1129/2014

De examina som avläggs vid yrkeshögskola är yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen. Yrkeshögskoleexamen är grundexamen vid yrkeshögskolorna.

I bilagan till denna förordning finns en förteckning över de examina som avläggs vid yrkeshögskola och de examensbenämningar som fogas till dem.

Utbildning som leder till examen kan ordnas genom internationellt samarbete. Utbildning som leder till examen kan också ordnas som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med en eller flera utländska högskolor eller finländska yrkeshögskolor.

I de studier som leder till yrkeshögskoleexamen ingår

I de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamina ingår

I de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna ingår

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studieperioderna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.

Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är 180, 210, 240 eller 270 studiepoäng.

Omfattningen av de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är 60 eller 90 studiepoäng. Om de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen ordnas genom internationellt samarbete kan de enligt yrkeshögskolans beslut dessutom omfatta 120 studiepoäng.

I bilagan till denna förordning finns en förteckning över omfattningen av de studier som leder till de olika examina.

Den andel praktik för främjande av yrkesfärdighet som ingår i de studier som leder till yrkeshögskoleexamen omfattar minst 30 studiepoäng.

Omfattningen av de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna är 60 studiepoäng.

Omfattningen av specialiseringsutbildningarna är minst 30 studiepoäng.

Målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är att den som avlagt examen har

Målet för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är att den som avlagt examen har

Målet för de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna är att den som slutfört utbildningen har färdigheter att

Målet för specialiseringsutbildningen vid yrkeshögskolorna är att den studerande utgående från sin utbildningsbakgrund och arbetserfarenhet

Expertisen visas på det sätt som fastställs i avtalsförfarandet enligt 11 a § 3 mom. i yrkeshögskolelagen.

För att ett sådant avtal som avses i 11 a § 3 mom. i yrkeshögskolelagen ska uppkomma ska avtalsparterna utgöra en majoritet av de yrkeshögskolor som ger yrkespedagogisk lärarutbildning eller sådan undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen med därtill förenad examensbenämning inom det område inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas. De parter som företräder arbetslivet och det sätt på vilket de har deltagit i avtalsförfarandet ska antecknas i avtalet.

I ett avtal om specialiseringsutbildning ska avtalas åtminstone om specialiseringsutbildningens benämning, omfattning, mål och målgrupp samt det sätt på vilket en studerande ska påvisa sin sakkunskap.

En yrkeshögskola kan ansluta sig till ett avtal om specialiseringsutbildning också efter att avtalet har ingåtts. De ursprungliga avtalsparterna är skyldiga att som avtalsparter godkänna alla de yrkeshögskolor som ger yrkespedagogisk lärarutbildning ellerundervisning som leder till yrkeshögskoleexamen med därtill förenad examensbenämning inom det område inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas. Parterna ansluter sig till avtalet genom att underteckna det ursprungliga avtalsdokumentet.

Specialiseringsutbildning kan ordnas av de yrkeshögskolor som i enlighet med examina och examensbenämningarna i sina tillstånd ger yrkespedagogisk lärarutbildning eller sådan undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen inom det område inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas. Ordnandet av specialiseringsutbildning förutsätter att yrkeshögskolan i fråga är part i ett avtal enligt 11 a § 3 mom. i yrkeshögskolelagen.

Studeranden ska i de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen eller på annat sätt visa att han eller hon har förvärvat

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller studerande som fått sin skolbildning utomlands. Yrkeshögskolan beslutar om de språkkunskaper som ska krävas av sådana studerande.

Yrkeshögskolan kan av särskilda skäl helt eller delvis befria studeranden från kraven på språkkunskap enligt 1 mom.

Studerandens språkkunskaper ska anges i examensbetyget. När språkkunskaperna anges ska 19 § i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) beaktas.

För examen ska studeranden från området för sitt lärdomsprov skriva ett mognadsprov, som utvisar förtrogenhet med området samt kunskaper i finska eller svenska. Yrkeshögskolan beslutar om mognadsprov för sådana studerande av vilka det inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 § 1 mom.

Utbildning som leder till examensbenämningarna sjukskötare (YH), barnmorska (YH) och byggnadsarkitekt (YH) samt utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen i sjöfart ska uppfylla de krav som ställs i Europeiska unionens lagstiftning. I sjöfartsutbildningen ska dessutom beaktas vad som internationellt avtalas om sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning.

