530/2017

Skada som tillfogats en statstjänsteman och medföljande familjemedlemmar på en utrikes tjänsteresa eller under vistelse utomlands som utsänd arbetstagare ersätts i enlighet med denna lag. Det som i denna lag föreskrivs om tjänstemän gäller också republikens president och medlemmarna av statsrådet, personer som står i arbetsavtalsförhållande till staten, personer som deltar i civila och militära krishanteringsuppdrag, personer som avlägger praktik vid en statlig myndighet samt andra personer som på uppdrag av en statlig myndighet reser utomlands. (23.4.2021/340)

Bestämmelserna i 8 § och 10 § 1 mom. tillämpas också på ersättning för skada som under en resa drabbat en person som på inbjudan av en statlig myndighet utför ett uppdrag i Finland eller utomlands, om inte personen har rätt till ersättning för samma skada med stöd av någon annan lag, en försäkring eller ett avtal.

Denna lag ska, med undantag för 11 §, inte tillämpas på sådan personskada för vilken en tjänsteman, en medföljande familjemedlem eller en inbjuden person har rätt till ersättning med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) eller lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (460/2015) . (11.12.2020/959)

Denna lag tillämpas inte heller på sådan personskada för vilken en tjänsteman har rätt till ersättning med stöd av lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) .

Med stöd av denna lag ersätts inte skada som orsakats staten. (11.12.2020/959)

I denna lag avses med

Som skada enligt denna lag ersätts personskada till följd av sjukdom under resa eller reseolycksfall, resgodsskada samt person- och sakskada som tjänstemannen eller en medföljande familjemedlem som privatperson tillfogat någon annan under resan samt rättegångskostnader enligt vad som närmare föreskrivs nedan.

Om tjänsteresan varar mer än tre månader ersätts även hälso- och sjukvård utomlands för tjänstemannen och medföljande familjemedlemmar.

3 mom. har upphävts genom L 11.12.2020/959 . (11.12.2020/959)

4 a § gällde temporärt 26.4.2021–31.12.2022 genom L 340/2021.

4 b § gällde temporärt 26.4.2021–31.12.2022 genom L 340/2021.

Skador som uppkommit vid utövning av riskfyllda idrottsgrenar eller aktiviteter eller vid utövning av tävlingsidrott eller professionell idrott ersätts inte. Som tävlingsidrott betraktas dock inte under 18-åriga personers deltagande i verksamhet som ordnas av en skola eller en idrottsförening. (11.12.2020/959)

Riskfyllda idrottsgrenar och aktiviteter enligt 1 mom. är kraftsporter, kampsporter, motorsport, flygsport, klättringsgrenar, dykning med dykapparat, fridykning, speedskiing, störtlopp, freestyleskidåkning och offpiståkning.

Som sjukdom under resa betraktas en sjukdom som enligt en medicinsk bedömning har brutit ut under resan eller utlandsvistelsen. En tandsjukdom betraktas dock inte som sjukdom under resa.

Som sjukdom under resa betraktas även det att ett lyte, en skada eller en sjukdom som personen haft redan före resan eller utlandsvistelsen oväntat förvärras under resan eller utlandsvistelsen.

Ett reseolycksfall är en plötslig, oförutsedd händelse som under resan eller utlandsvistelsen orsakats av en yttre faktor och leder till en skada eller en sjukdom hos tjänstemannen eller en medföljande familjemedlem. (11.12.2020/959)

Som skada orsakad av ett reseolycksfall ersätts också skada till följd av

Som en följd av reseolycksfall ersätts också skada till följd av förvärrande av andra lyten, skador eller sjukdomar än sådana som ersätts enligt denna lag. Ersättningen ska motsvara den orsaksandel som olycksfallet har haft i förvärrandet.

Med anledning av sjukdom under resa och reseolycksfall ersätts skäliga och behövliga sjukvårdskostnader samt andra behövliga kostnader.

Ersättning för kostnader för sjukdom under resa och reseolycksfall betalas under högst tre år från det att sjukdomen konstaterades eller olycksfallet inträffade.

Ersättning för skada till följd av att lyte, skada eller sjukdom förvärrats betalas dock under högst sex månader från det att sjukdomen konstaterades eller olycksfallet inträffade. Betalningen kan emellertid förlängas även efter den nämnda maximitiden till den del återhämtningen uppenbart har fördröjts huvudsakligen av sådana orsaker som hänför sig till det valda behandlingsalternativet eller väntan på behandling.

