375/2011

Denna förordning innehåller bestämmelser om djurskydd vid hållning av broilrar som avses i 26 b § i djurskyddslagen (247/1996) . Vad som i denna förordning föreskrivs om broilrar tillämpas också på broilermödrar. På broilermödrar tillämpas dock inte bestämmelserna i 2 § 3–7 punkten, 4 § 3 mom., 5 §, 10 § 3 mom. och 11–19 §.

Bestämmelser om skydd av höns som hålls för produktion av ägg finns i statsrådets förordning om skydd av höns (673/2010) . Bestämmelser om skydd av djur finns dessutom i djurskyddsförordningen (396/1996) .

I denna förordning avses med

En fysisk person som håller broilrar och ansvarar för skötseln av minst 500 fåglar ska ha kunnande som motsvarar minst en examensdel, fastställd av Utbildningsstyrelsen, med specialisering på slaktfjäderfä, och personen ska ha ett intyg över avläggande av examensdelen. Intyget får utfärdas endast av en sådan utbildningsanordnare som har ett i lagen om yrkesutbildning (531/2017) avsett och av undervisnings- och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna examina och utbildning.

En uppfödningsavdelning för broilrar ska i fråga om material, konstruktion och andra egenskaper vara sådan att risken för att broilrarna ska skada sig är så liten som möjligt. De inre ytorna i uppfödningavdelningar avsedda för broilerhållning samt redskap och anordningar för broilerhållning ska lätt kunna hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. I ytbehandlingen får inte träskyddskemikalier, målarfärg eller andra medel användas på ett sådant sätt att de kan orsaka förgiftning hos broilrar.

Golvet eller botten i uppfödningsavdelningen för broilrar ska vara av ett material som är lämpligt för broilrarna, samt sådant att broilrarna inte skadar sig på det. Golvet eller botten ska dessutom vara så beskaffat att det ger tillräckligt stöd för varje framåtpekande klo på broilerns fot.

Uppfödningavdelningar, redskap och anordningar ska hållas rena och i gott skick så att de inte skadar broilrarna eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande. Broilrar som dött ska dagligen avlägsnas från uppfödningsavdelningen. Alla utrymmen, anordningar och redskap som broilrar kommer i beröring med ska i sin helhet rengöras och desinfekteras alltid när utrymmet töms och innan en ny grupp broilrar tas in. Efter tömningen ska allt använt strö avlägsnas och rent strö läggas ut. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i uppfödningsavdelningen.

Uppfödningsavdelningen ska ha en sådan ventilation att luftfuktigheten, luftens strömningshastighet, temperaturen, dammängden och halten av skadliga gaser inte stiger till en skadlig nivå. Ventilationen ska vid behov kombineras med uppvärmningssystem för att upprätthålla en lämplig temperatur och avlägsna överskottsfuktighet.

Om djurens välbefinnande och hälsa är beroende av ett mekaniskt ventilationssystem ska det även vid eventuella fel i det mekaniska ventilationssystemet i uppfödningsavdelningen vara möjligt att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens välbefinnande och hälsa. Det mekaniska ventilationssystemet ska då ha ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemets funktion ska testas regelbundet.

Uppfödningsavdelningen ska ha en belysning över minst 80 procent av den tillgängliga arean på minst 20 lux under ljusperioderna, uppmätt i fåglarnas ögonhöjd. Om det är nödvändigt för att trygga broilrarnas välfärd, får en tillfällig minskning av ljusnivån vid behov tillåtas på veterinärs inrådan. Belysningen ska följa en 24-timmarsrytm. Rytmen ska börja iakttas senast inom sju dagar från det att broilrarna sätts in i uppfödningsavdelningen och den kan avslutas tidigast tre dagar före planerad slakt. Varje 24-timmarsperiod ska omfatta totalt minst 6 timmar mörker med åtminstone en sammanhängande mörkerperiod på minst 4 timmar, exklusive dimningsperioderna.