Yrkeshögskolan ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen. Intyg ges också över genomförd specialiseringsutbildning. Över en examen som avlagts på något annat språk än finska eller svenska utfärdas också ett examensbetyg på finska eller svenska och utöver den examensbenämning på finska eller svenska som anges i bilagan till denna förordning den examensbenämning på engelska som nämns i den bilagan. (30.12.2014/1438)

Om den utbildning som leder till examen i enlighet med 1 § 3 mom. har ordnats som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med en eller flera finländska eller utländska högskolor, ska det av betyget framgå vilka andra examina och examensbetyg som beviljas på basis av samma utbildning samt vilka andra högskolor som har beviljat examen.

Yrkeshögskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.

Till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid yrkeshögskolan ger yrkeshögskolan en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter om yrkeshögskolan, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

Bestämmelserna om indragning av studierätten i 33 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) tillämpas på utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området, yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet, yrkeshögskoleexamen i idrott och yrkeshögskoleexamen i sjöfart. Bestämmelserna tillämpas även på yrkespedagogisk lärarutbildning.

Av den basfinansiering som avses i 43 § 3 mom. i yrkeshögskolelagen bestäms 95 procent på basis av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning och 5 procent på basis av övriga utbildningspolitiska samt forsknings- och utvecklingspolitiska mål ( strategibaserad finansiering ).

Den andel av finansieringen som bestäms på basis av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning fördelar sig på en finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen och utgör 75 procent av basfinansieringen samt en finansieringsandel som bestäms på basis av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten och utgör 20 procent av basfinansieringen.

Av den basfinansiering som avses i 43 § 3 mom. i yrkeshögskolelagen bestäms 95 procent på basis av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning och 5 procent på basis av övriga utbildningspolitiska samt forsknings- och utvecklingspolitiska mål ( strategibaserad finansiering ).

Den andel av finansieringen som bestäms på basis av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning fördelar sig på en finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen och omfattar 76 procent av basfinansieringen och en finansieringsandel som bestäms på basis av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten och omfattar 19 procent av basfinansieringen.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på antalet nya studerande som inte tidigare har avlagt högskoleexamen enligt utbildningssystemet i Finland eller mottagit en studieplats som leder till högskoleexamen samt på antalet avlagda yrkeshögskoleexamina, avlagda studier i yrkespedagogisk lärarutbildning och studiepoäng, på sysselsättningen bland och karriäruppföljningen i fråga om personer som utexaminerats från yrkeshögskolan samt studeranderesponsen. (11.4.2024/160)

Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på antalet avlagda yrkeshögskoleexamina, avlagda studier i yrkespedagogisk lärarutbildning och studiepoäng, sysselsättningen bland och karriäruppföljningen i fråga om personer som utexaminerats från yrkeshögskolan samt studeranderesponsen.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet grundar sig på antalet publikationer och avlagda högre yrkeshögskoleexamina samt på den externa finansieringen av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten.

Den strategibaserade finansieringsandelen grundar sig på respektive yrkeshögskolas strategiarbete och de viktigaste prioriteringarna och styrkorna inom strategiarbetet, på yrkeshögskolans profilering samt på stödet för samarbete. Undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolorna avtalar om åtgärder för att genomföra yrkeshögskolornas strategier och om uppföljningen av dessa åtgärder samt om den strategibaserade finansieringsandel som stöder dem.

Den strategibaserade finansieringsandelen fördelar sig på en andel som stöder yrkeshögskolans strategi och förnyelse och en andel som stöder statsrådets högskole- och forskningspolitiska mål.

Den andel som stöder yrkeshögskolans strategi och förnyelse grundar sig på respektive yrkeshögskolas strategiarbete och de viktigaste prioriteringarna och styrkorna inom strategiarbetet samt på yrkeshögskolans profilering. Undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolorna avtalar om åtgärder för genomförande av yrkeshögskolornas strategier och om uppföljningen av dessa åtgärder samt om den strategibaserade finansieringsandelen som stöder dem.

Den andel som stöder statsrådets högskole- och forskningspolitiska mål grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets program som främjar de målen.

