576/2006

Högsta domstolen sammanträder på kallelse av presidenten till plenum för att avgöra ekonomiska och administrativa ärenden samt rättskipningsärenden. Presidenten är ordförande vid plenum. Om presidenten är frånvarande eller jävig, är den till tjänsteåren äldsta ledamoten ordförande.

En ledamot som utnämnts för viss tid deltar inte i plenum vid behandling av ärenden som avses i 3 § 5 och 6 punkten i lagen om högsta domstolen ej heller i ärenden som gäller högsta domstolens ekonomi och administration.

I plenum är kanslichefen föredragande i andra ärenden än rättskipning. Presidenten kan bestämma att någon annan föredragande skall vara föredragande i stället för kanslichefen.

I plenum avgörs, utöver vad som föreskrivs i lagen om högsta domstolen eller någon annanstans, ärenden som gäller:

Till kanslikommissionen hör presidenten, de två enligt tjänsteåren äldsta ledamöterna och två andra ledamöter som presidenten i tur och ordning utser för två år. Kanslikommissionen kan kompletteras under mandattiden.

Presidenten sammankallar kanslikommissionen och är dess ordförande. I kanslikommissionens möten kan delta även andra personer som presidenten har inbjudit.

Kanslichefen är föredragande i kanslikommissionen, om inte presidenten bestämmer något annat.

Över de ärenden som behandlas i kanslikommissionen förs protokoll enligt presidentens anvisningar. Föredragningslistorna till kanslikommissionens möten och andra behövliga handlingar samt protokollen tillställs ledamöterna för kännedom.

Kanslikommissionen bereder vid behov de ärenden som skall behandlas i plenum och tar initiativ för att utveckla högsta domstolens verksamhet.

Kanslikommissionen avgör, om inte presidenten har hänskjutit ärendet till plenum, ärenden som gäller:

Kanslikommissionen kan också behandla andra ärenden enligt vad presidenten bestämmer.

Presidenten fungerar som ordförande på avdelning i rättskipningsfrågor i den mån de övriga arbetsuppgifterna det tillåter.

Presidenten avgör, utöver vad som föreskrivs annanstans, ärenden som gäller:

De ovan nämnda ärendena avgörs av presidenten på föredragning av kanslichefen. Presidenten kan också bestämma att någon annan föredragande skall föredra ett bestämt ärende.

Övriga ärenden som hör till presidentens befogenheter avgörs av presidenten utan föredragning.

Kanslichefen skall som presidentens närmaste medarbetare se till att högsta domstolens verksamhet löper som sig bör.

Presidenten kan bestämma att kanslichefen också skall föredra rättskipningsärenden.

Kanslichefen skall, utöver vad som föreskrivs annanstans,

Kanslichefen avgör utan föredragning de ärenden som hör till hans eller hennes behörighet.

Kanslichefen kan efter att ha hört presidenten utse en eller flera föredragande som vid behov vikarierar och bistår kanslichefen i administrativa uppgifter. (21.7.2017/515)

Som samarbetsorgan enligt lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (651/1988) fungerar en samarbetskommitté som företräder de olika personalgrupperna. Beträffande kommittén gäller vad som särskilt föreskrivs eller har överenskommits.

Permanenta rådplägnings- och planeringsutskott är biblioteksutskottet, kursplaneringsutskottet, informations- och kommunikationsutskottet samt redaktionsutskottet.

För beredningen av ärenden kan plenum tillsätta utskott och presidenten arbetsgrupper. Den som tillsätter ett utskott eller en arbetsgrupp utser också medlemmarna.

Kanslichefen svarar för fördelningen av målen mellan föredragandena. Målens art och hur brådskande de är, den sakkunskap och erfarenhet som krävs för att bereda målen, det inbördes sambandet mellan anhängiga mål samt föredragandenas arbetssituation och en rättvis arbetsfördelning ska beaktas i fördelningen. Strävan att utveckla föredragandenas sakkunskap kan dessutom beaktas i fördelningen.

Efter att ha hört berörda föredragande kan kanslichefen överföra ett mål från en föredragande till en annan på grund av tjänstledigheter, de inbördes sambanden mellan anhängiga mål eller för att åstadkomma en med tanke på föredragandenas arbetssituation ändamålsenlig organisering av arbetet och fördelning av arbetsmängden.

Rättskipningsärendena föredras i allmänhet i den ordning de inkommit. Mål som enligt lag eller av andra skäl är brådskande skall dock föredras före andra. Vid bedömningen av hur brådskande ett mål är skall även beaktas målets art och hur länge det sammantaget har varit anhängigt.

Föredraganden svarar för att målen blir sakenligt beredda. Efter att ha fått handlingarna i målet skall föredraganden utan dröjsmål undersöka om saken är brådskande och om det finns orsak att förbjuda eller avbryta verkställighet.

