokumentation från tillverkaren eller en teknisk rapport från ett erkänt organ.

En anbudsgivare skall i sitt anbud visa att den vara, tjänst eller byggentreprenad som erbjuds svarar mot kraven i anbudsförfrågan. Anbud som inte motsvarar anbudsförfrågan eller anbudsförfarandets krav skall uteslutas ur anbudsförfarandet.

Om den upphandlande enheten har utarbetat tekniska specifikationer i enlighet med 44 § 2 mom. 1 punkten och anbudsgivaren i sitt anbud på ett för den upphandlande enheten tillfredsställande sätt visar att den vara, den tjänst eller det byggarbete som erbjuds uppfyller den upphandlande enhetens krav, får den upphandlande enheten inte förkasta ett anbud på den grunden att en vara, en tjänst eller ett byggarbete i enlighet med anbudet inte överensstämmer med den tekniska definition som den upphandlande enheten hänvisar till. Anbudsgivaren kan som intyg använda till exempel teknisk dokumentation från tillverkaren eller en teknisk rapport från ett erkänt organ i Finland eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen.

Om den upphandlande enheten har utarbetat tekniska specifikationer utifrån prestanda- eller funktionskrav, får den inte förkasta ett anbud på den grunden att anbudet inte överensstämmer med kraven, om den vara, den tjänst eller det byggarbete som erbjuds stämmer överens med en nationellt genomförd europeisk standard, ett europeiskt tekniskt godkännande, en officiell teknisk definition, en internationell standard eller en teknisk referens och om dessa tekniska definitioner avser prestanda- eller funktionskrav som fastställs i anbudsförfrågan. Anbudsgivaren skall i sitt anbud på ett för den upphandlande enheten tillfredsställande sätt visa att den vara, den tjänst eller det byggarbete som motsvarar standarden uppfyller den upphandlande enhetens prestanda- och funktionskrav. Anbudsgivaren kan som intyg använda till exempel teknisk dokumentation från tillverkaren eller en teknisk rapport från ett erkänt organ i Finland eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen.

När en upphandlande enhets kriterium för valet är att anbudet skall vara det totalekonomiskt mest fördelaktiga kan den tillåta alternativa anbud. En förutsättning är att det i upphandlingsannonsen meddelas att alternativa anbud är tillåtna. Dessutom måste det alternativa anbudet uppfylla de i anbudsförfrågan angivna minimikraven på föremålet för upphandlingen och villkoren för att alternativa utföranden skall få presenteras.

Om den upphandlande enheten har meddelat att den tillåter alternativa anbud, får ett alternativt anbud inte förkastas enbart på den grunden att det skulle leda till tjänsteupphandling i stället för varuupphandling eller till varuupphandling i stället för tjänsteupphandling.

Den upphandlande enheten kan kräva att anbudsgivaren i sitt anbud anger vilken del av kontrakten som den avser lägga ut på tredje part samt vilka underleverantörer som föreslås. Ett sådant meddelande begränsar inte anbudsgivarens ansvar som huvudman när det gäller att fullgöra kontraktet.

Den upphandlande enheten kan ålägga koncessionshavaren att ge byggarbete till underentreprenörer till ett värde av minst 30 procent av det totala värdet av de byggentreprenader som ingår i byggkoncessionen och samtidigt ge anbudssökandena möjlighet att öka denna andel. Den minsta tillåtna andelen skall anges i avtalet om byggkoncessionen. Den upphandlande enheten kan också be sökandena fastställa det totala värdet av det byggarbete inom ramen för byggkoncessionen som de ämnar låta utföra i form av underentreprenader.

Den upphandlande enheten kan fastställa särskilda villkor för upphandlingskontraktet, vilka kan avse särskilt miljöaspekter och sociala aspekter, såsom genomförande av yrkesutbildning på arbetsplatsen, iakttagande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) avtal, arbetsförhållanden och arbetsvillkor eller anställande av personer med funktionshinder. Detta förutsätter att villkoren är icke-diskriminerade och följer gemenskapens regelverk och att de anges i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan.

Till ett entreprenadkontrakt mellan en statlig centralförvaltningsmyndighet och en privat arbetsgivare som tilldelats kontraktet i ett anbudsförfarande skall innan kontraktet undertecknas fogas en klausul enligt vilken det i anställningsförhållanden förknippade med kontraktet skall följas åtminstone de minimivillkor för ett anställningsförhållande som enligt Finlands lag och bestämmelserna i kollektivavtalen skall iakttas i likartat arbete.

Vad som i 2 mom. föreskrivs om en statlig centralförvaltningsmyndighets skyldighet tilllämpas också när någon annan upphandlande enhet sluter ett entreprenadkontrakt om byggverksamhet som avses i 2 § i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006) . (10.8.2012/470)

Den upphandlande enheten kan i anbudsförfrågan ange de myndigheter av vilka anbudsgivaren kan få uppgifter om skyldigheter avseende bestämmelserna om beskattning, miljöskydd, arbetarskydd, arbetsförhållanden eller arbetsvillkor. Den upphandlande enheten skall kräva att anbudsgivarna bekräftar att de utformat sina anbud med hänsyn till de skyldigheter som avses ovan.

Bestämmelserna i 1 mom. inverkar inte på skyldigheten att granska sådana onormalt låga anbud som avses i 63 §.

Den kommunikation och det informationsutbyte som hänför sig till upphandlingsförfarandet skall enligt den upphandlande enhetens eget val ske per post eller fax eller med elektroniska medel. De valda kommunikationsmedierna måste vara allmänt tillgängliga och de får inte begränsa leverantörernas tillträde till upphandlingsförfarandet.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de förfaranden som tillämpas vid kommunikation samt om de tekniska och andra förutsättningarna för elektronisk kommunikation som avses i upphandlingsdirektivet och dess bilaga X.

Anbudssökande eller anbudsgivare skall uteslutas ur anbudsförfarandet, deras lämplighet i övrigt bedömas samt anbudsgivare väljas innan anbuden jämförs. Anbudssökande eller anbudsgivare kan dock i enlighet med 53 och 54 § uteslutas ur anbudsförfarandet även senare under anbudsförfarandet, om den upphandlande enheten fått kännedom om att en grund för uteslutning föreligger.

