Finansministeriets förordning om metoder för beräkning av betalningsinstituts kapitalbas
Uppdaterad- Typ av författning
- Förordning
- Förvaltningsområde
- Finansministeriet
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Ikraftträdande
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2017/1039/ajantasa/2018-12-18/swe
- Finlands författningssamlings ursprungliga författning
- SDK 1039/2017
I enlighet med finansministeriets beslut föreskrivs med stöd av 31 a § i lagen om betalningsinstitut (297/2010) :
1 §Tillämpningsområde
Denna förordning innehåller bestämmelser om de metoder som ska användas vid beräkningen av betalningsinstituts kapitalbas.
2 §Den transaktionsbaserade metoden
Beloppet av kapitalbasen enligt den i 29 § 3 mom. i lagen om betalningsinstitut (297/2010) avsedda transaktionsbaserade metoden räknas ut på det sätt som föreskrivs i denna paragraf.
Betalningsinstitutets kapitalbas ska uppgå till minst summan av de i 3 mom. 1–5 punkten avsedda posterna multiplicerad med den skalfaktor som avses i 4 §.
Den summa som ligger till grund för beräkningen av betalningsinstitutets kapitalbas på basis av antalet genomförda betalningstransaktioner räknas ut som följer:
4,0 procent av beloppet av genomförda betalningstransaktioner upp till 5 miljoner euro,
2,5 procent av den del av beloppet av genomförda betalningstransaktioner som överskrider 5 miljoner euro men inte 10 miljoner euro,
1 procent av den del av beloppet av genomförda betalningstransaktioner som överskrider 10 miljoner euro men inte 100 miljoner euro,
0,5 procent av den del av beloppet av genomförda betalningstransaktioner som överskrider 100 miljoner euro men inte 250 miljoner euro, samt
0,25 procent av den del av beloppet av genomförda betalningstransaktioner som överskrider 250 miljoner euro.
Med beloppet av genomförda betalningstransaktioner avses i 3 mom. en tolftedel av det totala beloppet av de betalningstransaktioner som betalningsinstitutet genomförde året före uppskattningen.
3 §Summametoden
När betalningsinstitutets kapitalbas räknas ut med hjälp av summametoden inkluderas alla i 29 § 4 mom. i lagen om betalningsinstitut avsedda faktorer i summan med sitt positiva eller negativa förtecken. Extraordinära intäkter beaktas inte vid beräkning av summan. Kostnader som föranleds av tjänster som tillhandahålls av tredje part på grund av utläggning på entreprenad får dras av från summan när kostnaderna betalas till ett företag som omfattas av tillsynen enligt lagen om betalningsinstitut.
Betalningsinstitutets kapitalbas ska uppgå till minst det belopp som fås när den summa som avses i första meningen i 29 § 4 mom. i lagen om betalningsinstitut multipliceras med den faktor som avses i 3 mom. och den på detta sätt erhållna produkten multipliceras med den skalfaktor som avses i 4 §.
Den faktor som används vid summametoden bestäms som följer:
10 procent av summan upp till 2,5 miljoner euro,
8 procent av den del av summan som överskrider 2,5 miljoner euro men inte 5 miljoner euro,
6 procent av den del av summan som överskrider 5 miljoner euro men inte 25 miljoner euro,
3 procent av den del av summan som överskrider 25 miljoner euro men inte 50 miljoner euro, samt
1,5 procent av den del av summan som överskrider 50 miljoner euro.
4 §Skalfaktor
Den skalfaktor som avses i 2 § 2 mom. och 3 § 2 mom. är
0,5 om betalningsinstitutet tillhandahåller endast penningförmedling,
1,0 om betalningsinstitutet tillhandahåller betaltjänster som avses i 1 § 2 mom. 1–4 punkten i lagen om betalningsinstitut.
5 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 13 januari 2018.
Genom denna förordning upphävs finansministeriets förordning om metoder för beräkning av betalningsinstituts kapitalbas (555/2011) .
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 (32015L2366); EUT L 337, 23.12.2015, s. 35