Statsrådets förordning om systemet med samlat gårdsstöd
Inte i kraft- Ämnesord
- Lantbruksstöd
- Typ av författning
- Förordning
- Förvaltningsområde
- Jord- och skogsbruksministeriet
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Ikraftträdande
- Anmärkning
- Innehåller bilagor 1–2
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2013/242/ajantasa/2014-02-13/swe
I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) :
1 §Tillämpningsområde
I denna förordning föreskrivs om gårdsstödssystemets stödregioner, värdet av den enhetliga stöddel och den gårdsspecifika tilläggsdel som stödrättigheterna består av, om särskilda stödrättigheter samt om överlåtelse av gårdsstödsrättigheter.
2 §Definitioner
I denna förordning avses med
förordningen om gårdsstöd rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003,
tillämpningsförordningen kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn,
stödår det kalenderår då stöd enligt systemet med samlat gårdsstöd söks.
3 §Stödregioner
Stödregioner inom systemet med samlat gårdsstöd är i enlighet med regionindelningen i bilaga 1 stödregionerna A, B–C1 samt C2–C4. Av bilaga 2 framgår till vilka stödregioner kommunernas skärgårdsområden hör.
4 §Stödberättigande areal inom systemet med samlat gårdsstöd
Stödberättigande skiften är de bas- eller jordbruksskiften i jordbruksanvändning som jordbrukaren uppgett i stödansökan och som är stödberättigande i enlighet med artikel 34 i förordningen om gårdsstöd.
Minimiarealen för ett stödberättigande jordbruksskifte är 0,05 hektar. Med beaktande av den möjlighet till avgränsning av ett jordbruksskifte som anges i artikel 2 andra stycket punkt 1 i tillämpningsförordningen avses med ett jordbruksskifte ett enhetligt område på vilket en växtart odlas i ett visst syfte eller som har skötts som icke odlad åker eller som används för andra ändamål.
Som sådan skottskog med kort omloppstid som avses i artikel 2 punkt n i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare lämpar sig hybridasp och poppel samt vide som odlas i energiproduktionssyfte, om det maximala avverkningsintervallet är sju år.
5 § (13.2.2014/124)Värdet av den enhetliga stöddelen
Det regionalt enhetliga stödet inom stödrättigheterna är följande belopp per stödberättigande hektar under stödåret 2014:
Stödregion | euro |
A | 232,51 |
B–C1 | 194,29 |
C2–C4 | 170,33 |
6 § (13.2.2014/124)Värdet av de gårdsspecifika tilläggsdelarna och särskilda stödrättigheterna
Stödåren 2014 och 2015 är värdet av de på mjölkbidrag, tjurbidrag, bidrag för stutar och stöd för stärkelsepotatis baserade gårdsspecifika tilläggsdelarna och särskilda stödrättigheterna 35 procent av nivån för 2006. Från och med stödåret 2016 upphör tilläggsdelarna och de särskilda stödrättigheterna.
Stödåren 2014–2016 är den gårdsspecifika tilläggsdelen för sockerbetor 70 procent av ersättningen för prissänkningen på socker och stödåren 2017 och 2018 är beloppet 35 procent av det sammanlagda beloppet av den tilläggsdel som bildats på basis av 2009 års ersättning för prissänkningen och tilläggsersättning under övergångsperioden.
Värdet av den gårdsspecifika tilläggsdel och den särskilda stödrättighet som grundar sig på stödet för utsädesproduktion av timotej kvarstår stödåren 2013–2015 på 2012 års nivå. Stödåret 2016 är tilläggsdelen och den särskilda stödrättigheten 50 procent av nivån för 2012. Från och med stödåret 2017 upphör tilläggsdelen och den särskilda stödrättigheten.
Efter den sänkning som avses i 1 och 2 mom. sänks värdet av de gårdsspecifika tilläggsdelarna och särskilda stödrättigheterna stödåret 2014 lineärt med 8,2 procent på det sätt som anges i artikel 40.2 i förordningen om gårdsstöd.
7 §Beräkning av djurantalet för en särskild stödrättighet
En gård kan beviljas gårdsstöd på grundval av särskilda stödrättigheter, om det finns nötkreatur, får eller getter på gården från och med den 1 januari till och med den 30 september under stödåret i en omfattning som utgör minst 50 procent av det antal djurenheter som legat till grund för den gårdsspecifika tilläggsdelen.