Den upphandlande enheten skall genom sitt beslut utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet, om enheten fått kännedom om att den sökande eller anbudsgivaren eller en person i dess ledning eller en person som är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera anbudssökanden eller anbudsgivaren genom en lagakraftvunnen dom som framgår av straffregistret dömts för något av följande brott:

Även en anbudssökande eller anbudsgivare som på grund av ett sådant brott som avses i 1 mom. har dömts till samfundsbot enligt 9 kap. i strafflagen skall uteslutas ur anbudsförfarandet.

Den upphandlande enheten skall utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet också på grundval av en lagakraftvunnen dom för ett sådant brott i någon annan stat som motsvarar ett brott som nämns i 1 mom. I Europeiska gemenskapens medlemsstater gäller bestämmelserna följande brott som nämns i Europeiska gemenskapens lagstiftning:

Undantag från skyldigheten att ur anbudsförfarandet utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare som dömts för ett brott som avses i den här paragrafen kan göras på grund av ett tvingande allmänintresse eller för att den dömde inte längre har en ansvarsfull position i det anbudsgivande företaget.

En upphandlande enhet kan genom sitt beslut utesluta en anbudssökande eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet, om den sökande eller anbudsgivaren

Det som i 1 mom. 3 och 4 punkten föreskrivs om anbudssökande och anbudsgivare tillämpas även när den som har gjort sig skyldig till en förseelse eller åsidosatt sin skyldighet ingår i ledningen hos den sökande eller anbudsgivaren eller en person som är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera anbudssökanden eller anbudsgivaren. En uteslutning kan också prövas bland annat med hänsyn till hur allvarlig förseelsen eller försummelsen är, vilket samband den har med föremålet för upphandlingen, hur lång tid som har förflutit, vilka eventuella andra påföljer som förekommit samt vilka avhjälpande åtgärder den som gjort sig skyldig till försummelsen eller förseelsen eventuellt har vidtagit.

Den upphandlande enheten kan be anbudssökande och anbudsgivare samt behöriga myndigheter i andra medlemsstater om intyg och utredningar enligt tillämpliga bestämmelser för att utreda om den sökande eller anbudsgivaren berörs av en sådan grund för uteslutning som avses i 53 eller 54 §.

I fråga om 53 § och 54 § 1 mom. 3 punkten skall ett utdrag ur straffregistret utfärdat av en behörig myndighet i leverantörens etableringsland godkännas som bevis. I fråga om 54 § 1 mom. 1, 2 och 5 punkten skall även ett intyg utfärdat av en behörig myndighet godkännas som bevis.

Om ovan nämnda utdrag eller intyg inte utfärdas i anbudssökandens eller anbudsgivarens etableringsland, skall i stället för dessa som bevis godkännas en sådan försäkran under ed eller högtidlig försäkran enligt etableringslandets lagstiftning som avlagts av en representant för den sökande eller anbudsgivaren.

Den upphandlande enheten kan ställa krav på anbudssökandenas eller anbudsgivarnas ekonomiska och finansiella situation, tekniska prestationsförmåga och yrkesmässiga kvalifikationer samt på kvaliteten och kräva att de sökande och anbudsgivarna visar upp utredningar som gäller dessa.

Kraven och de utredningar som begärs som bevis på att kraven uppfyllts skall ha samband med anbudssökandens eller anbudsgivarens förutsättningar att fullgöra kontraktet och de skall ställas i proportion till upphandlingens art, ändamål och omfattning. Kraven och utredningarna skall framgå av upphandlingsannonsen. De sökande eller anbudsgivare som inte uppfyller de minimikrav som den upphandlande enheten ställer skall uteslutas ur anbudsförfarandet.

Den upphandlande enheten skall i upphandlingsannonsen också ange sådana objektiva och icke-diskriminerande grunder och regler som den vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande eller konkurrenspräglad dialog kommer att tillämpa vid valet av de anbudssökande och anbudsgivare som deltar i anbudsförfarandet eller förhandlingarna. Den upphandlande enheten skall också ange det lägsta möjliga antalet anbudssökande och i förekommande fall även det högsta möjliga antalet sökande.

Den upphandlande enheten kan be anbudssökandena eller anbudsgivarna komplettera eller precisera utredningar och andra handlingar.

Den upphandlande enheten kan begära att anbudssökanden eller anbudsgivaren

Den upphandlande enheten kan begära att anbudssökandena eller anbudsgivarna visar upp bland annat följande utredningar över sin finansiella och ekonomiska situation:

Om anbudssökanden eller anbudsgivaren av godtagbara skäl inte kan ge in de handlingar som den upphandlande enheten kräver kan han styrka uppgifterna i anslutning till den ekonomiska eller finansiella situationen med någon annan handling som den upphandlande enheten godkänner.

Den upphandlande enheten kan begära att anbudssökandena och anbudsgivarna visar upp bland annat följande handlingar över sin tekniska prestationsförmåga och sina yrkesmässiga kvalifikationer:

Den upphandlande enheten kan, om föremålet för upphandlingen kräver det, begära en utredning av anbudssökandena eller anbudsgivarna om de miljöskyddsåtgärder som vidtas när en byggentreprenad genomförs eller en tjänst utförs. Om en upphandlande enhet kräver att få se certifikat som upprättats av oberoende organ och som intygar att leverantören uppfyller kraven i vissa miljöledningsstandarder, skall enheten hänvisa till gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder och som certifierats av organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller relevanta europeiska eller internationella standarder för certifiering. Den upphandlande enheten skall även godta likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt leverantörernas intyg över likvärdiga miljöåtgärder.

Den upphandlande enheten kan, om föremålet för upphandlingen kräver det, begära en utredning av anbudssökandena eller anbudsgivarna om de kvalitetssäkringsåtgärder som vidtas. Om en upphandlande enhet kräver att få se certifikat som upprättats av oberoende organ och som intygar att anbudsgivaren uppfyller kraven i kvalitetssäkringsstandarderna, skall enheten hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder på området och som är certifierade av organ som uppfyller europeiska standarder för certifiering. Den upphandlande enheten skall även godta likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt av anbudsgivarna lämnade intyg över likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder.