När den höjning av kostnadsnivån som avses i 43 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen bestäms är förändringens viktning av det allmänna förtjänstnivåindexet 64 procent, av konsumentprisindexet 21 procent och av partiprisindexet 15 procent.

Indextalet för yrkeshögskoleindexet är 100 år 2000. Viktningen av de kostnader som avses i 1 mom. ses över regelbundet, minst vart åttonde år.

Vid dimensioneringen av den statliga finansiering som ska anvisas yrkeshögskolorna för finansåret beaktas finansministeriets uppskattning av höjningen av kostnadsnivån under finansåret samt skillnaden mellan förändringarna enligt yrkeshögskoleindexet i den faktiska kostnadsnivån under finansåret före året för fastställelse av finansieringen och finansministeriets uppskattning av förändringarna i kostnadsnivån under det året. Uppskattningen av förändringarna i kostnadsnivån ska grunda sig på de färskaste tillgängliga uppgifterna.

Av en överlärare vid yrkeshögskola krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen.

Trots 1 mom. kan av särskilda skäl den som avlagt högre högskoleexamen anställas i en överlärarbefattning och den som inte avlagt högre högskoleexamen anställas i en lektorsbefattning, om den personen är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för befattningen.

Av en överlärare och lektor vars undervisningsuppgift huvudsakligen består i att ordna yrkesstudier krävs dessutom minst tre års praktisk erfarenhet i uppgifter som motsvarar examen.

Innan en befattning som överlärare eller lektor inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans eller musik ledigförklaras, kan yrkeshögskolan besluta att sökandena i stället för de krav som föreskrivs i 1–3 mom. ska inneha de konstnärliga meriter som skötseln av uppgiften förutsätter.

Av en överlärare krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen.

Trots 1 mom. kan av särskilda skäl den som avlagt högre högskoleexamen anställas i en överlärarbefattning och den som inte avlagt högre högskoleexamen anställas i en lektorsbefattning, om den personen är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för befattningen.

Av en överlärare och lektor krävs dessutom behörighet som lärare vid yrkeshögskola eller inom yrkesorienterad utbildning och minst tre års lärarerfarenhet vid en yrkeshögskola eller en yrkesläroanstalt.

I den offentliga förteckningen över specialiseringsutbildningar ska införas uppgifter om parterna i ett avtal enligt 11 a § 3 mom. i yrkeshögskolelagen, avtalets giltighet och benämningen på och grunderna för specialiseringsutbildningen enligt vad som har överenskommits i avtalet. De grunder som ska införas i förteckningen är utbildningens omfattning, mål och målgrupp. I förteckningen kan också införas andra nödvändiga uppgifter om avtalet. Förteckningen förs av Utbildningsstyrelsen.

Avtalsparterna är skyldiga att anmäla uppgifterna om ett avtal till den offentliga förteckningen. På motsvarande sätt är även en yrkeshögskola som på grund av avsaknad av andra utbildningsansvariga yrkeshögskolor inom det aktuella specialiseringsområdet ordnar specialiseringsutbildning genom eget beslut skyldig att anmäla uppgifterna om specialiseringsutbildningen till förteckningen.

Utbildningsstyrelsen ska hålla ett elektroniskt dokument med gällande avtal om specialiseringsutbildningar tillgängligt för allmänheten.

Ansökan om tillstånd för yrkeshögskola ska innehålla redogörelse för

Till ansökan om tillstånd ska det dessutom fogas

Om de på bokslutsuppgifter baserade uppgifter som ska framgå av redogörelsen enligt 1 mom. 5 punkten har beräknats genom kalkyler, ska uppgifterna vara verifierade av en revisor.

Om sökanden inte tidigare har varit verksam som ett yrkeshögskoleaktiebolag eller huvudman för en yrkeshögskola och inte heller någon av sökandens ägar- eller bakgrundsorganisationer har varit det, ska det vid ansökan om tillstånd utöver vad som förutsätts i 1–3 mom. också redogöras för

Ansökan ska riktas till statsrådet och lämnas in hos undervisnings- och kulturministeriet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

För studerande som före ikraftträdandet av denna förordning inlett studier som leder till examensbenämningarna musikpedagog (YH) eller musiker (YH) är studiernas omfattning 270 studiepoäng.