Om det för belysningen i uppfödningsavdelningen i huvudsak används lampor, ska det ordnas en lämplig vilotid för broilermödrarna genom att ljusstyrkan minskas tillräckligt. När belysningen i huvudsak är naturlig ska fönstren vara placerade så att ljuset fördelas jämnt mellan alla delar av uppfödningsavdelningen.

Bullernivån ska hållas så låg som möjligt i uppfödningsavdelningen. Ständigt eller plötsligt buller ska undvikas och broilrarna får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel (dB[A]).

Alla broilrar ska ständigt ha tillgång till strö som är lagom torrt och luckert på ytan.

Om djurtätheten för broilrar överstiger 33 kilogram levande vikt per kvadratmeter ska uppfödningsavdelningen vara försedd med ventilationssystem och vid behov värme- och kylsystem som används på ett sådant sätt att

I broileruppfödningsstallet ska det dessutom finnas ett reservsystem för alstring av elektricitet med vars hjälp den mekaniska ventilationen tryggas i händelse av elavbrott.

Anordningar och redskap som är avsedda för hållande samt vattning och utfodring av broilrar ska vara sådana att de inte medför risk för att broilrarna skadar sig. Ventilationssystem och utfodringsanordningar samt övriga anordningar och redskap ska vara sådana att de orsakar så lite buller som möjligt.

Fodertråg, foderkoppar och andra utfodringsanordningar ska placeras så att fåglarna får tillräckligt med foder. Höjden på utfodrings- och vattningsanordningar ska justeras allt efter som broilrarna växer, så att alla broilrar kan äta och dricka utan svårigheter.

Uppfödningsavdelningen för broilrar ska ha tillräckligt många dricksplatser, som ska placeras så att de är inom räckhåll för alla broilrar. Vattningsanordningarna ska vara sådana att vattenspill minimeras.

Om broilrarna har möjlighet att röra sig ute, ska den gång som leder ut ur uppfödningsavdelningen vara trygg för broilrarna. Utomhusinhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt för broilrar och vara tryggt för dem. Stängslen ska hållas i gott skick så att broilrarna inte skadar sig.

Utomhusinhägnaden ska vara tillräckligt rymlig med hänsyn till antalet broilrar och underlagets beskaffenhet. Underlaget i inhägnaden ska vara sådant att det kan hållas torrt. I utomhusinhägnaden får det inte finnas konstruktioner eller föremål som kan skada broilrarna. Broilrarna ska vid behov utomhus ha tillgång till lämpliga väderskydd.

Broilrarnas välbefinnande ska kontrolleras minst två gånger om dagen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid tecken som tyder på en sänkt välbefinnande- eller djurhälsonivå hos broilrarna. En broiler ska inspekteras individuellt om en allmän inspektion visar att det är nödvändigt. Om det vid kontrollen upptäcks något som avviker från det normala, ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen.

När broilrar fångas in ska särskild försiktighet iakttas. Innan broilrarna fångas in ska man avlägsna sådana hinder orsakade av anordningar och redskap som kan skada broilrarna.

Vid hantering av broilermödrar som slutat värpa ska man särskild fästa uppmärksamhet vid att man inte orsakar dem benbrott eller andra skador.

Foder som ges till broilrar ska vara näringsrikt och balanserat. I fråga om utfodringen av broilrar och näringens sammansättning ska särskild uppmärksamhet fästas vid förebyggandet av ledskador och skador på benstommen.

Broilrar ska ha tillgång till en tillräcklig mängd foder antingen ständigt eller portionsvis. Det ska finnas ständig tillgång till dricksvatten. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning och mängd undvikas.

Fodret får tas bort från broilrarna tidigast 12 timmar före flockens beräknade slakttidpunkt.

Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av broilrar ska hållas rena.

Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.

Den beskrivning av produktionssystemet som avses i 26 c § 3 mom. i djurskyddslagen ska innehålla följande information:

De viktiga uppgifter om produktionssystemet som avses i 26 c § 3 mom. i djurskyddslagen är, per uppfödningsavdelning

De riktlinjer för god praxis som avses i 26 c § 4 mom. i djurskyddslagen ska omfatta följande sakkomplex i fråga om broilrar:

Den dödlighet som avses i 26 c § 4 mom. i djurskyddslagen är tillräckligt låg när den kumulativa dagliga dödligheten inom sju på varandra följande flockar inom uppfödningsavdelningen i genomsnitt är lägre än det procenttal som fås med hjälp av formeln i punkt 3 i bilagan.