Anbudssökande eller anbudsgivare som enligt lagstiftningen i den medlemsstat där de har etablerat sig har rätt att erbjuda de tjänster som utgör föremål för upphandlingen får inte uteslutas endast på grund av att lagstiftningen i den medlemsstat i Europeiska unionen där kontraktet sluts kräver att de skall vara antingen fysiska eller juridiska personer.

Den upphandlande enheten kan vid tjänsteupphandling och byggentreprenader samt vid sådan varuupphandling som omfattar monterings- och installationsarbeten ålägga anbudssökandena eller anbudsgivarna att i anbudet eller anbudsansökan uppge namn på de personer som ansvarar för att tjänsten eller byggentreprenaden utförs samt deras yrkesmässiga kvalifikationer.

Leverantörer får lämna anbud eller anmäla sig som anbudssökande i grupp. Den upphandlande enheten får inte kräva att grupper av sökande eller anbudsgivare skall anta en viss juridisk form för att få lämna ett anbud eller en anbudsansökan. Enheten får dock kräva att den utsedda gruppen skall anta en viss juridisk form efter tilldelningen av kontraktet, om det behövs för att upphandlingskontraktet skall kunna fullgöras på behörigt sätt.

En sökande eller anbudsgivare får för fullgörandet av kontraktet utnyttja andra aktörers kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan dem. En grupp får för fullgörandet av kontraktet utnyttja kapaciteten hos deltagarna i gruppen eller hos andra aktörer. En anbudssökande eller anbudsgivare eller en grupp av dessa skall för den upphandlande enheten uppvisa dokumentation över sin ekonomiska och finansiella ställning, tekniska prestationsförmåga och yrkesmässiga kvalifikationer och uppfyllandet av övriga krav. Som bevis kan till exempel användas inbördes åtaganden mellan företag eller andra åtaganden som visar att resurser som uppfyller kraven finns tillgängliga för anbudssökandena, anbudsgivarna eller gruppen.

Det anbud skall antas som för den upphandlande enheten totalekonomiskt sett är det mest fördelaktiga utifrån kriterier som är kopplade till föremålet för upphandlingen eller det som har det lägsta priset. Kriterier för valet av det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan vara till exempel kvalitet, pris, tekniska fördelar, estetiska och funktionella egenskaper, miljöegenskaper, driftskostnader, kostnadseffektivitet, eftermarknadsservice och tekniskt stöd, underhållsservice, leveransdag, leveranstid eller tid för fullgörandet eller livscykelkostnader.

Utöver det som bestäms i 1 mom. kan den upphandlande enheten i samband med den totalekonomiska bedömningen ta hänsyn också till ekonomiska eller kvalitativa kriterier med anknytning till allmänhetens behov samt kriterier som gäller uppfyllande av miljökrav, förutsatt att dessa kriterier kan mätas och har samband med föremålet för upphandlingen. Den upphandlande enheten kan på samma villkor beakta också sådana grunder som syftar till att tillgodose behoven hos de befolkningsgrupper i särskilt svag ställning som är användare av föremålet för upphandlingen, om grunderna har fastställts i de tekniska specifikationerna.

När kriteriet för valet är att anbudet är det totalekonomiskt mest fördelaktiga skall kriterierna och deras inbördes viktning nämnas i upphandlingsannonsen eller förfrågningsunderlaget. Vid konkurrenspräglad dialog skall motsvarande uppgifter meddelas i upphandlingsannonsen eller i projektbeskrivningen. Viktningen av de olika kriterierna kan också anges i form av ett lämpligt variationsintervall. Om en inbördes viktning av kriterierna av motiverad anledning inte kan göras, skall kriterierna anges i prioritetsordning.

Den upphandlande enheten kan förkasta ett anbud, om anbudspriset med hänsyn till upphandlingens art och omfattning är onormalt lågt. Innan ett anbud förkastas skall den upphandlande enheten av anbudsgivaren skriftligen begära en skriftlig utredning om grunderna för anbudet.

Begäran enligt 1 mom. kan i synnerhet gälla ekonomiska och tekniska lösningar avseende sättet att tillverka varorna, tillhandahållandet av tjänster eller byggmetoderna, ovanligt gynnsamma villkor när det gäller att fullgöra kontraktet, originaliteten i en föreslagen lösning, iakttagandet av skyldigheterna gällande arbetarskydd och arbetsförhållanden på platsen där kontraktet fullgörs eller statligt stöd som anbudsgivaren åtnjuter. Den upphandlande enheten skall granska huvudpunkterna i anbudet utifrån utredningen.

Den upphandlande enheten kan förkasta ett anbud som har ett onormalt lågt anbudspris till följd av att anbudsgivaren får ett olagligt statligt stöd. Innan anbudet förkastas skall anbudsgivaren reserveras en skälig tid att visa att det statliga stödet har beviljats på lagliga grunder.

Om anbudsgivaren är en enhet som hör till den upphandlande enhetens organisation eller om anbudsgivaren av den upphandlande enheten har fått eller kommer att få ekonomiskt stöd som påverkar anbudspriset, skall den upphandlande enheten vid jämförelse av anbuden beakta de faktiska omständigheter som påverkar anbudspriset, såsom det ovan nämnda ekonomiska stödet.

Upphandlingsförfaranden enligt detta kapitel kan användas vid upphandling som understiger ett EU-tröskelvärde samt, oberoende av EU-tröskelvärdet, vid sekundär upphandling enligt bilaga B, vid upphandling som gäller tjänstekoncessioner och projekttävlingar i enlighet med vad som bestäms i 4 kap.

De konkurrensutsättningsförfaranden som används vid upphandlingar definieras i 5 § 10–16 punkten. Vid upphandling ska i första hand öppet eller selektivt förfarande tillämpas. Den upphandlande enheten får använda förhandlat förfarande på de villkor som anges i 25 § 1 mom. och 66 § och direktupphandling på de villkor som anges i 67 §. På användning av konkurrenspräglad dialog och ramavtal tillämpas 29–32 §. Vid upphandling kan också elektroniska upphandlingsförfaranden användas. (17.6.2011/699)

Den upphandlande enheten kan tillämpa förhandlat förfarande vid varu- och tjänsteupphandling vars uppskattade totala värde understiger 50 000 euro samt vid byggentreprenader vars uppskattade totala värde understiger 500 000 euro.

