548/2016

Syftet med denna lag är att vid beredningen av servicestrukturreformen inom social- och hälsovården skapa förutsättningar för att trygga ordnandet av social- och hälsovården på lika villkor och på ett ekonomiskt effektivt sätt genom att begränsa de av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar som är oändamålsenliga med tanke på social- och hälsovårdens servicesystem.

Genom denna lag begränsas temporärt kommunernas och samkommunernas rätt att företa vissa rättshandlingar för att ordna social- och hälsovården. Denna lag tillämpas på

Denna lag gäller de kommuner och samkommuner som enligt 5 § i socialvårdslagen (710/1982) , 5 § i folkhälsolagen (66/1972) , 3 och 7 § i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) , 6 § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) samt 1 § i lagen om tillämpning av vissa förpliktelser enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform (490/2014) är skyldiga att ordna socialvård eller hälso- och sjukvård.

Denna lag ska tillämpas oberoende av vad som i kommunallagen (410/2015) , lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) eller i någon annan lag föreskrivs om ordnande av socialvård eller hälso- och sjukvård.

Det som i 1 mom. 3 punkten föreskrivs om att tillämpa lagen på kommuners och samkommuners investeringar i byggnader som används inom social- och hälsovården ska också tillämpas på motsvarande investeringar som görs av bolag som ägs av en kommun eller en samkommun ensam eller tillsammans med andra kommuner eller samkommuner. Dessutom tillämpas lagen på bolagen i fråga om påföljder som beror på att ett lagstridigt avtal upphör att vara bindande. (29.10.2020/729)

Kommuner och samkommuner ska i avtal som de ingår med privata tjänsteproducenter och i avtal om hyres- eller annan nyttjanderätt till byggnader och lokaler, vilka ingås efter ikraftträdandet av denna lag och är i kraft efter 2023, inkludera ett avtalsvillkor enligt vilket den som har lagstadgat organiseringsansvar för social- och hälsovården har rätt att säga upp avtalet under år 2024 eller 2025 så att det slutar gälla tolv månader från uppsägningen utan att uppsägningen medför ersättningsskyldighet. (19.12.2019/1299)

Ett avtalsvillkor enligt 1 mom. ska tas in i sådana i 1 mom. avsedda avtal med en privat tjänsteproducent vars uppskattade årliga värde överstiger femton procent av de årliga driftsekonomiutgifterna enligt det senaste bokslutet för den social- och hälsovård som kommunen eller samkommunen har organiseringsansvar för. Om en kommun eller samkommun under den tid denna lag är i kraft ingår fler än ett avtal med samma privata tjänsteproducent och avtalens sammanlagda värde överstiger den ovannämnda gränsen, ska uppsägningsvillkoret likaså tas in i alla dessa avtal. Om avtal ingås med flera olika producenter ska ett uppsägningsvillkor tas in i ett avtal som medför att gränsen på femton procent överskrids samt i alla avtal som ingås efter det avtalet. (19.12.2019/1299)

Ett avtalsvillkor enligt 1 mom. ska tas in också i sådana avtal som avses i denna lag och som ingåtts före lagens ikraftträdandet med privata tjänsteproducenter, och i avtal om hyres- eller annan nyttjanderätt till byggnader och lokaler, om avtalet till väsentlig del ändras efter ikraftträdandet av denna lag.

För att kunna säga upp ett avtal som innehåller ett uppsägningsvillkor enligt 1 mom. måste den som har organiseringsansvar för tjänsterna ge den privata tjänsteproducent som är avtalspart möjlighet till förhandlingar om avtalet.

En kommun eller samkommun eller ett bolag som ägs av en kommun eller samkommun ensam eller tillsammans med andra kommuner eller samkommuner får inte ingå sådana förbindelser om investeringar i byggnader som används inom social- och hälsovården för vilka de totala kostnaderna exklusive mervärdesskatt överstiger fem miljoner euro.

Trots det som föreskrivs i 1 mom. får en kommun eller samkommun eller ett i 1 mom. avsett bolag ansöka om dispens för att ingå en förbindelse om en sådan investering som avses i 1 mom. Social- och hälsovårdsministeriet kan bevilja dispens, om investeringen är nödvändig och brådskande för att trygga tillgången till tjänsterna.

Trots det som föreskrivs i 1 mom. får kommuner och samkommuner och i 1 mom. avsedda bolag ingå förbindelser om investeringar som hänför sig till årligt underhåll av byggnader samt om sådana investeringar som är nödvändiga utifrån tillsynsmyndighetens inspektioner. Ansökan ska innehålla en redogörelse för investeringskostnaderna och för investeringens övriga ekonomiska konsekvenser.

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om investeringar gäller även sådana investeringar i byggnader som görs med stöd av avtal om hyres- eller annan nyttjanderätt till byggnader, när de totala kostnaderna exklusive mervärdesskatt överstiger fem miljoner euro och det av avtalsvillkoren följer att projektet ska jämställas med en investering i kommunens eller samkommunens egendom eller i egendom som tillhör ett bolag som avses i 1 mom. Om en kommun eller samkommun eller ett i 1 mom. avsett bolag har fått dispens enligt 2 mom. för en sådan investering, ska 3 § inte tillämpas på ett avtal om den investering som dispensen avser.

Social- och hälsovårdsministeriet har trots sekretessbestämmelserna rätt få den information som behövs för att sköta de uppgifter som avses i 4 § 2 mom.

Om en rättshandling enligt 2–4 § har företagits i strid med denna lag, är avtalet ogiltigt. Kommunen, samkommunen eller det bolag som de äger ansvarar för de investeringskostnader och andra eventuella påföljder i anslutning till investeringen som beror på ett lagstridigt avtals ogiltighet, om de inte har ansökt om dispens eller om de förfarit i strid med dispensen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016 och gäller till och med den 31 december 2025.