Det i 1 mom. avsedda antalet djurenheter fastställs på grundval av nötkreatursregistret och får- och getregistret. Med nötkreatursregister avses en databas enligt artikel 3.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 samt ett register som uppfyller vad som föreskrivs i 2 kap. i lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010) . Med får- och getregister avses ett register eller en databas enligt artikel 3.1 d i rådets förordning (EG) nr 21/2004 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG och samt ett register som uppfyller vad som föreskrivs i 2 kap. i lagen om ett system för identifiering av djur.
Om jordbrukaren besitter minst en hektar sådan stödberättigande jordbruksmark som avses i artikel 34 i förordningen om gårdsstöd, kan en särskild stödrättighet även aktiveras med motsvarande antal stödberättigande hektar.
8 §Överlåtelse av gårdsstödsrättigheter
Den som tar emot gårdsstödsrättigheter ska meddela vem som ska registreras som innehavare av gårdsstödsrättigheterna i det stödrättighetsregister som avses i artikel 18 i förordningen om gårdsstöd. Vid anmälan om överlåtelse av arrenderade gårdsstödsrättigheter ska ett skriftligt arrendeavtal eller en skriftlig utredning om innehållet i ett muntligt arrendeavtal eller någon annan motsvarande utredning över överlåtelsen av besittningsrätten till den stödberättigande arealen bifogas.
9 §Stöd som är bundna till produktionen
Det får- och getköttsbidrag som avses i artikel 52 i förordningen om gårdsstöd beviljas med stöd av artikel 51.1 i förordningen om gårdsstöd såsom stöd som är bundet till produktionen enligt ett maximibelopp på 50 procent. Till jordbrukare med får- och getproduktion betalas också i artikel 102 i förordningen om gårdsstöd avsett tilläggsbidrag enligt ett maximibelopp på 50 procent. Det i artikel 101.3 i förordningen om gårdsstöd avsedda minsta antalet djur som en ansökan om tack- och getbidrag kan göras för är tio.
10 §Anmälningar som gäller gårdsstöd
Jordbrukaren ska på begäran lämna kommunens landsbygdsnäringsmyndighet det avtal om besittningsöverlåtelse som gäller stödberättigande jordbruksmark samt följande skriftliga anmälningar:
en anmälan om innehållet i ett muntligt avtal om besittningsöverlåtelse,
en anmälan om återkallelse av stödansökningar,
en anmälan om att stödvillkoren inte uppfylls.
I övrigt finns bestämmelser om återkallelse av stödansökan i artikel 25 i tillämpningsförordningen och bestämmelser om skyldigheten att anmäla ändringar i artikel 73 i den förordningen.
11 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 3 april 2013.
Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om systemet med samlat gårdsstöd (233/2010) .
Rådets förordning (EG) nr 73/2009; (32009R0073); EUT nr L 30, 31.1.2009, s. 16
Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009; (32009R1120); EUT nr L 316, 2.12.2009, s. 1
Bilaga 1
REGIONINDELNING INOM SYSTEMET MED SAMLAT GÅRDSSTÖD
Region A
Askola, Aura, Borgnäs, Borgå frånsett skärgårdsdelarna, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Ingå frånsett skärgårdsdelarna, Kervo, Kimitoön frånsett de delar som hör till region B–C1, Koski, Kouvola frånsett de delar som hör till region B–C1, Kyrkslätt, Lappträsk, Loimaa, Lojo frånsett de delar som hör till region B–C1, Lovisa frånsett de delar som hör till region B–C1, Lundo, Marttila, Masku frånsett de delar som hör till region B–C1, i Mynämäki kommun tidigare Mietoinen kommun, Mörskom, Nurmijärvi, Nådendal frånsett de delar som hör till region B–C1, Oripää, i Pargas stad tidigare Pargas stad frånsett skärgårdsdelarna, Pemar, Pukkila, Pöytyä frånsett de delar som hör till region B–C1, Raseborg frånsett de delar som hör till region B–C1, Reso, Rusko frånsett de delar som hör till region B–C1, Sagu frånsett skärgårdsdelarna, Salo frånsett de delar som hör till region B-C1, Sibbo, Sjundeå, Somero, S:t Karins frånsett skärgårdsdelarna, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis, Åbo frånsett skärgårdsdelarna.