Den upphandlande enheten kan välja förhandlat förfarande även

Den upphandlande enheten skall före upphandlingsförfarandet utarbeta en beskrivning av upphandlingens mål och huvudsakliga innehåll. Det förhandlade förfarandet kan genomföras i successiva steg genom att antalet anbudssökande eller anbudsgivare minskas. I upphandlingsannonsen, beskrivningen eller anbudsförfrågan skall informeras om att förfarandet sker i successiva steg och om grunderna för minskningen av antalet anbudssökande eller anbudsgivare. Den upphandlande enheten skall förhandla med minst tre sökande, om det finns ett tillräckligt antal lämpliga sökande.

Den upphandlande enheten kan använda direktupphandling på de villkor som anges i 27 och 28 §. Direktupphandling kan även användas i enstaka fall vid upphandling av social-, hälsovårds- och utbildningstjänster, om ordnande av anbudsförfarande, användande av förhandlat förfarande eller byte av den som tillhandahåller tjänsten skulle vara uppenbart oskäligt eller särskilt oändamålsenligt med hänsyn till tryggandet av ett för kunden betydande vård- eller klientförhållande.

Den upphandlande enheten skall offentligt informera om upphandling som genomförs genom öppet eller selektivt förfarande, förhandlat förfarande eller konkurrenspräglad dialog, om tjänstekoncessioner och om byggkoncessioner. Den upphandlande enheten skall även offentligt informera om ramavtal och om projekttävlingar.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de kommunikationsmedier som används för att skicka annonser, innehållet i annonserna, deras publicering och övriga faktorer i anknytning till annonseringsskyldigheten.

Anbudsförfrågan skall vara så tydlig att det utifrån den är möjligt att lämna anbud som kan mätas med samma mått och som är jämförbara. Leverantörerna ombes i anbudsförfrågan eller upphandlingsannonsen att lämna sina anbud inom utsatt tid.

Anbudsförfrågan eller i tillämpliga delar upphandlingsannonsen skall innehålla uppgifter om

Anbudsförfrågan skall innehålla också andra uppgifter som är av väsentlig betydelse med tanke på upphandlingsförfarandet och utarbetandet av anbud. När anbudsförfrågan utarbetas kan 7 kap. i tillämpliga delar iakttas. Angående de utredningar som krävs för bedömningen av anbudssökandenas och anbudsgivarnas lämplighet kan 55–59 § iakttas i tillämpliga delar.

Om anbudsförfrågan och upphandlingsannonsen till innehållet skiljer sig från varandra gäller upphandlingsannonsen.

Anbudsförfrågan och de anbud som grundar sig på den skall göras skriftligen. Anbudsförfrågan och anbuden kan göras muntligen endast i undantagsfall vid förhandlat förfarande och direktupphandling, såsom vid exceptionellt brådskande upphandling, om ett skriftligt förfarande av motiverad anledning inte är ändamålsenligt. Om anbudsförfrågan eller anbuden inte utarbetats skriftligen skall protokoll föras vid de förhandlingar som förs med anbudsgivarna. Av protokollet skall de uppgifter som inverkar på förfarandets gång och anbudsgivarnas ställning framgå.

Anbudsförfrågan skall vid öppet förfarande utan dröjsmål tillställas de leverantörer som bett om den eller göras tillgänglig för leverantörerna med elektroniska medel. Vid andra upphandlingsförfaranden skall anbudsförfrågan tillställas de anbudssökande som valts ut för förfarandet. Anbudsförfrågan skall sändas samtidigt till alla sökande.

Anbudssökandena skall med hänsyn till upphandlingens omfattning och art reserveras en skälig tid för lämnande av anbud.

Valet av anbudsgivare vid selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog samt bedömningen av anbudssökandenas och anbudsgivarnas lämplighet i alla upphandlingsförfaranden skall göras på grundval av på förhand angivna kriterier för anbudsgivarnas ekonomiska och finansiella ställning, tekniska prestationsförmåga eller yrkesmässiga kvalifikationer eller på grundval av andra objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

Ur anbudsförfarandet skall en sådan anbudssökande eller anbudsgivare uteslutas som inte har tekniska, ekonomiska eller andra förutsättningar att fullgöra kontraktet. I fråga om uteslutning av anbudssökande eller anbudsgivare ur anbudsförfarandet kan i tillämpliga delar iakttas också det som i 52– 59 § bestäms om bedömningen av anbudssökandes och anbudsgivares lämplighet.

Det anbud skall antas som för den upphandlande enheten totalekonomiskt sett är det mest fördelaktiga eller det som har det lägsta priset. Kriterierna vid valet av det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skall hänföra sig till föremålet för upphandlingen och möjliggöra en objektiv bedömning av anbuden. Vid tjänsteupphandling eller byggentreprenader där den sakkunskap, den yrkeskunskap eller de kvalifikationer som innehas av de personer som ansvarar för tillhandahållandet av tjänsten eller byggarbetet intar en särställning, kan som kriterium också användas kvalitetsledning, kvalifikationer, erfarenhet och yrkeskunskap som överskrider de minimivillkor som ställs på anbudsgivaren för att kontraktet skall kunna fullgöras.

När kriteriet för valet är att anbudet totalekonomiskt skall vara det mest fördelaktiga skall även de kriterier som används vid bedömningen nämnas i prioritetsordning i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan. Vid fastställandet av kriterierna kan i tillämpliga delar även iakttas vad som bestäms i 62 §.

Den upphandlande enheten ska fatta ett skriftligt beslut om de avgöranden som påverkar anbudssökandenas och anbudsgivarnas ställning samt om anbudsförfarandets utgång. Beslutet ska motiveras.

De faktorer som väsentligen har påverkat avgörandet ska framgå av beslutet eller av de handlingar som hänför sig till beslutet. Sådana faktorer är åtminstone grunderna för att en anbudssökande, en anbudsgivare eller ett anbud har förkastats och de grunder på vilka de godkända anbuden har jämförts. I ett beslut som gäller konkurrensutsättning av en upphandling som grundar sig på ramavtal är det tillräckligt att konstatera de faktorer som visar att kriterierna för val och jämförelse av anbud har tillämpats på det sätt som förutsätts i 32 §. Om det vid upphandlingen ska iakttas en väntetid som avses i 77 §, ska det dessutom av beslutet eller av de handlingar som hänför sig till det framgå när upphandlingskontraktet kan slutas.