Omfattningen av ett bestående funktionellt men som orsakats av en sjukdom under resa eller ett reseolycksfall bedöms genom att skadorna och sjukdomarna delas in i 20 invaliditetsklasser utifrån sin medicinska art och svårighetsgrad. För ett bestående men i invaliditetsklass 20 betalas en engångsersättning på 60 000 euro och för ett partiellt bestående men en engångsersättning som uppgår till så många tjugondelar av detta ersättningsbelopp som invaliditetsklassen utvisar. Om invaliditetsklassen höjs med minst en klass till följd av att skadan eller sjukdomen har förvärrats, ska ersättningsbeloppet höjas i enlighet med ändringen av invaliditetsklassen.

Ersättning för bestående men kan betalas när skadan eller sjukdomen, bedömd enligt medicinsk sannolikhet, inte längre kan botas.

Vid dödsfall på grund av sjukdom under resa eller reseolycksfall betalas till den avlidnes dödsbo ett begravningsbidrag, vars belopp bestäms enligt vad som föreskrivs i 109 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Dessutom ersätts de skäliga kostnaderna för transporten av den avlidne till hemlandet.

Vid dödsfall betalas en dödsfallsersättning på 60 000 euro. Dödsfallsersättning betalas inte med anledning av ett medföljande barns död. Från dödsfallsersättningen avräknas den ersättning för bestående men som betalats med anledning av den skada eller sjukdom som lett till döden. Dödsfallsersättning betalas inte om den skadade har avlidit senare än tre år efter skadefallet.

Dödsfallsersättningen betalas till den avlidnes dödsbo om inte Statskontoret skriftligen har underrättats om någon annan förmånstagare. I fråga om ett förmånstagarförordnande iakttas bestämmelserna i 47–50 § i lagen om försäkringsavtal (543/1994) .

Ersättning för bestående men och dödsfallsersättning bestäms enligt 9 och 10 § i lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag, om skadan har inträffat på ett område med hög säkerhetsrisk. Från ersättningen avräknas den ersättning som betalas med stöd av 9 och 10 § i denna lag.

Dödsfallsersättning enligt 1 mom. betalas inte, om den skadade har avlidit senare än tre år efter skadefallet. Dödsfallsersättning betalas inte heller med anledning av ett medföljande barns död.

Vid betalning av ersättning enligt denna paragraf iakttas bestämmelserna i 10 § 3 mom.

Tjänstemän och medföljande familjemedlemmar har rätt att få ersättning för de skäliga kostnader för hälso- och sjukvård som de har i destinationslandet, om utrikesresan eller utlandsvistelsen är avsedd att vara längre tid än tre månader. (11.12.2020/959)

Som kostnader för hälso- och sjukvård ersätts skäliga kostnader för följande åtgärder:

Vidare betalas ersättning för kostnader för tjänster som behövs för upprätthållande eller återställande av en tjänstemans arbetsförmåga i den omfattning som motsvarande verksamhet i Finland ingår i statens företagshälsovård.

Av särskilda skäl kan även skäliga kostnader för hälso- och sjukvård utanför destinationslandet ersättas. Den som är i behov av vård har då rätt att få ersättning för skäliga resekostnader för uppsökande av vård. (11.12.2020/959)

För plötslig och oförutsedd skada på resgods under en resa eller utlandsvistelse betalas en ersättning på högst 3 000 euro per skada. Det belopp som den sökande har rätt att få av transportföretaget eller från företagets försäkring dras av från ersättningen. När det gäller skada som drabbat ett djur ersätts endast veterinärkostnader för ett djur som är nödvändigt för att tjänstemannen ska kunna sköta sina tjänsteåligganden eller kostnaderna för anskaffning av ett nytt sådant djur, dock högst 2 000 euro. (11.12.2020/959)

Som skada till följd av resgodsförsening kan enligt prövning ersättas kostnaderna för anskaffning av nödvändighetsartiklar, högst 800 euro.

Person- och sakskada som en tjänsteman eller en medföljande familjemedlem som privatperson tillfogat någon annan ersätts, om tjänstemannen eller familjemedlemmen enligt gällande rätt i destinationslandet är skadeståndsansvarig för skadan.