Region B–C1
Akaa, Asikkala, Birkala, Björneborg, skärgårdsdelarna av Borgå, Brändö, Eckerö, Enonkoski, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Fredrikshamn, Föglö, Geta, Gustavs, Hammarland, Hankasalmi, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Heinävesi, Hollola, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Iitti, Ikalis, Ilmajoki, Imatra, skärgårdsdelarna av Ingå, Jalasjärvi, Janakkala, Joensuu frånsett de delar som hör till region C2–C4, Jockis, Jomala, Jorois, Juupajoki, Juva, Jyväskylä, Jämijärvi, Jämsä, Kangasala, Kankaanpää, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, i Kimitoöns kommun skärgårdsdelarna av tidigare Dragsfjärds kommun, Kitee, Kjulo, Korsholm frånsett de delar som hör till region C2–C4, Korsnäs, Kotka, i Kouvola stad tidigare Anjalankoski stad och Kuusankoski stad samt Jaala och Valkeala kommuner, Kristinestad, Kuhmoinen, Kumlinge, Kumo, Kuopio frånsett de delar som hör till region C2–C4, Kuortane, Kurikka, Kärkölä, Kökar, Lahtis, Laihela, Laitila, Lappo, Laukaa, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Leppävirta, Liperi, i Lojo stad tidigare Karislojo, Nummi-Pusula och Sammatti kommuner, Loppi, i Lovisa stad skärgårdsdelarna av tidigare Pernå kommun, Lumparland, Luumäki, Luvia, Maaninka, Malax, Mariehamn, i Masku kommun tidigare Villnäs kommun och skärgårdsdelarna av tidigare Lemu kommun, Miehikkälä, Muurame, Mynämäki frånsett de delar som hör till region A, Mäntsälä, Mänttä-Vilppula, Mäntyharju, Nakkila, Nastola, Nokia, Nousis, Nykarleby, Nyslott, Nystad, i Nådendal stad tidigare Merimasku, Rimito och Velkua kommuner samt skärgårdsdelarna av tidigare Nådendal stad, Närpes, Orimattila, Orivesi, Outokumpu, Padasjoki, Pargas frånsett de delar som hör till region A, Parikkala, Pieksämäki, skärgårdsdelarna av Pikis, Punkalaidun, Puumala, Pyttis frånsett de delar av tidigare Strömfors kommun som hör till region A, Pyhäranta, Påmark, Pälkäne, i Pöytyä kommun tidigare Yläne kommun, Rantasalmi, i Raseborgs stad tidigare Ekenäs stad, Raumo, Rautjärvi, Riihimäki, Ruokolahti, Ruovesi, i Rusko kommun tidigare Vahto kommun, Rääkkylä, skärgårdsdelarna av Sagu, i Salo stad tidigare Kisko och Suomusjärvi kommuner, samt skärgårdsdelarna av Halikko och Finby kommuner, Saltvik, Sastamala, Savitaipale, Seinäjoki frånsett de delar som hör till region C2–C4, Siilinjärvi, Sottunga, skärgårdsdelarna av S:t Karins, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Sund, Suonenjoki, Sysmä, Säkylä, Taipalsaari, Tammela, Tammerfors, Tavastehus, Tavastkyro, Tövsala, Tuusniemi, Ulvsby, Urjala, Valkeakoski, Varkaus, Vasa, Vehmaa, Vesilahti, Villmanstrand, Virolahti, Vårdö, Vörå frånsett de delar som hör till region C2–C4, Ylöjärvi, Ypäjä, skärgårdsdelarna av Åbo, Östermark.