En upphandlande enhet behöver inte fatta ett beslut som avses i denna paragraf om en tilläggsbeställning som avses i 28 § eller om en temporär organisering av upphandling som avses i 93 §.

Vid upphandling som grundar sig på ramavtal behöver den upphandlande enheten inte fatta ett beslut som avses i denna paragraf, om

Upphandlingsförfarandet får avbrytas endast av en faktisk och grundad anledning.

På ett avgörande om avbrytande av ett upphandlingsförfarande tillämpas vad som i 73 § bestäms om upphandlingsbeslut.

Den upphandlande enheten ska till sitt beslut foga en besvärsanvisning, där det redogörs för möjligheterna att föra ärendet till marknadsdomstolen, den upphandlande enhetens kontaktinformation för den underrättelse som avses i 88 § samt anvisningar om användning av rättelsemedel ( rättelseanvisning ), där det redogörs för hur anbudssökanden eller anbudsgivaren kan föra ärendet för ny behandling i form av upphandlingsrättelse.

På utfärdande och rättelse av besvärsanvisningar och rättelseanvisningar tillämpas annars för besvärens del bestämmelserna i 3 kap. i förvaltningsprocesslagen (586/1996) och för rättelseanvisningens del bestämmelserna i 7 kap. i förvaltningslagen (434/2003) .

Den upphandlande enhetens beslut med motivering samt besvärsanvisning och rättelseanvisning ska skriftligen delges dem som saken gäller. Beslutet jämte ovan nämnda handlingar delges med användning av den elektroniska kontaktinformation som anbudssökanden och anbudsgivaren har meddelat den upphandlande enheten. Vid användning av den elektroniska kontaktinformationen anses anbudssökanden och anbudsgivaren ha fått del av beslutet och de kompletterande handlingarna den dag det elektroniska meddelandet med dokumenten står till mottagarens förfogande i dennes mottagarapparat på ett sådant sätt att meddelandet kan hanteras. Dagen för avsändandet av meddelandet anses vara en sådan tidpunkt, om det inte ges en tillförlitlig redogörelse om att datakommunikationsförbindelserna inte har fungerat eller om en motsvarande omständighet, som har lett till att det elektroniska meddelandet har nått mottagaren vid en senare tidpunkt. Vid elektronisk delgivning ska den upphandlande enheten i sitt meddelande särskilt ange dagen för avsändandet av meddelandet.

Beslutet med motivering samt besvärsanvisningen och rättelseanvisningen kan också delges i ett vanligt brev i enlighet med bestämmelserna i förvaltningslagen. Anbudssökanden och anbudsgivaren anses ha fått del av beslutet och de kompletterande handlingarna den sjunde dagen efter avsändandet, om inte anbudssökanden eller anbudsgivaren visar att delgivningen har skett vid en senare tidpunkt.

Efter att upphandlingsbeslutet har fattats ska den upphandlande enheten sluta ett upphandlingskontrakt. Upphandlingskontraktet uppstår genom undertecknande av ett skriftligt kontrakt.

Vid upphandling som överstiger i 16 § angivna EU-tröskelvärden får upphandlingskontrakt slutas tidigast 21 dagar efter det att anbudssökanden eller anbudsgivaren har fått eller anses ha fått del av beslutet och besvärsanvisningen ( väntetid ).

När en upphandling som bygger på ett dynamiskt inköpssystem överstiger EU-tröskelvärdet är den väntetid som avses i 1 mom. tio dagar. (17.6.2011/699)

Väntetid tillämpas inte på direktupphandling.

Bestämmelser om hur ändringssökande påverkar slutandet av upphandlingskontrakt finns i 90 §.

Väntetid behöver inte iakttas, om

Vid direktupphandling som överstiger i 16 § angivna EU-tröskelvärden får den upphandlande enheten efter upphandlingsbeslutet, innan upphandlingskontraktet sluts, sända en annons om direktupphandlingen för publicering. Upphandlingskontraktet kan då slutas tidigast 14 dagar efter det att annonsen har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning.

Den upphandlande enheten kan själv undanröja sitt felaktiga beslut eller återkalla något annat avgörande i upphandlingsförfarandet som har rättsliga följder för anbudssökandenas eller anbudsgivarnas ställning och avgöra ärendet på nytt ( upphandlingsrättelse ), om beslutet eller något annat avgörande i upphandlingsförfarandet grundar sig på ett fel i tillämpningen av lagen.

Rättelse av ett beslut eller ett avgörande förutsätter inte parts samtycke. Ett beslut eller ett avgörande kan dock inte rättas i form av upphandlingsrättelse, om ett upphandlingskontrakt har slutits.

Den upphandlande enheten kan ta upp en upphandlingsrättelse till behandling på eget initiativ eller på yrkande av en part. Den upphandlande enheten ska omedelbart meddela dem som saken gäller att en upphandlingsrättelse har anhängiggjorts.

Part ska framställa yrkande inom 14 dagar efter det att ha fått del av den upphandlande enhetens beslut eller avgörande i upphandlingsförfarandet. Den upphandlande enheten kan själv åta sig att rätta upphandlingsbeslutet eller avgörandet inom 60 dagar efter det att det beslut eller avgörande har fattats som är föremål för upphandlingsrättelsen.

Överklagande till marknadsdomstolen hindrar inte att en upphandlingsrättelse görs eller behandlas. En upphandlingsrättelse kan även gälla den upphandlande enhetens lagakraftvunna beslut, om ärendet inte har förts till marknadsdomstolen.

Anhängiggörande och behandling av en upphandlingsrättelse påverkar inte den tidsfrist under vilken en part med stöd av denna lag har rätt att överklaga genom besvär hos marknadsdomstolen.

Om ett beslut eller något annat avgörande i upphandlingsförfarandet som ska rättas har överklagats hos marknadsdomstolen, ska marknadsdomstolen underrättas om upptagandet av ärendet till behandling såsom upphandlingsrättelse och tillställas beslutet i ärendet. Vid behandlingen av en upphandlingsrättelse kan den upphandlande enheten förbjuda verkställigheten av beslutet eller avgörandet eller bestämma att den ska avbrytas. Marknadsdomstolen ska underrättas om att verkställigheten har förbjudits eller avbrutits, om ändring har sökts i ärendet genom besvär hos marknadsdomstolen.