Under beredningen skall föredraganden vid behov:

Till de ledamöter som deltar i sessionen skall föredraganden, inom en tid som presidenten bestämmer, före föredragningen dela ut en promemoria med bilagor, en föredragningslista och vid behov ett utkast till expedition. Handlingarna i målet skall samtidigt tillställas den granskande ledamoten.

För varje mål utses vid behov en granskande ledamot, som har till uppgift att före föredragningen granska utkastet till expedition och handlingarna.

Den granskande ledamoten skall följa beredningen av målet och sköta om att målet såvitt möjligt är klart att avgöras vid föredragningen.

Kanslikommissionen fastställer de principer och det förfarande som iakttas när den granskande ledamoten utses.

Rättskipningsärenden avgörs vid sammanträde på en avdelning, om ärendet inte har hänskjutits till avgörande i plenum eller på förstärkt avdelning.

Kanslichefen svarar för att en sessionsplan görs upp. Sammanträdena ordnas enligt sessionsplanen.

Utgångspunkt för sessionsplanen är att ledamöterna väljs ut slumpmässigt till respektive sammanträde och att ledamöternas och föredragandenas arbetsmängd fördelas jämnt med hänsyn till även semestertider samt annan frånvaro och andra arbetsuppgifter. När sessionsplanen görs upp kan även målets handläggningsspråk, avdelningens könsfördelning och den särskilda sakkunskap som målet i fråga kräver samt andra med dessa jämförbara omständigheter beaktas. Mål som gäller samma rättsliga fråga eller som annars har kopplingar till varandra kan tilldelas samma avdelning.

Kanslichefen ansvarar för att en ny ledamot utses till en avdelning i stället för en annan, om det är nödvändigt på grund av sjukdom, jäv som upptäckts efter det att sessionsplanen utarbetades eller någon annan motsvarande ändring i förhållandena. I övrigt bestäms om omfördelning av ett mål eller ärende som tilldelats en ledamot i 8 kap. 8 § i domstolslagen (673/2016) .

Om presidenten inte deltar i ett sammanträde, leds ordet av den enligt tjänsteåren äldsta ledamoten.

Ordföranden övervakar att målen handläggs och avgörs snabbt.

De militära ledamöterna deltar i sammanträdena på kallelse av avdelningens ordförande.

Mål i vilka avgörandet publiceras skall avgöras på avdelning med minst fem ledamöter.

Om avdelningens ståndpunkt avviker från en rättsprincip eller lagtolkning som högsta domstolen tidigare har omfattat, skall avdelningens ordförande informera presidenten om detta. Presidenten skall också informeras, om avdelningen anser att ett avgörande av högsta domstolen borde undanröjas eller återbrytas.

En förstärkt avdelning består av de ledamöter som behandlat målet på avdelningen och som fortfarande är i tjänst samt ett behövligt antal ledamöter som utsetts genom lottning bland de övriga ledamöterna.

En ledamot som deltagit i ett avgörande som avses i en klagan eller i en ansökan om återbrytande får inte delta i behandlingen av klagan eller ansökan om återbrytande, om de yrkanden som anförts grundar sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag i högsta domstolen eller på ett felaktigt förfarande av en ledamot i högsta domstolen och om det också annars finns ett domfört antal ledamöter.

Om inte särskilda skäl kräver något annat, skall ett i 1 mom. avsett ärende föredras av någon annan än den som föredragit det mål som avses i klagan eller i ansökan om återbrytande.

Muntlig förhandling hålls på det sätt som föreskrivs i 30 kap. i rättegångsbalken.

Anvisningar om detta kan fastställas i plenum.

Liggaren i rättskipningsärenden undertecknas av dem som deltagit i avgörandet. Föredraganden i målet kontrasignerar liggaren. När det är fråga om ett beslut genom vilket en ansökan om besvärstillstånd eller extraordinärt ändringssökande har förkastats eller avvisats eller om ett beslut om en interimistisk åtgärd eller om ett beslut där verkställigheten av en dom eller ett beslut har förbjudits eller avbrutits, skall liggaren dock undertecknas av föredraganden i ärendet.

De skiljaktiga ledamöternas yttranden och föredragandens betänkande antecknas i liggaren.

Om någon liggare inte görs upp, skall avgörandet och andra åtgärder samt omröstningsyttranden och betänkandet antecknas i protokollet för sammanträdet.

Föredraganden granskar att liggaren och expeditionerna motsvarar koncepten. Föredraganden skall se till att handlingarna tillställs registratorskontoret, som skall sköta om att expeditionerna tillställs dem som skall få dem samt att liggaren och handlingarna arkiveras.