Region C2–C4
Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Enare, Enontekis, Evijärvi, Etseri, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Hirvensalmi, Honkajoki, Hyrynsalmi, Idensalmi, Ii, Ilomants, Jakobstad, i Joensuu stad tidigare Eno, Kiihtelysvaara, Pyhäselkä och Tuupovaara kommuner, Joutsa, Juankoski, Juuka, Kaavi, Kajana, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karlö, Karstula, Karvia, i Kauhava stad tidigare Kortesjärvi kommun, Kaustby, Keitele, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kempele, Keuruu, Kihniö, Kinnula, Kittilä, Kiuruvesi, Kivijärvi, Karleby, Kolari, Konnevesi, Kontiolahti, i Korsholms kommun Björköby och Replot, Kronoby, Kuhmo, i Kuopio stad tidigare Karttula och Nilsiä kommuner, Kuusamo, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lestijärvi, Lieksa, Limingo, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Muonio, Nivala, Nurmes, Oulainen, Paltamo, Parkano, Pedersöre, Pelkosenniemi, Pello, Perho, Pertunmaa, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Polvijärvi, Posio, Pudasjärvi, Puolanka, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Ranua, Rautalampi, Rautavaara, Reisjärvi, Ristijärvi, Rovaniemi, Saarijärvi, Salla, Sastmola, Savukoski, i Seinäjoki stad tidigare Peräseinäjoki kommun, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Siikalatva, Simo, Sodankylä, Soini, Sonkajärvi, Sotkamo, Storå, Suomussalmi, Taivalkoski, Tervo, Tervola, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Torneå, Tyrnävä, Uleåborg, Utajärvi, Utsjoki, Uurainen, Vaala, Valtimo, Vesanto, Vetil, Vieremä, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, i Vörå områdena utanför fastlandet i kommunen frånsett tidigare Oravais kommun, Ylivieska, i Ylöjärvi stad tidigare Kuru kommun, Äänekoski, Övertorneo.
Bilaga 2
De skärgårdsområden i stödregion A som hör till GÅRDSSTÖDSREGION B–C1
Följande områden i nedan nämnda kommuner:
Kimitoön Kagsjäla, Kasnäs och Lövö samt tidigare Hitis kommun
Salo Luotsisaari, Vartsalansaari, Angelansaari, Pettu och Utö samt den del av Kimitoön som hör till tidigare Halikko kommun
Ingå Lövö, Orslandet, Storramsjö och Älgsjölandet
S:t Karins Mjölö
Masku Matalluoto
Nådendal Ekstensholm
Lovisa Byön, Killingö, Käldö, Sondarö och Våtskär
Pargas Attu, Björkholm, Heisala, Jermo, Kuggö, Mielisholm, Sorpo och Tammo
Borgå Lill-Pellinge, Stor-Pellinge och Sundö
Sagu Österö
Åbo Kulho
De skärgårdsområden i stödregion C1 som hör till GÅRDSSTÖDSREGION C2–C4
Följande områden i nedan nämnda kommuner:
Enonkoski Ihamaniemi
Hankasalmi öarna Paanala och Tuomari
Heinävesi Hentulansaari och Viitasaari samt ön Luutsalo
Jorois Kostosaari
Jyväskylä Jänissaari, Kilvensalo och Rutaniemi
Kitee Suitsansaari och Suursaari
Kuopio öarna Kortela, Papinsalo, Säyneensalo, Viitasalo och Vaajasalo
Leppävirta Hietasaari, öarna Tervassalo, Timonsalo och Vilponsaari
Liperi Karjalansaari, Karhunsaari, Kuussaari, Lapinsaari, Matinsaari, Pesolansaari, Rauansaari och Suursaari
Malax tidigare Bergö kommun
S:t Michel Harapansalo, Kaijatsaari, Kaita, Paajalansaari, Papinsaari och Salosaari
Korsholm Björköby och Replot
Mänttä-Vilppula Teerisaari
Puumala Heinäsensaari, Kurjensalo, Konninsalo, Lieviskä, Liimattala, Lintusalo, Niinisaari, Partalansaari, Rokansaari och Viitasaari
Rantasalmi Hevossalo, Kuokansaari och lägenheten Pikontaipale
Ruovesi Jaakonsaari
Nyslott Ahvionsaari, Hevossaari, Kesamonsaari, Kiviapaja, Kokkosaari, Kokonsaari, Kongonsaari, Laukansaari, Liistonsaari, Mikkolanniemi, Muhansaari, Pesolansaari, Pietolansaari, Pöllänsaari, Ritosaari, Tuohisaari, ön Vehkasalo samt Välisaari
Sulkava området på andra sidan Vekaransalmi
Suonenjoki Ärjänsaari
Taipalsaari Kyläniemi, Iso Jänkäsalo och Pieni Jänkäsalo
Varkaus Ruotimo
Vörå områdena utanför fastlandet i kommunen frånsett tidigare Oravais kommun
Ikraftträdelsestadganden
13.2.2014/124:
Denna förordning träder i kraft den 18 februari 2014.
Rådets förordning (EG) nr 73/2009; (32009R0073); EUT nr L 30, 31.1.2009, s. 16, Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009; (32009R1120); EUT nr L 316, 2.12.2009, s. 1