Om den upphandlande enheten rättar sitt upphandlingsbeslut eller något annat av sina avgöranden genom upphandlingsrättelse, så att den som har överklagat hos marknadsdomstolen inte längre är i behov av rättsskydd och inte har behov av att få ett motiverat beslut, kan marknadsdomstolen avskriva ett sådant ärende från vidare behandling utan att fälla ett avgörande i huvudsaken.

Upphandlingsrättelseförfarandet tillämpas även på sådan rättelse av den upphandlande enhetens beslut eller andra avgöranden i upphandlingsförfarandet som denna lag inte annars tilllämpas på. Ett beslut som fattas med anledning av en sådan upphandlingsrättelse får inte överklagas genom besvär hos marknadsdomstolen.

Bestämmelser om upphandlingsrättelse vid försvars- och säkerhetsupphandling finns i lagen om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling.

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) tillämpas på offentligheten i fråga om den upphandlande enhetens handlingar och de avgifter som tas ut för dessa handlingar samt på parts rätt att ta del av handlingarna, om enheten är en myndighet som avses i 4 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller om den upphandlande enheten på grundval av en bestämmelse någon annanstans i lag är skyldig att följa den lagen.

På rätten för den som deltar i ett anbudsförfarande som ordnas av någon annan än en upphandlande enhet enligt 1 mom. att ta del av handlingar som enheten har upprättat och fått för handläggningen av anbuden och på tystnadsplikten för anställda vid den upphandlade enheten tillämpas det som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om parts rätt att ta del av en handling, när en handling blir offentlig samt behandling och avgörande av ett ärende som gäller rätt att få ta del av en handling.

Ett beslut av den upphandlade enheten som gäller rätten att ta del av en handling får överklagas i enlighet med 33 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Behörig förvaltningsdomstol vid besvär över beslut av andra upphandlade enheter än de som är myndigheter är den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den upphandlande enheten finns.

I kyrkolagen (1954/1993) föreskrivs om offentlighet för den evangelisk-lutherska kyrkans och dess församlingars handlingar.

Ett ärende om upphandling kan föras till marknadsdomstolen av den som ärendet gäller genom anförande av besvär.

Ett ärende kan dessutom föras till marknadsdomstolen genom besvär

Ett sådant beslut av en upphandlande enhet som avses i denna lag eller något annat avgörande av den upphandlande enheten i upphandlingsförfarandet vilka påverkar anbudssökandens eller anbudsgivarens ställning kan genom besvär föras till marknadsdomstolen.

Ett sådant beslut eller något annat avgörande av en upphandlande enhet som gäller enbart beredningen av ett upphandlingsförfarande kan inte föras till marknadsdomstolen genom besvär.

I en upphandling som grundar sig på ett ramavtal enligt 32 § får ändring inte sökas genom besvär, om inte marknadsdomstolen beviljar behandlingstillstånd i ärendet. Tillstånd ska beviljas, om

Om inte något annat föreskrivs i denna paragraf, ska besvär anföras skriftligen inom 14 dagar efter det att anbudssökanden eller anbudsgivaren har fått del av upphandlingsbeslutet jämte besvärsanvisning.

Om den upphandlande enheten efter upphandlingsbeslutet med stöd av 78 § 1 eller 3 punkten har slutit ett upphandlingskontrakt utan att iaktta väntetiden, ska besvär anföras inom 30 dagar efter det att anbudsgivaren har fått del av beslutet jämte besvärsanvisning. (17.6.2011/699)

Besvär ska lämnas in till marknadsdomstolen senast sex månader efter det att upphandlingsbeslutet har fattats, om anbudssökanden eller anbudsgivaren har fått del av upphandlingsbeslutet jämte besvärsansvisning och upphandlingsbeslutet eller besvärsanvisningen har varit väsentligen bristfälliga.

Om den upphandlande enheten har sänt en annons om direktupphandling för publicering i Europeiska unionens officiella tidning, ska besvär anföras inom 14 dagar efter det att annonsen har publicerats.

Om en annons som avses i 4 mom. inte har publicerats, ska besvär över direktupphandling anföras

Den som söker ändring i ett upphandlingsärende ska skriftligen underrätta den upphandlande enheten om att ärendet förs till marknadsdomstolen.

Underrättelsen ska lämnas till den upphandlande enheten senast då besvären över upphandlingen lämnas in till marknadsdomstolen. Underrättelsen ska lämnas på den adress som den upphandlande enheten har uppgett.

Marknadsdomstolen ska föra och publicera en så omfattande och aktuell förteckning som möjligt över de upphandlingsärenden som har inletts vid marknadsdomstolen.

Vid behandlingen av ett upphandlingsärende anses den upphandlande enheten som den överklagande partens eller myndighetens motpart.

På ersättande av rättegångskostnaderna i ett upphandlingsärende tillämpas bestämmelserna i 74 § 1 och 2 mom. i förvaltningsprocesslagen.

När frågan om skyldigheten att ersätta motpartens rättegångskostnader avgörs tillämpas på den upphandlande enheten vad som föreskrivs om en myndighet eller annan offentlig part i 74 § 1 och 2 mom. i förvaltningsprocesslagen. Om den upphandlande enheten inte är en myndighet eller en juridisk person, kan skyldigheten att ersätta motpartens rättegångskostnader åläggas en myndighet eller en juridisk person som deltar i eller hör till den upphandlande enheten. Om en upphandlande enhet har ansvarat för upphandlingsförfarandet på andra upphandlande enheters vägnar, kan skyldigheten att ersätta rättegångskostnader åläggas den upphandlande enhet som har handlat på andra upphandlande enheters vägnar.

Vid upphandling där en väntetid eller en i 79 § avsedd tidsfrist ska iakttas får den upphandlande enheten inte sluta ett upphandlingskontrakt, om ärendet har förts till marknadsdomstolen.