Föredraganden granskar att liggaren och expeditionerna motsvarar koncepten. Föredraganden skall se till att handlingarna tillställs registratorskontoret, som skall sköta om att expeditionerna tillställs dem som skall få dem samt att liggaren och handlingarna arkiveras.

På expeditionerna antecknas namnen på dem som deltagit i avgörandet. Om beslutet inte är enhälligt, antecknas på expeditionen att omröstning har skett. På expeditionen antecknas också uppgift om föredragandens betänkande. Omröstningsprotokollet fogas till expeditionen.

Expeditionen undertecknas av föredraganden.

Ordföranden kan bestämma vilken dag avgörandet skall ges. Om ordföranden inte har gjort det, bestäms den i registratorskontoret.

När avgörandet dateras ges det ett nummer som antecknas i liggaren, i expeditionerna samt på avskrifter, brev och meddelanden i ärendet.

Över andra ärenden i plenum än rättskipningsärenden förs protokoll enligt presidentens anvisningar.

Protokollet förs och undertecknas av kanslichefen eller av någon annan föredragande som varit föredragande i stället för kanslichefen. Skiljaktiga ledamöter granskar protokollet till den del det gäller deras egna yttranden.

Till övriga delar granskas protokollet av den till tjänsteåren yngsta ledamot som deltagit i behandlingen av ett ärende.

I andra ärenden än rättskipningsärenden undertecknas expeditioner, utlåtanden och brev samt liggaren av avdelningens ordförande eller av den som avgjort ärendet och kontrasigneras av föredraganden. På expeditioner i administrativa ärenden tillämpas på motsvarande sätt vad som sägs i 21 § 3 mom.

Föredragandena skall, utöver vad som föreskrivs annanstans:

Kommunikationschefen sköter högsta domstolens kommunikation utåt och internt.

Chefen för informationstjänsten sköter i samarbete med biblioteksutskottet högsta domstolens bibliotek.

Den administrativa juristen skall biträda presidenten och kanslichefen i beredningen av ekonomiska och administrativa ärenden och sköta de andra uppgifter som ges honom eller henne.

Den administrativa sekreteraren skall på det sätt kanslichefen bestämmer:

På adb-planeraren ankommer de uppgifter som hänför sig till att säkerställa att datatekniken fungerar och de som gäller datasäkerheten samt användarstöd, tillämpningsråd och systemutbildning inom domstolen.

Registratorn skall på det sätt kanslichefen bestämmer:

Den inspektör som arbetar på registratorskontoret skall:

Närmare föreskrifter om uppgifterna för den kanslipersonal som nämns i 26–32 § ges av kanslichefen som också i övrigt bestämmer om deras uppgifter.

Uppgifterna för andra tjänstemän vid kansliet fastställs av kanslichefen.

Varje tjänsteman är oavsett den fastställda arbetsfördelningen skyldig att vid behov utföra de uppgifter som presidenten eller, i fråga om kanslipersonalen, kanslichefen bestämmer.

Behörighetsvillkor är:

Högsta domstolens sessionsperiod är tiden mellan den 7 januari och den 20 december, dessa dagar medräknade. Under sessionsperioden kan sammanträden hållas de vardagar som allmänt är arbetsdagar vid statens ämbetsverk.

Skall ett ärende avgöras i brådskande ordning eller finns det annars särskilda skäl, kan sammanträden hållas även under någon annan tid.

För fullgörande av något särskilt uppdrag kan presidenten för en bestämd tid befria en ledamot från att delta i sammanträden på avdelning.

Kanslichefen kan bevilja en föredragande befrielse från föredragningsuppgifterna.

Ett avgörande eller utlåtande av högsta domstolen får inte yppas förrän parterna har tillgång till det. Besked om beviljande av besvärstillstånd och om avgöranden som gäller verkställighetsförbud kan dock ges parterna eller en behörig tjänsteman omedelbart när avgörandet har fattats.

Högsta domstolen informerar om sina avgöranden och sin verksamhet på det sätt som framgår av kommunikationsplanen.

Årsbokens redaktör och redaktionsutskottet sköter om att årsboken publiceras och att avgörandena förs in i ett elektroniskt datasystem.

Personalen är skyldig att delta i sådana kurser och rådplägningar som behövs med tanke på arbetsuppgifterna samt vid behov ge andra anställda utbildning, handledning och råd i arbetet.

Presidenten utfärdar vid behov närmare bestämmelser om tillämpning av arbetsordningen och anvisningar om de förfaringssätt som skall iakttas i arbetet.

För högsta domstolens personal publiceras en handbok, som omfattar de anvisningar som presidenten utfärdat samt andra närmare anvisningar om förfaringssätten. Presidenten beslutar om handbokens innehåll.

Denna arbetsordning träder i kraft den 1 juni 2006.