Ersättning betalas dock inte för skada som orsakats av användning av ett motorfordon eller en motordriven anordning i trafik, användning av ett fartyg, en motordriven båt eller en vattenskoter eller för skada som tillfogats någon utomstående vid sådan aktivitet som avses i 5 §. Ersättning betalas inte heller för skada på egendom som tillhör en person som bor i samma hushåll som den som orsakat skadan eller på egendom som den som orsakat skadan äger tillsammans med den skadelidande. Ersättning betalas inte heller för skada på en lägenhet eller fastighet som den som orsakat skadan använder som bostad eller på lösöre som hör till bostaden. (11.12.2020/959)

Skadestånd för reseansvarsskada kan betalas till ett belopp av sammanlagt högst 85 000 euro per skadefall. Ersättningen kan sättas ned eller vägras helt och hållet, om skadan har orsakats genom brott eller uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

Ersättning betalas för en tjänstemans och medföljande familjemedlemmars skäliga och behövliga utrednings- och rättegångskostnader för handläggningen av ett brottmål och utredningen av ersättningsansvar för skada som ska ersättas enligt 14 §. Tjänstemannens rättegångskostnader ersätts också om utredningen av ersättningsansvaret eller något annat ansvar har samband med fullgörandet av tjänstemannens tjänsteuppdrag.

Ersättning som beviljas med stöd av denna lag kan enligt vad som anses skäligt sättas ned eller vägras helt och hållet, om den skadelidandes användning av alkohol eller andra berusningsmedel eller den skadelidandes övriga grova oaktsamhet väsentligen har bidragit till skadans uppkomst eller omfattning.

Beslut om beviljande av ersättningar enligt denna lag fattas av Statskontoret.

Statskontoret får med privata aktörer som har tillräcklig sakkunskap och andra förutsättningar för att sköta uppgiften ingå avtal om organisering av stöd- och rådgivningstjänster som bistår resenärer utomlands.

Innan resan börjar ska den berörda myndigheten underrätta Statskontoret om en tjänsteman som ska företa en tjänsteresa som varar mer än tre månader och om tjänstemannens medföljande familjemedlemmar. Underrättelsen ska lämnas också om sådana inbjudna personer som avses i 1 § 2 mom.

Ett ersättningsärende väcks när Statskontoret får kännedom om en skada. Ersättning ska yrkas hos Statskontoret inom sex månader från det att skadan uppstod, följderna av skadan framkom, sjukdomen visade sig eller vårdåtgärden vidtogs.

Av särskilda skäl kan Statskontoret också till prövning ta upp ett ersättningsyrkande som framställts senare än vad som anges i 1 mom.

Statskontoret har rätt att av den ersättningssökande få de uppgifter som behövs för att avgöra ersättningsärendet.

2 mom. har upphävts genom L 8.11.2024/595 . (8.11.2024/595)

Statskontoret har rätt att hänvisa en person som är i behov av icke-brådskande vård till en vårdenhet som Statskontoret väljer. Vårdenheten ska vara sådan att den kan ge den skadade den vård eller behandling som den ersättningsgilla skadan kräver. Vid valet av vårdenhet beaktas sjukdomens eller skadans art samt totalkostnaderna för vården.

Om vården kan ordnas mest ändamålsenligt i Finland eller någon annanstans utanför destinationslandet, betalas ersättning endast för de kostnader som uppkommit i destinationslandet under den tid då ordnande av vård i destinationslandet måste anses ha varit motiverat. Vid bedömningen av när ordnande av vården i destinationslandet måste anses ha varit motiverat ska skadans eller sjukdomens art och totalkostnaderna för vården beaktas. (11.12.2020/959)

Om de förväntade kostnaderna för vården är betydande ska den som är i behov av icke-brådskande vård innan vården inleds be Statskontoret om ett förhandsavgörande om huruvida kostnaderna är ersättningsgilla. (11.12.2020/959)

För vård som utan särskilda skäl ges i Finland ersätts ett belopp som den som är berättigad till ersättning enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) högst hade varit tvungen att betala för motsvarande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Omprövning av ett beslut av Statskontoret får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) .

Ett beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos försäkringsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Om besvären har lämnats in efter det att tidsfristen gått ut, kan försäkringsdomstolen ta upp besvären till prövning om det har funnits vägande skäl till förseningen.

I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

En ersättning som betalats till en tjänsteman kan återkrävas helt eller delvis, om förutsättningen för ersättningen inte uppfylls. På återkrav tillämpas 60 och 61 § i statstjänstemannalagen (750/1994) .

De belopp som nämns i 9 § 1 mom., 10 § 2 mom., 13 § och 14 § 3 mom. justeras med tre års mellanrum enligt förändringen i penningvärdet. Bestämmelser om de justerade beloppen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.