Om marknadsdomstolen avgör frågan om verkställighet eller fäller ett avgörande i huvudsaken innan väntetiden eller den tidsfrist som avses i 79 § har löpt ut, ska den upphandlande enheten iaktta väntetiden eller den tidsfrist som avses i 79 § trots marknadsdomstolens beslut.

Om besvär över en upphandling har anförts hos marknadsdomstolen kan den temporärt förbjuda, avbryta eller tillåta verkställigheten av upphandlingsbeslutet eller annars bestämma att upphandlingsförfarandet temporärt ska avbrytas för den tid ärendet behandlas i marknadsdomstolen.

Vid beslut om en åtgärd enligt 1 mom. ska marknadsdomstolen fästa uppmärksamhet vid att åtgärden inte orsakar större skada för motparten, för andra personers rättigheter eller för det allmänna intresset än de fördelar som åtgärden medför.

3 mom. har upphävts genom L 31.1.2013/131 . (31.1.2013/131)

Om besvär över en upphandling har anförts hos marknadsdomstolen kan den upphandlande enheten ge marknadsdomstolen en skriftlig förbindelse om att inte verkställa upphandlingsbeslutet så länge som ärendet är anhängigt i marknadsdomstolen.

Om den upphandlande enheten ger marknadsdomstolen en förbindelse som avses i 1 mom., meddelar marknadsdomstolen inte utan särskild orsak beslut om krav på ett temporärt förbud att verkställa upphandlingsbeslutet.

Om besvär över en upphandling har anförts hos marknadsdomstolen, kan den upphandlande enheten temporärt organisera upphandlingen genom att göra sin beställning hos den som har deltagit i upphandlingsförfarandet eller hos den tidigare leverantören, om inte upphandlingen på grund av sin art kan skjutas upp för den tid som ärendet behandlas i marknadsdomstolen.

En temporär organisering av upphandlingen får inte hindra att marknadsdomstolen på ändringssökandens yrkande kan besluta att

Om det vid en upphandling har förfarits i strid med denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller i strid med Europeiska unionens lagstiftning eller Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling, kan marknadsdomstolen

I 95–98 § föreskrivs om bestämmande av påföljder som avses i 1 mom. 4–7 punkten. Marknadsdomstolen kan när dessa påföljder bestäms anse att ett upphandlingskontrakt har uppstått på grund av omständigheterna, om den upphandlande enheten uttryckligen har börjat genomföra upphandlingen.

Ogiltighetspåföljd, påföljdsavgift och förkortning av kontraktsperioden kan bestämmas endast vid upphandling som överstiger i 16 § angivna EU-tröskelvärden. Ogiltighetspåföljd kan dock inte bestämmas vid en tjänsteupphandling enligt bilaga B till denna lag.

Gottgörelse kan påföras, om en åtgärd som avses i 94 § 1 mom. 1–3 punkten kan orsaka större skada för den upphandlande enheten, för övriga aktörers rättigheter eller för det allmänna intresset än de fördelar som åtgärden medför eller om besvären har lämnats in först efter det att upphandlingskontraktet slutits. När gottgörelse påförs ska hänsyn tas till arten av det fel eller den försummelse som den upphandlande enheten gjort sig skyldig till, värdet av den upphandling som är föremål för besvär och de kostnader och den skada som sökanden orsakats. Marknadsdomstolen kan dock avstå från att påföra gottgörelse, om den upphandlande enheten har avhållit sig från att verkställa upphandlingsbeslutet under den tid ärendet behandlas i marknadsdomstolen.

Gottgörelsebeloppet får inte utan särskilda skäl överstiga 10 procent av upphandlingskontraktets värde.

Marknadsdomstolen kan bestämma att ett upphandlingskontrakt är ogiltigt, om

I de situationer som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten förutsätts dessutom att den upphandlande enheten har gjort sig skyldig till ett annat fel som strider mot denna lag och som har påverkat ändringssökandens möjligheter att erhålla upphandlingskontraktet.

Om den upphandlande enheten med stöd av 78 § vid konkurrensutsättning som grundar sig på ett ramavtal eller ett dynamiskt inköpssystem har slutit ett upphandlingskontrakt utan att iaktta väntetiden och om förfarandet vid konkurrensutsättningen strider mot 32 § 2 eller 3 mom. i denna lag eller mot 19 eller 20 § i lagen om elektroniska auktioner och dynamiska inköpssystem, så att felet har påverkat ändringssökandens möjligheter att erhålla upphandlingskontraktet, kan marknadsdomstolen förklara upphandlingskontraktet ogiltigt. (17.6.2011/699)

Marknadsdomstolen beslutar vilka av kontraktets förpliktelser ogiltighetspåföljden gäller. En ogiltighetspåföljd kan endast gälla kontraktsförpliktelser som parterna i upphandlingskontraktet ännu inte har uppfyllt.

I de fall som avses i 96 § kan marknadsdomstolen avstå från att bestämma en ogiltighetspåföljd av tvingande hänsyn till det allmänna intresset. Ekonomiska fördelar som direkt hänför sig till kontraktet kan anses vara tvingande hänsyn endast om kontraktets ogiltighet skulle ha exceptionellt oskäliga följder.

Marknadsdomstolen kan bestämma att den upphandlande enheten betalar staten en påföljdsavgift, om

I det fall som avses ovan i 1 mom. 4 punkten kan marknadsdomstolen utöver eller i stället för att bestämma en påföljdsavgift förkorta kontraktsperioden för upphandlingskontraktet så att den löper ut efter en tid som bestäms av marknadsdomstolen.

Marknadsdomstolen kan för en tjänsteupphandling enligt bilaga B till denna lag, när upphandlingens värde överstiger i 16 § angivna EU- tröskelvärden, ålägga den upphandlande enheten att betala staten en påföljdsavgift eller förkorta kontraktsperioden för upphandlingskontraktet så att den löper ut efter en tid som bestäms av marknadsdomstolen, om den upphandlande enheten

I de situationer som avses ovan i 3 mom. 2 och 3 punkten förutsätter en förkortning av kontraktsperioden dessutom att den upphandlande enheten har gjort sig skyldig till ett annat fel som strider mot denna lag och som har påverkat ändringssökandens möjligheter att erhålla upphandlingskontraktet.