De uppgifter om flocken som ska lämnas till slakteriet och som avses i 26 c § 5 mom. i djurskyddslagen är

Den kumulativa dagliga dödligheten inom flocken beskriver dödligheten bland broilrarna i en uppfödningsavdelning.

Förekomsten av hudinflammation på trampdynorna bedöms genom kontroll av den ena fotsulan hos minst hundra fåglar i en flock. Vid kontrollen poängsätts hudinflammationens svårighetsgrad på basis av hur djup skadan är. Poängen indelas i tre klasser 0, 1 och 2, där klass 0 motsvarar en frisk trampdyna, klass 1 lindrig, ytlig inflammation och klass 2 djup inflammation. Resultatet av bedömningen av hudinflammation på trampdynorna hos flocken fås med hjälp av formeln i punkt 4 i bilagan.

Besiktningsveterinären ska göra en anmälan enligt 41 a § 3 mom. i djurskyddslagen, om resultatet av en bedömning av hudinflammation på trampdynorna hos flocken överstiger 80 poäng eller om den kumulativa dagliga dödligheten inom flocken överstiger det procenttal som fås med hjälp av formeln i punkt 5 i bilagan.

Djurtätheten för broilrar inom en uppfödningsavdelning bestäms som den levande vikten på den senast slaktade flocken per tillgänglig area i kvadratmeter. Om mätning av den levande vikten inte är möjlig kan djurtätheten bestämmas utifrån slaktvikten på den senast slaktade flocken med hjälp av formeln i punkt 6 i bilagan i fråga om slaktkropparnas varma vikt och med hjälp av formeln i punkt 7 i bilagan i fråga om slaktkropparnas kalla vikt.

Om de faktorer som beskriver broilrarnas välbefinnande visar att broilrarnas välbefinnande har försämrats när en djurtäthet på högst 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter tillämpats, minskas djurtätheten på en gång med 1-2 kilogram för en viss tid.

När en djurtäthet som överstiger 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter tillämpas minskas djurtätheten för en viss tid till högst 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter.

Om minskningen av djurtätheten till högst 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter har berott på att dödligheten varit alltför hög, får djurtätheten höjas till den tidigare nivån, om den kumulativa dagliga dödligheten inom sju på varandra följande flockar inom uppfödningsavdelningen i genomsnitt är lägre än det procenttal som fås med hjälp av formeln i punkt 3 i bilagan.

Vid bedömningen av broilrars välbefinnande ska sådana av broilerägaren eller broilerhållaren oberoende eller exceptionella orsaker beaktas som har lett till att dödligheten bland broilrarna eller mängden hudinflammationer på trampdynorna har ökat under uppfödningstiden.

Av broilerägaren eller broilerhållaren oberoende eller exceptionella orsaker som påverkar dödligheten kan vara till exempel kvaliteten på de dagsgamla kycklingar som levererats, kvaliteten på det kommersiella foder som använts, förhöjd dödlighet som beror på förädlade broilrar eller en oväntad funktionsstörning i vattnings- eller utfodringsanordningarna eller i ventilationsanordningen.

En av broilerägaren och broilerhållaren oberoende eller exceptionell orsak som påverkar mängden hudinflammationer på trampdynorna kan vara till exempel en oväntad funktionsstörning i vattningsanordningarna.

Vid bedömningen av broilrarnas välbefinnande har broilerägaren eller broilerhållaren rätt att informera regionförvaltningsverket om de åtgärder som han eller hon redan under uppfödningen av broilrarna har vidtagit efter att ha observerat problemet. Dessa åtgärder kan gälla till exempel reparation av anordningar, kontakter med hälsovårdsveterinären och iakttagandet av dennes anvisningar, resultaten av eventuella obduktioner som utförts på broilrarna samt de medicinska behandlingar som givits.

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2011.