När en påföljd bestäms av marknadsdomstolen ska denna ta hänsyn till arten av det fel eller den försummelse som den upphandlande enheten gjort sig skyldig till och värdet av den upphandling som är föremål för besvär. Påföljdsavgiftens belopp får inte överstiga 10 procent av upphandlingskontraktets värde.

Om en upphandlande enhet har ansvarat för upphandlingsförfarandet på andra upphandlande enheters vägnar, kan marknadsdomstolen besluta att den påföljd som den har bestämt ska bäras av den upphandlande enhet som har agerat på de andra upphandlande enheternas vägnar. Om en upphandlande enhet som inte själv är en myndighet eller en juridisk person har ansvarat för upphandlingsförfarandet, kan det beslutas att påföljden ska bäras av en upphandlande enhet som har deltagit i en sådan upphandlande enhets verksamhet och som är en myndighet eller en juridisk person.

När marknadsdomstolen bestämmer om påföljder som avses i denna lag ska den beakta att samverkan av påföljderna inte får bli oskälig för den upphandlande enheten eller dess kontraktspart.

Marknadsdomstolen kan förena ett förbud eller ett åläggande enligt denna lag med vite. I viteslagen (1113/1990) föreskrivs om föreläggande och utdömande av vite.

Om en upphandlande enhet har ansvarat för upphandlingsbeslutet eller någon annan åtgärd på andra upphandlande enheters vägnar, kan marknadsdomstolen rikta vitet mot den upphandlande enhet som har handlat på andra upphandlande enheters vägnar. Om en upphandlande enhet som inte själv är en myndighet eller en juridisk person har ansvarat för upphandlingsförfarandet, kan vitet riktas mot en upphandlande enhet som har deltagit i en sådan upphandlande enhets verksamhet och som är en myndighet eller en juridisk person.

Marknadsdomstolens beslut jämte besvärsanvisning delges bevisligen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Med ändringssökandens och den upphandlande enhetens samtycke kan marknadsdomstolens beslut jämte besvärsanvisning delges med användning av den elektroniska kontaktinformation som dessa parter har meddelat marknadsdomstolen.

Vid användning av den elektroniska kontaktinformationen anses ändringssökanden och den upphandlande enheten ha fått del av beslutet jämte besvärsanvisning den dag det elektroniska meddelandet har anlänt till mottagarens mottagarapparat, så att meddelandet kan hanteras. På elektronisk delgivning tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i 75 § 1 mom.

I ett ärende som hör till marknadsdomstolens behörighet får ändring inte sökas med stöd av kommunallagen (365/1995) eller förvaltningsprocesslagen.

Marknadsdomstolens beslut får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i den ordning som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Ett sådant beslut av marknadsdomstolen som avses i 91 § 1 mom. får inte överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Marknadsdomstolens beslut hindrar inte att ärendet förs till marknadsdomstolen för nytt avgörande, om grunderna för det tidigare beslutet förändras.

Om marknadsdomstolen har beslutat att inte bevilja ett behandlingstillstånd som avses i 86 § 3 mom., får det beslutet överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

I kyrkolagen föreskrivs om sökande av ändring i beslut av myndigheter inom den evangelisk-lutherska kyrkan.

På besvär tillämpas i övrigt förvaltningsprocesslagen, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Bestämmelser om handläggningen av ärenden i marknadsdomstolen finns i övrigt i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) .

Ett beslut av marknadsdomstolen ska iakttas även om besvär anförts, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Marknadsdomstolens beslut om en påföljd som avses i 94 § 1 mom. 4–7 punkten kan dock verkställas endast med stöd av ett lagakraftvunnet beslut.

Rättsregistercentralen sörjer för att beslutet om påföljdsavgift verkställs. Centralen ska underrättas om marknadsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens beslut om påföljdsavgifter.

Den som genom ett förfarande som strider mot denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, Europeiska unionens lagstiftning eller Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling orsakar en anbudssökande, anbudsgivare eller leverantör skada är skyldig att ersätta skadan.

När skadeståndskravet gäller kostnader som uppkommit på grund av anbudsförfarandet är det för utdömande av skadestånd dock tillräckligt att anbudssökanden eller anbudsgivaren leder ett oriktigt förfarande som avses i 1 mom. i bevis och att anbudssökanden eller anbudsgivaren, om förfarandet hade varit felfritt, skulle ha haft en realistisk möjlighet att erhålla kontraktet.

Behörig domstol i de ärenden som avses i 1 och 2 mom. är en underrätt som bestäms i enlighet med 10 kap. i rättegångsbalken.

Oberoende av vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag bestäms om sekretess ska den upphandlande enheten för tillsyn över upphandlingar och informationsutbyte, i den omfattning som förutsätts i unionens lagstiftning, lämna statistiska uppgifter och andra uppgifter till myndigheterna i Finland och till Europeiska unionens institutioner om olika skeden i sin upphandling och om de upphandlingar den företagit. Oberoende av sekretessbestämmelserna har arbets- och näringsministeriet rätt att vidarebefordra uppgifter som ministeriet fått på basis av denna lag till Europeiska unionens myndigheter.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de i 1 mom. avsedda skyldigheterna beträffande statistikföring som nämns i artiklarna 75 och 76 i upphandlingsdirektivet samt om den upphandlande enhetens skyldighet att upprätta i artikel 43 i upphandlingsdirektivet avsedda utredningar om upphandlingsförfaranden och upphandlingsbeslut och sammanställa annan information som ska sändas till Europeiska unionens institutioner.

Genom förordning av statsrådet kan det vid behov

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2007. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Genom denna lag upphävs lagen av den 23 december 1992 om offentlig upphandling (1505/1992) jämte ändringar samt förordningen om upphandlingar på vilka lagen om offentlig upphandling inte tillämpas (342/1994) .

Denna lag tillämpas på upphandling vars upphandlingsförfarande inleds efter lagens ikraftträdande. Upphandlingsförfarandet anses ha inletts då upphandlingsannonsen publiceras. Vid upphandlingar som inte förutsätter publicering av en upphandlingsannons anses upphandlingen ha inletts när anbudsförfrågan eller inbjudan att förhandla sänds eller förhandlingarna med leverantörerna inleds.

Denna lag tillämpas på upphandlingar som genomförs av enheter inom sektorn för posttjänster till och med den 31 december 2007.